Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell satsning för ökad patientsäkerhet"

Transkript

1 Nationell satsning fö ökad patientsäkehet delappot med esultat och efaenhete NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 1

2 Sveiges Kommune och Landsting Stockholm Tfn E-post: skl.se Webbplats: Beställninga av skiften kan göas på tfn , fax , elle på Pojektledae: Dag Stöm, Simon Lefvet Layout och poduktion: Kombinea Tyck: Edita, Västeås, 2010 ISBN:

3 Nationell satsning fö ökad patientsäkehet delappot med esultat och efaenhete

4

5 Patientsäkehetsate som ädda liv Svensk hälso- och sjukvåd ha bland de alla bästa medicinska esulta- ten i välden. Befolkningen få del av detta i fom av föbättad hälsa, vilket ä en bidagande osak till vå höga levnadsålde. Men att hälso- och sjukvåden ä famgångsik i medicinskt avseende innebä inte att våden ä utan isk fö patienten. I själva veket ä våden också en högiskveksamhet. Utedning och handling av patiente ske ofta med hjälp av avancead teknisk appaatu och kaftfulla läkemedel. Antalet individe som ä involveade i en enda patients esa genom våden kan vaa oehöt stot. På sin esa kosa patientena dessutom ofta en ad oganisationsgänse. Detta komplexa system medfö iske som kan dabba enskilda patiente med vådskado som följd. Baa i Sveige äknas människo åligen dabbas av en vådskada som gå att föebygga. Av dessa få patiente stående men och dessutom dö till följd av vådskadan. Intenationella studie peka i samma iktning. Detta ä oacceptalt och käve kaftfulla insatse! Alla Sveiges landsting och egione slutade å 2007 att tillsammans med Sveiges Kommune och Landsting att systematiskt ata fö att minska vådskadona i svensk hälso- och sjukvåd. Nationell satsning fö ökad patientsäkehet såg dagens ljus. Atet ha iniktat sig på att föebygga vanliga och allvaliga vådskado. Uppslutningen i våden ha vait fantastisk och esultaten ha inte låtit vänta på sig. De vådelateade infektionena ha minskat snabbt unde satsningens gång. Minskningen motsvaa att fäe patiente åligen dabbas av en vådelatead infektion. Det tyde också att me än 200 liv spaas, 460 vådplatse och miljone kono figös till annan våd. Tillgängligheten i våden öka och iskena fö öveläggninga minska. Då nämne jag baa vad atet mot vådelateade infektione medföt, men givetvis finns motsvaande vinste inom öviga omåden som satsningen omfatta: läkemedelsfel i vådens övegånga, fall- och fallskado samt tyckså.

6 Detta ä vät att fia föst och fämst fö alla de patiente som få del av en säkae våd. Det ha också tydligt visat på ett famgångsikt sätt att ata fö att snabbt nå föbättinga i våden. Den nationella uppslutningen king satsningen ha vait avgöande. Inspieade av detta ta vi nu nya tag och ata vidae mot en säkae sjukvåd i Sveige helt i väldsklass! Håkan Söman Vd, Sveiges Kommune och Landsting

7 Pojektledaen ha odet Konsten att tänka stot i det lilla en famgångsfakto i patientsäkehetsatet. Vilket enastående engagemang man möts av nä det ö patientsäke- het! Och då mena jag vekligen alla: vådens pesonal med alla sina pofessione, tjänstemän med olika ansvasomåden och inte minst politike. Det ä i dessa möten man känne att enegi figös och mäke att många med fast slutsamhet vill medveka till att föbätta patientsäkeheten. Det ä då det hände. Plötsligt inse vi vilka synegieffekte som uppstå nä alla bida och gemensamt dive patientsäkehetsatet mot ett gemensamt mål. Alla vill att patienten ska få bot, linding och töst och självklat inte dabbas av en vådskada. Med detta sätt att tänka bli det även natuligt att patienten själv medveka till att öka säkeheten i våden. Patienten kan komplettea pesonalens anstängninga men föstås aldig ta öve pesonalens ansva. Nationell satsning fö ökad patientsäkehet ha tydligt visat på vikten av att systematiskt integea visat effektiva medicinska åtgäde i det paktiska atet. Det enkla och självklaa käve ofta ett genomgipande systematiskt föbättingsate dä ledningens engagemang ä helt avgöande fö att lyckas i paktiken. Kalla det gäna standadiseing, fö det ä pecis vad vi pata om. Ett annat uttyck fö samma sak ä följsamhet till evidensbasead medicin som på ett natuligt sätt inkludea både läkekonst och omvådnad dä också patienten själv kan bida. Så mycket positivt ha hänt inom amen fö Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Allt fle ä nu engageade i patientsäkehetsatet. Atet gå vidae och din del i detta ä helt avgöande. Jag hoppas att denna delappot ge dig inspiation att fotsätta atet fö en säkae våd med ännu me kaft och stöe slutsamhet. Dag Stöm Pojektledae, Nationell satsning fö ökad patientsäkehet

8 Innehållsföteckning Patientsäkehetsate som ädda liv... 1 Pojektledaen ha odet... 3 Inledning... 9 Kot kivning av poblemet...11 Resultat Det hä ha uppnåtts hittills Nationell satsning fö ökad patientsäkehet Målen fö satsningen Utgångspunkte Omvälden Kopplingen mellan pofessionell kunskap och föbättingskunskap Pesentation av satsningen Famgångsfaktoe Åtgädspaket skivning av evidensbaseade åtgäde som öka patientsäkeheten...18 Punktpevalensmätninga av vådelateade infektione Diagnosomåden Riskfaktoe som katläggs inom PPM Utveckling av IT-stödsystem fö kontinuelig egisteing av vådelateade infektione...28 Följsamhetsmätninga av basala hygienutine och klädegle...29

9 Steget Föe Läkemedelsfel i vådens övegånga... Kalskoga Kiuna...36 Öebo Att föbygga fall och fallskado Uppsala Att föebygga tyckså Simiishamn Att föebygga postopeativa såinfektione Stockholm Media Föklainga och fökotninga Refeense... 56

10

11 Inledning Den hä appoten skive landstingens och SKL:s ate med patientsäkehet unde åen 2008 och Atet divs unde namnet Nationell satsning fö ökad patientsäkehet fö att tona hu avgöande det ä att alla i svensk hälso- och sjukvåd samveka fö att öka säkeheten i våden. Rappoten edovisa esultat och efaenhete fån de olika dela som ingå i Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Satsningen på patientsäkehet fotsätte. Unde 2010 ska SKL:s patientsäkehetsate både födjupas och ddas. Satsningen födjupas genom att SKL tillsammans med landstingen, egionena och kommunena bygge vidae på efaenhetena och samtidigt ta sig an flea nya omåden. Satsningen ddas genom att SKL samata med fle oganisatione socialdepatementet, anda myndighete, pofessionen och patientföetädana. Två skäl fö ddningen ä att me effektivt spida de goda efaenhetena och få fle inom våden att atet med patientsäkehet. Med fle som da åt samma håll öka möjlighetena att göa våden säkae. Hä följe de viktigaste delana i atet unde 2010 som hittills utkistalliseat sig. Vådelateade infektione Punktpevalensmätningana av vådelateade infektione som omfatta nästan alla patiente som vådas på sjukhus fotsätte med två mätninga unde Basala hygienutine och klädegle SKL höje ambitionena och ska genomföa två PPM-mätninga av basala hygienutine och klädegle i alla landsting. Det ä mätninga som stakt eftefågats av landstingen själva. Kontinuelig egisteing av vådelateade infektione Planeingen fö en föstudie unde fösta halvået av ett egisteingssystem fö kontinuelig egisteing av vådelateade infektione (VRI) gå vidae. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 11

12 Ett sådant egisteingssystem ge landstingen möjlighet att i vaje ögonblick veta hu många VRI som finns, va de uppkommit, och vilka iskfaktoe som påvekat dem bland mycket annat. Patientmedvekan Unde 2010 och 2011 ska SKL med stöd av egeingen satsa på ökad patientmedvekan i det föebyggande patientsäkehetsatet. Stöd till kommune och pimävåd SKL ska unde ået födjupa sitt stöd i patientsäkehetsfågo till kommune och pimävåd. Syftet ä att födjupa och dda SKL:s satsning på patientsäkehet till anda dela av våden. 12 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

13 Kot kivning av poblemet Pimum non nocee föst av allt skada inte. Hippocates (ca f.k.) I svensk sjukvåd dabbas åligen tusentals människo av vådskado som gå att föebygga. Skadona vaiea fån att vaa elativt hamlösa till diekt livshotande med ibland dödlig utgång. Baa i Sveige dabbas människo åligen av en vådskada som gå att föebygga, enligt en studie av Socialstyelsen (1). Av dessa få patiente stående men fö livet och dessutom dö till följd av vådskadan. Intenationella studie peka i samma iktning som de svenska esultaten. Detta innebä ett onödigt och oacceptalt lidande fö de patiente som dabbas och deas nästående. Samma katläggning visa att me än vådtillfällen och me än våddygn tas i anspåk åligen till följd av dessa vådskado. Detta motsvaa 8,6 pocent av alla vådtillfällen inom den somatiska slutenvåden. Vådelateade infektione (VRI) ta en sto del av vådens esuse i anspåk. Om man utgå fån att 10 pocent av patientena inom somatisk slutenvåd dabbas av en VRI, kan kostnadena fö detta äknas till ungefä 4,5 miljade kono. Vanliga osake till vådskado ä bland annat vådelateade infektione, läkemedelsfel i vådens övegånga, fall- och fallskado samt tyckså. Med elativt gänsade insatse kan våden göas säkae inom dessa omåden och de ha däfö pioiteats som fokusomåden i Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 13

