Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott."

Transkript

1 Ksttillsktt i träningssyfte - En enkätstudie m gymmedlemmars användande av, samt attityder till ksttillsktt. Supplements fr training purpses - A questinnaire study abut gym members use f, and attitudes t fd supplements Anna Lindberg Janssn Sandra Svedberg Student Ht 2014 Uppsats i kstvetenskap, 15 hp Kstvetarprgrammet, 180 hp

2

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Det finns lika anledningar till intag av ksttillsktt, till exempel tas det för att förbättra sin prestatin. Försäljningen ch intaget av ksttillsktt har ökat stadigt de senaste åren. Märkningen är bristfällig, vilket kan leda till att användaren kan få i sig önskade ämnen. Syfte Studiens syfte var att undersöka användandet av ksttillsktt hs gymmedlemmar, deras attityder till ksttillsktt, medvetenhet m innehållsförteckning, samt att se m det fanns skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm. Metd En enkät utfrmades i Ggle Dcuments sm lades ut ch delades på Facebk, hösten Ttalt besvarades 164 enkäter ch analysen gjrdes i SPSS Statistics versin Chitvåtest användes för att testa signifikansnivån. Resultat Drygt hälften (57 %) av tillfrågade respndenter använde ksttillsktt i träningssyfte, varav männen i signifikant större utsträckning än kvinnrna intg ksttillsktt. Prtein var det vanligaste ksttillskttet, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Styrketräning var den träningsfrm där intaget av ksttillsktt var högst, ch ksttillsktt intgs mer m fler träningstillfällen i veckan fanns. Andelen sm intg ksttillsktt hs yngre var 61 %, ch andelen högutbildade sm tg ksttillsktt var 58 %. Största anledningen till intag av ksttillsktt för både män ch kvinnr är att de ser förändring på krppen. Både män ch kvinnr anser det vara viktigt att veta vad ksttillsktt innehåller. Slutsats Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin.

4 ABSTRACT Backgrund There are varius reasns why peple are taking fd supplements, fr exampel it is taken t imprve the perfrmance. The sale and cnsumptin f dietary supplements has increased steadily in recent years. The labeling is deficient, which can lead t the user taking unwanted substances. Objective The purpse f this study was t investigate the use f supplements by gym members, their attitudes t supplements, determine their awareness f the table f cntents and t see if there is a difference in the use f dietary supplements regarding gender, age, level f educatin, exercise frequency and type f training. Methd A questinnaire was designed in Ggle Dcuments and distributed n Facebk in the autumn f year A ttal f 164 questinnaires were answered and the analysis was dne with SPSS Statistics versin Chi 2 test was used t test significance level. Results Mre than half (Fifty-seven percent) f respndents said they tk supplements fr training purpses. The prprtin f men wh used dietary supplements was higher than the prprtin f wmen. Prtein was the mst used dietary supplement amng bth men and wmen: whereas vitamins were secnd fr men and kreatin secnd fr wmen. Resistance training was the type f training frm in which the intake f supplements was the highest, and the intake f supplements increased the mre practices a week. The percentage wh tk supplements amngst yunger was sixtyne percent, and the percentage wh tk supplements amngst highly educated was fifty-eight percent. The primary reasns fr the use f dietary supplements amng men and wmen were that the participants can see a change t their bdies. Als, bth men and wmen believe that it is imprtant t knw what the dietary supplements cntain. Cnclusin Men take supplements t a greater extent than wmen d. Fd supplements are ingested mainly f bdy-related reasns, such as better perfrmance. The study als shwed that the mre practices a week, the greater the intake f supplements. There are few Swedish studies n dietary supplements fr training purpses, the area needs t be studied mre in rder t disseminate infrmatin.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 ABSTRACT BAKGRUND Användning ch försäljning av ksttillsktt SYFTE METOD Urval ch brtfall Tillvägagångssätt Databearbetning ch analys Etiska aspekter RESULTAT Användning av ksttillsktt Attityder till ksttillsktt Anledningar till intag av ksttillsktt Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt DISKUSSION Metddiskussin Resultatdiskussin Användning av ksttillsktt Attityder till ksttillsktt SLUTSATS YRKESRELEVANS FÖRFATTARNAS BIDRAG TACK REFERENSER Bilaga 1. Enkät. Bilaga 2. Följebrev.

