Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott."

Transkript

1 Ksttillsktt i träningssyfte - En enkätstudie m gymmedlemmars användande av, samt attityder till ksttillsktt. Supplements fr training purpses - A questinnaire study abut gym members use f, and attitudes t fd supplements Anna Lindberg Janssn Sandra Svedberg Student Ht 2014 Uppsats i kstvetenskap, 15 hp Kstvetarprgrammet, 180 hp

2

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Det finns lika anledningar till intag av ksttillsktt, till exempel tas det för att förbättra sin prestatin. Försäljningen ch intaget av ksttillsktt har ökat stadigt de senaste åren. Märkningen är bristfällig, vilket kan leda till att användaren kan få i sig önskade ämnen. Syfte Studiens syfte var att undersöka användandet av ksttillsktt hs gymmedlemmar, deras attityder till ksttillsktt, medvetenhet m innehållsförteckning, samt att se m det fanns skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm. Metd En enkät utfrmades i Ggle Dcuments sm lades ut ch delades på Facebk, hösten Ttalt besvarades 164 enkäter ch analysen gjrdes i SPSS Statistics versin Chitvåtest användes för att testa signifikansnivån. Resultat Drygt hälften (57 %) av tillfrågade respndenter använde ksttillsktt i träningssyfte, varav männen i signifikant större utsträckning än kvinnrna intg ksttillsktt. Prtein var det vanligaste ksttillskttet, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Styrketräning var den träningsfrm där intaget av ksttillsktt var högst, ch ksttillsktt intgs mer m fler träningstillfällen i veckan fanns. Andelen sm intg ksttillsktt hs yngre var 61 %, ch andelen högutbildade sm tg ksttillsktt var 58 %. Största anledningen till intag av ksttillsktt för både män ch kvinnr är att de ser förändring på krppen. Både män ch kvinnr anser det vara viktigt att veta vad ksttillsktt innehåller. Slutsats Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin.

4 ABSTRACT Backgrund There are varius reasns why peple are taking fd supplements, fr exampel it is taken t imprve the perfrmance. The sale and cnsumptin f dietary supplements has increased steadily in recent years. The labeling is deficient, which can lead t the user taking unwanted substances. Objective The purpse f this study was t investigate the use f supplements by gym members, their attitudes t supplements, determine their awareness f the table f cntents and t see if there is a difference in the use f dietary supplements regarding gender, age, level f educatin, exercise frequency and type f training. Methd A questinnaire was designed in Ggle Dcuments and distributed n Facebk in the autumn f year A ttal f 164 questinnaires were answered and the analysis was dne with SPSS Statistics versin Chi 2 test was used t test significance level. Results Mre than half (Fifty-seven percent) f respndents said they tk supplements fr training purpses. The prprtin f men wh used dietary supplements was higher than the prprtin f wmen. Prtein was the mst used dietary supplement amng bth men and wmen: whereas vitamins were secnd fr men and kreatin secnd fr wmen. Resistance training was the type f training frm in which the intake f supplements was the highest, and the intake f supplements increased the mre practices a week. The percentage wh tk supplements amngst yunger was sixtyne percent, and the percentage wh tk supplements amngst highly educated was fifty-eight percent. The primary reasns fr the use f dietary supplements amng men and wmen were that the participants can see a change t their bdies. Als, bth men and wmen believe that it is imprtant t knw what the dietary supplements cntain. Cnclusin Men take supplements t a greater extent than wmen d. Fd supplements are ingested mainly f bdy-related reasns, such as better perfrmance. The study als shwed that the mre practices a week, the greater the intake f supplements. There are few Swedish studies n dietary supplements fr training purpses, the area needs t be studied mre in rder t disseminate infrmatin.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 ABSTRACT BAKGRUND Användning ch försäljning av ksttillsktt SYFTE METOD Urval ch brtfall Tillvägagångssätt Databearbetning ch analys Etiska aspekter RESULTAT Användning av ksttillsktt Attityder till ksttillsktt Anledningar till intag av ksttillsktt Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt DISKUSSION Metddiskussin Resultatdiskussin Användning av ksttillsktt Attityder till ksttillsktt SLUTSATS YRKESRELEVANS FÖRFATTARNAS BIDRAG TACK REFERENSER Bilaga 1. Enkät. Bilaga 2. Följebrev.

