HAR KOMMIT -FOR ATJ: STANNA

Transkript

1 ~. '. \... ~v. Hamnabetaföbundets medlemsogan N 1., ( SV. HAMNARBETARFOR BUNDET. HAR KOMMT -FOR ATJ: STANNA DET JA, som befäste de fån Tan&pot uteslutna stuvanas beslut att bilda ett nytt, eget föbund, va så kaftigt att döana i Önsköldsviks StadshoteD daade, konstateade en iv tidninganas epota i sitt konfeensefeat och tillade att "det va av allt att döma ett väl sammansvetsat gäng, som fattade beslutet efte moget övevägande och månade av föbeedelse." den andan hade Svenska Hamnabetaföbundet blivit veklighet och dämed va det också konstateat att patet om att bakom beslutet låg en skaa politiskt aningslösa va ent nonsens. De pesone, som svaade med ett enhälligt, ungande Ja, va inga dununga, som aningslöst och beskedligt hade kupit i någon lömskt gillad politisk fålla. De visste vad de ville och de visste vad de gjode. Föet buka vaa väst i potgången. Det vil också en snötung, gå masdag föbundet kom till. Men vaken vädet elle något annat kunde dämpa den kämpastaka stämningen och av vaje anföande liksom av vaje min famgick det klat och tydligt, att man va beedd till sitt yttesta fö att göa det nyskapade föbundet stakt och famgångsikt och dämed också till ett stykebälte fö alla dess medlemma. Sammankomsten i Önsköldsvik hade samlat deltagae fån sjutton avdelninga och dessutom hade avdelningana i Götebog, Hälsingbog, Noköping och Gävle sänt obsevatöe, ett initiativ som - det hoppas självklat det nya föbundet - skall leda till beslut om anslutning. Visseligen fick föbundet edan vid staten cika 1600 aktiva medlemma men det finns god plats fö ytteligae ett pa tusen. Alla hamnabetae unde samma hatt, det skulle bekäfta sanningen i det gamla sentensen att enighet ge styka. De avdelninga, som fån staten ä med i föbundet, hö hemma i Sundsvall, Luleå, Önsköldsvik, Oxelösund, Halmstad, Hudiksvall, Stocka, lggesund, Kalix, Skellefteå, Lunde, Lögdeå, Hönefos, Holmsund, Södehamn, Sikeå, J ämtön, Öjebyn och Luleå. Avdelningen i Sundsvall ä den stösta i den nuvaande fösamlingen och skall liksom de öviga avdelningana i vaje fall tillsvidae behålla det numme de hade inom Tanspot. Det va natuligt\'.is många fågo och poblem att ta ställning till. Det föslag till stadga, som antogs, va mycket kot och skall gälla till dess kongessen besluta om det föslag till stadga, som sänds ut till yttande hos de olika avdelningana. Ledningen av föbundet anfötoddes tillsvidae åt te pesone, nämligen Kal Nilsson i Önsköldsvik, Olle Wickstöm i Sundsvall och Gunna Nobeg i Lunde med den föstnämnde som sammankallande.vid deas sida i styelsen valdes Olle Dahlbeg i Piteå, Geog Fosbeg i Skellefteå, Gunna Johansson i Hudiksvall, Gösta Nilsson i Holmsund och Sven Keeewee i Oxelösund. En plats i styelsen lämnades öppen fö att ge möjlighet fö sydsvenska stuvae att besätta den, om de beslutade sig fö att gå med i föbundet. Den saken ha edan odnats. Den nionde ledamoten i styelsen blev Kut Lundbeg, Götebog. Alla olyckskopa till tots ä således nu Svenska Hamnabetaföbundet en veklighet. Och det ha kommit fö att stanna. nte stanna i växten utan fö att växa sig stakt. De optimistiska och gemensamma anstängningana skall ge goda esultat.

2 ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ( / HAMN RBET AREN Åging Sv. H11mnabeu.lö bunde b medlemsogan SEPTEMBER 1972 Till samtliga medlemma inom Sv. Hamnabetaföbundet NÅGON HAR sagt att genealen inte ensam vinne slaget utan att de många soldatena gemensamt vinne det åt honom. Nu ä det kanske fömätet att likställa edaktöen och genealen med vaanda; men nä allt komme till allt ä det ändå så att deas situatione i långa stycken sammanfalle. Visst ha edaktöen det yttesta ansvaet fö innehållet i en tidning, mei den bli till sist så innehållsik och läsvåd, som hans medhjälpae gö den till - en sege elle ett nedelag. Den tidning - Hamnabetaen - som nu se dagens _ljus ä och kan aldig bli något undantag. Det ä föbundsmedlemmana, som måste hjälpa till att fån sina olika abetsplatse och avdelninga lämna in det stoff, som skall fylla spaltena och spegla allt det som hände inom föbundets intesseomåde. Redan s:n sak gö detta till något självklat. Den i Önsköldsvik placeade edaktöen kan omöjligen gissa sig till vad som-hände bland medlemmana i Luleå, Hönefos, Sundsvall elle någon annan plats. Han måste få uppgifte. Så snabbt som det öve huvudtaget ä möjligt. Sedan ä det hans sak att beabeta mateialet och ge det den utfomning han anse vaa lämplig fö tidningen. Nu behöve det och bö inte vaa enbat appote om det som ske inom avdelningen elle i det vadagliga abetet även om självklat mötesefeat och liknande komme att få ett stot utymme. Helt säket hände det qckså mycket annat som kan vaa av intesse inte, baa fö medlemmana på oten. Gö t.ex. någon av medlemmana en god insats inom sången,' musiken, idotten elle något annat omåde ä det vät att uppmäksammas. Gö du en esa elle ha gjot en och uppmäksammat något som du funnit mäkligt elle tevligt, beätta om det. Det som intessea dig kan säket också intessea många av dina kollege. Ha du någon god histoia fån nuet elle flydda tide, kom gäna med den. Det sätte kydda på anättningen. Och inte minst - om du fotogafea glöm inte bot att föse oss med bilde. Det lätta också upp och en ba bild säge många gånge me än många od. En sak till. Enligt min mening en viktig sådan, om vi vill göa Hamnabetaen till ett ogan, som binde medlemmana samman. Om någon av kam'itena fylle jämna å - 50, 60 osv -.vill vi gäna och i god tid ha data om honom och helst också ett så fäskt foto som möjligt. Ja, det ä baa någa av de önskemål - elle skall vi säga kav - vi ställe till medlemmana. Låt nu baa inte någon falsk blygsamhet med tanke på fomuleingana avskäclta e fån att medabeta Den saken klaa gäna edaktionen upp 1 Hjälpe ni baa samt och synneligen till kan vi göa Hamnabetaen till en tevlig och vädefull tidning. REDAKTÖREN ~e Eicson~ lögne NÄR NÅGON i en debatt skall fösvaa en sjuk sak hö det inte pecis till ovanlighetena, att han tillgipe lögnen som vapen. Ä den som ä ute på den hala isen benägen och van att aldig lyssna på anda utan betakta det som en självklahet att hans mening alltid ä den enda godtagbaa och att hans od ä avgöande, då kan lögnen bli hu gov som helst. Med den vetskapen fövåna det på intet sätt att föbµndsodföanden Hans Eicson i sitt inledningstal till Tanspots. kongess sökte g.qa gällande att Hamnabetaeföbundets medlemma va ömkliga offe fö en patipolitisk manöve, dä ett pa namngivna kommuniste skulle ha yckt i tådana och fått botåt ett och ett halvt tusen pesone att dansa som viljelösa docko. Det va två lögne i en smäll. Tvätom va det så att