6

7 1 BAKGRUND Det finns ingen vedertagen definitin av ksttillsktt. Enligt Livsmedelsverkets (SLV) föreskrifter definieras ksttillsktt sm livsmedel avsedda att kmplettera den nrmala ksten (1). Riksidrttsförbundet (RF) delar in ksttillsktt i tre grupper: energitillsktt sm innehåller klhydrater ch prtein, erggena tillsktt (prestatinshöjande preparat, till exempel kreatin ch kffein) samt vitaminer ch mineraler (2). I denna studie har författarna valt att utgå från RF s definitin av ksttillsktt. 1.1 Användning ch försäljning av ksttillsktt Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten är en rikstäckande undersökning, sm genmförts vid tre lika tillfällen, 1989, , samt där människr mellan år deltar (3). Den senaste undersökningen från visade att 21 % av deltagarna åt ksttillsktt ch att antalet kvinnr sm åt ksttillsktt var fler än antalet män (4). Även andra studier visar att ksttillsktt är vanligare bland kvinnr än män ch att användandet av tillsktt ökar med stigande ålder (5). I en studie sm gjrts bland krppsbyggare var några av de ppuläraste anledningarna till intag av ksttillsktt att prestera bättre, bygga upp muskler ch gå ner i vikt (6). Männen tg ksttillsktt för att bygga muskelmassa i större utsträckning än vad kvinnrna gjrde ch kvinnrna tg ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt i större utsträckning än vad män gjrde. Åldersmässigt var användandet vanligast bland åringar, de vanligaste ksttillsktten bland både män ch kvinnr var mega-3, multivitamin- ch mineraltabletter (5). De sm använde ksttillsktt var till större del högutbildade än lågutbildade (7). Försäljningen av ksttillsktt är någt sm ökar stadigt. Branschrganisatinen Svensk Egenvård har presenterat försäljningssiffrr för ksttillsktt från 2013 (8). Enligt dessa siffrr såldes det ksttillsktt ch vitaminer för miljner krnr i Sverige, vilket är en ökning med 2,7 prcent från året innan ch med 24 prcent jämfört med år Det finns frskning sm visar liknande resultat där användandet av ksttillsktt har ökat från 48 % till 53 % mellan 2007 ch 2011 (5). Ksttillsktt är någt sm säljer mer ch mer ch intas på grund av varierande anledningar (9). Människr sm använder sig av ksttillsktt upplever att de förbättrar sina resultat vid intag (10). Det är även individuellt hur idrttare reagerar på lika typer av substanser (11). Det har gjrts studier sm undersöker m det ger någn effekt med ett intag över rekmmendatinerna, där resultatet har visat att ett överskridande inte ger någn effekt på träningsresultatet (12). Även m idrttaren är nga med att kntrllera vad ksttillskttet innehåller finns risken att tillskttet kntaminerats med prdukter sm innehåller dpingklassade substanser, utan att detta framgår av innehållsförteckningen (13). Det har gjrts flera lika undersökningar, vilka visar att cirka 15 prcent av alla undersökta ksttillsktt innehåller dpingklassade ämnen (14). Detta kan leda till att idrttaren testas psitivt vid dpingkntrll (13.) Intresset för ksttillsktt växer samtidigt sm infrmatin ch frskning gällande långtidseffekter ch hälsrisker vid användning av ksttillsktt är bristfällig (15). Studier m hur knsumtinen av ksttillsktt ser ut har gjrts i andra delar av världen ch vi anser det vara relevant att göra en liknande studie här i Sverige, men mer inriktat 5

8 på en specifik målgrupp - gymmedlemmar, för att sedan kunna jämföra våra resultat med deras. 2 SYFTE Syftet med studien är att studera användandet av, samt attityder till ksttillsktt bland medlemmar på gym. Huvudsakliga frågeställningar vi har utgått från är: Vilket är det vanligaste ksttillskttet bland medlemmar på gym? Vad är anledningarna till intag av ksttillsktt? Finns det skillnad i användandet av ksttillsktt med avseende på kön, ålder, utbildningsnivå, träningsfrekvens ch träningsfrm? Finns det någn medvetenhet m innehållsförteckningen på ksttillsktt? 3 METOD Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter sm verktyg för datainsamlingen. Denna metd valdes för att nå en större urvalsgrupp vilket underlättar jämförelser ch möjligheten att kunna identifiera skillnader ch samband mellan lika grupper. 3.1 Urval ch brtfall Kriterierna för att få medverka i studien var att inneha ett medlemskap på ett gym, samt en ålder på 18 år eller äldre. Uppfylldes inte dessa kriterier exkluderades deltagaren ur studien. Urvalet blev ett slumpmässigt bekvämlighetsurval, de persner sm för tillfället fanns tillgängliga var de sm svarade på enkäten. Ttalt besvarades 164 stycken enkäter. Av dessa exkluderades 31 enkäter av författarna på grund av att respndenter sm svarat nej på frågan m de tar ksttillsktt ch därefter mbetts att skicka in enkäten ändå frtsatt kryssa i frågr sm inte var relevanta för dessa deltagare. Detta gav ett internt brtfall på 19 %. Efter brtfallet återstd 133 enkäter. Det externa brtfallet gick inte att bedöma eftersm det inte gick att se hur många sm sett enkäten utan att besvara den. 3.2 Tillvägagångssätt Den ursprungliga planen var att stå på ett gym ch dela ut enkäter. Detta gick dck inte att genmföra på grund av att gymmet inte gav tillstånd till det. Istället gjrdes en webbenkät. Denna skapades i Ggle Dcuments ch innehöll ti frågr (Bilaga 1). Den första delen av enkäten bestd av bakgrundsfrågr sm kön, ålder, utbildning, träningsfrm samt träningsfrekvens. Den andra delen av enkäten tg upp frågr gällande vilket ksttillsktt respndenten främst använde. Sista delen bestd av attitydfrågr med tre svarsalternativ: stämmer, stämmer delvis, stämmer inte, vilka respndenten skulle ta ställning till. Enkäten inleddes med ett följebrev (Bilaga 2) sm utarbetats från bken Enkäten i praktiken (16). Enkätens frågr utfrmades efter studiens syfte. För att missförstånd skulle undvikas användes ett så lättförståeligt språk sm möjligt ch facktermer undveks. En piltstudie genmfördes när första utkastet av enkäten var klar. Piltstudien bestd av åtta persner sm fanns i författarnas närmaste vänskapskrets ch familj. Vid piltstudiens genmförande brtsåg man från inklusinskriteriet att den sm svarar måste vara medlem på ett gym. Synpunkter sm inkm efter piltstudien rörde ett antal grammatiska detaljer. Synpunkterna tgs i beaktning ch efter en revidering av enkäten skickades den ut. Enkäten lades ut på Facebk där den sedan delades vidare av 6