6

7 1 BAKGRUND Det finns ingen vedertagen definitin av ksttillsktt. Enligt Livsmedelsverkets (SLV) föreskrifter definieras ksttillsktt sm livsmedel avsedda att kmplettera den nrmala ksten (1). Riksidrttsförbundet (RF) delar in ksttillsktt i tre grupper: energitillsktt sm innehåller klhydrater ch prtein, erggena tillsktt (prestatinshöjande preparat, till exempel kreatin ch kffein) samt vitaminer ch mineraler (2). I denna studie har författarna valt att utgå från RF s definitin av ksttillsktt. 1.1 Användning ch försäljning av ksttillsktt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten är en rikstäckande undersökning, sm genmförts vid tre lika tillfällen, 1989, , samt där människr mellan år deltar (3). Den senaste undersökningen från visade att 21 % av deltagarna åt ksttillsktt ch att antalet kvinnr sm åt ksttillsktt var fler än antalet män (4). Även andra studier visar att ksttillsktt är vanligare bland kvinnr än män ch att användandet av tillsktt ökar med stigande ålder (5). I en studie sm gjrts bland krppsbyggare var några av de ppuläraste anledningarna till intag av ksttillsktt att prestera bättre, bygga upp muskler ch gå ner i vikt (6). Männen tg ksttillsktt för att bygga muskelmassa i större utsträckning än vad kvinnrna gjrde ch kvinnrna tg ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt i större utsträckning än vad män gjrde. Åldersmässigt var användandet vanligast bland åringar, de vanligaste ksttillsktten bland både män ch kvinnr var mega-3, multivitamin- ch mineraltabletter (5). De sm använde ksttillsktt var till större del högutbildade än lågutbildade (7). Försäljningen av ksttillsktt är någt sm ökar stadigt. Branschrganisatinen Svensk Egenvård har presenterat försäljningssiffrr för ksttillsktt från 2013 (8). Enligt dessa siffrr såldes det ksttillsktt ch vitaminer för miljner krnr i Sverige, vilket är en ökning med 2,7 prcent från året innan ch med 24 prcent jämfört med år Det finns frskning sm visar liknande resultat där användandet av ksttillsktt har ökat från 48 % till 53 % mellan 2007 ch 2011 (5). Ksttillsktt är någt sm säljer mer ch mer ch intas på grund av varierande anledningar (9). Människr sm använder sig av ksttillsktt upplever att de förbättrar sina resultat vid intag (10). Det är även individuellt hur idrttare reagerar på lika typer av substanser (11). Det har gjrts studier sm undersöker m det ger någn effekt med ett intag över rekmmendatinerna, där resultatet har visat att ett överskridande inte ger någn effekt på träningsresultatet (12). Även m idrttaren är nga med att kntrllera vad ksttillskttet innehåller finns risken att tillskttet kntaminerats med prdukter sm innehåller dpingklassade substanser, utan att detta framgår av innehållsförteckningen (13). Det har gjrts flera lika undersökningar, vilka visar att cirka 15 prcent av alla undersökta ksttillsktt innehåller dpingklassade ämnen (14). Detta kan leda till att idrttaren testas psitivt vid dpingkntrll (13.) Intresset för ksttillsktt växer samtidigt sm infrmatin ch frskning gällande långtidseffekter ch hälsrisker vid användning av ksttillsktt är bristfällig (15). Studier m hur knsumtinen av ksttillsktt ser ut har gjrts i andra delar av världen ch vi anser det vara relevant att göra en liknande studie här i Sverige, men mer inriktat 5

8 på en specifik målgrupp - gymmedlemmar, för att sedan kunna jämföra våra resultat med deras. 2 SYFTE Syftet med studien är att studera användandet av, samt attityder till ksttillsktt bland medlemmar på gym. Huvudsakliga frågeställningar vi har utgått från är: Vilket är det vanligaste ksttillskttet bland medlemmar på gym? Vad är anledningarna till intag av ksttillsktt? Finns det skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm? Finns det någn medvetenhet m innehållsförteckningen på ksttillsktt? 3 METOD Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter sm verktyg för datainsamlingen. Denna metd valdes för att nå en större urvalsgrupp vilket underlättar jämförelser ch möjligheten att kunna identifiera skillnader ch samband mellan lika grupper. 3.1 Urval ch brtfall Kriterierna för att få medverka i studien var att inneha ett medlemskap på ett gym, samt en ålder på 18 år eller äldre. Uppfylldes inte dessa kriterier exkluderades deltagaren ur studien. Urvalet blev ett slumpmässigt bekvämlighetsurval, de persner sm för tillfället fanns tillgängliga var de sm svarade på enkäten. Ttalt besvarades 164 stycken enkäter. Av dessa exkluderades 31 enkäter av författarna på grund av att respndenter sm svarat nej på frågan m de tar ksttillsktt ch därefter mbetts att skicka in enkäten ändå frtsatt kryssa i frågr sm inte var relevanta för dessa deltagare. Detta gav ett internt brtfall på 19 %. Efter brtfallet återstd 133 enkäter. Det externa brtfallet gick inte att bedöma eftersm det inte gick att se hur många sm sett enkäten utan att besvara den. 3.2 Tillvägagångssätt Den ursprungliga planen var att stå på ett gym ch dela ut enkäter. Detta gick dck inte att genmföra på grund av att gymmet inte gav tillstånd till det. Istället gjrdes en webbenkät. Denna skapades i Ggle Dcuments ch innehöll ti frågr (Bilaga 1). Den första delen av enkäten bestd av bakgrundsfrågr sm kön, ålder, utbildning, träningsfrm samt träningsfrekvens. Den andra delen av enkäten tg upp frågr gällande vilket ksttillsktt respndenten främst använde. Sista delen bestd av attitydfrågr med tre svarsalternativ: stämmer, stämmer delvis, stämmer inte, vilka respndenten skulle ta ställning till. Enkäten inleddes med ett följebrev (Bilaga 2) sm utarbetats från bken Enkäten i praktiken (16). Enkätens frågr utfrmades efter studiens syfte. För att missförstånd skulle undvikas användes ett så lättförståeligt språk sm möjligt ch facktermer undveks. En piltstudie genmfördes när första utkastet av enkäten var klar. Piltstudien bestd av åtta persner sm fanns i författarnas närmaste vänskapskrets ch familj. Vid piltstudiens genmförande brtsåg man från inklusinskriteriet att den sm svarar måste vara medlem på ett gym. Synpunkter sm inkm efter piltstudien rörde ett antal grammatiska detaljer. Synpunkterna tgs i beaktning ch efter en revidering av enkäten skickades den ut. Enkäten lades ut på Facebk där den sedan delades vidare av 6