14 Resultat Det hä ha uppnåtts hittills Nationell satsning fö ökad patientsäkehet ha tydliggjot hovet av att ata med föebyggande säkehetsate. Tillsammans med landsting och egione ha SKL genomföt två punktpevalensmätninga vaje å unde 2008 och 2009 fö att katlägga föekomsten av VRI. Andelen VRI minskade vid vaje mätning. Föbättingen ä statistiskt säkeställd och de paktiska konsekvensena av minskningen ä tydelsefulla. Minskningen innebä att motsvaande fäe patiente åligen dabbas av en VRI och me än 220 liv äddas. Detta figö kontinueligt 460 vådplatse fö annan våd. De 460 vådplatsena kosta åligen 1,3 miljade kono, som kan användas till annat i våden. Vid den fösta mätningen våen 2008 deltog inte alla landsting och egione. Beäkninga fån efteföljande mätninga ligge till gund fö en uppskattning av vad esultatet vid mätningen hade vait om samtliga landsting då deltagit (kallad Våen 08 fiktiv). PROCENT 12% 10% 8% 11,8% 11,3% 11,0% 9,7% 8,9% Våen 08 Fiktiv Våen 08 Hösten 08 Våen 09 Hösten 09 6% 4% 2% 0% Figu 1. Vådelateade infektione inom somatisk slutenvåd. Flea landsting och egione ha även genomföt mätninga av fall- och fallskado samt tyckså. Dessa mätninga uppvisa också en minskning i antalet tyckså som en diekt följd av ett intensifieat föebyggande ate. Någon övegipande nationell uppföljning fö detta finns inte, men flea appotea sina esultat i kvalitetsegistet Senio Alet. 14 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

15 Nationell satsning fö ökad patientsäkehet Målen fö satsningen Att dastiskt educea föekomsten av vådskado i svensk sjukvåd och att halvea föekomsten av vådelateade infektione. Att skapa ett system fö kontinuelig egisteing av vådelateade infektione. Utgångspunkte Inom det medicinska omådet ske en allt snabbae utveckling av modena utednings- och handlingsmetode. Bätte medicinsk våd innebä att lidandet på gund av sjukdoma minska, fle liv äddas och folkhälsan föbättas. Sjukvåden ä famgångsik i medicinskt avseende men veksamheten utgö samtidigt en högiskveksamhet. Utedning och handling ä specialisead och ske många gånge med hjälp av avancead teknisk appaatu och kaftfulla läkemedel. Antalet ykesguppe och pesone som ä involveade i en enda patients esa genom våden ä i ofta stot, vilket också gälle antalet oganisationsgänse en patient kosa på denna esa. Dokumentationens tydelse i våden öka, eftesom en vådinsats ofta spänne öve lång tid. Otydlig och otilläcklig infomationsöveföing och dålig kommunikation ha däfö blivit omåden som innebä stoa iske fö patiente i vådkedjan. Omvälden I ett intenationellt pespektiv ha kunskapen om hälso- och sjukvåden som ett högiskomåde successivt vuxit fam. Flea intenationella studie fån olika dela av välden peka samstämmigt på att vådskado ä vanligae än vad vi tidigae vait medvetna om. En utedning som genomfödes i Danmak 2001 (2) visade att vid 9 pocent av alla vådtillfällen inom somatisk slutenvåd dabbades patientena av en vådskada som hade gått att föebygga. Flea intenationella satsninga och kampanje ha vait famgångsika i att minska antalet vådskado genom föebyggande insatse. I USA va NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 15

16 målsättningen fö en kampanj som devs av Institute fo Healthcae Impovement att ädda patientes liv, vilket lyckades med god maginal. I Danmak genomfödes kampanjen Opeation Life, som unde en tvååspeiod lyckades ädda liv (3). Inom EU pågå ate inom patientsäkehetsomådet vilket ha bland annat esulteat i Rådets ekommendatione om patientsäkehet och föebyggande och kontoll av vådelateade infektione (4). WHO dive sedan 2005 en global kampanj Clean Cae is Safe Cae fö att föebygga iskena att dabbas av vådelateade infektione (5). WHO fokusea famfö allt på spitdesinfektion av pesonalens hände. Sveige anslöt sig till denna globala kampanj i maj 2009 genom att socialministe Göan Hägglund undetecknade Sveiges deltagande att tillsammans med 121 anda lände diva detta ate. Flea svenska sjukhus ha däefte själva anslutit sig till kampanjen. Kopplingen mellan pofessionell kunskap och föbättingskunskap Kunskapen om hu den pofessionella kunskapen inteagea med föbättingskunskap ha vuxit fam unde senae å. Nationell satsning fö ökad patientsäkehet bygge på en tydlig samvekan mellan dessa båda och utgö gunden fö den helhetssyn som kävs fö ett famgångsikt ate (6). PROFESSIONELL KUNSKAP FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP Ämneskunskap Pesonliga fädighete Vädeinga, etik System Vaiation Föändingspsykologi Läandestyt föändingsate d d + d Föbätting av diagnos, handling och omvådnad Föbätting av pocesse och system i hälso- och sjukvåden Ökat väde fö dem våden finns till fö Figu 2. Pofessionell kunskap och föbättingskunskap bli effektfulla föst då de integeas med vaanda. Efte P. Batalde. 16 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

17 Kvalitetsate och patientsäkehetsate ä en allt me integead del av veksamheten. Mål fomuleas och följs upp med mätninga, som i sin tu ligge till gund fö jämföelse med både egna och andas esultat öve tid. Redovisningen ä me öppen och stödje utvecklingen av en god och säkae våd. Ett målmedvetet föedelseate ha divits fö att bana vägen fö Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Bepövade och famgångsika metode ä bland annat atet med Genombottsmetoden inom VRISS och SÄLMA (7). Det fösta VRISS-pojektet genomfödes i Sveige Atssättet integea både pofessionell kunskap med föbättingskunskap. Ett stot antal team ha genom åen i olika landsting och egione atat famgångsikt med VRISS-pojekt. Detta atssätt ha däfö fotsatt som en del i det föebyggande atet mot VRI i Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. SÄLMA ha på ett liknande sätt lett fam till efaenhete som ä viktiga fö hu atet med läkemedelsfel i vådens övegånga divs. De sex åtgädspaket som finns inom Nationell satsning fö ökad patientsäkehet ä konketa exempel att det ofta gå att få stot genomslag i den patientnäa våden nä man kombinea pofessionell kunskap med föbättingskunskap. Kvalitet och patientsäkehet föbättas och vådens esuse kan optimeas, men fämst av allt öka säkeheten i våden fö den enskilde patienten. Hä omsätts teoi i paktik och man gå fån od till handling. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 17

18 Pesentation av satsningen Det ä väl känt att vådelateade infektione ä vanliga i våden. De osaka mycket lidande fö patiente och vådtiden fölängs med i genomsnitt fya exta dygn. Fö en patient som dabbas av en VRI kan det innebäa allt ifån en hamlös och snabbt övegående blåskata till en blodfögiftning med i alla västa fall dödlig utgång. Spännvidden ä sto och fån den enskilde patientens pespektiv ä ohaget och lidandet som följe sannolikt govt undeskattat. Uppföljning av esultaten ä en viktig del av den Nationella satsningen fö ökad patientsäkehet. Däfö ha landstingen tillsammans med SKL genomföt punktpevalensmätninga av vådelateade infektione (PPM VRI) två gånge åligen unde 2008 och Me detaljead infomation king detta följe i ett säskilt avsnitt, vilket även gälle utvecklingen av ett IT-system fö kontinuelig egisteing av vådelateade infektione. Vådskado ä vanliga även inom omåden som ö läkemedel, fall- och fallskado samt tyckså. Däfö ha dessa pioiteats som en del i den nationella satsningen. Läkemedelsfel i vådens övegånga inikta sig på att patienten ska ha en koekt läkemedelsjounal vid inskivning på sjukhus, övegång till annan vådavdelning och vid hemgång. Patienten och de som öveta det medicinska uppföljningsansvaet ska vaa infomeade. I föhållande till det åtgädspaket som finns inom detta omåde, kan vi konstatea att det ä alltfö sällan som samtliga kiteie uppfylls. Flea studie tyde på att upp emot 30 pocent av de älde patientena läggs in akut till följd av läkemedelselateade poblem (8,9). Detta medfö onödigt och oacceptalt lidande fö många patiente och ä ett ineffektivt sätt att buka vådens esuse. Däfö måste en dae och djupae satsning ske fö att eliminea denna typ av iske. Följsamhet till ett åtgädspaket ä en möjlig och ba böjan i detta ate. Det lyfte fam tydelsen av att olika dela i vådkedjan dokumenteas adekvat och infomation övefös till nästa led. Om det biste i detta avseende äventyas patientsäkeheten. Fall- och fallskado osaka åligen ett stot antal inläggninga. Åligen dö cika pesone öve 65 å i Sveige till följd av fallolycko (10). Många fle skadas. Patiente som vådas på sjukhus ä ofta sköa och ha 18 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