9 andra Facebkanvändare. Enkäten var öppen i fem dagar, under den tiden hade enkäten delats sammanlagt 25 gånger. 3.3 Databearbetning ch analys Data från enkäten registrerades autmatiskt i ett kalkylark i Ggle Dcuments, sm författarna sedan överförde till Excel. I Excel avkdades data ch överfördes till statistikprgrammet IBM- SPSS Statistics versin För att kntrllera m variablerna var nrmalfördelade eller inte användes ett test: Q-Q plts. De variabler sm testades var ålder, träningsfrekvens ch utbildning. Variablerna visade sig vara icke nrmalfördelade, därför användes chitvåtest för jämförande tester mellan grupper, exempelvis samband mellan träningsfrekvens ch intag av ksttillsktt. Vid analysen användes endast de enkäter sm var kvar efter det interna brtfallet. Även medianvärde ch spridningsmått testades för åldern. Signifikansnivån sattes till p<0,05 för samtliga test. Excel användes parallellt med SPSS för skapandet av stapeldiagram. I enkäten fanns det ett fåtal öppna svarsalternativ där respndenten hade möjlighet att skriva in övriga synpunkter. Dessa synpunkter var få, de inkmna svaren avsåg prdukter sm passade in i redan angivna svarsalternativ ch fördes därför in manuellt i dessa kategrier. Spridningen på deltagarnas utbildningsnivå var låg, på grund av detta tgs ett beslut att dela in deltagarna i hög- respektive lågutbildade. Till kategrin högutbildade räknades respndenter sm hade högskle-/universitetsutbildning 2 år eller krtare, samt högskle-/universitetsutbildning längre än två år. Respndenter med grundskla/flkskla, enbart gymnasieutbildning, samt eftergymnasial utbildning (minst 1 år) sm högst avslutade utbildning kategriserades sm lågutbildade. Antal lågutbildade i vår studie var 26 stycken, antal högutbildade var 107. Även ålder grupperades till två grupper: yngre ch äldre. Respndenterna från 30 ch uppåt ansågs vara äldre medan 29 ch yngre ansågs vara yngre. I gruppen yngre var det 104 stycken, i gruppen äldre var det 19. För attitydfrågrna m varför deltagarna använder ksttillsktt ch frågan m köp ch innehåll fanns alternativ på likertskalan: stämmer, stämmer delvis, samt stämmer inte. 3.4 Etiska aspekter I följebrevet (Bilaga 2) till enkäten tgs infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet i beaktning. Deltagarna fick infrmatin m studiens syfte samt m enkätundersökningen. Det framgick tydligt att deltagandet var frivilligt ch att respndenterna kunde avsluta studien när sm helst. Inga frågr ansågs av författarna vara etiskt prblematiska. Det framgick även att infrmatinen sm följde med den ifyllda enkäten behandlades knfidentiellt samt att insamlad data enbart skulle kmma att användas för studiens ändamål. 4 RESULTAT Här redvisas resultatet av de 133 enkäter sm ingick i studien efter det interna brtfallet på 19 %. Könsfördelningen bland respndenterna var jämn med 52 % kvinnr ch 48 % män. Av de sm deltg i studien var största delen, 80 % högutbildade, medan 7

10 enbart 20 % hade en lägre utbildningsnivå. Åldern på respndenterna sträckte sig från 18 år till 53 år, medianåldern var 24 år (25:e - 75:e percentilen: 23-27). Största andelen av respndenterna tränade 4-5 gånger i veckan (44 %). Den vanligaste träningsfrmen var styrketräning, med en svarsfrekvens på 51 %, följt av en blandning av lika träningsfrmer (29 %). 4.1 Användning av ksttillsktt Av enkäten framkm det att drygt hälften (57 %) av respndenterna intg ksttillsktt i träningssyfte. Männen i studien åt ksttillsktt i signifikant större utsträckning jämfört med kvinnrna (p<0,001). (Fig. 1). Figur 1: Intag av ksttillsktt bland män respektive kvinnr, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=133) I syfte att finna eventuella skillnader mellan ålder, jämfördes intag mellan yngre ch äldre. Det visade sig att majriteten av de sm intg ksttillsktt tillhörde gruppen yngre, då 61 % svarade ja på frågan m de intg ksttillsktt. Andelen prcent sm svarade ja i gruppen äldre var 37 %, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,078). Skillnad i intag av ksttillsktt mellan grupperna hög- ch lågutbildade jämfördes. Detta visade att användandet av ksttillsktt var jämnt mellan utbildningsnivåerna. Andelen högutbildade sm intg ksttillsktt var 58 % ch andelen lågutbildade sm tg ksttillsktt var 54 %. skillnaden var dck inte signifikant (p=0,826). Bland de respndenter sm regelbundet intg ksttillsktt i träningssyfte var prtein det vanligaste tillskttet för både män (92 %) ch kvinnr (69 %) (Fig 2,3). Ttalt intg 96 % av respndenterna prtein ch 75 % av respndenterna intg vitaminer. Prtein var det tillsktt sm var vanligast för både män ch kvinnr, följt av vitaminer för män ch kreatin för kvinnr. Kreatin var däremt det tillsktt män intar minst av ch minst andel kvinnr intar antixidanter. 8