Hamnabetanas utbytning inte hade ett dyft med patipolitik att göa. Det va fåga om en fö många natulig opposition mot diktatufasone, en bestämd vilja att hävda sin egen uppfattning också i fackliga angelägenhete och en fast mening om sin ättighet att få ha sitt od med i laget i fågo, som mycket näa ö deas egna intessen. Så låg och ligge det till med den fösta lögnen. Betäffande den anda lögnen ä den ännu me uppenba. En av de som intigöe namngivna kommunistena ä inte ens medlem i föbundet och kan sålunda knappast ha haft något intesse att veka som påtyckae. Hamnabetaeföbundet ha inte något egiste öve alla sina medlemmas politiska hemvist och tänke inte helle lägga upp något sådant men det ä ingen hemlighet att av föbundets nio man staka styelse fon ä socialdemokate, två kommuniste och två centepatiste. Det bevisa klat att inte det politiska utan det fackliga intesset vait avgöande vid deas val. Den tedje lögnen vid öppnandet av Tanspots 75-åshögtid pesenteade Hans Eicson genom att påstå. att stuveiabetana i Götebog behandlats med teometode fö att fömås att begäa uttäde u Tanspot. Hans Eicson känne tydligen inte alls hamnabetana i Götebog. Som Tanspots odföande bode han faktiskt göa det. Men han ha tydligen vait så upptagen av sake och ting, som legat honom nämae om hjätat, att han inte haft tid att läa känna vad det ä fö slags folk han basa öve. Han bode dock inte ha behövt offa så mycket av sin "dybaa" tid fö att få klat fö sig att stuvana i Götebog inte hö till dem som låte sig hunsas och teoise- as, i vaje fall inte utan att slå tillbaka så det syns och hös. Kanske ligge till sist en hel del av föklaingen till det som hänt just i Hans -Eicsons suveäna nonchaleande av de medlemma, som det bode ha vait hans fämsta uppgift att tjäna. - Visst kan man med lögnens hjälp vinna ett tillfälligt andum men i längden bli lögnen lätt ett vapen inte fö utan emot den som buka det. ObsevationsVinkel: l!llli!lli-.tfl':.m. s::?j.:e den gammelmodiga! NU ÄR DEN öve den sedan länge emotsedda. Våt gamla f.d. föbund ha hållit kongess. Åldif!gen ha även hunnit med att passea de vödnadsväda 75-åen och vi passa på att buga oss fö åldesdåmen och säge ett GRA TS. Någon kanske unda. Men även om vi som numea inte tillhö Tampot elle betaktas som någa f.d. sköteban så besitte vi fotfaande takt och ton fö både uppföande och atighete. Men hyllningen skall i fösta hand fä utgöa en hågkomst till gamla kompisa i djupa ledet. Kongessen h4it spelats upp med både pompa OCQ ståt och ställda föväntninga och detta skall väl anstå.en jubµa, Ovetyen kom som bekant tid,igf på våen och slog an tonen "uteslutningen". Me än tusentalet stuveiabetae och deas små avdelninga spakades ut. Motiveingen och ubiceingen Tedskande medlemma, som ' vägade att följa fattade kongessbeslut osv., Vi skall inte döja infö denna odegivningens J~lapp, men någa sake ä omöjliga att gå föbi. Beslutet om uteslutning va mycket väl och skickligt egisseat och planlagt och saknade helt den mjuka attityd som anslogs vid beslutfattandet: "detta att ingen skulle mot sin vilja" osv. Vi ifågasätte om inte planeingen bäst bevisades vid föbundsodf. Hans Eicsons adiointevju_, dä ltan ansåg att uteslutningen mea va att betakta som ett stäkande av föbundet. Nä vi nu gå att göa summeingen komme det inte att bjuda på någa öveaskninga men det ä säkast att hålla i minnet vad som vait föekommande och vilken avsikt halshuggningen hade. Ostöd ha denna kongess inte helle fått agea och även om Hans-E dundat få vi nog intycke :v. t fösvastal fö sina egna misslyckanden. Det va mest att lllma vid öppnandet av en.vichyvattenflaska. Utan kok så gå kaften snat ifån den. Kongessledamötena då. Ja, som vanligt handplockade män och typen ständigt åtekommande som hylla taktiken en klapp på axel åt ledningen, men dä ha även funnits oädda gossa med tyngd och skäpa i oden och med sinne fö fackliga ideal och föståelse. Motionena tycke vi vittna om detta. Att de sedan inte gått att fövekliga ä väl baa att konstatea och beklaga. Populaiteten som länge vait i sjunkande fick sig ånyo en kaftig tön. Tanspotodföandens fikostighet med betygsättninga och politiska etikette samt slösandet med hypotese ha på inget sätt föbättat enomeen. Hans Eiksson tycke vi stället gö staka anspåk på att skapa en ny slogan på det fackliga fältet: HASSESMEN. Metoden ä gammalmodig och avsikten lättspåad till föegångae.. Kommuniste;'ja vad ä nu detta fö något? Hemska spöken? Skall man to talana så lä de vaa alla som inte kan föena sig med föbundsledning elle uppdagna linje. Nåja det fanns nykta och klaa hjäno också. Kanske tiden komme att giva dem ätt. Men mest hade kongessen typen av moalisk uppustning. Gå man länge tillbaka och titta i gamla kongesspotokoll så ä det lätt att spåa de politiska ätana. Jagången ä fotfaande densamma fast det unnit mycket vatten unde bon. Pessen ha kommit i onåd och självaste LOägda "Aftonbladet" fick sig en dige släng av sleven. Missbelåtenheten va yttest mäkba. Tidningana anklagades fö allt, t.ex. fö att våa wissledande och obenägna att lämna anda uppgifte än sensationella sådana. Tots vi även ha betänklighete mot tidningana tycke vi kongessens och föbundsledningens kitik ä missiktad. Det gå väl kn,1ppast att komma ifån att just Tanspotabetaeföbundet och dess ledae fått masso av p\!ss fö sitt handlande. Att det inte alltid vait positivt som skivits tycke vi inte tidningana skall belastas fö. JUBLEU.MSHYLLNNG Nu ä det slut det ljuva livet, domedagsbasunen skalla. DagenDden29/31972 Mas-Hasse ha odet ''Föbundskamate", stuveiabetaejöhannad vae e styvsinthet. Rosenmunnenfomade bulletinen, kovfinge gepo håt om paagafsvädet. Men fölåt, Du stoe, annat vi väntat på. Bödelsgäning klä Dig illa Od och od och baa od, ack så tunna, och såfadda. Fo/åt vå tvivlan Du man.fån Dalabygd ''hu vet Du"? Messiasa finns hä många ochmakt ha flea. Ha Du stoe lille manjö"mågan att bäa. önskan om gudas like äo sinneschimäe. Ett vet vi. Hugget tog ej tungan, än kan vi tala. Vi som känt spakana,jjå munnen och tassana, ifickan. Men ve och fasa. Nackana, äofoifaande ochjö"bli alltid styva. Fömenta syndae känne igen ånge om matyskap blott.fihet. GM duell demokati, att lyssna till medlemmana, tycke vi alltid ha funnits som gundbegepp. An man aktualiseat fågan fån föbundsledningen inom Tanspot tycke vi tyde på ett uppvaknande, fast något sent. vaje fall utgö detta föslag ett bevis på att goa bistfällighete föelegat och att kanske de uteslutna stuveiabetana hade ätt i sin bedömning. Till slut vill vi tacka Tanspotbossen fö visad uppmäksamhet och bedya fö honom att vi inte känne någon ånge infö våt handlande. Efte utfallet mot Sv. Hamnäbetaföbundet, dess ledae och medlemma se vi nog inga möjlighete till en sammanföing_ med minde än en mycket kaftig opeation. Dessutom hoppas vi att densamme i fotsättningen gö sig besväet med bätte uppbyggda och sanningsenligae anklagelse. Man skall inte alltid to att människona, och i fösta hand medlemmana, ä ublåsta tobolla. Vi ha, nämligen den uppfattningen att så inte ä fallet MAGNUS TRANSPORTS KONGRESS Visst ha det föekommit myc- STT öppningsanföande av ket annat på kongessen, sake Tanspots kongess, gick Hans som vi alla kan instämma i: tygg- Eicsson igenom den splitting hetsfågoc, y.ddsfi:ågoc. :"'"~~-'.