19 flea iskfaktoe fö att falla också unde vådtiden. Baa höftfaktue dabba i Sveige vaje å me än patiente som ä inskivna inom sjukvåden. Att tidigt identifiea patiente som löpe isk att falla ä viktigt fö att kunna vidta föebyggande insatse som föhinda fall- och fallskado. Tyckså ä vanliga i svensk sjukvåd. Flea av vaanda ooende punktpevalens-mätninga ha visat att upp emot va fjäde till femte patient inom somatisk slutenvåd kan vaa dabbad. Uppepade mätninga efte att intensifieat föebyggande ate satts in visa att det ä fullt möjligt att educea föekomsten av tyckså. Klinike och sjukhus som unde lång tid ha atat systematiskt och målmedvetet inom omådet ha fäe tyckså än anda motsvaande enhete. Även i detta fall ä det viktigt att så tidigt som möjligt identifiea iskpatiente fö att i tid sätta in föebyggande åtgäde. Famgångsfaktoe En tydlig famgångsfakto ha vait den nationella samlingen king satsningen, dä samtliga huvudmän gemensamt divit patientsäkehetsfågona med en gemensam agenda. I föändingsate ingå vanligtvis ett visst motstånd, men inom amen fö den nationella satsningen fö ökad patientsäkehet ha flea öste gett uttyck fö att detta föändingsmotstånd vait tydligt läge än annas. Någa anda famgångsfaktoe Patientsäkehet stäke vådpesonalens motivation och möjlighete att på ett systematiskt sätt föebygga och dämed educea vådskado Nationellt gemensamma fokusomåden som innehålle evidensbaseade åtgäde Öppen edovisning av esultaten fån PPM VRI som ge gund fö analys och föbättingsate. Detta skapa i sin tu föutsättninga till dialog i ett öppet klimat som påveka attityde positivt. Det finns en sto potential att minska kostnadena genom att föebygga vådskado Både den politiska ledningen, tjänstemannaledningen och pofessionen ä öveens om vikten av att föbätta patientsäkeheten Me fokus på patientsäkehet i media ha ökat tycket på våden att visa upp det ate som ske fö ökad patientsäkehet. I Nationell satsning fö ökad patientsäkehet pioiteades slutenvåden i den fösta fasen. Skälet till denna avgänsning va att landsting och egione tillsammans med SKL snabbt ville komma igång med atet. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 19

20 Åtgädspaket skivning av evidensbaseade åtgäde som öka patientsäkeheten Fö vaje åtgädspaket deltog ledande expete (11) inom sina espektive omåden. I dessa sex expetguppe genomlystes aktuell evidens. Detta låg sedan till gund fö att ställa samman lämpliga åtgäde. Om dessa tillämpas konsekvent ska patientsäkeheten öka fö i fösta hand den enskilde patienten och i sin fölängning inom hela våden. Innehållet i vaje åtgädspaket genomgick spåklig ganskning och uttyckssättet ha medvetet hållits på en nivå som alla öda kan tillägna sig. Målsättningen ha vait att vaje åtgädspaket ska vaa ett dokument som används i det paktiska, dagliga atet, Däfö ha också en fökotad vesion atats fam som stöd fö vådpesonalen. De sex pioiteade satsningsomådena ä att föebygga: Vådelateade uinvägsinfektione Infektione vid centala venösa infate Postopeativa såinfektione Läkemedelsfel i vådens övegånga Fall- och fallskado i samband med våd Tyckså i samband med våd Dessa åtgädspaket ha fått sto spidning inom sjukvåden. Utmaningen inom vaje enskilt omåde ä att alla ekommendeade åtgäde ska ges till alla patiente i alla de fall de ä tillämpliga. Det ä dessa till synes enkla åtgäde som efaenhetsmässigt käve ett ofta genomgipande systematiskt föbättingsate som innefatta samtliga öda ykeskategoie. Föbättingsatet ä oende av ledningens stöd på flea nivåe. Fö att öna stösta möjliga famgång visa efaenheten också att det ä nödvändigt att läkana engageas i detta föbättingsate. Det ä vanligt att innehållet i ett åtgädspaket även ö flea dela i vådkedjan som finne sig utanfö den egna oganisationen. Uppföljning i den egna veksamheten ä alltid lika viktigt. Däfö finns fö vaje åtgädspaket en mall fö egenuppföljning av följsamheten. Genom att systematiskt och egelbundet genomföa jounalganskninga få vaje veksamhet se sina egna esultat och dämed en gund fö att analysea och 20 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

21 föbätta sin egen veksamhet. Dessa uppföljninga inikta sig på följsamheten till åtgädspaketen och utgö ett pocessmått Lika viktigt ä att också följa esultatmått som ofta inikta sig på att diekt visa hu det bli fö patientena. Andelen VRI ä ett sådant mått och edovisas länge fam i denna delappot. Andelen patiente med fall- och fallskado samt tyckså ä anda exempel på esultatmått. Nä de faktiska esultaten mäts, analyseas och edovisas så spoa det till ett acceleeande tempo i föbättingsatet. Att följa esultaten ä en avgöande famgångsfakto fö det fotlöpande uppföljnings- och föebyggande föbättingsatet. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 21

22 1 1 1 Hä nedan pesenteas de sex åtgädspaketen Föebygg vådelateade uinvägsinfektione Föebygg vådelateade uinvägsinfektione Infektionsföebyggande åtgäde Koekt diagnostik Koekt handling NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet Föebygg infektione vid centala venösa infate NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet Föebygg infektione vid centala venösa infate Iaktta koekt indikation fö inläggning av katete Använd steil inläggningsteknik Se till kateten dagligen Utvädea hovet dagligen Ställ koekt diagnos av kateteelatead infektion Föebygg postopeativa såinfektione NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet Föebygg postopeativa såinfektione Använd koekt antibiotikapofylax Följ utine fö peopeativ föedelse (hudföedelse, håavkotning) Uppätthåll nomal koppstempeatu nomotemi Registea postopeativa såinfektione 22 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

23 1 1 1 Föebygg läkemedelsfel i vådens övegånga Föebygg läkemedelsfel i vådens övegånga Vid inskivning/ny kontakt Unde vådtiden Vid utskivning Vid mottagande på annan slutenvådsenhet elle i öppen våd NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet Föebygg fall och fallskado i samband med våd Föebygg fall och fallskado i samband med våd Falliskdömning Riskidentifieing, planeing och genomföande av fallföebyggande åtgäde Uppföljning av fall unde vådtiden Infomation och eventuell öveappoteing NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet Föebygg tyckså i samband med våd Föebygg tyckså i samband med våd Riskdömning Hudinspektion Planeing, genomföande och uppföljning av givna omvådnadsåtgäde Patientinfomation och eventuell öveappoteing NatioNell satsning fö Ökad patientsäkehet NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 23

24 Punktpevalensmätninga av vådelateade infektione Ett stot antal patiente dabbas av vådelateade infektione (VRI) och våden använde tydande esuse fö att våda dem. Det va däfö givet att VRI skulle bli ett av de viktiga satsningsomådena inom Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Föutom att te av åtgädspaketen inikta sig på att educea vådelateade infektione, så ha också punktpevalensmätninga genomföts två gånge åligen (12). Dessa mätninga ha iniktat sig på att fånga in samtliga VRI. Mätningana ha genomföts inom både somatisk och psykiatisk slutenvåd. Alla svenska sjukhus ha appoteat esultat till mätningana. Inom den somatiska slutenvåden omfatta mätningana nästan alla patiente som låg inne på sjukhus nä appoteingen skedde. Täckningsgaden av appoteingen äknas ligga mellan 95 och 100 pocent. Inom den somatiska slutenvåden ingå dygt patiente och inom psykiatisk slutenvåd ha antalet inappoteade patiente successivt stigit till vid mätningen hösten 2009, vilket motsvaa te fjädedela av alla disponibla vådplatse inom psykiatisk slutenvåd. Rappoteingen bygge på att en läkae och sjuksköteska fån vaje avdelning gemensamt appotea samtliga patiente på avdelningen och ange hu många av dessa som döms vaa dabbade av en VRI. Bedömningen utgå fån standadiseade instuktione och potokoll. Data appoteas däefte i avidentifiead fom till en databas. Fån databasen tas esultaten ut som appote. Meningen ä att dessa esultat ska åteappoteas till olika nivåe i vådens linjeoganisation. Fö att nå famgång ska esultaten åtekopplas till dem som en gång appoteade. Punktpevalensmätningen (PPM) ska i fösta hand användas fö att följa den egna veksamheten öve tid genom uppepade mätninga. Den ska inte okitiskt ligga till gund fö att jämföa olika avdelninga och olika type av veksamhete. 24 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

25 PROCENT 12% 10% 8% 11,8% 11,3% 11,0% 9,7% 8,9% Våen 08 Fiktiv Våen 08 Hösten 08 Våen 09 Hösten 09 6% 4% 2% 0% Figu 3. Vådelateade infektione inom somatisk slutenvåd. Resultatet inom psykiatisk slutenvåd hösten 2009 visa att 1,3 pocent av patientena va dabbade av en VRI. En atsgupp av expete inom omådena infektion och vådhygien ha atat fam instuktione och potokoll i PPM VRI. Metodologiskt finns stoa likhete med hu Stama utfomat sina mätninga. Nyckelpesone med efaenhet och engagemang fån både PPM VRI och Stama ha funnits i atsguppen. Avstämninga ha skett både infö och efte mätningana i fom av analys och tolkning av esultaten. Statistisk expetis ha genomföt äkninga av konfidensintevall fö att kvalitetssäka esultaten. Se figu 4 på nästa sida. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 25