11 Figur 2: Andel män i prcent sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=48). Figur 3: Andel kvinnr sm tar respektive ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=28) Bland respndenterna sm tränade styrketräning var användandet av ksttillsktt vanligast (67 %). Intaget var någt lägre hs respndenterna sm utförde en blandning av de lika träningsfrmerna (26 %). I grupperna knditinsträning ch gruppträning var intaget av ksttillsktt lågt, där båda grupperna låg på 1 %. Kffein ch kreatin var de ksttillsktt sm var vanligast bland de sm uppgav att styrketräning var deras huvudsakliga träningsfrm. De få sm intg tillsktt av knditinsträningsgruppen uppgav att vitaminer var det tillskttet störst andel intg, medan gruppträningsgruppen huvudsakligen intg mineraler, följt av kffein. 44 % av de sm besvarade enkäten uppgav att de tränade 4-5 gånger i veckan, av dem intg 63 % ksttillsktt. Endast ett fåtal respndenter svarade att de tränade 1 gång i 9

12 veckan eller mer sällan, likaså var det endast ett fåtal sm svarade att de tränade fler än 7 gånger i veckan. En signifikant skillnad kunde bserveras mellan antal träningstillfällen ch intag av ksttillsktt. Dest fler träningstillfällen i veckan, dest större var andelen sm intg ksttillsktt (p<0,001). 4.2 Attityder till ksttillsktt Anledningar till intag av ksttillsktt Efter en sammanställning av svaren från attitydfrågrna visades det att de huvudsakliga anledningarna till intag av ksttillsktt var krppsrelaterade, såsm förändring på krppen, bättre prestatin (52 % av männen ch 44 % av kvinnrna) samt nyfikenhet på m det kan ske någn förbättring (34 % av männen respektive 36 % av kvinnrna). (Fig 5). Både män ch kvinnr tar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. I vår studie hade de krppsrelaterade frågrna högre svarsfrekvens på alternativet Stämmer, än på de övriga påståendena. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan hur män ch kvinnr ansåg sig bli påverkade av vänner (p=0,802), samt media (p=0,205). Alternativen sm gick att kppla till påverkan utifrån, det vill säga Mina vänner tar det, Jag blir påverkad av media, samt Jag är påläst på mrådet visade vissa skillnader mellan de lika svaren. Endast ett fåtal respndenter uppgav att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av media; 2 % av männen ch 4 % av kvinnrna. Det är det svarsalternativ sm har fått lägst svarsfrekvens på svarsalternativet Stämmer. Däremt var det en någt större andel sm svarade att de tar ksttillsktt för att de blir påverkade av vänner; 18 % av männen ch 12 % av kvinnrna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). 27 % av kvinnrna ch 9 % av männen uppgav att de tg ksttillsktt för att de inte äter en fullständig kst, skillnaden var dck inte signifikant (p=0,138). 10

13 Figur 5. Andelen män ch kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående varför ksttillsktt intas, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76) Medvetenhet m innehållsförteckning samt inköp av ksttillsktt Både män ch kvinnr ansåg det vara viktigt att veta vad ksttillskttet de köper innehåller, då 75 % av männen ch 70 % av kvinnrna svarade att de tycker påståendet stämmer. Däremt ansåg endast 38 % av männen ch ungefär en fjärdedel av kvinnrna (26 %) att märkning ch innehållsförteckning är lätt att förstå (Fig. 6). När det kmmer till inköp visade resultaten att både män ch kvinnr huvudsakligen gör sina inköp av tillsktt på internet, 58 % av männen ch 41 % av kvinnrna. Andelen kvinnr sm köpte sina tillsktt i butik var 39 %, medan andelen män sm köpte tillsktten i butik var 33 %. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan kvinnr ch män gällande hur benägna de var att lita på att ksttillsktten de köper inte innehåller några lagliga medel, där 74 % av kvinnrna uppgett att påståendet stämmer, följt av 65 % av männen (p=0,606). 11

14 Figur 6. Andelen män respektive kvinnr sm svarat Stämmer på påståenden angående märkning, innehåll ch inköp av ksttillsktt, internetbaserad enkätundersökning bland gymmedlemmar, hösten 2014 (n=76). 5 DISKUSSION 5.1 Metddiskussin Den abslut största andelen av respndenterna var mellan år. Detta var mest trligt ett resultat av att enkäten delades på Facebk ch att majriteten av de sm svarade var vänner i samma ålder sm författarna. Detta gjrde att resultatet inte kan generaliseras. Om respndenternas ålder varit mer nrmalfördelad hade resultatet antagligen blivit mer representativt för Sveriges alla åldersgrupper. Åldersspridningen hade mest trligt blivit större m enkätstudien genmförts på ett gym, ch ett sådant resultat hade kanske kunnat bli mer representativt för medlemmar på gym. Det är även mycket sannlikt att andelen kststudenter/ kstintresserade var större bland författarnas vänner än vad det är sett till hela Sverige. Resultatet kan därför inte ses sm representativt för Sveriges beflkning, men i ch med att 133 persner efter brtfall deltg i studien kan det ändå ge en indikatin på vuxna individers användning av, samt attityder till ksttillsktt. Om respndenterna inte var kststudenter/ kstintresserade hade resultatet möjligtvis visat ett ännu högre intag av ksttillsktt, då kstintresserade kan veta att ksttillsktt inte är nödvändigt vid intag av varierad kst (2). Studiens validitet ch reliabilitet styrktes av att en piltstudie genmfördes innan själva studien drg igång. Validiteten har även styrkts genm nggrant utfrmade enkätfrågr, utifrån syfte ch huvudsakliga frågeställningar. Validiteten hade kunnat styrkas 12