~~~~~ ~tt~u!.! n~de~~k~o~niig~e~s~s~pe~-:...,iiiliiiiiiiiiiiii', och sysselsättningspoblem och ioden med de s vena önskemål om föstatliganden. ningana, fämst i Noland, och Fågo som påkalla gemensam- bedömde sitt och föbundsstyelma instämmanden. Fågo som sens handlande som det enda vait föemål fö motione och iktiga i denna så inflammeade yttanden långt tidigae och som fåga Eftesom det gällde öppkäve aktualiseing. Vi kan inte nande av kongess fanns det inget fångå att egistea dem på av ombuden som kunde få tillfälle medlemmanas konto. motsäga H. Eicson elle debat- En nyhet kanske det ä skäl i tea med honom. Det va endast att nämna Tanspot ha som hans egna kommentae konfösta föbund (toligen) beslutat gessombuden fick sig seveade. om att avskaffa valda epe- Att H. Eicsson ageade på det sentante fö såväl kassö- som sättet, ha jag föståelse fö. Men seketeaesysslona. Vi vet inte att LO-odföanden Ane Geije om detta nu skall betaktas som vid samma kongessöppnande gå ' ett led i tygghet i abetet kam- upp och fösvaa elle sanktionepanjen elle en ny ationali- a vad Hans Eicson sagt och seingsaktion. dätill finne, att det va den ikti- Mycket me ä väl inte att sä- ga vägen att utesluta stuveiaga, vi ha baa en del synpunkte betana, då gå det fö långt. Ane och åd att lämna Fackföenings- Geijes ställningstagande i fågan öelsen to vi gjode klokt i att måste vaa påvekad av H. \, Eicsson, eftesom Ane Geije analysea vad som offentligt sägs endast. fått infomation fån det av fackliga pesone. Vi to att ett studium av Hans Eicson skul- hållet. Fö en ätt bedömning av le vaa mycket läoikt ndivi- fågan om uteslutning av stuveiabetana bode Ane Geije ha tagit kontakt med den uteslutna paten fö infomation, innan en. bedömning skett. Elle va det avsiktligt att kongessombuden skulle fä endast föbundsstyelsens tankegånga seveade? Fö kongessombuden måste det ha vait pinsamt att av dessa två vapendagae endast höa en sida. Den anhållan av avd. 1 i Stockholm att te stycken medlemma av nybildade Hamnabetaföbundet skulle få nävaa vid kongessen,. nä denna fåga skulle diskuteas, avslogs av föbundsstyelsen. Hade så' fått ske, skulle kongessombuden kanske beslutat på annat sätt i denna fö fackföeningsöelsen så viktiga fåga. Jag gunda dessa kommentae på den efaenhet jag fick i samband med ombudsvalen till - A-kassan sista kongessdagen med Tanspot, dä ombuden hade synpunkte på dena bland annat däfö att Ane Geije sanktioneade föbundsstyelsens beslut om uteslutning och dämed vilseledde ombuden i sitt ställningstagande. K.N.

3 HAMNabetaen DTT nya fackogan Nä VU i Hamnabetaföbundet böjade diskutea en tidning va vi snat öveens om vad den skulle heta, nämligen~ Hamnabetaen, men vi saknade en edaktö. Det ha nu lyckats fö oss få f. chefedaktöen fö Önsköldsviks Allehanda Axel Andesson till vå hjälp. Vi "ä glada fö detta, bland annat däfö att hans meitlista som edaktö ä lång och mångsidig. Vi hälsa edaktö Andesson välkommen! ' if '\ * Axel Andesson Hamnabetaens nye edaktii Vå målsättning med tidningen: Den skall vaa ett ogan fö våa medlemma, dä vi genom' tidningen- fömedla vad som ske dels hä i föbundet men famföallt det som finns att fömedla fån avdelningana till medlemmana. Tidningen skall också vaa den sammanhållande länken mellan medlemmana, avdelningana och föbundet. Nä det gälle att göa en tidning måste det finnas stoff fö edaktöen att abeta med. Hä måste vi alla hjälpas åt fö att samla mateial. Jag vill föeslå samtliga avdelninga att utse en kontaktman vid nästa möte. Det finns säket någon elle någa i vaje avdelning som ha lättae än många anda att med pennan pesentea fö oss hä i föbundet elle till vå edaktö det som kan vaa av intes2e fö kamatena i anda hamna. Vi avse ställa en sida till medlemmanas föfogande fö diskussion dä få vaje medlem famföa sina åsikte, de må vaa positiva elle negativa. Hä skall läsana ha sin chans att komma till tals med vånghete i samhället, mot oättviso på abetsplatsen~ mot maktfullkomliga fackföenings basa, elle vad helst medlemmana anse vaa felaktigt elle iktigt. Jag hoppas den sidan bli väl använd av medlemmana. Vi ämna kalla den "Egna Spalten." Medlemmana kan till egna spalten skiva unde signatu men måste då meddela edaktionen vem som skive. Gälle det pesonliga angepp skall det vaa undetecknat med namn. KARL NLSSON Efte någu månade kon det konstateas: / Hamnabetaföbundet ha, som alla vet, ännu inte många månade på nacken men det kan ändå ha sitt stoa intesse att få veta vad som hänt unde den, tid, som gått sedan föbundet - -Om jag se tillbaka på de fösta månadena, svaa han, måste jag föst edovisa min stoa tillfedsställelse öve den mycket stoa enighet som utan tvekan känneteckna medlemmana. Deas fackliga aktivitet gå det ' sanneligen inte att ta miste på. Det va den påstådda bisten på facklig aktivitet hos anda inom Tanspot som va huvudagumentet fö att tvinga stuvana in i sto.avdelninga, dä de enligt ledana inom Tanspot skulle fosta de öviga till aktivae medlemma. Att agumentet va ihåligt famgå av att Hans Eis;son i eftehand konstueat nya och än me känkande agument mot medlemmana i allmänhet och oss i synnehet. - Vilket ä det nämaste målet? - fösta hand gälle det natuligtvis att öka medlemsantalet. Ju fle vi bli och ju enigae vi stå, desto st9e bli också våa möjlighete att_ på veka vå egen situation i abetslivet: Hittills kan vi inte helle klaga. Tvätom gå det famåt dag fö dag. Säskilt makant ä att just efte Tanspots kongess - dä ju vi hyvlades av odentligt _ ha intesset väckts och många nya medlemma kommit till. Speciellt stot ha intesset vait i Götebog men ett betydande intesse ha också anmält sig fån anda avdelninga som ännu stå kva i det Anna-Lisa Viklund gamla föbundet. Allt tala fö att medlemsantalet komme att öka i minst den takt vi.fån böjan hoppades på.. " - Baa. detta att oganisea kontakten till avdelningana och deas medlemma, att få expeditionsgöomålen att löpa och att kunna få fam sva på alla de fågo som natuligtvis ställs inom ett nybildat föbund. Hu ha det lyckats på den