26 Blekinge Dalana Gotland Gävlebog Halland Jämtland Jönköping Kalma Konog Nobotten Region Skåne Stockholm Sömland Uppsala Vämland Västebotten Västenoland Västmanland Västa Götaland Öebo Östegötland Riket ANDEL VRI I PROCENT 0 2 Hösten 2009 Figu Våen Konfidensintevall PPM VRI edovisat pe landsting och egion fö mätninga vå och höst NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

27 Diagnosomåden Redovisningen av esultaten ske uppdelat på olika diagnosomåden. Vanliga type av VRI ä uinvägsinfektione, hud- och mjukdelsinfektione, lunginflammatione, smittsamma tamsjukdoma samt blodfögiftning. De te åtgädspaket som finns fö att föebygga VRI inom satsningen, inikta sig specifikt på någa dessa diagnosguppe. Konsekvent tillämpade åtgäde innebä minskad isk fö vaje enskild patient att dabbas av VRI. Att tillämpa basala hygienutine och klädegle medfö geneellt minskad isk att öveföa VRI till patiente. PROCENT AV SAMTLIGA VÅRDRELATERADE INFEKTIONER DIAGNOSOMRÅDEN 0 Uinvägsinfektione Fe Smittsamma tamsjukdoma Hud, mjukdela Lunginflammation Blodfögiftning Diagnosomåden med unde fem pocent av samtliga vådelateade infektione: Bonkit, centala nevsystemet, hjäta/käl, genitala infektione, nede tamkanalen, öve tamkanalen, led och skelett, leve/galla/bukspott/mjälte, munhåla och svalg, ögon, öve luftväga. Figu 5. Födelningen av vådelateade infektione på olika diagnosomåden. Riskfaktoe som katläggs inom PPM PPM VRI innehålle föutom appoteing av VRI också en systematisk katläggning av föekomsten av sex iskfaktoe fö patiente att utveckla VRI. Dessa ä följande: Antibiotikahandling Kiugiskt ingepp Uinvägskatete Centala venösa infate Immunhämmande handling Respiatohandling NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 27

28 En iskfakto ä en handling elle åtgäd fån våden som öka isken fö att patienten ska få en VRI. Det ä alltid en avvägning mellan den nytta iskfakton tillfö jämföt med den ökade isk som patienten utsätts fö. Hä famkomme helt nya data dä man på aggegead nivå kan se i vilken omfattning dessa olika iskfaktoe föekomme i svensk sjukvåd. Resultaten kan delas upp utifån kön, jämföas mellan olika landsting och sjukhus samt inom olika specialitete. Dessa data ha pesenteats till landsting och egione i samband med att föekomsten av VRI pesenteas. Med dessa data som gund ha det påböjats ett konstuktivt analysate som i flea fall lett fam till en optimeing av i vilken omfattning och hu länge vissa av iskfaktoena ska finnas fö enskilda patiente såväl fö speciella guppe av patiente. Diagam visa föekomsten av iskfaktoe hos patiente i svensk sjukvåd. ANDEL PATIENTER Antibiotikahandling Kiugiskt ingepp Uinvägskatete Cental venös infat Immunhämmande handling Respiatohandling o. dyl. Figu 6. Föekomst av iskfaktoe hos samtliga patiente inom somatisk slutenvåd vid PPM VRI hösten Resultaten fån vaje PPM VRI ha offentliggjots av SKL på landstings- och sjukhusnivå. Detta ha synkoniseats med landstingens egna aktivitete nä esultaten blivit offentliga. Resultaten ha kopplats till de föbättingsaten som pågå inom espektive landsting och egion. Den mediala uppmäksamheten ha vait sto vid vaje mätning. Rappotena i tidninga, adio och TV ha domineats av positiva inslag. Vid de pesseminaie som anodnats av SKL nä PPM-esultaten edovisats ha alltid två goda exempel fån landsting och egione medvekat och pesenteat sitt eget föbättingsate fö att föebygga VRI. 28 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

29 PPM ha bidagit till att göa våden och i viss mån allmänheten medveten om hu vanliga VRI ä i svensk sjukvåd. Ett omfattande lokalt analysate ha följt och till detta ha kopplats en mängd olika föbättingsaten i avsikt att minska föekomsten av VRI. Detta gälle geneellt följsamheten till basala hygienutine samt klädegle men också iktade insatse mot speciella fokusomåden. Inom satsningen utgös dessa av att föebygga uinvägsinfektione, infektione vid centala venösa infate samt postopeativa såinfektione. PPM VRI finns edovisat i Öppna Jämföelse fö 2009 (13). Detta medfö att esultaten spids till en stöe läsekets och kan dämed medveka till att öka kunskapen och incitamenten till ett intensifieat föbättingsate inom våden. Resultaten fån PPM VRI ha även pesenteats vid flea konfeense. Atikla ha skivits i Läkatidningen, Nodisk Geiatik och anda tidninga. Stama ha genomföt punktpevalensmätninga vatannat å sedan Den senast genomföda mätningen va hösten Stamas mätninga utgå fån antibiotikahandling och vådelateade infektione. PPM VRI inkludea däemot samtliga vådelateade infektione, det vill säga även de som inte handlats med antibiotika. SKL:s PPM VRI och Stama:s mätninga genomfödes samtidigt unde veckona 45 och (14). Tack vae detta fanns möjlighet att vädea likhete espektive olikhete i genomföande och hu detta påvekade slutesultaten. Vid jämföelse av de antibiotikahandlade VRI så blev utfallet på nationell nivå väsentligen lika mellan SKL:s PPM VRI och Stama:s mätninga nämligen 9,7 pocent espektive 9,9 pocent. Obsevea att SKL:s PPM VRI omfatta samtliga VRI men att jämföelsen ovan gunda sig på den del av VRI som enbat va antibiotikahandlad. Vid jämföelse mellan Sveige och anda nationes mätninga av vådelateade infektione famkomme stoa metodologiska skillnade i genomföande mellan de flesta nationena. Detta medfö att det oftast inte gå att diekt jämföa esultaten mellan olika mätninga. Ett fösök ha gjots att jämföa esultaten fån Noges punktpevalensmätninga (15) med utfallen i PPM VRI. Om man välje ut enbat de diagnosomåden i SKL:s PPM VRI som ingå i de noska mätningana, så famstå det som att Sveige och Noge hamna på likatad nivå på 5,5 pocent av VRI. De diagnosomåden detta baseas på ä blåskata, nede luftvägsinfektion, postopeativ såinfektion samt blodfögiftning. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 29

30 Utveckling av IT-stödsystem fö kontinuelig egisteing av vådelateade infektione Ett av de två målen fö satsningen va att utveckla ett system fö att fotlöpande egistea VRI. Nä systemet ä fädigt komme innehållet i våden att kunna följas och styas på ett bätte och säkae sätt. En viktig del i sjukvåden ä att följa dess esultat på ett så veklighetsnäa sätt att det möjliggö analys, åtekoppling och insatse med lämpliga föbättingsåtgäde. Punktpevalensmätninga av vådelateade infektione (PPM VRI) ha tillföt mycket ny kunskap och efaenhet, men ge baa en ögonblicksbild av den situation och de patiente som ligge inne pecis vid tillfället fö appoteing. En kontinuelig egisteing och appoteing av vådelateade infektione ä däfö ett säkae vektyg som ge en bätte och me heltäckande bild. Det gå då att skiva hu VRI vaiea öve tid, vilket ge undelag till incidensegisteing. Dämed kan man edovisa hu vanligt föekommande VRI ä elateat till hu många våddygn och patiente som vådats. Det ä en komplex uppgift att skapa ett nationellt IT-stödsystem som klaa av att fotlöpande samla in, ata data och åteföa appote till olika nivåe i våden. I likhet med PPM VRI ska även föekomsten av iskfaktoe skivas liksom användning av antibiotika. Det sistnämnda ha diekt koppling till VRI, eftesom en gänsad och adekvat antibiotikaanvändning minska isken fö esistensutveckling hos mikooganisme. Detta vaa vå möjlighet till effektiva antibiotika att användas vid svåa infektionstillstånd och som föebyggande handling i samband med kiugiska ingepp. En expetgupp ha deltagit i ett pojekt inom amen fö Nationell satsning fö ökad patientsäkehet, fö att ata med utvecklingen av ett sådant system. Fö me detaljead infomation hänvisas till säskild appot fån pojektet. 30 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