15 ytterligare m den ursprungliga planen att stå ch dela ut enkäter på ett gym hade genmförts. Nackdelen med att stå ch dela ut enkäter kan vara att det tar mycket tid, det är svårt att få in ett lika strt underlag sm man får när man använder sig av en webbenkät. Att stå ch dela ut enkäter skulle leda till att det externa brtfallet hade kunnat redvisas lättare, samt eventuella missförstånd av frågr kunnat minimeras eftersm respndenterna hade kunnat fråga m hjälp på plats. Att använda sig av webbenkät var ett smidigt sätt att nå ut till ett strt antal deltagare ch på så sätt få ett strt underlag till studien. Om kvalitativa intervjuer genmförts hade underlaget blivit mindre ch resultatet skulle inte kunna generaliseras för en beflkning. Istället skulle vi fått veta mer ingående m en individs syn på varför just denna tar ksttillsktt. Det interna brtfallet skulle mest trligt bli mindre vid intervju, då frågrna kan ställas på ett annat sätt. Enkäten innehöll få frågr för att minska risken att deltagarna inte skulle rka fylla i hela enkäten. En längre enkät hade inneburit ett större underlag att arbeta med, men hade mest trligt ckså gett ett större internt brtfall. För att så långt sm möjligt eliminera internt brtfall var vissa frågr i enkäten bligatriska, det gick inte att gå vidare i enkäten m deltagaren inte svarat på dessa. En nackdel med bligatriska frågr kan vara att respndenten inte väljer att svara alls, m respndenten exempelvis inte vill ange sin ålder. Det fanns en underrubrik till en fråga i enkäten sm löd: Om nej, tack för din medverkan. Tryck på Skicka längst ner i frmuläret. Den frågan genererade flest brtfall, eftersm det ledde till att ett strt antal missade att de inte behövde fylla i resterande delen av enkäten. Många fyllde därmed i frågr sm inte var relevanta för dem i ch med att de inte intg ksttillsktt. Det externa brtfallet kunde bli mindre, m det funnits ett alternativ liknande: Jag tar inte ksttillsktt på varje specifik fråga m de lika tillsktten. I vår studie behövde deltagarna inte svara på enkäten på en gång, utan det fanns möjlighet att vänta med att svara. Detta bidrg till att risken för förhastade svar från deltagarna minskade, eftersm de hade möjlighet att fundera en längre tid än vid utdelning ansikte mt ansikte eller vid kvalitativ intervju. För respndenterna fanns dck en möjlighet att öppna ch besvara enkäten vid flera tillfällen, vilket var en nackdel. Det innebär teretiskt att en ch samma persn kan ha gett studiens alla svar ch studien hade varit säkrare m det endast var möjligt att besvara enkäten en gång från samma datr. En annan nackdel var att deltagarna inte hade möjlighet att snabbt ställa en fråga m de tyckte någt var tydligt eller inte gick att förstå. Det kunde leda till att deltagare kryssade i svarsalternativ sm inte var sanningsenliga, vilket påverkar studiens giltighet. Eftersm kunskapen m ksttillsktt hs deltagarna är känd, kan detta vara en annan typ av felkälla. Exempelvis, m en deltagare tar tillsktt av järn, men inte besitter kunskapen m att detta ingår under mineral, kanske denne inte kryssar i någt överhuvudtaget. I de öppna svarsalternativen uppgav en respndent aminsyrr sm alternativ, fastän alternativet Prtein var ikryssat. För att undvika detta hade exempel kunnat ges för varje ksttillsktt, vilket hade medfört en högre reliabilitet för studien. 13