9 andra Facebkanvändare. Enkäten var öppen i fem dagar, under den tiden hade enkäten delats sammanlagt 25 gånger. 3.3 Databearbetning ch analys Data från enkäten registrerades autmatiskt i ett kalkylark i Ggle Dcuments, sm författarna sedan överförde till Excel. I Excel avkdades data ch överfördes till statistikprgrammet IBM- SPSS Statistics versin För att kntrllera m variablerna var nrmalfördelade eller inte användes ett test: Q-Q plts. De variabler sm testades var ålder, träningsfrekvens ch utbildning. Variablerna visade sig vara icke nrmalfördelade, därför användes chitvåtest för jämförande tester mellan grupper, exempelvis samband mellan träningsfrekvens ch intag av ksttillsktt. Vid analysen användes endast de enkäter sm var kvar efter det interna brtfallet. Även medianvärde ch spridningsmått testades för åldern. Signifikansnivån sattes till p<0,05 för samtliga test. Excel användes parallellt med SPSS för skapandet av stapeldiagram. I enkäten fanns det ett fåtal öppna svarsalternativ där respndenten hade möjlighet att skriva in övriga synpunkter. Dessa synpunkter var få, de inkmna svaren avsåg prdukter sm passade in i redan angivna svarsalternativ ch fördes därför in manuellt i dessa kategrier. Spridningen på deltagarnas utbildningsnivå var låg, på grund av detta tgs ett beslut att dela in deltagarna i hög- respektive lågutbildade. Till kategrin högutbildade räknades respndenter sm hade högskle-/universitetsutbildning 2 år eller krtare, samt högskle-/universitetsutbildning längre än två år. Respndenter med grundskla/flkskla, enbart gymnasieutbildning, samt eftergymnasial utbildning (minst 1 år) sm högst avslutade utbildning kategriserades sm lågutbildade. Antal lågutbildade i vår studie var 26 stycken, antal högutbildade var 107. Även ålder grupperades till två grupper: yngre ch äldre. Respndenterna från 30 ch uppåt ansågs vara äldre medan 29 ch yngre ansågs vara yngre. I gruppen yngre var det 104 stycken, i gruppen äldre var det 19. För attitydfrågrna m varför deltagarna använder ksttillsktt ch frågan m köp ch innehåll fanns alternativ på likertskalan: stämmer, stämmer delvis, samt stämmer inte. 3.4 Etiska aspekter I följebrevet (Bilaga 2) till enkäten tgs infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet i beaktning. Deltagarna fick infrmatin m studiens syfte samt m enkätundersökningen. Det framgick tydligt att deltagandet var frivilligt ch att respndenterna kunde avsluta studien när sm helst. Inga frågr ansågs av författarna vara etiskt prblematiska. Det framgick även att infrmatinen sm följde med den ifyllda enkäten behandlades knfidentiellt samt att insamlad data enbart skulle kmma att användas för studiens ändamål. 4 RESULTAT Här redvisas resultatet av de 133 enkäter sm ingick i studien efter det interna brtfallet på 19 %. Könsfördelningen bland respndenterna var jämn med 52 % kvinnr ch 48 % män. Av de sm deltg i studien var största delen, 80 % högutbildade, medan 7

10 enbart 20 % hade en lägre utbildningsnivå. Åldern på respndenterna sträckte sig från 18 år till 53 år, medianåldern var 24 år (25:e - 75:e percentilen: 23-27). Största andelen av respndenterna tränade 4-5 gånger i veckan (44 %). Den vanligaste träningsfrmen var styrketräning, med en svarsfrekvens på 51 %, följt av en blandning av lika träningsfrmer (29 %). 4.1 Användning av ksttillsktt Av enkäten framkm det att drygt hälften (57 %) av respndenterna intg ksttillsktt i träningssyfte. Männen i studien åt ksttillsktt i signifikant större utsträckning jämfört med kvinnrna (p<0,001). (Fig. 1). Figur 1: Intag av ksttillsktt bland män respektive kvinnr, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=133) I syfte att finna eventuella skillnader mellan ålder, jämfördes intag mellan yngre ch äldre. Det visade sig att majriteten av de sm intg ksttillsktt tillhörde gruppen yngre, då 61 % svarade ja på frågan m de intg ksttillsktt. Andelen prcent sm svarade ja i gruppen äldre var 37 %, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,078). Skillnad i intag av ksttillsktt mellan grupperna hög- ch lågutbildade jämfördes. Detta visade att användandet av ksttillsktt var jämnt mellan utbildningsnivåerna. Andelen högutbildade sm intg ksttillsktt var 58 % ch andelen lågutbildade sm tg ksttillsktt var 54 %. skillnaden var dck inte signifikant (p=0,826). Bland de respndenter sm regelbundet intg ksttillsktt i träningssyfte var prtein det vanligaste tillskttet för både män (92 %) ch kvinnr (69 %) (Fig 2,3). Ttalt intg 96 % av respndenterna prtein ch 75 % av respndenterna intg vitaminer. Prtein var det tillsktt sm var vanligast för både män ch kvinnr, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Kreatin var däremt det tillsktt män intar minst av ch minst andel kvinnr intar antixidanter. 8