31 Följsamhetsmätninga av basala hygienutine och klädegle Ignaz Semmelweiss levde i mitten på 1800-talet i Östeike och Ungen. Han gundlade kunskapen om adekvat desinfektion i våden. Detta ä idag evidensbaseade åtgäde och åtefinns som styande föeskifte inom omådet (16). Föbättad vådhygien med spitdesinfektion av händena famställs ofta som den enskilt viktigaste fakton fö att snabbt och på d font educea föekomsten av VRI. Biste i följsamheten kan leda till att patiente dabbas av vådelateade infektione med ibland dödlig utgång. Det ä däfö avgöande ä däfö att all vådpesonal alltid tillämpa basala hygienutine och klädegle i det patientnäa atet. Inom VRISS-pojekten ha detta atssätt pövats och visat sig vaa vekningsfullt. Flea sjukvådshuvudmän ha sedan kotae elle länge tid genomföt följsamhetsmätninga inom detta omåde. De ha också offentligt edovisat sina esultat ända ne på kliniknivå på landstingets intanät. Den metod som intenationellt anses vaa mest tillfölitlig baseas på obsevationsstudie. Det innebä att vådpesonalen ä infomead om att någon peson ä av ledningen utsedd att iaktta hu ett definieat antal av pesonalen efteleve samtliga av de ingående momenten i basala hygienutine och klädegle. Detta genomfös med föutstämd egelbundenhet men pesonalen vet inte exakt nä de bli ganskade. Resultaten fös in i diagam och exemplifieas i figu 7 och figu 8 på nästa sida. Fågan om adekvata insatse inom det vådhygieniska omådet ha vait en gundbult i Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Det ha däfö vait natuligt att en edovisning på nationell övegipande nivå utvecklas. Pilotteste ska genomföas unde Samtliga landsting och egione ha slutat att esultaten av dessa mätninga ska offentliggöas på både landstings- och sjukhusnivå. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 31

32 Följsamhet Målväde PROCENT mb e De ce e No vem Ok tob ti Sep tem Au gus Juli i Jun j il Ap s ua Feb Fö e po jek tst a t i 0 Figu 7. Exempel på följsamhetsmätninga av koekt tillämpade basala hygienutine. Följsamhet Målväde PROCENT cem De e No vem b tob e Ok Sep tem sti Au gu Juli Jun i j Ap il s ai Feb u Fö e po jek ts ta t 0 Figu Exempel på följsamhetsmätninga av koekt tillämpade klädegle. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

33 Steget Föe 2009 Ett famgångsikt föebyggande ate kan skivas som att ligga steget föe. Med detta som ledstjäna och namn på pojektet deltog 14 tväpofessionellt sammansatta team i ett nationellt genombottspojekt som ha pågått unde hela Den geogafiska spidningen av team va fån Kiuna i no till Simishamn i söde. Att en läkae deltog va en föutsättning fö att vaa med i pojektet och inom omådet att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga föutsattes två läkae delta i vaje team. Fokusomåden utgick fån de sex åtgädspaket som ingå i Nationell satsning fö ökad patientsäkehet. Som ett av målen gällde 100-pocentig följsamhet till det åtgädspaket man valt att ata med. Unde atets gång fick alla team uppleva svåighetena med att få till hundapocentig följsamhet, dä alla tillämpa samtliga av de föväntade moment som åtefinns i de evidensbaseade åtgädspogammen. Mycket och uppepad infomation och ett uthålligt föbättingsate kävs fö att successivt öka följsamheten. En absolut föutsättning fö famgång i det lokala atet ä som alltid att vaje team ha ledningens stöd. Pojektet ha vid te tillfällen haft två daga långa läandeseminaie. Utöve det ha vaje team aangeat ett lokalt läandeseminaium. Tanken bakom detta ha vait att acceleea spidning av kunskape och efaenhete i teamets näomåde. Teamen ha vaje månad lämnat in en appot dä pågående ate och esultat edovisas till pojektledningen. Vaje team ha som stöd haft en speciellt utsedd handledae med lokal anknytning. Som en del i slutappoteingen ha vaje team utatat en spidningsplan fö sitt fotsatta ate. Slutappoteingen i pojektet Steget föe 2009 ä en plattfom utifån vilken man föväntas ata med fö att vidmakthålla och fotsätta att utveckla i sitt lokala föbättingsate på hemmaplan. Nyhetsv ha publiceats dä teamens famgånga ha lyfts fam. Dessa nyhetsv ha vait en del i att undelätta spidningsatet. Sammanställning av de 14 teamens slutappote åtefinns i speciell publikation. Team och valt fokusomåde som ingått i Steget föe 2009 ä följande: NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 33

34 Läkemedelsfel i vådens övegånga i slutenvåd Blekinge Öst Intenmedicin och Infektion Kalix Sjukhus Intenmedicin Kalskoga lasaett Intenmedicin och Kiugi Lindesgs lasaett Medicin och Geiatik Piteå Älvdals Sjukhus Medicin och Otopedi Läkemedelsfel i vådens övegånga i slutenvåd-pimävåd-kommun Blekinge Väst Medicin, Psykiati, Pimävåd, Kommun Kiuna Slutenvåd, Pimävåd, Kommun Vämland Slutenvåd, Pimävåd, Kommun Öebo Slutenvåd, Pimävåd, Kommun Fall- och fallskado Akademiska Sjukhuset Geiatik Tyckså Simishamns sjukhus Vådelateade infektione Esta Sjukhus Sachsska Bansjukhuset Sahlgenska Univesitetssjukhuset Plastikkiugiska kliniken Inom Västa Götalandsegionen ha man följt pojektet Steget föe 2009 och genomfö motsvaande pojekt i egional egi unde På följande sido pesenteas sex team inom Steget Föe NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

35 Kalskoga att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga Beätta, påminna och ätta igen. Det ä en av föklaingana bakom famgångana fö teamet i Kalskoga. En annan ä de många olika föändinga som testats. Teamets esultatkuvo böjade tidigt öa sig åt ätt håll Flea av de team som ha velat föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga ligge väldigt långt ifån sina mål nä de böja mäta esultaten. Det gällde även fö teamet på Kalskoga lasaett. Men atet gav snabbt esultat och deas mätninga visade på stadiga föbättinga unde hela Jacob Bäckman, Åsa Ahlstöm, ia Wedin och pojekttiden. Bigitta Eiksson. Pojektguppen i Kalskoga stå av öveläkaen Jacob Bäckman, ST-läkaen ia Wedin och sjuksköteskona Åsa Ahlstöm och Bigitta Eiksson. De tog sig an att minska läkemedelsfelen på både medicin- och kiugkliniken. Akuten ha inte deltagit i teamet men ha blivit delaktiga i de teste som guppen genomföt. Guppen ville ganska hu sto andel av patientena som fick ätt dos vid ätt tillfälle. Vid den fösta mätningen va nivån inte tillfedsställande: baa i 30 pocent av ganskningana uppnåddes målet. Men föbättingsatet gav esultat och i sista mätningen lyckades guppen nå upp till 100 pocent. Ett annat mål va att se hu sto andel av patientena som föstå hu, vafö och hu länge de ska ta sin medicin. Andelen patiente som föstod sin medicineing och faktiskt följde den ökade unde pojektet. Det sista målet va kontollea hu pass koekt läkemedelsättelsen va i slutanteckningen nä patienten skevs ut fån klinikena. Kontollen av läkemedelsättelsen skedde unde fö kot tid fö att utvädeas. Läkemedelsättelsen ska däemot inföas nä Öebo läns landstings datajounal infös unde Teamet mätte även hu sto andel av läkemedelslistona som vait ko- NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 35

36 ekt ifyllda. I januai 2009 låg andelen på 30 pocent. Kuvan steg sedan bant till 100 pocent till i maj och låg kva mellan 90 och 100 pocent unde hela pojekttiden. Åsa Ahlstöm ätta att slutet att bilda ett genombottsteam som skulle fokusea på läkemedelsfelen i vådens övegånga kom fån ledningen på lasaettet. Det gav en ba gund att stå på och gav guppen möjlighet att infomea ledningsguppen diekt vid flea tillfällen unde pojektet. Infomation ha hela tiden stått högt upp på dagodningen. Själv ha Åsa Ahlstöm talat fö olika guppe ett tjugotal gånge unde pojektets gång. Till det komme att läkana i teamet tagit upp fågona vid läkamötena en gång i månaden. Två läandeseminaie ha tagit upp olika fågo kopplade till läkemedelsanvändningen. Teamet ha även diekt utbildat AT-läkae hu man dokumentea i läkemedelsjounalen. Då deltog även en konsulent som gick igenom Apo- och E-dos. Pojektguppen ha också poduceat affische med olika budskap kopplade till jounalganskningen, dokumentationen av läkemedel och medicinlistan vid utskivning. Den stösta föändingen i våt atssätt ha vait att vi infomeat så mycket. Fö mig ha pojektet också tytt att jag blivit mycket me obsevant och uppmäksam på detalje i läkemedelshanteingen, säge Åsa Ahlstöm. Allt detta ha tagit mycket tid, men på Kalskoga lasaett ha ledningen avsatt både tid och esuse fö Steget föe. Åsa Ahlstöm ha kunnat använda halva sin atstid fö pojektet. Det ä investeing som esulteat i säkae våd och effektivae sätt att ata. Som på många anda atsplatse kände de flesta till att det uppstod läkemedelsfel i övegångana mellan olika vådfome, men inte hu stoa de va. Åsa Ahlstöm to att det finns många tillfällen dä pesonalen med små medel kan hjälpas åt att föbätta säkeheten king läkemedel. Det kan vaa så enkelt som att få lite atso. Läkana höve vaa i fed nä de skive epikisen och sjuksköteskona måste få dela och blanda läkemedel utan att bli stöda. n måste ha espekt fö vaandas atsuppgifte, säge Åsa Ahlstöm. Alla inblandade på Kalskoga lasaett vill att pojektet ska fotsätta i någon fom. I sin slutappot skive guppen att den vill gå vidae och slå fast utine baseade på de lyckade föbättinga som guppen testat unde ået. 36 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