16 I följebrevet kunde det ha framgått att deltagandet kunde avbrytas när sm helst fram till att de skickat in enkäten. Detta på grund av att m någn skulle höra av sig i efterhand att den inte vill delta skulle det vara svårt att veta vilken enkät sm skulle tas brt. Kriterierna för att medverka i studien var att respndenterna skulle vara medlem på gym ch vara över 18 år. Det är möjligt att kntrllera m deltagarna har varit ärliga på dessa kriterier. Det inkm inget svar från någn sm var under 18 år, men det finns en risk att någn deltagare skrivit 18 år trts att denne var yngre än så. Det finns även en risk att människr utan medlemskap på gym har svarat trts detta kriterie. För att minimera risken att kriterierna inte uppfylldes, skrevs dessa ut redan i texten till länken på Facebk ch även i följebrevet. 5.2 Resultatdiskussin Användning av ksttillsktt Resultatet i vår studie visade att 57 % av de 133 tillfrågade respndenterna intg någn frm av ksttillsktt i träningssyfte. Riksmatens undersökning visade att 21 % av respndenterna intg ksttillsktt, dck tittade inte Riksmaten på användandet hs gymmedlemmar, utan beflkningen i allmänhet (3). Skillnaden på vår studie ch Riksmaten kan ber på det. En frskning gjrd i USA visade att 86 % av tillfrågade tg ksttillsktt i samband med träning (17). Att andelen sm intar ksttillsktt är högre i den amerikanske studien kan ber på den är utförd på ett cllege, ch där förekmmer det idrtt i frm av lagidrtter, exempelvis amerikansk ftbll, basket ch cheerleading. Vår studie visade att män är mer benägna att inta ksttillsktt än kvinnr; nästan dubbelt så str andel av männen jämfört med kvinnrna intg ksttillsktt. Denna skillnad trr vi kan ber på att många ksttillsktt är förknippade med muskelbyggande, ch män är, i större utsträckning, mer intresserade än kvinnr av att bygga stra muskler (6). Detta påstående kan styrkas av en amerikansk studie där man undersökt krppsbyggares användande av ksttillsktt (5). Vi fann inga skillnader mellan yngre ch äldre vad gäller att ta ksttillsktt. I en amerikansk studie visade resultatet att intaget av ksttillsktt ökar med åldern (5). Skillnaden kan även ber på att vi i vår studie inriktade ss på ksttillsktt i samband med träning, vilket inte den amerikanska studien gör. Andelen högutbildade i vår studie sm intg ksttillsktt var fler än andelen lågutbildade, skillnaden var dck inte signifikant. Tidigare frskning har visat att högutbildade tg ksttillsktt i större utsträckning än lågutbildade (7). En anledning till detta kan vara att högutbildade i regel har högre inkmst än lågutbildade, vilket får till följd att högutbildade har mer pengar att köpa tillsktt ch gymkrt för. En annan rsak kan vara att högutbildade läser mer ch genm detta kmmer över mer litteratur m ksttillsktt ch därmed blir mer nyfikna. När det kmmer till vilket ksttillsktt sm är vanligast framgick det i vårt resultat att prtein var det vanligaste ksttillskttet för både män ch kvinnr, vilket är samma resultat sm framkmmit i en libanesisk studie (18). Där framgick det att prteinpulver var det vanligaste ksttillskttet på marknaden, följt av aminsyrr i tablettfrm. En amerikansk studie har emellertid visat att energidrycker var det vanligaste ksttillskttet (17). Skillnaden mellan länderna kan ber på vad media främst väljer att göra reklam för, samt vilket ksttillsktt sm är mest lättillgängligt för inköp i butikerna ch på 14

17 internet. Vilken träningsfrm sm är ppulärast i landet kan även spegla vilket ksttillsktt sm främst intas. Kvinnrna i vår studie tg främst ksttillsktt i frm av prtein tätt följt av kreatin, medan männen i huvudsak intg prtein tätt följt av vitaminer. Andra studier har dck visat att kvinnr huvudsakligen tar tillsktt rika på vitaminer, mineraler ch örter (18). Dessa resultat överensstämmer inte med våra resultat, där vitaminer ch mineraler km först på 5:e respektive 6:e plats. Dessa tillsktt är främst kpplade till hälsmässig fördel. Män intar i huvudsak ksttillsktt sm prteinpulver ch vitaminer, dessa tillsktt är främst förknippade med en prestatinshöjning ch muskelbyggande. Även tillsktt sm kreatin ch kffein är vanligt förekmmande bland män (9). Det kan ber på att för kvinnr finns ett strt utbud av tidningar, blggar med mera sm fkuserar mer på kvinnrs skönhet med smala krppar än på muskelbyggande. För män är det tvärtm, där ligger muskelbyggande fta i fkus. En annan anledning till att vårt resultat skiljer sig från internatinella resultat kan vara att i vår studie var det betydligt fler yngre än äldre deltagare. Att vitaminer, mineraler ch örter kmmer högt upp på listan i utländska studier kan därmed ber på att äldre människr har större behv av dessa. Hade andelen äldre varit större i vår studie kan resultatet ha blivit liknande för ss. I vår studie framgick det att vitaminer främst tgs vid knditinsträning. Dessa resultat styrks av en studie gjrd i Kanada, där det framgick att intaget av vitaminer var högre i idrtter där uthålligheten är betydande (19). När ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens testades, visade det sig att deltagare sm tränade fler antal gånger i veckan verkade inta mer ksttillsktt än de sm tränade få gånger i veckan. Anledningen till detta kan vara att många trr det är svårt att få i sig rätt mängd näringsämnen vid mycket träning, ch att de därför kmpletterar ksten med exempelvis prteinpulver. Frskning gällande ksttillsktt i förhållande till träningsfrekvens är bristfällig. Detta är ett bevis på att mer frskning inm detta mråde bör göras Attityder till ksttillsktt Resultatet från attitydfrågrna visade att största delen, både män ch kvinnr, intar ksttillsktt för att de ser förändring på krppen, samt för att de anser sig prestera bättre. Där finns en likhet med en amerikansk studie, där anledningen till intag av ksttillsktt visade på en önskan att prestera, samt känna ch se skillnad på krppen (17). Våra fynd stärks ytterligare av en studie, sm visade på att anledningarna till intag i huvudsak var krppsrelaterade (6). I just den studien uppvisades skillnader mellan män ch kvinnr, då männen i större utsträckning än kvinnrna strävade efter att bygga muskler, medan kvinnrna hellre ville gå ner i vikt. I vår studie fanns inte ett alternativ m att ta ksttillsktt i syfte att gå ner i vikt, men de sm tg ksttillsktt i vår studie för att gå ner i vikt kan ha svarat Jag märker förändring på/i min krpp istället. En amerikansk studie visar att andelen sm intg ksttillsktt för att kmplettera en fullständig kst var likvärdigt mellan könen, cirka 30 % av varje (6). Männen i den van nämnda amerikanska studien tg ksttillsktt i syfte att bygga muskler, medan största delen av kvinnrna tg ksttillsktt för att bränna fett. I en studie sm gjrts har resultatet visat att de sm intar energidryck gjrde det i syfte att gå ner eller bibehålla vikt (20). Endast ett mycket litet antal ansåg att de påverkas av media vid köp av ksttillsktt. Den låga svarsfrekvensen kan ber på en medveten påverkan. Det kan vara svårt att 15