punkten? - Det ä klat att det vait jäktigt, att det vait många besväliga poblem att bottas med och att det vait svåt att få tiden att äcka till. Bl.a. ha det vait.svåt att få tid öve i tilläcklig utstäckning fö besök ute hos de olika avdelningana, men det hoppas jag skall odna sig eftehand. Ty till sist ä ändå goda pesonliga kontakte något av det viktigaste inom föbundet. Jag vill emelletid påpeka, att det blev en betydande avlastning, nä jag till hjälp fick en deltidsanställd kontoist, fu Anna-Lisa Viklund. Utan hennes. goda insatse skulle det nästan ha vait ogöligt att klaa av situationen. - Man föutspådde ju stoa fö att inte säga oövekomliga ekonomiska hinde fö föbundet. De skulle tycka ne i skoskaften och snat skulle ni komma bugande och begäa åteintäde i Tanspot. Hu stå det till i detta avseende. - Det voe fel att påstå att vi - liksom man tydligen gö på vissa anda håll - sk ä guld med täljkniven och emma u medlemmanas ygga. Vi ä dock fullt nöjda med situationen. Vi ha utan stöe bekymme klaat våa löpande utgifte, vi ha skapat en liten men funkfionsduglig expedition och vi ha så pass på kant att vi,inte bäva infö vå fösta kong!ess, som ju skall hållas hä i Onsköldsvik den oktobe. Dä hoppas vi på god tillslutning och på att kongessen i enighetens tecken skall besluta om stadga med fastae egle och linje att abeta efte unde den -kommande teåspeioden. - Ha ni någa anda aktivitete på gång? Redan vid föbundets bildande slog. vi fast att en av de betydelsefullaste uppgiftena va att skola medlemmana i olika bildades. Vi ha däfö vänt oss till vekställande ledamoten i abetsutskottet Kal Nilsson och ställt någa fågo till honom. Den fösta givetvis om hu han upplevt den fösta tiden. avseenden fämst natuligtvis med tanke på deas fackliga insatse. Vi ha inte nonchaleat detta. Redan sista veckan i septembe odna vi en te dagas kus i fackföeningskunskap och en liknande kus komme att hållas i Allva och enighet päglade beslutet _om att bilda eget. Nu någa månade ~te så åde befogad optimism. Medlemsantalet skall ökas. söda Sveige efte kongessen. - Du to alltså på en god famtid? - Obetingat. Visst ha det vait slitsamt och jäktigt dessa fösta månade. Men det stoa intesse medlemmana ådagalagt, deas uppmuntande hälsninga och deas egna bevis på famtidsto ha vekligen vait stimuleande liksom också det staka moaliska stöd vi fått fån anda guppe. Vå stat ha vait lycklig och utsiktena fö famtiden te sig ljusa. HAMN abetaen * Ansvaig utgivae: Kal Nilsson, Nygatan 6B, Önsköldsvik. Tel. 0660/ * Redaktö:. Axel Andesson, Centalgatan 4, Önsköldsvik. Tel. 0660/ *Tyck: AB Allehanda, Önsköldsvik i septembe 1972

4 ,...~Rundvanding i Holmsunds h Hä finns, ett sammansvetsat ': HamnaJ>etaens yke ba tidigae äknats och kan väl än på sina håll äknas bland de tunga iskfyllda och osäka möjlighetena att klaa sitt livsuppehälle~ Men att en klok och enegisk ledning kan göa mycket fö att i hög gad föbätt.a betingelsena f"a vi klat fö oss vid ett besök i HÖlmsunds hamn, dä 9östa Nilssop sedan länie inte baa. hållit i tådåna utan också målmedvetet och påpassligt yckt i de~ med det ständiga målet fö ögonen att skapa stösta möjliga tygghet fö sina kollege. - t Han ä den tygge västebottningen, som inte hasta utan lägge fam sina åsikte med en lugn säkehet och klahet. Man ha dock inte lyssnat länge på honom, föän man ha klat fö sig, att han som odföande anse att den hittills stösta famgången ä det povavtal, som man i samabete med Sundsvallsavdelningen lyckades genomföa 1970 och som bl.a. innebä ett blandat ackod. Det va esultatet av en lång mognadspocess. Redan i böjan på 60-talet hade Gösta Nilsson tagit upp poblemet med sina kamate och han sticke inte unde stol med att det då mötte både tveksamhet och motstånd. Många menade - inte minst då de som hade en egen tova att buka elle någon annan bisysselsättning - att det kunde vaa skönt med en kotae ledighet då och då. Så småningom ändades dock inställni.ngen och vid ett besök som jag och föbundsodföanden gjode höjdes ingen öst fån de tillfågade med annan mening än att man va minst sagt nöjd med de nya föhållandena. Man va nu uppenbaligen ett väl sammansvetsat gäng dä alla va tillfiisäkade samma fömåne och dä de annas nu så vanliga pemitteingana inte länge låg som ett hot i bakgunden. Rullana mäks fö att hamna på ätt plats i ätt magasin. GÖSTA NLSSON inledde faktiskt vå undvanding med att visa oss omking i stuveibolagets domäne och det stod i öppen dag, att han inte baa va mycket hemtam dä utan också att han haft me än ett finge med i spelet vid uppdagandet av iktlinjena fö de olika avdelninganas veksamhet, så att de inte baa väl skulle tjäna abetsgivaens intessen utan också väl passa och undelätta abetet fö jobbana i hamnen. Det ba också gott vittnesböd om ett intimt och fint samabete mellan patena. FÖR DEN oinvigde va det fövånande vilket omfattande Någa sista fundeinga unde kqf f easten. abete som lades ne på planeingen men så småningom va man inte öveaskad, nä man fick beskedet att man vilket ögonblick som helst kunde lämna uppgift om va i aden i det elle det magasinet det och det vikespaketet elle den och den ullen just då kunde plockas fam. Elle att tuckföaen baa genom att kasta ett öga på det mäkta godset hade uppgift om i vilket magasin och på vilken plats dä han skulle placea den last tucken skulle tanspotea, t.ex. de mastiga ullana på en imponeande ad av nyligen inkomna jänvägsvagna. Någon ovisshet ådde inte helle fö de öviga om abetsuppgiftena. Vaje dag kunde de på anslag i lunchummet hämta besked om nä nästa dags abete skulle böja, abetsplatsen. och: vilken föman spm svaade fö jobbet. Samtiäigt hade fömännen" fått sina listo med uppgift om lag, antal man och tucka och kunde på så sätt i god tid planea abetsfödelningen. ngenting tycktes vaa glömt fö att det hela skulle löpa fiktionslöst men lika fullt täffade vi bland tjänstemännen en expet, som enkelt föklaade att hans uppgift va att "göa vägana inom jobbet akae". NATURLGTVS ä allt datastyt. Föetaget ha hyt in sig hos Skogsbukets Datacental i Sundsvall, som flitigt matas med uppgifte av allehanda slag. Däfö få - som exempel - vaje man va fjotonde dag inte baa sin lön - bankplacead - utan ock~å en edogöelse fö vaje dag om timpenninga och ackod. På det sättet kan han kontollea att allt stämme med hans egna anteckninga. Fån banken få han sedan undan fö undan uppgift om uttag och behållning och så lätt hålla kontoll på sin egen ekonomiska situation. Holmsundshamnen hantea huvudsakligen lines, massa och vike, fämst fån Cellulosabolaget och Bowates men också en hel del fån de minde sågveken. Just nu va man i full fäd med föbeedelsena