37 Följsamhet kiugkliniken Följsamhet medicinkliniken Målväde PROCENT e mb No vem De ce e Ok tob Sep tem Au gus Jun ti Juli i j Ap il s ua Feb Fö e po jek tst a t i 0 Figu 9. Följsamhet till SKL:s åtgädspaket att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga. Andel koekt ifyllda läkemedelslisto Målväde PROCENT e No vem b e tob Ok i e Sep tem b gus t Au Juli Jun i j l Ap i s Feb ua i Jan ua i 0 Figu 10. Andel koekt ifyllda läkemedelslisto. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 37

38 Kiuna att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga Ett litet sjukhus i en kommun med få invånae och kota slutsväga ä ingen gaanti fö att övegångana mellan olika vådfome fungea som de ska. Teamet i Kiuna insåg detta i sitt ate med att hitta osaken till läkemedelsfelen. Patientsäkehet handla till en del om att hitta ba väga fö kommunikation. Det ä lätt att to att just små oganisatione baa genom sin litenhet ä säkae fö patientena. Agumenten bakom det kan vaa att fäe pesone ä inblandade i sluten, vägen till sluten ä inte lång, folk känne vaanda och kan vaandas oganisatione på ett annat sätt än i stoa landsting och stoa kommune. Så kan det säket vaa i teoin, men den veklighet som teamet i Kiuna såg va inte fullt lika ljus. Det kom in och skickades i väg en mängd Bitt-ie Hannu, Lena Niemi, Iene avvikelseappote mellan vådkylmäniemi och Cecilia Påhlsson. givana i Kiuna. Avvikelsena öde i många fall poblem med läkemedel: felaktiga läkemedelslisto nä patiente lades in på sjukhus, ofullständiga odinatione nä patiente skevs ut och bist på dokumentation om föändinga i läkemedelslistona unde tiden på sjukhus. De poblem som uppstod pekade alltså på bistande kommunikation och utine både i kommunen och på sjukhuset. Att få hela vådkedjans läkemedelshanteing att bli säkae blev däfö Kiunateamets iniktning. Föutom patientena i slutenvåden valde guppen ut alla som vådades i hemsjukvåden elle bo i säskilt boende i Kiuna. Teamet stå av Lena Niemi; veksamhetschef fö medicin och ehab på sjukhuset, Bitt-ie Hannu; medicinskt ansvaig sjuksköteska, Cecilia 38 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

39 Påhlsson; medicinskt ledningsansvaig läkae och veksamhetschef Iene Kylmäniemi. De två sistnämnda ata på vådcentalen Ganiten. Att det ä många chefe med i teamet va en av gundtankana nä de planeade att delta i Steget Föe Vi sitte alla på slutsmandatet. Vi kan utan omväga fatta snabba slut om vi tycke att någonting ska föändas, säge Lena Niemi och tilläge att alla i teamet hade ett intesse fö patientsäkehetsfågo och föbättingsate edan fån böjan. Däemot hade ingen av dem deltagit i ett genombottspojekt tidigae. Lena Niemi ätta att det gjode att teamet tappade lite fat i böjan. Nä man se på det i eftehand bode vi ha skaffat oss lite me kunskap i genombottsmetodiken innan vi deltog i det fösta läandeseminaiet som SKL odnade. Men teamet nådde snabbt famgånga nä de systematiskt böjade ata fö koekta läkemedelslisto vid in- och utskivning liksom följsamhet till Sveiges Kommune och Landstings åtgädspaket fö att föebygga läkemedelsfel i övegångana i vådkedjan. Fö att öka följsamheten konstueade teamet en checklista som byggde på åtgädspaketet. Guppen infomeade alla läkae om listan och satte upp den på alla läkaexpeditione. Checklistan finns öveallt: slutenvåd, pimävåd och kommun. Följsamheten steg snabbt. Föe pojektstaten följdes paketet inte till fullo i någon av de jounale som ganskades. I slutet av pojektet låg nivån stadigt på 75 pocent av jounalena. Målet ä givetvis en följsamhet på 100 pocent. Nä det gälle läkemedelslistona nådde guppen sitt mål med utskivningslistona: 100 pocent va koekta vid pojekttidens slut. Vid inskivning va 75 pocent koekta vid samma tidpunkt, och teamet todde att de va på god väg att nå sitt mål på 100 pocent dä också. En födel Kiuna lasaett ha jämföt med stöe sjukhus ä att läkastan ä liten. Totalt ödes ungefä 30 läkae av satsningen fö fäe läkemedelsfel. Det ä också samma läkae som ata på akuten som på ata i slutenvåden. Det gö det lättae att få budskapet att nå ut nä föändinga ska genomföas. Teamet upptäckte att inte alla läkae kunde använda läkemedelsmodulen i helt koekt och odnade däfö två utbildningsdaga fö alla läkae och läkaseketeae. Det ä läkaseketeana som nomalt utbilda de nya läkana i det vådadministativa systemet och däfö måste även de kunna läa ut hu läkemedelsmodulen ska användas. Det va en mycket uppskattad utbildning och intoduktionen fö vikaieande läkae och AT-läkae ha fölängts fö att de ska ha tid att sätta sig in i läkemedelsmodulen odentligt. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 39

40 Fölängningen ä en av flea åtgäde som fotsätte även efte det att pojektet tagit slut. Guppen ska också fotsätta med sina mätninga vaje kvatal och ska täffas egelbundet fö att följa upp esultaten. Landstinget i Nobotten ha också fomat en cental gupp med epesentante fö de te nobottniska teamen i Steget föe. Syftet ä att ta eda på hu teamens esultat och efaenhete kan spidas i landstinget. 40 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

41 Andel koekta vid inskivning Andel koekta vid utskivning Målväde PROCENT cem De No vem tob e Ok Sep tem gus ti Au Juli i Jun j Ap il s Fö e po jek tst at 0 Figu 13. Andel koekta läkemedelslisto vid inskivning espektive utskivning. Följsamhet Målväde PROCENT cem De No vem e tob Ok e Sep tem b gus ti Au Juli Jun i j il Ap s Fö e po jek tst a t 0 Figu 14. Följsamhet till SKL:s åtgädspaket att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga. NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET 41

42 Öebo att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga Den viktigaste lädomen ä hu nödvändigt det ä att täffas och föstå vaandas atssituation. Att esultaten låte vänta på sig ä ett budskap i sig: att minska läkemedelsfelen i vådens övegånga låte sig inte göas öve en natt. De pådivande bakom Steget Föe på Univesitetssjukhuset i Öebo hade stoa plane. De ville komma åt läkemedelsfelen oavsett på vilken nivå de uppstå. De esoneade då att det enda sättet att uppnå det va att inkludea alla nivåe i pojektet. Nä teamet som skulle delta i genombottspojektet bilylva Blix, Bengt Cuman, Yvonne Elandsson dades stod de av sju peoch Susanne Elmesson. Ej med på bilden: Signe Danielsson, Inge Nodin-Olsson och Camilla sone med bakgund fån Nicande. kommun, pimävåd och sjukhus. Teamet i Öebo skilje sig också jämföt med de anda genom att det innehålle fya läkae. Teamets atsmetod fö att nå sina mål blev att kontollea sjukhusets läkemedelslisto med dem som kommunen hade föe inläggning. Mätningen skedde genom att någon av teamets medlemma ingde upp kommunsjuksköteskan och stämde av hu väl den läkemedelslista som fanns i kommunen öveensstämde med den på sjukhuset. Detta skedde både vid inläggning och vid utskivning fån sjukhusets medicinavdelning. Vid inläggning föbättades esultaten unde hela pojekttiden fån 40 till 50 pocents koekta läkemedelslisto. Vid utskivning gick esultaten upp fån 70 till 80 pocent unde samma peiod. Teamet hade som mål att halvea fel, men anade edan fån böjan att det skulle bli svåt att nå. Ett annat mål va följsamhet till Sveiges Kommune och Landstings åtgädspaket fö att föebygga läkemedelsfel i vådens övegånga. Hä steg andelen koekta fån 20 pocent till 70 pocent nä pojektet avslutades. Att det vait svåt att nå 100 pocent o fämst på att anteckningen vid inskivning ska innehålla källan till medicineingen. 42 NATIONELL SATSNING FÖR ökad PATIENTSÄKERHET

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Enköpings Biodlae c/o Mattias Blixt Kykvägen 3 749 52 GRILLBY Jounalnumme 2012-1185 E-postadess mattias.blixt@enviotaine.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn

Läs mer

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning

Granskningsrapport. Projektredovisning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fördjupad granskning Pojektedovisning vid Sahlgenska Univesitetssjukhuset födjupad ganskning Ganskningsappot 2008-03-06 Pe Settebeg, Enst & Young, Pojektledae Chistina Selin, Enst & Young, Aukt. eviso Patik Bjökstöm, Enst

Läs mer

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv

NU-SJUKVÅRDEN. EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Granskning ur ett ledningsperspektiv NU-SJUKVÅRDEN EN ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING ANVÄNDBAR UR SÅVÄL REVISIONS- SOM LEDNINGSPERSPEKTIV Ganskning u ett ledningspespektiv Ganskning genomföd på uppdag av Västa Götalandsegionens evisoe Vilhelm

Läs mer

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30

FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs årsmöte 2007-05-30 FRIIs Kvalitetskod Antagen av FRIIs åsmöte 2007-05-30 Utabetad i samabete mellan FRII och Öhlings PicewatehouseCoopes Jämtlands läns Cance- och Omvådnadsfond å 2012. 1. Övegipande pincipe i FRIIs kvalitetskod

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Destination Stömsholm Bige Jals väg 9 734 51 Kolbäck Jounalnumme 2009-2686 E-postadess ulla.b-son@telia.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Sigwad

Läs mer

Fördjupningsrapport om simuleringar av bombkurvan med Bolins och Eriksson matematisk modell

Fördjupningsrapport om simuleringar av bombkurvan med Bolins och Eriksson matematisk modell 1 Föjupningsappot o siuleinga av bobkuvan e Bolins och Eiksson ateatisk oell Av Peh Bjönbo Rappoten ge en bakgun so beskive Bolin och Eiksson (1959), speciellt eas ateatiska oell fö att siulea ängen aioaktiv

Läs mer

En debatt på http://www2.vansterpartiet.se/debatt/

En debatt på http://www2.vansterpartiet.se/debatt/ En debatt på http://www2.vanstepatiet.se/debatt/ Åke Eiksson: Sluta slia i fedsfågan! [2005-03-14] - Fösvasuppgöelsena i iksdagen gös alltid mellan valen. Fågan om kig och fed bli aldig en valfåga. Det

Läs mer

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn

Sammanfattande redovisning av rådslag/konferens om Folkbildningens framsyn Eic Sandstöm Diekt telefon 044-781 46 29 E-post:eic.sandstom@fuuboda.se 2003-10-20 Till Folkbildningsådet Sammanfattande edovisning av ådslag/konfeens om Folkbildningens famsyn 1. Fakta om seminaiet/ådslaget

Läs mer

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv

E-handel Ur ett geografiskt konsumentperspektiv Södetöns högskola Institutionen fö Ekonomi och Föetagande Kandidatuppsats 15 hp Höstteminen 2012 Maknadsföing E-handel U ett geogafiskt konsumentpespektiv Av: Maielle Olsson, Pete Sundstöm Handledae: Las

Läs mer

Vi kan printlösningar

Vi kan printlösningar Pintlösninga Vi kan pintlösninga l en l i t n e Väg e a t a sm iljö m a v i sk UTMANINGARNA Fågona hopa sig fö dig som ansvaa fö pint Va femte skivae som säljs i Sveige komme fån Dustin. Vi ä väl medvetna

Läs mer

Offentlig eller privat sjukvård?

Offentlig eller privat sjukvård? Offentlig elle pivat sjukvåd? Göan Dahlgen Maia Sundvall Bengt Jähult Offentlig elle pivat sjukvåd 1 Huvudtexten i denna skift (sidona 13-43) abetades fam in en konfeens i Stockholm i oktobe 2005. Den

Läs mer

Ängsbacken Välkommen hem till en modern bullerby

Ängsbacken Välkommen hem till en modern bullerby Ängsbacken Välkommen hem till en moden bulleby BRF Ängsbacken, Hallena i Stenungsund Ett njutbat hemmaliv Nu bygge vi 40 tivsamma lägenhete i ett ofyllt kvate i Hallena, Stenungsund. Hä bo du i ett bostadsomåde

Läs mer

Ta ett nytt grepp om verksamheten

Ta ett nytt grepp om verksamheten s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Rappot fån Team Stockholms län Vt 2011 Bätte liv fö sjuka älde - team Stockholms län - Åsappot 1/1 2011 31/12 2011 Anna Lasson, Äldecentum Chistina Riddebäck, FOU nu Magita Jacobsson, Nesto Ingeli Simmoss,

Läs mer

Vågräta och lodräta cirkelbanor

Vågräta och lodräta cirkelbanor Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel

Läs mer

Energirapport & Energideklaration November 2009

Energirapport & Energideklaration November 2009 BYGGKONSULT i VETLANDA AB Enegiappot & Enegideklaation Novembe 2009.ffi Huden 2Yetlanda Gavagänd7, Vetlanda.'Nuo4". oz f-\ '?eo tge,o,'.åät0,., Abetsnumme: 29 819 Postadess Nygatan 42 574 3I VETLANDA Telefon/fax

Läs mer

SchySSt kaffe Direktimport från colombia

SchySSt kaffe Direktimport från colombia kaffe Diekimpo fån colombia Älska du kaffe? Fya soes kaffe Vå Schyssa kaffe poduceas på vå olika koopeaiv. Lea du efe en exklusiv gåva ill dig själv elle ill någon annan? Vå kaffe ä diekimpoea fån Huila

Läs mer

Tänk även på lönen när du väljer utbildning

Tänk även på lönen när du väljer utbildning den 8 mas 2000 Pessmeddelande Fån FöeningsSpabanken Institutet fö pivatekonomi Stockholm Tänk även på lönen nä du välje utbildning Det ä viktigt att välja ätt utbildning om högskolestudie ska löna sig.

Läs mer

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar 1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg

Förbättrad hantering vid evakuering från tåg Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg Kommunikation och samvekan mellan inblandade aktöe Rappot oktobe 2012 Föfattae: Saa Petteson Macus Avidsson Lena Kecklund Föbättad hanteing vid evakueing fån tåg

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten

ing. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete

Läs mer

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden

Vänersborgs kommun. Fördjupad granskning av Samhällsbyggnadsnämnden Vänesbogs kommun Födjupad ganskning av Samhällsbyggnadsnämnden Götebog 2005-12-14 Enst & Young AB Vilhelm Rundquist 1 Sammanfattning Enst & Young ha fått i uppdag av evisoena i Vänebogs kommun att genomföa

Läs mer

Skate Film Golf Skytte MTB cykling Konst RC skärmflyg Circus Mimulus Dans Discgolf Fiske Boxning

Skate Film Golf Skytte MTB cykling Konst RC skärmflyg Circus Mimulus Dans Discgolf Fiske Boxning ban & ungdoma! Kostnadsfitt fö alla e g ä l a m Som Skate Golf Skytte MTB cykling Konst RC skämflyg Cicus Mimulus Discgolf Fiske Boxning 2016 Vafö ha jag fått den hä boschyen? Ä du elev i någon av Foshaga

Läs mer

MIS årsmöte 14:e april

MIS årsmöte 14:e april N 1 Mas 2011 Ågång 21 Medlemsblad Föeningen Miljöevisoe i Sveige MIS åsmöte 14:e apil Boka edan nu in MIS åsmöte den 14:e apil i Stockholm. Föutom åsmöteshandlinga bjude MIS på senaste nytt om ISO-standade,

Läs mer

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4

Kunskapskatalogen. Allt arbetsmiljöarbete. En sund arbetsmiljö. hos chefen! Coca-Cola arbetsmiljöutbildar sina chefer. Sid 4 Kunskapskatalogen utbildninga & inom abetsmiljö hösten 2012 Allt abetsmiljöabete stata med BAM! Den ekända gundutbildningen inom abetsmiljö. Sid 8 En sund abetsmiljö böja hos chefen! Coca-Cola abetsmiljöutbilda

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

Föräldrabarometer 2013

Föräldrabarometer 2013 Föbundet Hem och Skola i Finland Föäldabaomete 2013 Cilla yman (ed.) Innehåll Föod... 2 1 Inledning... 3 2 Undesökningens genomföande... 4 2.1 Föäldabaomete 2013... 4 2.2 De svaandes bakgundsuppgifte...

Läs mer

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109

Företagens ekonomi Tillbakaräkning i SNI2007 NV0109 PCA/MFFM, ES/NS 2-4-29 (7) Föetagens ekonomi Tillbakaäkning i SNI27 NV9 Innehållsföteckning. Sammanfattning... 2 2. Bakgund... 2 2. Den nya näingsgensindelningen (SNI27)... 2 2.2 Föetagens ekonomi... 2

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Ängsövägen-Västeås c/o Ängsö GK Box 1007 721 26 VÄSTERÅS Jounalnumme 2010-2587 E-postadess kiste.fost@jkf.se B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn och adess Kiste

Läs mer

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.

Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths. Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga

Läs mer

1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor

1 Etnicitet i rekryteringssammanhang -En jämförelse mellan privat och offentlig sektor 1 Etnicitet i ekyteingssammanhang -En jämföelse mellan pivat och offentlig sekto Chistina Ekdahl Madelene Gustafsson Elin Spaman Maia Svedbeg Pojektabete 5 poäng Våteminen 2002 Handledae: Staffan Nilsson

Läs mer

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel:

Att leda förändring. Vad orsakar en förändring? Exempel: Att leda föänding Rune Olss www.iei.liu.se/pie/olss-une Vad osaka en föänding? Exempel: Nya investeinga Ny teknik i poduktien Svikande fösäljning Oganisatien ha fö höga kostnade Omoganisati Sto stess Vaje

Läs mer

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01

Analys av mätdata för beräkning av noggrannhet i fordonsklassificering och hastighetsregistrering. Rapport 01 Analys av mätdata fö beäkning av noggannhet i sklassificeing och hastighetsegisteing Rappot 01 Mätning i Klett nov 2011 och Amsbeg januai 2012 Kund Tafikveket Mottagae Pe Melén, Dennis Andesson Vesion

Läs mer

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti

Läs mer

Antogs KS 2013-11-13 202

Antogs KS 2013-11-13 202 1 Stya och leda vek-samheten Nivå 1 Nivå 2: Nivå 3: Handlingsslag: Soteingsodning: Diaieföing Fövaingsplats Medium Bevaas/ gallas Till kommun akiv Till fjäaki v Anmäkning Vem ska använda Sotea på ubik

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceingså 2011 Bilaga 1 Gaviditete, fölossninga och nyfödda ban Medicinska födelseegistet 1973 2009 Innehåll Innehåll 1 Gaviditete och blivande möda Mödanas ålde Mödanas åldesfödelning,

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

Energideklaration 71 6408-5685. :gna hem (småhus) som skal {"* Egen beteckning. Karlsoatan 96. n..-lz rrid falrannört ;:-:"- 1; )ostnummer )ostort

Energideklaration 71 6408-5685. :gna hem (småhus) som skal {* Egen beteckning. Karlsoatan 96. n..-lz rrid falrannört ;:-:- 1; )ostnummer )ostort 6mcv*kei Enegideklaation Vesion: Dekl.id: 1.5 228982 71 6408-5685 bf@odshojden.se naden ' lden!tm3!!c! Västa goalanu :astighetsbeteckning Älvan 8 lusnumme '10 Adess Kalsgatan 96a \dess Adess Kalscatan

Läs mer

HAR KOMMIT -FOR ATJ: STANNA

HAR KOMMIT -FOR ATJ: STANNA ~. '. \... ~v. Hamnabetaföbundets medlemsogan N 1., ( SV. HAMNARBETARFOR BUNDET. HAR KOMMT -FOR ATJ: STANNA DET JA, som befäste de fån Tan&pot uteslutna stuvanas beslut att bilda ett nytt, eget föbund,

Läs mer

Sammanfattning av STATIK

Sammanfattning av STATIK Sammanfattning av STATIK Pete Schmidt IEI-ekanik, LiTH Linköpings univesitet Kaft: En kafts vekan på en kpp bestäms av kaftens stlek, iktning ch angeppspunkt P. Kaftens iktning ch angeppspunkt definiea

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Lösningsförslag nexus B Mekanik

Lösningsförslag nexus B Mekanik Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)

Läs mer

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC. villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och

Läs mer

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd? Min cykl Sidan Innhåll 4 På väg hm Ands och Osca ha båttom hm. Osca måst lämna matvaona han vait och handlat innan han och Ands kan cykla till täningn. 5 Cyklhjälm Dt ä viktigt att använda cyklhjälm nä

Läs mer

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B

^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B ^Boveket Enegideklaation Vesion: 1.5 Dekl.id: 154799 Byggnadens agae - Kontaktuppgifte Agaens namn Bostadsattsfoeningen Olofsbog Adess Maiagatan 4 B Land E-postadess magnussvensson234@hotmail.com Pesonnumme/Oganisationsnunme

Läs mer

Tillsammans med Film i Västerbottens togs konceptet fram kring festivalen.

Tillsammans med Film i Västerbottens togs konceptet fram kring festivalen. Bakgund Västebotten ha unde de senaste åen poduceat filme som visats och vunnit pise på intenationella festivale. Nämnas kan vinst kitikeveckan i Cannes, Oscas nomineing bästa kotfilm, Oska fö bästa studentfilm

Läs mer

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t

m a g a s i n n y h e t s s a j t n y h e t s b r e v e t n d i r e k t t i d n i n g e n s o m ä l s k a r e l e k t r o n i k å r e t r u n t Mediakit 2015 m a g a i n n y h e t a j t n y h e t b e v e t n d i e k t t i d n i n g e n o m ä l k a e l e k t o n i k å e t u n t Sid 2 (7) Elektoniktidningen ha edan taten 1992 föett venk elektonikinduti

Läs mer

Halmstadsnämnden - Aktivitetsplan 2012 Uppdaterad: 2012-10-11 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Internkontroll

Halmstadsnämnden - Aktivitetsplan 2012 Uppdaterad: 2012-10-11 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Internkontroll 11-jan 25-jan 25-jan 01-feb Diftnämnden Näsjukvåd Konfeens "Famtidens hemsjukvåd" täffas infö nämnden Diskussion om gemensamma fågo med odföande Tommy Rydfeldt och vice odföande Kestin Zande, Diftnämnden

Läs mer

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

1 Rörelse och krafter

1 Rörelse och krafter 1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07

find your space find your space Plantronics Bluetooth -headset Upplev friheten Vår/sommar 07 find you space find you space Plantonics Bluetooth -headset Upplev fiheten Vå/somma 07 Med Plantonics sotiment av tådlösa headset med Bluetooth-teknik innebä mobil vekligen att du ä ölig hela vägen fån

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012. Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012. Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5 Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr 2 2012 Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5 Innehåll Följsamhetsmätning till basala hygienrutiner 2 Gonorré ökar 2-3 Bra resultat i PPM-VRI 3 Infektionsverktyget

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj.

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län 10-6. www.lj. Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Mikro 10-6 1 System Det ligger i systemets natur att små system bygger upp större system

Läs mer

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation

Statsupplåning. prognos och analys 2004:1. Statens lånebehov. Finansiering. Aktuellt. Marknadsinformation 2004:1 Statsupplåning pognos oh analys Statens lånebehov Åspognosen fö 2004 3 Lånebehovet justeat fö tillfälliga betalninga 4 Jämföelse med anda lånebehovspognose 5 Månadspognose 5 Statsskulden 5 Finansieing

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats

ENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats sammanfattning av ENERGIDEKLARATION DENNA BYGGNADS ENERGIKLASS 160 kwh/m2 och å ny byggnad [jan 2012]: Inte utföd Ha lämnats.... 2025-02-12 www. boveket.se/enegideklaation (2007:4) om enegideklaation fö

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Kartläggning av brandrisker

Kartläggning av brandrisker Bandskyddsbeskivning v4.3 y:\1132 geby 14 mfl\dokumentation\1132 pt 199.doc Katläggning av bandiske : Revidead: - Uppdagsansvaig: Håkan Rönnqvist - Bandingenjö : - Bandingenjö Kungsgatan 48 B 411 15 Götebog

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5

BILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5 LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus

Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus MÅNADSRAPPORT 1(10) Datum 150617 Kontaktperson Ingrid Kvist ingrid.kvist@regionhalland.se Månadsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus Period: januari - maj Kort sammanfattning Ekonomi Prognos Planerade

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Novenco Radialfläktar CAL

Novenco Radialfläktar CAL Novenco Radialfläkta CAL Poduktfakta Podukt Kaftigt byggd adialfläkt av medeltyckstyp, avsedd fö dift i aggessiv miljö. Användningsomåden Fö pocessluft i komposteingsanläggninga och anda installatione

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår. Ärende 9 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-12 Dnr 140623 1(1) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Tid för brukarengagemang

Tid för brukarengagemang Tid för brukarengagemang Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av

Läs mer

Delkurs 1: FRIENDS Engelska år 8 Höstterminen 15 vecka 34-41

Delkurs 1: FRIENDS Engelska år 8 Höstterminen 15 vecka 34-41 Delkus 1: RIENDS Enelska 8 Hstteinen 15 vecka 34-41 ÖRMÅGOR I OKUS fst ch tlka innehllet i talad enelska ch i lika slas texte, fulea si ch kunicea i tal ch skift, använda spklia stateie f att fst ch a

Läs mer

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom pe" `sfk K ".` _. :...... -.Y BS 00 Byggnadssyelsen Teknska byåns nfomaon 979-04 Vämefån venle VÄRMEAVGVNNG CENTRALER M M FRÅN OSOLERADE VENTLER UNDER- nom alla omåden av såväl nypojekeng som ombyggnad

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 3

Finansiell ekonomi Föreläsning 3 Fiasiell ekoomi Föeläsig 3 Specifika tillgåga ätebäade - aktie Hu bestäms Avkastig? Utbud och eftefåga S = I Vad påveka utbud och eftefåga på spaade medel (spaade och låade) Kapitalets fövätade avkastig

Läs mer

Karlskoga lasaretts uppdrag. Våra framgångsfaktorer. Kostnadseffektivt flödeseffektivt

Karlskoga lasaretts uppdrag. Våra framgångsfaktorer. Kostnadseffektivt flödeseffektivt Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts uppdrag Karlskoga lasarett ska dygnet runt erbjuda hälso- och sjukvård med god kvalitet och akutberedskap till alla som är i behov av basal vård och

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan

Bibel ordet. sommarprogram. Nr: 25. Detta nummer innehåller: Pastorns penna. På G, från styrelsen. Högst personligt. Presentation: Hela människan sommapogam N: 25 13 maj 2 sept. Detta numme innehålle: Pastons penna På G, fån styelsen Högst pesonligt Pesentation: Hela människan Pogam fö sommaen Info: Medvind UV-scout stoläge mm. mm. Bibel odet te

Läs mer