18 veta m/när man blivit påverkad av media. Det kan även vara svårt att veta vad sm räknas sm media. Det kan ha funnits respndenter sm köpt ett ksttillsktt för att de sett att exempelvis en viss blggare tagit det, men ändå inte kpplat ihp det med påståendet att dem blivit påverkade av media. I vår studie fanns ingen signifikant skillnad mellan män ch kvinnr gällande hur pålästa de ansåg sig vara m ksttillsktt (p=0,222). Vi trr att det kan ber på att träning har blivit ett lika strt intresse hs kvinnr sm hs män. Det finns litteratur, exempelvis tidningar, sm vänder sig till båda könen, inte enbart män eller enbart kvinnr. I en studie från USA km man fram till att persner sm deltagit mycket på idrtten i sklan, eller deltagit i andra sprtaktiviteter sm ung, var mer sannlika att använda sig av ksttillsktt i vuxen ålder (21). Det kan möjligtvis ber på att dessa växt upp i en mgivning där idrtt ch tillsktt är en del av vardagen. Vår studie visade att störst andel, både män ch kvinnr, köper sina ksttillsktt via internet. Även inköp i butik förekm bland deltagarna i vår studie, där 39 % av kvinnrna svarade att de handlar i butik, ch 33 % av männen. Anledningen till att vissa handlar i butik kan vara att de inte känner sig pålästa inm mrådet ksttillsktt ch vill därför kunna rådfråga med en persn sm är kunnig på mrådet. Alla kanske heller inte är lika medvetna m vilka hemsidr man vänder sig till, ch vilka hemsidr sm är mer säkra än andra. Frskning gällande inköp av ksttillsktt är bristfällig. Många respndenter ansåg att det är viktigt att veta vad ksttillskttet de äter innehåller. Många har även svarat att de litar på vad ksttillskttet de köper innehåller. I vår studie var det fler kvinnr än män sm uppgav att de litar på att innehållsförteckningen på det ksttillsktt de köper stämmer, men skillnaden var inte signifikant (p=0,606). Både män ch kvinnr bör dck vara mer undersökande när de ska handla sina ksttillsktt, eftersm det finns studier sm visat att 15 % av ksttillsktt sm undersökts innehåller dpingklassade preparat (14). En anledning till att köpare av ksttillsktt litar på innehållsförteckningen, trts studier sm visar på det relativt höga innehållet av dpingklassade substanser, kan vara inflytande från media, exempelvis blggar. Det kan ckså vara så att användare av ksttillsktt inte reagerar förrän det händer någt med dem själva eller någn i deras närhet. Infrmatinen m felaktiga innehållsförteckningar kan vara bristfällig, likaså vad sm händer vid intag av dpingklassade ämnen. Även fast det finns studier, så är det långt ifrån alla sm når ut till tidningar, internet ch andra medier. Trts många undersökningar sm visat att märkningen på ksttillsktt är bristfällig ch att det kan förekmma innehåll av lagliga substanser, har detta inte rsakat ett mindre intresse för ksttillsktt. Försäljningen av ksttillsktt har istället ökat de senaste åren. 6 SLUTSATS Män intar ksttillsktt i större utsträckning än vad kvinnr gör. Ksttillsktt intas i huvudsak av krppsrelaterade anledningar, såsm bättre prestatin. Studien visade även att ju fler gånger i veckan man tränar, dest större är intaget av tillsktt. Det finns få svenska studier m ksttillsktt i träningssyfte, mrådet behöver undersökas mer för att kunna sprida infrmatin. 16

19 7 YRKESRELEVANS Sm blivande livsmedelsinspektörer kmmer det i vårt framtida yrke ingå att kntrllera ksttillsktt, eftersm dessa räknas till livsmedel. I ch med den ökande försäljningen kmmer vår rll sm livsmedelsinspektörer vara viktig för kntrll av märkning ch innehåll på ksttillsktt. Av den anledningen ansåg vi att det var av intresse att studera hur vanligt förekmmande det är med ksttillsktt ch vilka attityder flk har till detta. 8 FÖRFATTARNAS BIDRAG ALJ ch SS har gemensamt utfrmat enkäten, genmfört datainsamlingen, bearbetat ch analyserat data samt författat uppsatsen. 9 TACK Vi vill tacka alla sm medverkade i studien ch gjrde den möjlig att genmföra. Vi vill även tacka våra vänner sm hjälpt ch stöttat ss under studiens gång. 17