11 Figur 2: Andel män i prcent sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=48). Figur 3: Andel kvinnr sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=28) Bland respndenterna sm tränade styrketräning var användandet av ksttillsktt vanligast (67 %). Intaget var någt lägre hs respndenterna sm utförde en blandning av de lika träningsfrmerna (26 %). I grupperna knditinsträning ch gruppträning var intaget av ksttillsktt lågt, där båda grupperna låg på 1 %. Kffein ch kreatin var de ksttillsktt sm var vanligast bland de sm uppgav att styrketräning var deras huvudsakliga träningsfrm. De få sm intg tillsktt av knditinsträningsgruppen uppgav att vitaminer var det tillskttet störst andel intg, medan gruppträningsgruppen huvudsakligen intg mineraler, följt av kffein. 44 % av de sm besvarade enkäten uppgav att de tränade 4-5 gånger i veckan, av dem intg 63 % ksttillsktt. Endast ett fåtal respndenter svarade att de tränade 1 gång i 9

12 veckan eller mer sällan, likaså var det endast ett fåtal sm svarade att de tränade fler än 7 gånger i veckan. En signifikant skillnad kunde bserveras mellan antal träningstillfällen ch intag av ksttillsktt. Dest fler träningstillfällen i veckan, dest större var andelen sm intg ksttillsktt (p<0,001). 4.2 Attityder till ksttillsktt Anledningar till intag av ksttillsktt Efter en sammanställning av svaren från attitydfrågrna visades det att de huvudsakliga anledningarna till intag av ksttillsktt var krppsrelaterade, såsm förändring på krppen, bättre prestatin (52 % av männen ch 44 % av kvinnrna) samt nyfikenhet på m det kan ske någn förbättring (34 % av männen respektive 36 % av kvinnrna). (Fig 5). Både män ch kvinnr tar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. I vår studie hade de krppsrelaterade frågrna högre svarsfrekvens på alternativet Stämmer, än på de övriga påståendena. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan hur män ch kvinnr ansåg sig bli påverkade av vänner (p=0,802), samt media (p=0,205). Alternativen sm gick att kppla till påverkan utifrån, det vill säga Mina vänner tar det, Jag blir påverkad av media, samt Jag är påläst på mrådet visade vissa skillnader mellan de lika svaren. Endast ett fåtal respndenter uppgav att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av media; 2 % av männen ch 4 % av kvinnrna. Det är det svarsalternativ sm har fått lägst svarsfrekvens på svarsalternativet Stämmer. Däremt var det en någt större andel sm svarade att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av vänner; 18 % av männen ch 12 % av kvinnrna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). 27 % av kvinnrna ch 9 % av männen uppgav att de tg ksttillsktt för att de inte äter en fullständig kst, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,138). 10

13 Figur 5. Andelen män ch kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående varför ksttillsktt intas, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76) Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt Både män ch kvinnr ansåg det vara viktigt att veta vad ksttillskttet de köper innehåller, då 75 % av männen ch 70 % av kvinnrna svarade att de tycker påståendet stämmer. Däremt ansåg endast 38 % av männen ch ungefär en fjärdedel av kvinnrna (26 %) att märkning ch innehållsförteckning är lätt att förstå (Fig. 6). När det kmmer till inköp visade resultaten att både män ch kvinnr huvudsakligen gör sina inköp av tillsktt på internet, 58 % av männen ch 41 % av kvinnrna. Andelen kvinnr sm köpte sina tillsktt i butik var 39 %, medan andelen män sm köpte tillsktten i butik var 33 %. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnr ch män gällande hur benägna de var att lita på att ksttillsktten de köper inte innehåller några lagliga medel, där 74 % av kvinnrna uppgett att påståendet stämmer, följt av 65 % av männen (p=0,606). 11

14 Figur 6. Andelen män respektive kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående märkning, innehåll ch inköp av ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76). 5 DISKUSSION 5.1 Metddiskussin Den abslut största andelen av respndenterna var mellan år. Detta var mest trligt ett resultat av att enkäten delades på Facebk ch att majriteten av de sm svarade var vänner i samma ålder sm författarna. Detta gjrde att resultatet inte kan generaliseras. Om respndenternas ålder varit mer nrmalfördelad hade resultatet antagligen blivit mer representativt för Sveriges alla åldersgrupper. Åldersspridningen hade mest trligt blivit större m enkätstudien genmförts på ett gym, ch ett sådant resultat hade kanske kunnat bli mer representativt för medlemmar på gym. Det är även mycket sannlikt att andelen kststudenter/ kstintresserade var större bland författarnas vänner än vad det är sett till hela Sverige. Resultatet kan därför inte ses sm representativt för Sveriges beflkning, men i ch med att 133 persner efter brtfall deltg i studien kan det ändå ge en indikatin på vuxna individers användning av, samt attityder till ksttillsktt. Om respndenterna inte var kststudenter/ kstintresserade hade resultatet möjligtvis visat ett ännu högre intag av ksttillsktt, då kstintresserade kan veta att ksttillsktt inte är nödvändigt vid intag av varierad kst (2). Studiens validitet ch reliabilitet styrktes av att en piltstudie genmfördes innan själva studien drg igång. Validiteten har även styrkts genm nggrant utfrmade enkätfrågr, utifrån syfte ch huvudsakliga frågeställningar. Validiteten hade kunnat styrkas 12

15 ytterligare m den ursprungliga planen att stå ch dela ut enkäter på ett gym hade genmförts. Nackdelen med att stå ch dela ut enkäter kan vara att det tar mycket tid, det är svårt att få in ett lika strt underlag sm man får när man använder sig av en webbenkät. Att stå ch dela ut enkäter skulle leda till att det externa brtfallet hade kunnat redvisas lättare, samt eventuella missförstånd av frågr kunnat minimeras eftersm respndenterna hade kunnat fråga m hjälp på plats. Att använda sig av webbenkät var ett smidigt sätt att nå ut till ett strt antal deltagare ch på så sätt få ett strt underlag till studien. Om kvalitativa intervjuer genmförts hade underlaget blivit mindre ch resultatet skulle inte kunna generaliseras för en beflkning. Istället skulle vi fått veta mer ingående m en individs syn på varför just denna tar ksttillsktt. Det interna brtfallet skulle mest trligt bli mindre vid intervju, då frågrna kan ställas på ett annat sätt. Enkäten innehöll få frågr för att minska risken att deltagarna inte skulle rka fylla i hela enkäten. En längre enkät hade inneburit ett större underlag att arbeta med, men hade mest trligt ckså gett ett större internt brtfall. För att så långt sm möjligt eliminera internt brtfall var vissa frågr i enkäten bligatriska, det gick inte att gå vidare i enkäten m deltagaren inte svarat på dessa. En nackdel med bligatriska frågr kan vara att respndenten inte väljer att svara alls, m respndenten exempelvis inte vill ange sin ålder. Det fanns en underrubrik till en fråga i enkäten sm löd: Om nej, tack för din medverkan. Tryck på Skicka längst ner i frmuläret. Den frågan genererade flest brtfall, eftersm det ledde till att ett strt antal missade att de inte behövde fylla i resterande delen av enkäten. Många fyllde därmed i frågr sm inte var relevanta för dem i ch med att de inte intg ksttillsktt. Det externa brtfallet kunde bli mindre, m det funnits ett alternativ liknande: Jag tar inte ksttillsktt på varje specifik fråga m de lika tillsktten. I vår studie behövde deltagarna inte svara på enkäten på en gång, utan det fanns möjlighet att vänta med att svara. Detta bidrg till att risken för förhastade svar från deltagarna minskade, eftersm de hade möjlighet att fundera en längre tid än vid utdelning ansikte mt ansikte eller vid kvalitativ intervju. För respndenterna fanns dck en möjlighet att öppna ch besvara enkäten vid flera tillfällen, vilket var en nackdel. Det innebär teretiskt att en ch samma persn kan ha gett studiens alla svar ch studien hade varit säkrare m det endast var möjligt att besvara enkäten en gång från samma datr. En annan nackdel var att deltagarna inte hade möjlighet att snabbt ställa en fråga m de tyckte någt var tydligt eller inte gick att förstå. Det kunde leda till att deltagare kryssade i svarsalternativ sm inte var sanningsenliga, vilket påverkar studiens giltighet. Eftersm kunskapen m ksttillsktt hs deltagarna är känd, kan detta vara en annan typ av felkälla. Exempelvis, m en deltagare tar tillsktt av järn, men inte besitter kunskapen m att detta ingår under mineral, kanske denne inte kryssar i någt överhuvudtaget. I de öppna svarsalternativen uppgav en respndent aminsyrr sm alternativ, fastän alternativet Prtein var ikryssat. För att undvika detta hade exempel kunnat ges för varje ksttillsktt, vilket hade medfört en högre reliabilitet för studien. 13

16 I följebrevet kunde det ha framgått att deltagandet kunde avbrytas när sm helst fram till att de skickat in enkäten. Detta på grund av att m någn skulle höra av sig i efterhand att den inte vill delta skulle det vara svårt att veta vilken enkät sm skulle tas brt. Kriterierna för att medverka i studien var att respndenterna skulle vara medlem på gym ch vara över 18 år. Det är möjligt att kntrllera m deltagarna har varit ärliga på dessa kriterier. Det inkm inget svar från någn sm var under 18 år, men det finns en risk att någn deltagare skrivit 18 år trts att denne var yngre än så. Det finns även en risk att människr utan medlemskap på gym har svarat trts detta kriterie. För att minimera risken att kriterierna inte uppfylldes, skrevs dessa ut redan i texten till länken på Facebk ch även i följebrevet. 5.2 Resultatdiskussin Användning av ksttillsktt Resultatet i vår studie visade att 57 % av de 133 tillfrågade respndenterna intg någn frm av ksttillsktt i träningssyfte. Riksmatens undersökning visade att 21 % av respndenterna intg ksttillsktt, dck tittade inte Riksmaten på användandet hs gymmedlemmar, utan beflkningen i allmänhet (3). Skillnaden på vår studie ch Riksmaten kan ber på det. En frskning gjrd i USA visade att 86 % av tillfrågade tg ksttillsktt i samband med träning (17). Att andelen sm intar ksttillsktt är högre i den amerikanske studien kan ber på den är utförd på ett cllege, ch där förekmmer det idrtt i frm av lagidrtter, exempelvis amerikansk ftbll, basket ch cheerleading. Vår studie visade att män är mer benägna att inta ksttillsktt än kvinnr; nästan dubbelt så str andel av männen jämfört med kvinnrna intg ksttillsktt. Denna skillnad trr vi kan ber på att många ksttillsktt är förknippade med muskelbyggande, ch män är, i större utsträckning, mer intresserade än kvinnr av att bygga stra muskler (6). Detta påstående kan styrkas av en amerikansk studie där man undersökt krppsbyggares användande av ksttillsktt (5). Vi fann inga skillnader mellan yngre ch äldre vad gäller att ta ksttillsktt. I en amerikansk studie visade resultatet att intaget av ksttillsktt ökar med åldern (5). Skillnaden kan även ber på att vi i vår studie inriktade ss på ksttillsktt i samband med träning, vilket inte den amerikanska studien gör. Andelen högutbildade i vår studie sm intg ksttillsktt var fler än andelen lågutbildade, skillnaden var dck inte signifikant. Tidigare frskning har visat att högutbildade tg ksttillsktt i större utsträckning än lågutbildade (7). En anledning till detta kan vara att högutbildade i regel har högre inkmst än lågutbildade, vilket får till följd att högutbildade har mer pengar att köpa tillsktt ch gymkrt för. En annan rsak kan vara att högutbildade läser mer ch genm detta kmmer över mer litteratur m ksttillsktt ch därmed blir mer nyfikna. När det kmmer till vilket ksttillsktt sm är vanligast framgick det i vårt resultat att prtein var det vanligaste ksttillskttet för både män ch kvinnr, vilket är samma resultat sm framkmmit i en libanesisk studie (18). Där framgick det att prteinpulver var det vanligaste ksttillskttet på marknaden, följt av aminsyrr i tablettfrm. En amerikansk studie har emellertid visat att energidrycker var det vanligaste ksttillskttet (17). Skillnaden mellan länderna kan ber på vad media främst väljer att göra reklam för, samt vilket ksttillsktt sm är mest lättillgängligt för inköp i butikerna ch på 14

17 internet. Vilken träningsfrm sm är ppulärast i landet kan även spegla vilket ksttillsktt sm främst intas. Kvinnrna i vår studie tg främst ksttillsktt i frm av prtein tätt följt av kreatin, medan männen i huvudsak intg prtein tätt följt av vitaminer. Andra studier har dck visat att kvinnr huvudsakligen tar tillsktt rika på vitaminer, mineraler ch örter (18). Dessa resultat överensstämmer inte med våra resultat, där vitaminer ch mineraler km först på 5:e respektive 6:e plats. Dessa tillsktt är främst kpplade till hälsmässig fördel. Män intar i huvudsak ksttillsktt sm prteinpulver ch vitaminer, dessa tillsktt är främst förknippade med en prestatinshöjning ch muskelbyggande. Även tillsktt sm kreatin ch kffein är vanligt förekmmande bland män (9). Det kan ber på att för kvinnr finns ett strt utbud av tidningar, blggar med mera sm fkuserar mer på kvinnrs skönhet med smala krppar än på muskelbyggande. För män är det tvärtm, där ligger muskelbyggande fta i fkus. En annan anledning till att vårt resultat skiljer sig från internatinella resultat kan vara att i vår studie var det betydligt fler yngre än äldre deltagare. Att vitaminer, mineraler ch örter kmmer högt upp på listan i utländska studier kan därmed ber på att äldre människr har större behv av dessa. Hade andelen äldre varit större i vår studie kan resultatet ha blivit liknande för ss. I vår studie framgick det att vitaminer främst tgs vid knditinsträning. Dessa resultat styrks av en studie gjrd i Kanada, där det framgick att intaget av vitaminer var högre i idrtter där uthålligheten är betydande (19). När ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens testades, visade det sig att deltagare sm tränade fler antal gånger i veckan verkade inta mer ksttillsktt än de sm tränade få gånger i veckan. Anledningen till detta kan vara att många trr det är svårt att få i sig rätt mängd näringsämnen vid mycket träning, ch att de därför kmpletterar ksten med exempelvis prteinpulver. Frskning gällande ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens är bristfällig. Detta är ett bevis på att mer frskning inm detta mråde bör göras Attityder till ksttillsktt Resultatet från attitydfrågrna visade att största delen, både män ch kvinnr, intar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. Där finns en likhet med en amerikansk studie, där anledningen till intag av ksttillsktt visade på en önskan att prestera, samt känna ch se skillnad på krppen (17). Våra fynd stärks ytterligare av en studie, sm visade på att anledningarna till intag i huvudsak var krppsrelaterade (6). I just den studien uppvisades skillnader mellan män ch kvinnr, då männen i större utsträckning än kvinnrna strävade efter att bygga muskler, medan kvinnrna hellre ville gå ner i vikt. I vår studie fanns inte ett alternativ m att ta ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt, men de sm tg ksttillsktt i vår studie för att gå ner i vikt kan ha svarat Jag märker förändring på/i min krpp istället. En amerikansk studie visar att andelen sm intg ksttillsktt för att kmplettera en fullständig kst var likvärdigt mellan könen, cirka 30 % av varje (6). Männen i den van nämnda amerikanska studien tg ksttillsktt i syfte att bygga muskler, medan största delen av kvinnrna tg ksttillsktt för att bränna fett. I en studie sm gjrts har resultatet visat att de sm intar energidryck gjrde det i syfte att gå ner eller bibehålla vikt (20). Endast ett mycket litet antal ansåg att de påverkas av media vid köp av ksttillsktt. Den låga svarsfrekvensen kan ber på en medveten påverkan. Det kan vara svårt att 15

18 veta m/när man blivit påverkad av media. Det kan även vara svårt att veta vad sm räknas sm media. Det kan ha funnits respndenter sm köpt ett ksttillsktt för att de sett att exempelvis en viss blggare tagit det, men ändå inte kpplat ihp det med påståendet att dem blivit påverkade av media. I vår studie fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). Vi trr att det kan ber på att träning har blivit ett lika strt intresse hs kvinnr sm hs män. Det finns litteratur, exempelvis tidningar, sm vänder sig till båda könen, inte enbart män eller enbart kvinnr. I en studie från USA km man fram till att persner sm deltagit mycket på idrtten i sklan, eller deltagit i andra sprtaktiviteter sm ung, var mer sannlika att använda sig av ksttillsktt i vuxen ålder (21). Det kan möjligtvis ber på att dessa växt upp i en mgivning där idrtt ch tillsktt är en del av vardagen. Vår studie visade att störst andel, både män ch kvinnr, köper sina ksttillsktt via internet. Även inköp i butik förekm bland deltagarna i vår studie, där 39 % av kvinnrna svarade att de handlar i butik, ch 33 % av männen. Anledningen till att vissa handlar i butik kan vara att de inte känner sig pålästa inm mrådet ksttillsktt ch vill därför kunna rådfråga med en persn sm är kunnig på mrådet. Alla kanske heller inte är lika medvetna m vilka hemsidr man vänder sig till, ch vilka hemsidr sm är mer säkra än andra. Frskning gällande inköp av ksttillsktt är bristfällig. Många respndenter ansåg att det är viktigt att veta vad ksttillskttet de äter innehåller. Många har även svarat att de litar på vad ksttillskttet de köper innehåller. I vår studie var det fler kvinnr än män sm uppgav att de litar på att innehållsförteckningen på det ksttillsktt de köper stämmer, men skillnaden var inte signifikant (p=0,606). Både män ch kvinnr bör dck vara mer undersökande när de ska handla sina ksttillsktt, eftersm det finns studier sm visat att 15 % av ksttillsktt sm undersökts innehåller dpingklassade preparat (14). En anledning till att köpare av ksttillsktt litar på innehållsförteckningen, trts studier sm visar på det relativt höga innehållet av dpingklassade substanser, kan vara inflytande från media, exempelvis blggar. Det kan ckså vara så att användare av ksttillsktt inte reagerar förrän det händer någt med dem själva eller någn i deras närhet. Infrmatinen m felaktiga innehållsförteckningar kan vara bristfällig, likaså vad sm händer vid intag av dpingklassade ämnen. Även fast det finns studier, så är det långt ifrån alla sm når ut till tidningar, internet ch andra medier. Trts många undersökningar sm visat att märkningen på ksttillsktt är bristfällig ch att det kan förekmma innehåll av lagliga substanser, har detta inte rsakat ett mindre intresse för ksttillsktt. Försäljningen av ksttillsktt har istället ökat de senaste åren. 6 SLUTSATS Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin. 16

19 7 YRKESRELEVANS Sm blivande livsmedelsinspektörer kmmer det i vårt framtida yrke ingå att kntrllera ksttillsktt, eftersm dessa räknas till livsmedel. I ch med den ökande försäljningen kmmer vår rll sm livsmedelsinspektörer vara viktig för kntrll av märkning ch innehåll på ksttillsktt. Av den anledningen ansåg vi att det var av intresse att studera hur vanligt förekmmande det är med ksttillsktt ch vilka attityder flk har till detta. 8 FÖRFATTARNAS BIDRAG ALJ ch SS har gemensamt utfrmat enkäten, genmfört datainsamlingen, bearbetat ch analyserat data samt författat uppsatsen. 9 TACK Vi vill tacka alla sm medverkade i studien ch gjrde den möjlig att genmföra. Vi vill även tacka våra vänner sm hjälpt ch stöttat ss under studiens gång. 17

20 10 REFERENSER 1. Livsmedelsverket [Internet]. Ksttillsktt [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 2. Riksidrttsförbundet [Internet] Definitiner av begreppet ksttillsktt [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 3. Livsmedelsverket [Internet]. Matvanr- undersökningar [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 4. Livsmedelsverket [Internet]. Livsmedel- ch näringsintag bland vuxna i Sverige [Citerad ] Tillgänglig från: _2011.pdf. 5. Dickinsn A, Blatman J, El-Dash N, Franc JC. Cnsumer Usage and Reasns fr Using Dietary Supplements: Reprt f a Series f Surveys. J Am Cll Nutr. 2014;33:2: Bnd Brill J, W Keane Michele. Supplementin Patterns f Cmpetetive Male and Female Bdybuilders. Int J Sprt Nutr. 1994;4: Dickinsn A, MacKay D. Health habits and ther characteristics f dietary supplement users. Nutr J. 2014, 13: Svensk egenvård [Internet] [Uppdaterad ; citerad ] Tillgänglig från: nyhetsflede/2265-faerska-siffrr-sa-mycket-ksttillsktt-saeljs-i-sverige ). 9. Schwenk TL, Cstley CD. When Fd Becmes A Drug: Nnanablic Nutritinal Supplement Use in Athletes. Am J Sprts Med. 2002;30(6): ISSN Gstn JL, Crreia- Davissn-Tulsn MI. Intake f nutritinal supplements amng peple exercising in gyms and influencing factrs. Nutritin. 2010; 26: McClung M, Cllins D. Because I knw It will! :Placeb Effects f an Erggenic Aid n Athletic Perfrmance. J Sprt Exerc Psychl. 2007; 29(3): Antni J, Peacck CA, Ellerbrek A, Frmhff B, Silver T. The effects f cnsuming a high prtein diet (4.4 g/kg/d) n bdy cmpsitin in resistancetrained individuals. J Int Sc Sprts Nutr. 2014; 11: Sveriges lympiska kmmitté [Internet] kstrekmmendatiner för elitidrttare [Uppdaterad 2009; citerad ] Tillgänglig från: OK+2009.pdf. 14. Riksidrttsförbundet [Internet] Vilka ksttillsktt innehåller dpingklassade preparat? [Citerad ] Tillgänglig från: 15. Riksidrttsförbundet [Internet]. Riksidrttsförbundets kstplicy [Citerad ]. Tillgänglig från: 16. Ejlertssn G. Enkäten i praktiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur,

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller

En banan och ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En banan ch ett glas mjölk är väl inte så dåligt det heller En intervjustudie m idrttande ungdmars uppfattningar m kst ch dess påverkan på prestatin. Jukka Karjalainen. Institutinen för Pedaggik ch Didaktik

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

Ledares uppfattningar om barnidrott och tävling

Ledares uppfattningar om barnidrott och tävling Ledares uppfattningar m barnidrtt ch tävling En kvantitativ studie baserad på webbenkäter Linnea Fahlberg 2016 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Idrttsvetenskap Idrttsvetenskapliga prgrammet,

Läs mer

En studie om livsmedelssäkerhet och matförgiftningar

En studie om livsmedelssäkerhet och matförgiftningar En studie m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar En enkätundersökning m inställning, kunskap ch beteende hs vuxna gällande livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar A study n fd safety and fd pisning A

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Idrttsmedicinska enheten Magisterprgrammet i idrttsmedicin, 60 hp Idrttsmedicin: Vetenskaplig teri, metd ch etik 7,5 hp HT 2014 Kajsa Gilenstam Kajsa.gilenstam@umu.se Versin 20141010 Studieguide

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen TransprtGruppens barmeter på knjunkturläge ch framtidstr i transprtnäringen 2007-10-19 Varför vill ingen betala för miljövänliga transprter? TransprtIndikatrn visar denna gång att efterfrågan på miljövänliga

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo. Opinionsundersökning Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott Konsult: Lena Berggren, lena.berggren@tns-sifo.se, 0765 36 6 1 Bakgrund och syfte Svensk Egenvård vill undersöka svenskarnas kostvanor,

Läs mer

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy Plus500CY Ltd. Säkerhets- ch ckie plicy Säkerhets- ch Ckie Plicy Denna webbplats drivs av Plus500CY Ltd. ("vi, ss eller vår"). Det är vår plicy att respektera infrmatinssekretess ch enskildas integritet.

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004 Rapprt från fkusgruppsintervjuer, ktber 2004 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Urval ch metd 3 4. Slutsatser 4 5. Resultatsammanställning 5 För frågr angående rapprtens innehåll, vänligen

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

IF Friskis&Svettis Älmhult VT HT 2017

IF Friskis&Svettis Älmhult VT HT 2017 Verksamhetsplan IF Friskis&Svettis Älmhult VT 2015 - HT 2017 Verksamhetsplan Friskis&Svettis Älmhult HT15-VT17, versin 2, 10/4 2015. Page 1 Innehåll Verksamhetsplan... 3 Ide... 3 Vårt förhållningssätt...

Läs mer

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten

Bedömning av individers prestationer i grupparbeten Bedömning av individers prestatiner i grupparbeten Pedaggiskt prjekt, 2010/11 Område landskapsutveckling LTJ- fakulteten Mark Huisman Förrd Föreliggande arbete är ett pedaggiskt utvecklingsprjekt genmfört

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Jämställdhet och mångfald 2009-2011

Jämställdhet och mångfald 2009-2011 Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning LSF HR Jämställdhet ch mångfald 2009-2011 1. Förvaltningen övergripande...3 2. Syfte...4 3. Arbetsförhållanden...4 3.1. Mål...4 3.1.1. Nuläge...4 3.2. Sjukfrånvar...5

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning

Läs mer

Uppföljande kartläggning av användning av dopning, narkotika och kostillskott bland gymtränande

Uppföljande kartläggning av användning av dopning, narkotika och kostillskott bland gymtränande Uppföljande kartläggning av användning av dopning, narkotika och kostillskott bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, och CHARLOTTA REHNMAN WIGSTAD, STAD, CENTRUM FÖR PSYKIATRIFORSKNING

Läs mer

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi

Helsingborgs Tennisklubbs Målsättningar och kriterier. HTK Tennis Akademi. Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Helsingbrgs Tennisklubbs ch kriterier HTK Tennis Akademi Grundkriterier för HTK Tennis Akademi Inställning Mgnad Samarbetsförmåga Ptential Prcessmål Spelnivå Hur intresset för tennis är. Spntanspel ch

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 10 12 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt

Teoretisk Idrottsutbildning 7 9 år Arbetssätt T - I - U Teretisk Idrttsutbildning 7 9 år - TIU är en lärmetd för kunskapsinhämtande inm idrtten - TIU är lärande kpplat till den rdinarie idrtts- ch träningsmiljön - Inm idrtten anses tävlingen/matchen

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Att motivera medarbetare på distans

Att motivera medarbetare på distans Institutinen för eknmi ch IT Avdelningen för företagseknmi Kandidatuppsats, 15 hp Att mtivera medarbetare på distans Vad en chef kan göra för att mtivera medarbetare i ett bemanningsföretag Examensarbete

Läs mer