fö längdsoteing av viket, vilket betyde att så småningom vaje väl plastat paket endast skall innehålla vike av exakt samma längd, en åtgäd som - ansåg man - skulle bli till stot gagn inte baa fö mottagaen utan yttest också fö konsumenten. Han ansvaa fö att allt i tuckväg ä i tim. DEN SENASTE åsedovisningen åtefinns en mängd intessanta uppgifte om stoleken av hamnhanteingen i Holmsund. Dä läse man sålunda att unde 1971 sysselsatts 85 helåsabetae. Bakom den siffan ligge hemligheten om hu det så föut vanliga systemet med extaknäckande Gösta Nilsson nöjd med afi så småningom paktiskt taget fösvunnit. Man se också dä att huvudpaten av allt abete inom hamnomådet utfös av avdelningens medlemma. ntessant ä att lägga mäke till att i egentlig stuveiveksamhet sysselsatts endast 30% medan inte minde än 70% svaat fö godshanteingen i teminalen och tyckveksamhe- / ten. Avdelningen ha endast en konkuent inom hamnen, nämligen kommunen, som med-ett an- / ~ t!l-1..'fo'män i spetsen sköte kanana och en del annat.. P.å en av sidona i åsbeättels.e'n hitta man en intessant tablå öve antal anställda och lönesummo fö Av dem famgå visseligen att antalet anställda unde tiden minskat med ett 20-tal, som huvudsakligast beott på natulig avgång och på en minskning på tjänstemannasidan, men också att inkomstena fö vaje anställd ökat väsentligt. (nom paentes anges också att utnyttjandet av exta stuveia-. _,( l" t 1901 På den tiden det begav sig - alltså i seklets begynnelse såg det ut så hä i hamnen i Holmsund. Det va kvinnona som skötte om abetet. Nu, 70 å senae, ha mannen övetagit o[len

5 10n:, g',a,n Vå medlem Johannes Nodin, Sundåsen, va på en 14-dagas semesteesa i mas i å. Med på esan va fu, dotte och måg. Vi ha fågat hu en stuvae uppleve Tunisien. Omslagspappe och påsa fanns ej.. Nä något köptes i ett stånd va det att välja att få det i en stut av tidningspappe elle ta det i handen. det stösta vauhuset - nybyggt - fanns plastkassa fö en dina, ca 1 k -. En flaska champagne 2:50! Vad minns du säskilt? Kamelmaknaden, den ha pågått i tvåtusen å, vaje söndag. Ett ca 2 hekta stot stenmuinhägnat omåde med köp- pch säljglada besöka Tuist i Tunisien: Tänk om stuvana dä fått våa kasseade käo.. {O "Resan va oföglömmelig. Tänk dej ett Toslanda med pinande blåst och snöstom vid avfäden, fya timma senae 22 g. vam" vindstilla och 18 g i vattnet. Vi hamnade i en tetusenåig stad som hete Sou~. Den gamla stadsdelen ä kingbyggd av en hög mu, de flesta innanfö muen ha ett litet pång elle gatustånd, dä allt möjligt tillvekas och säljs. Det va intessant att gå dä och se de skickliga hantvekana med de pimitiva, uåldiga edskapen och vektygen. Aabena ä mästae i att puta och ackodea, de släppe inte en kund i fösta taget. e i fägspakande däkte och ett ackodeande utan like. Dä säljs allt, småpojka gick omking med valpa, kattunga, kanine, kycklinga, kameleonte, oma och vete guda allt de hade i fickona. Positivt om landet? De äliga människona de tånga och möka basaena tängdes ju en sto del av laget ut i gångana, även silvesmedena. Dä skulle de svenska butiksåttona haft ett paadis, så länge de fått haft fingana kva... och negativt? De många tiggana. Mot bakgunden till de dybaa moskeena och pesident Bouguibas sommapalats som kostade 127 sv. miljone att uppföa, det gå ej att beskiva, det måste ses. De ha fått många taktoe till sina olivodlinga fö dessa byggen, många byggnadskana till sina nybyggen. Nu nådde bygghissen 4 våninga, sen fick den mänskli ga langen av buk och tegel fotsätta te våninga till. På olivodlinga med flea kilometes längd gick mulo och dog en h-alvmetes bed bäda med någa täplugga som pinna. Hotellen De va toppenfina, det byggs mycket. Pesonalen få en gundlig utbildning, många i Fankike o. Schweiz. Däemot va det si och så med enligheten ute på stan. Dä hade de svenska hälso- konsulente, som vill bestämma öve andas levnads- och bostadsföhållanden, haft många platse att besätta. Såg du något av ditt eget yke? Jag "tittade på en ysk femtusentonnae som lossade solosfö. Mycket folk och dflliga edskap, dagkäo med tähjul som gick i vågo sidled, små åsno med vingliga käo. Hade de haft våa nu avpolleteade bjöna - käo - hade det vait en sto ationaliseing. Hamnen va stakt bevakad men tack vae min fansktalande dotte, som föklaade att jag va stuvae, fick jag gå innanfö med en vakt, men ej länge än på 50 metes avstånd fån båten.".amatens besked. betae undan fö undan minskat högst avsevät). SOM POSTVT kan också antecknas den föetagshälsovåd som påböjats och omfatta hälsovådsundesökning, abetsplatsstudie, skyddsabete och abetshygien. Unde fjolået utfödes sålunda 241 läkabesök och 117 hälsokontolle. Dessutom ha hösel- och synkontolle utfikts. på samtliga anställda. Gösta Nilsson ä en gundlig man så natuligtvis tittade vi också på lunchum, toalettum' och bastu, på aden av 150 mete långa magasin, på vekstaden dä tuckana få sin övesyn och på lastningen av massa i en båt som } just då låg i hamnen. Redan inleciningsvis gjode vi en antydan om att avdelningens odföande Gösta Nilsson ä en lugn och mycket säke peson men man bö noga akta sig fö att tilldela honom någa diktatufasone. Sådant ogilla han i högsta gad och som en av de alla fämsta egle avdelningen tillämpa beteckna han de täta, beslutande planeingsmöten avdelningen anodna och vid vilka alla tillstädeskomna medlemma besluta i näaliggande fågo. VSSERLGEN vaade våt besök endast 4-5 timma men det va inte att ta miste på att inom avdelningen ådde en stak sammanhållning och en god och optimi~tisk stämning. Fö skivaen va det också en glädje att konstatea det stoa intesset fö att få igång en egen månadstid ning. :]edan beo det inte minst på dem :>1iil a och på alla anda medlemma ute i landet hu det föetaget komme att lyckas. Men me om det på annat ställe i pemiänumet. Skyddsabetet i Holmsund V ÅR UPPLÄGGNNG av skyddsabetet; fya potokollfö da skyddskommitteemöten pe å. Det ha även föekommit exta möte. Diftchefen odföande och sammankallande. Öviga i skyddskommitten ä valda fån landabets- och sjösida; en fån vekstaden som divs i stuveiets egi och dämed tillhö våt skyddsomåde. - Diftchef och huvudskyddsombud gå skyddsond en gång i månaden och då kollas föbandslådo om dom behöve påfyllas. På föådet kollas stega, koka, baka, vaje, kättinglängo, matto och fathaka; i bädgåd och magasin kollas om det föeligge asisk, i baacke hu städningen sköts. Anteckninga gös och påtalas om det ej bli åtgädade. Det bästa ä att det bli pesonlig kontakt på vaje avdelning och lättae att komma på va det biste i skyddsfågo. Vad som ha blivit ett iskmoment på senae tid ä att fatygen ha egen vaje, som baa hyvas i land och den skall vi använda fö paketlastning, tä och enhetslaste massa. Då vajana ej ha samma längd och ej ä kollade ombod så ha vi tillsatt en man fö vaje gäng som gå igenom och kolla vaenda vaje, fatyget få betala poposionslön på vad ackodet på båten ge. En glädjande tendens i Holmsunds hamn ä att olycksfallen ha minskat. Vi ha en sto tavla uppsatt dä olycksfallen makeas vaje månad, om det ä landabete elle på fatyg, om det ä odinaie elle exta folk som skadats och som nom så egisteas den som ha fått en skada så han måste lämna abetsplatsen. Vi ha även tillsatt så många skyddsombud att det täcke hela skyddsomådet fö land och sjösida. Ja, detta ä i stoa dag hu vi ha det i Holnsund. Med kamatlig hälsning avd. 80. Böje F.iksson skivelse till administativa avd. vid SJ:s centala abetaeskyddsnämnd begä avdelningen i Oxelösund åtgäde till föekommande av de många olycksfallen vid lossning av godsvagna på gu.nd av bisifälliga låsanodninga på vagnanas stolpa och lämma. Då fågan ä aktuell även på anda håll åteges skivelsen hii nedan. SJ Centala Abetaeskyddsnämnden Administativa avd Stockholm OXELÖSUNDS HAMNARBETARE fackföening hälsa med tillfedsställelse infomationskampanjen inom skyddsveksamheten fö Ea anställda. Folde n ''Till Dig" ha vi funnit vaa en fulltäff, som vi hoppas skall esultea. Men vi tycke dock att det finns anledning att till E veksamhet bida med ytteligae uppgifte, som vi to att Ni komme att ha föståelse fö. Unde utföandet av våt abete med lossning och lastning tycke vi det finns en sto samhöighet fö att innefattas i Et veksamhetsfält. Som vi nämnt abeta vi mycket på jänvägsvagna, vaav fletalet utgöes av sådana tillhöande SJ. Hä komme vi ofta i kontakt med olägenhete som allmänt benämnes olycksfallsiske. Vagntype som Om, Os, Oam och Okm äo vad vi kalla stolpvagna med esbaa gavel- och sidolämma, vilka skall fixeas på plats och låsas medelst däfö avsedd låskätting. Hä ha vi nödgats konstatea att det föeligge stoa biste i mateialet. Fämst beo det på att låskätting och spinta saknas, vilket gö att uppesta lämma äo fomliga olycksfallsfällo. Alla tempoäa sätt att avhjälpa bistena medelst upp gillandet med jäntåd elle snöstumpa ä, anse vi, olyckliga lösninga som ofta gö det hela ännu me iskabelt. Kännedomen om dessa iske gö oss natuligt vis vaksamma och alla bä numea skyddssko, men dessa ha tots sin fötäffiighet sin begänsning. Ovan angivna osake ha bland guppens medlem~a föosakat många olycksfall, en nedfallande gavel elle sidoläm ä fö den som utsatts däfö en mycket obehaglig upplevelse och följdvekningana ä fö oss alla fö välbekant fö att nämae behöva beöas. Att vi vänt oss till E beo föst och fämst på att vi föst nu känne till E existens och dagit slutsatse angående E målsättning. Både abetsgivaen TGOJ och vå fackföening ha aktualiseat fågan vid flea tillfällen, men vi ha tots detta inte kunnat egi~tea någa stöe famgånga med vå aktion. Fämst hoppas vi nu på E, d.v.s. att Ni ha godheten att se positivt på våa önskemål som ä: Hjälp oss med a_tt få odning på mateialbistena d.v.s. be de ansvaiga se till att låsanodningana fö gavel- och sidolämma ä kompletta och funktionsdugliga. Vå anmäkning ä ingen lokal föeteelse, däf"o ä den så mycket me beklagansväd. Hamn- och stuveiabetae i våt land skulle alla vaa E tacksamma om Ni lyckades med vad vi vill men ej lyc kats med. Vänligen OXELÖSUNDS HAMNARBET ARES FACKFÖRENNG Gustaf Magnusson Huvudskyddsombud

6 6 HAMNARBETAREN Uno Bohlman Avd. 4, Götebog TLLSAMMANS med 2 epesentante fö Skandinaviska Solidaitetskommitten fö engelska hamnabetana, Jessika Gahn och Bengt Calsson, besökte jag London 4/8-7 /8 med anledning av hamnabetastejken. Denna kommitte som abeta med fivilliga medel och ha medlemma i Sveige, Noge, Danmak, Nolland, Belgien och Schweiz ha till syfte att knyta intenationella föbindelse och dämed skapa solidaitet mellan hamnana i Euopa och dess abetaes kamp fö tygghet och mänskliga föhållanden. nom den engelska tanspotabetafackföeningen (TGWU) ha bildats den omskivna gupp som kallas Shop Stewads. Enligt uppgift äo de flesta av dem, dock ej alla, oganiseade genom fackföeninge n. Shop Stewads medlemma ha tagit till sin uppgift att, fistående i sitt abete gentemot fackföeningen och valda på abetsplatsen, aktivisea och påskynda kampen fö bätte föhållanden och att dessa fågo måste lösas även om det medfö konflikt. Sant ä, och det intycket föde jag med mig, att i England liksom hä åde stot missnöje med huvudoganisationenas sätt att agea, dvs att man till lämpa en kompomiss- och föhalningstaktik i det oändliga som ej innebä någa famsteg fö löntagana. Detta sätt att abeta känne vi till fån den oganisa- tian vi uteslutits fån och det behöve ej nämae pesenteas. JAG FCK av epesentante fö Shop Stewads klagjot vad abetanas kav innebä, peciseat i 3 punkte. Fösta punkten Gö-;:-E;O;G~ , En vetean avtackad DAVD c:;arl;-sson, den '..ö- lastning. Det inneba ju, att man ste pens1onaen 1 Avd. 4 Gote- fick da fam lasten på käo till bog, avtackades den 8 juni unde fatygssidan. Via va inte sa en tivsam stund i Sannegåds- vanliga, utan man fick använda hamnens väntum-:- Föutom av- kättinglängo och stoppa. Det delningens epesentant hade kunde bli håda, långa abetsdac många abetskamate slutit upp ga med övetid elle fädigköfö att hylla en omtyckt kamat. ning på kvällana David oganiseade sig i fack- Men ba kamatskap och ett föeningsöelsen 1921 och då i ganska fitt abete gjode att man Sjöfolksunionen. Efte att ha a- tivdes och stannade kva i hambetat på kanalbåtana mönstade nen. Nu fö tiden ä abetet kan David 1923 ut på d~ stöe båta- ske lättae på många sätt, men nu na. Han seglade pa Jonsae och ha man i stället fått stess bulle Tansae i ett tiotal å och stanna- och avgaspoblem. ' de så småningom i land och det Men jag ä övetygad om, att föll sig då natuligt att söka abete ifall alla Götebogs hamnabetae i hamnen. Böjade jobba på blixt- och helst hela Sveiges hamnabicka 1935, fick extabicka 2 å betakå anslute sig till Svenska senae fick.david odina- Hamnabetaföbundet komme iebicka och blev fast placead i de att kunna lösa dessa och Sannegådshamnen. många fle poblem fö sin ykes- N ä man komme in på samtal kå." med David om hu hamnabetet Det ä en pigg pensionä som ha föändats unde hans tid i lämna skivaen. Han hälsa till hamnen säge David: " Nä jag sina gamla abetskamate och böjade använde vi fatygens önska välgång till det nya Föegna vinscha fö lossning och bundet. Den hä bilåen togs unde stejken anda dag i kung Geoge V hamn. Allt va tyst och stilla, som n"v3 gälle oegisteade hamna fö containetafik. Stuveiabetana i England ha entydig ätt till abete endast i de containehamna, som egisteats, vilket innebä att abetsgivana kan fölägga elle föflytta hanteingen Lill minde oegisteade hamna, och dä anlita annan betydligt billigae abetskaft unde annat avtalsomåde, vilket också tillämpas. DEN ANDRA punkten gälle anställningstygghet i samband med containetafik, d.v.s. ationaliseing. Hu sto denna fåga ä föstå vi om vi se på antalet hannabetae i England unde en 2 7-åspeiod: 1945 c:a c:a c:a till följd av den nämnda föflyttningen av containetafiken och ationaliseingen i samband dämed. Och i England innebä ett s.k. fiställande nästan detsamma som faväl till abetslivet, eftesom antalet abetslösa ä ung. en och en halv miljon. DE TREDJE punkten ä ett definitivt kav på avskaffandet av den stejklag som tillkom i sept , den s.k. R (ndustial Relation Act), som ge möjlighet till extema åtgäde mot konflikte, även aesteing, och som pe ciellt ä iktad mot oganisatione utanfö de ekända fackföeningana. Denna lag och hu den vekat behöve väl bä ej nämae pesenteas. Ja uppfatta d n som en paalle e undam~, laga vamed Hitle unde tolv ås tid utövade sitt skäckvälde. Man uttalade också hä den meningen att icke godtaga den kompomisslösning, som man misstänkte att kommitten, bestående av ägana till hamnana och TUC (ade Union Congess, mot vaande våt LO, skulle famlägga. JAG SAMMANTRÄFFADE även med en fackföeningsepesentant, John Madden. Han \"a distict office, d.v.s. heltidsanställd funktionä fö ett hamnomåde och epesenteade TGWU (Tanspot Geneal Wokes Union), det va den högste dignitä inom det omådet som vi lyckades uppbinga. Med sedvanlig smidighet, som vi känne till fån våa f.d. föbundshea, undvek han att föa fågan till sin spets. Han uttalade sig emelletid bestämt att fö huvudoganisationena ä poblemet att lösa fågan om anställningstygghet, däemot icke fågan om avskaffandet a stejklagen. Min föfågan om int -~ta- -:::...n xt lö a. Jag svaade då. att Hhållande av minde betald abet:. aft och fiställande av hamnabetae i vaje fall måste utgöa den mest paadoxala lösningen. Vidae fönekade han bestämt, vilket ä vät att minnas, att det skulle föefinnas någon konflikt mellan fackföeningen och Shop Stewads. Vi se hä de svåighete Englands bamnabetae ha att kämpa mot och det finns väl inget tvivel om att vi måste känna oss helt olidaiska med dem. Samma poblem. som de haft i samband med ationaliseingen. ha edan föevait i vissa svenska hamna och komme säkeligen inom en sna famtid att ytteligae aktualiseas. Ja_ \ 1 hall e min uppfattfågan fö ' ~ d vektt den ~e natio nell.. n a att ge- -.n en detta bli en i våt fö -n änniskan

7 bätte sjukfösäking En ny och bätte sjukfösäking gälle fån 1 septembe Den omfatta alla anställda mellan 18 och 67 å, soin abeta unde kollektivavtal. Fösäkingen kallas Avtalsguppsjukfösäkingen, vilket fökotas AGS. Den ä fämst iniktad på att ge ett betydande skydd till den som bli långtidssjuk. Fösäkingen upphö däfö inte efte en viss tids sjukdom, utan ge esättning till och med månaden innan den fösäkade fylle 67 å. Esättningen höjs nä den fösäkade få fötidspension så att han få ungefä samma esättningsnivå unde hela sjukdomsti- ' den. Eftesom behovet av det exta stödet ä stöe vid länge sjukdom, gälle en kaenstid på 30 daga fö fösäkingen. Esättning utges med 2-0 k pe dag unde sjukpenningtid och med k pe månad unde fötidspensionstid. Esättningsbeloppets stolek beo av den sjukpenningklass som du ä placead. Åldesgänsena Fösäkingen gälle fån och med det kalendekvatal, då den anställde fylle 18 å (kalendekvatal = de fya peiode på ået som inleds med månadena januai, apil, juli och oktobe) EXEMPEL: Du fylle 18 å den 22 juni Fösäkingen gälle då fån den 1 apil samma å. Fösäkingen gälle till och med kalendemånaden föe den, då den an1itällde fylle 67 å. EXEMPEL: Du fylle 67 å den 14 augusti Fösäkingen gälle då till den 31 juli samma å. Hu man bli AGS-fösäkad Sjukpenningklass, inkomst och sjukpenning, allmän fösäking Sjukpenningklass n till k Fösäkingen böja gälla efte ett kalendekvatal med minst 208 timmas abete hos en abetsgivae. Detta kallas kvalifika- vecka med fö honom nomal tionstid. abetstid. 1 Apopå ett utestii.ngt skyddsombud i Giitebog: nkomsten av fövävsabete uppgå fö å Sjuk- penning k men ej till k EXEMPEL: Du böja ett jobb den decembe 1973, det vill säga i ett kalendek\latal som inleddes oktobe. Du få unde decembe inte ihop de 208 timma som behövts fö kalendekvatalet. Du kan däfö inte böja tjäna ihop dina 208 timma föän i det kalendekvatal som böja januai Om du unde fösta kvatalet 1974 jobba minst 16 timma i veckan kan du få ihop de 208 timmana. Fösäkingen gälle fö dig fån den apil Fö vaje helgdag som intäffa måndag - lödag unde kvalifikationstiden få man tillgodoäkna sig te kvalifikationstimma. Som kvalifikationstid få äknas abete unde kalendekvatalet föe den septembe i å då avtålet täde i kaft. Som kvalifikationstid få också äknas abet timmana i det k ata! som komme föe det kalendekvatal. då den anställde fylle 18 å. Nä den anställde klaat kvalifikationstiden och fösäkingen ska täda i kaft måste han sedan minst en vecka ha vait abetsfö till minst 50 pocent. annat fall gälle fösäkingen föst sedan den anställde jobbat minst en ' Nä fösäkingen gälle Fösäkingen fotsätte sedan att gälla vaje kalendekvatal med 208 timmas abete hos en abetsgivae. Det kallas fösäkingsgundande abetstid. OBSERVERA: 208 timma unde ett kalendekvatal motsvaa i pincip 16 timma i veckan. Detta ä viktigt att beakta fö deltidsanställda så de inte hamna pecis unde den fösäkingsgundande abetstiden. fösäkingsgundande abetstid inäknas även anställningstid då man inte utfö något abete, t.ex. vid semeste, sjukdom, milit ä epetitionsövning, havandeskap och bansböd. pemitteing. Fö vaje sådan dag tillgodoäkna man sig te timma. Detta gälle även fö helgdag som intäffa måndag - lödag. Banschegel Huvudegeln ä att man ska ha abetet hos en abetsgivae fö att få kvalifikationstid och fösäkingsgundande abetstid. en del bansche byte man abetsgivae fö hållandevis ofta. Däfö äcke det i vissa fall att de 208 timmana inom kalendekvatalet full - l ' _ Esättning fån AGS (avtalssjukfösäkingen) Pe månad unde fötids- pensions- tid k Pe dag unde sj ukpenningtid k 2 120, gjots inom banschen. Det gälle byggnads- och anläggnings-, målei-, musik- och teate-, skogsbuks- och tädgådsanläggningsbanschema. Nä man slutat ett jobb Fösäkingen gälle även två kalendekvatal sedan man slutat en anställning. Det kallas efteskydd. Föutsättningen ä, att man fullgjot kvalifikationstid elle fös äkingsgundande abetstid. En annan föutsättning ä, att man tillämpa en avtalsenlig uppsägningstid då man sluta anställningen. Efteskyddet gälle både om man bli abet lös elle gå till ett jobb dä man inte ha en gällande fösäking. Efteskyddet fölängs ytteligae med två kvatal (föutsatt att man ha två på vaande följande fösäkingsgundande kvatal) beoende på abetslöshet unde efteskyddstiden. Om man bli abetslös i minst 7 vecko unde vat och ett av de två efteskyddskvatalen fölä~gs efteskyddet med ett kvatal. A man abetslös minst 7 vecko även unde detta kvatal utstäcks efteskyddet ytteligae ett kv.atal. ~ , DANS ERCSON ~~!:~w!~~~anspot föklaade Hans Eicson kategoiskt att detta betydde, att de också utestängdes fån alla uppdag. Säskilt uppmäksammat blev ett fall i Götebog, dä en av våa medlemma av- 1 kopplades som skyddsombud. Efte påstötning fån Hamnabetaföbundet hos Sv. Stuv~eföbundet ha Kungl. Abets- i maknadsstyelsen nu lämnat följande besked: " ovan angivna skivelse ha lokala oganisatione, som föe- Ni hemställt om abetaskydds- täde dem, att bland abetstagastyelsens besked hu gällande na utse det elle de skyddsombud, föfattninga skall tillämpas be- som anses böa fnnas vid abetstäffande val av skyddsombud på stället, Valet av skyddsombud ä ' abetsplats. Som skäl häfö ha således en uppgift, som i fösta Ni anföt den situation som upp- band tillkomme abetstagana på ' stått i Götebogs hamn, dä a- abetsstället. Abetstagana äge betstagana ä föetädåa av två emelletid övelåta detta på sin skilda oganisatione, som va fö lokala oganisation. Däemot ha sig utsett skyddsombud och leda- abetsgivaen, abetaskyddsstymöte i skyddskomitten. Med an- elsen ykesinspektionen elle ledning av Ede hemställan få annan utomstående icke befogenstyelsen anföa följande. het att ingipa i valet av Enligt 40 åbetaskyddslagen skyddsombud. 1 skall val av skyddsombud föättas av abetstagana elle, på På abetsplats, dä guppe av famställning av dem, av lokal abetstagae tillhö olika oganisatione, få det ankomma på 1 oganisation, genom vilken de kan anses föetädda. Stadgandet innebä, att abetstagana på a om huuvida de önska övelåta abetstagana att komma öveens betsstället i fösta hand själva valet på en av dessa elle låta vaje oganisation välja lämpligt an äge att välja det elle de skyddsombud, som dä skall föetäda d m i d. A o abetstaganas sätt att täffa tal skydd som bud. Någa egle betstagana på abetsstället kan en sådan öveenskommelse finns så fått en odentlig baklaxa fån någon baa sätte finget på de icke i abetaskyddslagen." Tanspots odföande ha allt- sig själv vaa kan man inte - om självsvåldigt som helst högsta emelletid även komma öveens ot. Hu sto man än tycks ömma punktena - handla hu om att övelåta på den elle de Helge 30 kaensdaga Fösäkingen vill famfö allt ge skydd vid länge sjukdom. Den anställde få däfö inte esättning fån AGS fö de 30 fösta sjukdagana. Det ä vad som kallas 30 kaensdaga. Bestämmelsen mjukas dock upp genom att man få äkna in alla sjukpeiode på me än sju daga som man haft de senaste tolv månadena. Men esättning kan aldig utgå föän efte sju dagas sjukdom. Nä fösäkingen stata septembe få man äkna in sjukdomsfall som intäffat fån septembe ået nnan. EXEMPEL : Du bli sjukskiven fån den 14 febuai Unde de senaste 12 månadena ha du vait sjukskiven fjoton daga fö ett olycksfall och fya daga fö en fökylning. Du da då de 14 olycksfallsdagana fån de 30 kaensdagana, men de fya dagana få du inte tillgodoäkna dig. Åtestå 16 kaensdaga. Du få alltså esättning fån och med den 2 mas. EXEMPEL l: Du bli sjukskiven fån den 14 febuai Unde de senaste 12 månadena ha du vait sjukskiven 10 daga fö en svåatad fökylning och 16 daga fö ett. olycksfall, till sammans 26 daga. Egentligen skulle du baa ha fya kaensdaga kva. Men kaensen kan aldig bli kotae än sju daga. Du få alltså esättning fån och med den 21 febuai. Nä man bli sjuk Nä du bli sj uk och ska ha esättning fån AGS ska du anmäla det på en säskild blankett. Abetsgivaen ska på anmälan intyga anställningsföhållanden m.m. Läkaintyg elle kopia av fösäkingskassans läkaintyg bifogas. Din fackföening hjälpe dig om det ä något oklat. Viktigt att minnas Kontollea genom din fackföening att det finns kollektivavtal på din abetsplats som föplikta abetsgivaen att teckna en sjukfösäking i AMF-sjukfösäkingsaktiebolag, som ä namnet på det gemensamma LO SAF-föetaget vilket ska sköta om avtalsguppsjukfösäkingen. Kontollea att du ä i ätt sjukpenningklass. Obsevea egeln om fökotad kaenstid, så att du kan styka tidigae sjukdomspeiode unde en 12-månadespeiod. Jubileande 1.kollegg_ Götebog: Gustav Nodin 50 å den 6 novembe Douglas Blom 50 å den 7 novembe Lunde: Hay Pesson, Kamfos 60 å den 2 novembe Elon Eiksson, Lundevav 60 å den 2 novembe Gunna Nobeg, Lundevav 50 å den 30 novembe ggesund: Kal Andesson 60 å den 3 novembe Södehamn: Sandstöm, Sandane 50 å den 1 novembe

8 Kal Nilsson * KARL NLSSON ä femtiofemåing och den bone ångemanlänningen., fifäsae och alltid på aleten.- Han böjade som byggnadssnickae, köpte unde kiget då det va ont om jobb ett hemman, gick tillbaka till byggandet men blev 1947 stuvae på heltid. Kom snabbt in i det fackliga abetet, ha suttit 15 å i föbundsdelegationen och va med i utedningen om abetstidsfågo. Unde den tiden hann han studea jobbet i de flesta av våa hamna. Så han ä väl föbeedd. Hans kafte ha också anlitats på anda håll. Hä skall baa nämnas att han ä ledamot i byggnadsnämnden, tillhö Konsums lokalstyelse och fungea som eviso i OK. Gunna-Nobeg * GUNNAR NORBERG i Lundevav ha ännu inte nått de femtio åen. Men han ha inte långt kva. Den 22 novembe ä det dags att uppvakta femtioåingen. Som odföande i avd. 40 följe han ungefä samma mönste som kollegan Olle Wik- _ stöm. Hans politiska engagemang ä dock hos kommunistena, som han föetäde i stadsfullmäktige och som odföande i kommunistiska patidistiktet. Nä han vän~e jobb och politik yggen bä det ut i makena, ibland med bössan i axelemmen men gäna också med fiskedo- - nen i yggsäcken fädiga fö fina fångste. Svenska Homnobetoföhundets *- OLLE WKSTRÖM, Sundsvall ä född den 28 juni' och alltså tämligen fäsk femtioåing. Wikstöm ha sysslat med stuveiabete sedan fjoton å tillbaka och säkeligen ha han unde den tiden gjot sig känd fö duglighet. Säket gjode man också ett gott val, nä han utsågs till odföande i avd. 8.!{an ha engageat sig i politiken, fämst då kommunalpo)itiken, och ä odföande i abetaekommunen i Skönsmon. Bland hans kommunala uppdag mäks ledamotskap i taxeingsnämnden. Den gemytlige Olle tivs väl med det mesta i jobb och uppdag men hans tillvaos topp ä sommastugan, dä han i full fihet få pyssla, stöka och koppla av. ] FÖRSTA KONGRESS i Önsköldsvik oktobe D Fastställande av stadga D Motione D Ansökan om anslutning D till LO och TF mm Alla ombud 11ii1sas hjätligt välkomna Vekställande utskottet