20 10 REFERENSER 1. Livsmedelsverket [Internet]. Ksttillsktt [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 2. Riksidrttsförbundet [Internet] Definitiner av begreppet ksttillsktt [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 3. Livsmedelsverket [Internet]. Matvanr- undersökningar [Uppdaterad ; citerad ]. Tillgänglig från: 4. Livsmedelsverket [Internet]. Livsmedel- ch näringsintag bland vuxna i Sverige [Citerad ] Tillgänglig från: _2011.pdf. 5. Dickinsn A, Blatman J, El-Dash N, Franc JC. Cnsumer Usage and Reasns fr Using Dietary Supplements: Reprt f a Series f Surveys. J Am Cll Nutr. 2014;33:2: Bnd Brill J, W Keane Michele. Supplementin Patterns f Cmpetetive Male and Female Bdybuilders. Int J Sprt Nutr. 1994;4: Dickinsn A, MacKay D. Health habits and ther characteristics f dietary supplement users. Nutr J. 2014, 13: Svensk egenvård [Internet] [Uppdaterad ; citerad ] Tillgänglig från: nyhetsflede/2265-faerska-siffrr-sa-mycket-ksttillsktt-saeljs-i-sverige ). 9. Schwenk TL, Cstley CD. When Fd Becmes A Drug: Nnanablic Nutritinal Supplement Use in Athletes. Am J Sprts Med. 2002;30(6): ISSN Gstn JL, Crreia- Davissn-Tulsn MI. Intake f nutritinal supplements amng peple exercising in gyms and influencing factrs. Nutritin. 2010; 26: McClung M, Cllins D. Because I knw It will! :Placeb Effects f an Erggenic Aid n Athletic Perfrmance. J Sprt Exerc Psychl. 2007; 29(3): Antni J, Peacck CA, Ellerbrek A, Frmhff B, Silver T. The effects f cnsuming a high prtein diet (4.4 g/kg/d) n bdy cmpsitin in resistancetrained individuals. J Int Sc Sprts Nutr. 2014; 11: Sveriges lympiska kmmitté [Internet] kstrekmmendatiner för elitidrttare [Uppdaterad 2009; citerad ] Tillgänglig från: OK+2009.pdf. 14. Riksidrttsförbundet [Internet] Vilka ksttillsktt innehåller dpingklassade preparat? [Citerad ] Tillgänglig från: 15. Riksidrttsförbundet [Internet]. Riksidrttsförbundets kstplicy [Citerad ]. Tillgänglig från: 16. Ejlertssn G. Enkäten i praktiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur,

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy Plus500CY Ltd. Säkerhets- ch ckie plicy Säkerhets- ch Ckie Plicy Denna webbplats drivs av Plus500CY Ltd. ("vi, ss eller vår"). Det är vår plicy att respektera infrmatinssekretess ch enskildas integritet.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Fotledsdistorsioner hos kvinnliga truppgymnaster

Fotledsdistorsioner hos kvinnliga truppgymnaster Institutinen för neurbilgi, vårdvetenskap ch samhälle Grundutbildning i fysiterapi 180 hp Examensarbete i fysiterapi, 15 högsklepäng Vårterminen 2015 Ftledsdistrsiner hs kvinnliga truppgymnaster - En retrspektiv

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Tillgänglighetsguide Lunds kommun... 1. Komma igång... 2. Översikt av Guiden... 1

Tillgänglighetsguide Lunds kommun... 1. Komma igång... 2. Översikt av Guiden... 1 Innehållsförteckning Tillgänglighetsguide Lunds kmmun... 1 Översikt av Guiden... 1 Kmma igång... 2 Sökning ch visning av tillgänglighetsinfrmatin... 2 Resultat av sökning... 3 Rapprtering av nya bjekt

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz

Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående informations- och kunskapsbristen för KRAV-märkt konsumtion. Elin Fritz Vem vet KRAV? - En kvantitativ studie angående infrmatins- ch kunskapsbristen för KRAV-märkt knsumtin. Författare: Handledare: Elin Frs Elin Fritz Anna-Carin Nrdvall Student Handelshögsklan Vårterminen

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG

GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG Maria Sunnerstam/PIL-enheten PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄRANDE (PIL) GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-RAPPORT 2014:02 GÖTEBORGS UNIVERSITET, PEDAGOGISK

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen?

Hur fungerar information och kommunikation inom äldreomsorgen? 2003:042 SHU EXAMENSARBETE Hur fungerar infrmatin ch kmmunikatin inm äldremsrgen? En survey-undersökning m ffentlig äldremsrg i två kmmuner i Västerbtten TINA LUNDGREN JOHANNA SÖDERBERG Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Eldy Användarhandbo Table of Contents

Eldy Användarhandbo Table of Contents Eldy Användarhandb Table f Cntents Table f Cntents... 2 1. Systemkrav:... 3 2. Hur du installerar Eldy på din PC... 3 2.1 INSTALLATION SCREENSHOTS... 4 2.2 Installatin... 4 3. Börja använda ELDY... 5 4.

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

www För Kvinnor och Män?

www För Kvinnor och Män? TRITA-NA-D9913 CID-57, KTH, Stckhlm, Sweden 1999 www För Kvinnr ch Män? Lisa Wiberg Lisa Wiberg www-för Kvinnr ch Män? Reprt number: TRITA-NA-D9913, CID-57 ISSN number: ISSN 1403-073X Publicatin date:

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Bankers kreditbedömning av hushåll

Bankers kreditbedömning av hushåll Mittuniversitetet i Östersund Seminariedatum 2009-01-15 Samhällsvetenskapliga institutinen Företagseknmi C, Finansiering Kandidatuppsats 15 hp Bankers kreditbedömning av hushåll En empirisk studie av bankernas

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer