En studie om livsmedelssäkerhet och matförgiftningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie om livsmedelssäkerhet och matförgiftningar"

Transkript

1 En studie m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar En enkätundersökning m inställning, kunskap ch beteende hs vuxna gällande livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar A study n fd safety and fd pisning A survey f peple's preferences, knwledge and behavir regarding fd safety and fd pisning Thmas Fängström & Björn Enhus Student HT2013 Uppsats i kstvetenskap, 15 hp Kstvetenskap med inriktning livsmedelsinspektör, 180 hp

2

3 Sammanfattning Bakgrund Det sker många matförgiftningar i Sverige varje år, kstnaden för matförgiftningar ligger runt 730 miljner per år, vilket är en str kstnad för skattebetalarna. Matförgiftningar är ett samlingsnamn för lika förgiftningar via mat. Grundförutsättningar för en säker livsmedelshantering är gd persnlig hygien, kntrll vid mttagning av varr ch temperaturkntrller av livsmedlet. I en studie i USA var det 182 av 313 sm hade blivit matförgiftade. 22 % av deltagarna trdde att det var på en plats utanför hemmet. Syfte Syftet var att ta reda på allmänhetens inställning, kunskap, erfarenhet ch beteende angående livsmedelsäkerhet ch matförgiftningar. Metd Det genmfördes en enkätstudie med 99 användbara enkätsvar. Dessa sammanställdes i SPSS ch Excel. Vid fastställning av signifikanta skillnader ch samband så användes Chi-två test ch Fishers exakta test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat En majritet av deltagarna sm svarade på enkäten var medvetna m vart man anmälde en matförgiftning. Deltagarna var även mindre medvetna m riskerna med ett livsmedel sm t.ex. babyspenat i jämförelse med t.ex. kyckling sm deltagarna var mer försiktiga med. Slutsats Livsmedelsverket ch kmmuner behöver gå ut med infrmatin på någt sätt sm når ffentligheten. Infrmatin sm verkar behövas är vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den, även infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar för en bra kunskapsgrund behövs. Testgruppen underskattade risken att bli smittad av salmnella genm grönsaker ch få persner inm testgruppen visste vart man ska anmäla en matförgiftning

4 Abstracts Backgrund There are many fd pisning cases each year in Sweden. Fd pisning is a majr cst t the taxpayer; the cst is arund 730 millin SEK per year. Fd pisning is a generic name fr varius pisning thrugh fd. The basic requirements fr safe fd handling are gd persnal hygiene, checking n gds and temperature cntrls f the fd. In a study in the U.S. 182 f 313 had been fd pisned. 22% f participants thught that it was in a place utside the hme. Purpse The purpse f this study is t find ut the public's preferences, knwledge, experience and behavir regarding fd safety and fd pisning. Methd This was a questinnaire study and 99 usable respnses were cllected. These were cmpiled in SPSS and Excel. Chi -square test and Fisher's exact test where used t determinate the ttal significant differences and crrelatins. The significance level was set at p <0.05. Results A majrity f the participants in the survey were unaware f where they shuld reprt a fd pisning. The participants were als less aware f the risks f getting fd pisned by fd such as baby spinach cmpared t e.g. chicken that participants were mre cautius with. Cnclusin Livsmedelsverket and municipalities need t give ut infrmatin in a way that reaches the public. Infrmatin that seems t be needed is what t d in case f fd pisning and where t reprt it, including infrmatin n fd safety and facts abut fd pisning fr a gd base f knwledge is needed. The test grup underestimated the risk f becming infected with salmnella by vegetables and few peple in the test grup knew where t reprt a fd pisning.

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Metd Metd Urval Tillvägagångssätt Databearbetning/Analys Etiska aspekter Resultat Bakgrund Kunskap m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar Inställning Diskussin Metddiskussin Resultatdiskussin Slutsats Yrkesrelevans Författares bidrag till arbetet Tack Referenser Enkät...

6

7 1 Bakgrund Matförgiftningar är ett samlingsnamn för lika förgiftningar via mat rsakade av gifter eller hälsvådliga mikrrganismer (1). Matförgiftningar rsakade av själva bakterien kallas för infektin ch matförgiftningar rsakade av txin utsöndrat från en bakterie kallas förgiftning (2). Det rapprterades under tiden , 8070 stycken matförgiftningar i Sverige (3). En matförgiftning kan leda till symptm sm t.ex. kräkningar ch diarré av lika svårighetsgrad. Det finns flera lika srters bakterier ch txiner sm kan rsaka en matförgiftning ch dessa kan förekmma i lika srters livsmedel. Txiner är värmestabila ch kan därför inte extermineras med uppvärmning på samma sätt sm bakterier (4). Bakterier är inte lika värmeresistenta sm txiner ch de flesta försvinner när man uppnår 70 C (5). Staphylcccus aureus är ett exempel på en bakterie sm utsöndrar txin. I sådant fall när txinet har utsöndrats från bakterien, kan man genm värmebehandling exterminera själva bakterien men inte txinet. Därför är hygienen viktig eftersm det inte alltid hjälper att värma maten rdentligt, ibland sker en kntaminering av maten i ett tidigt skede sm sen inte går att värmebehandla. Risken för matförgiftning varierar mellan lika serveringsätt, bufféer ch t.ex. julbrd är två sm fta anges sm smittkälla (3). Detta berr på att maten varmhålls under lång tid ch att det sker persnlig kntakt med maten från lika håll. Detta brukar uppdagas i media årligen där någn från Livsmedelsverket eller Smittskyddsinstitutet uttalar sig m riskerna (6-7). En studie från England granskade sambandet mellan salmnella ch årstidstemperatur i ti länder. Den visade att salmnella är vanligast i majriteten av länderna vid sensmmar då det har varit varmt i luften (8). I extrema fall kan salmnellan direkt invadera t.ex. blindtarmen, tunntarmen ch lymfknutr vilket kan leda till inflammatin. Salmnella är en av de vanligaste matförgiftningarna i Sverige, mellan anmäldes 1208 fall av salmnella till 141 kmmuner sm var med i Livsmedelsverkets sammanställning (3). Under åren så var det ttala antalet av alla rapprterade matförgiftningar 8070 stycken i 141 kmmuner. Salmnella rsakar framförallt feber ch diarré (9). I USA gjrdes en undersökning på 313 persner sm handlade m matförgiftningar. Av de 313 var det 182(61.7%) sm svarade att de hade blivit matförgiftade (10). Av deltagarna var det 22 % sm misstänkte att de fått en matförgiftning på en plats utanför hemmet. Priset för matförgiftningar ligger runt 730 miljner per år, vilket är en str kstnad för skattebetalarna (11). Det kan finnas flera rsaker till att ett livsmedel innehåller patgena mikrrganismer sm kan rsaka en matförgiftning. Dessa rsaker kan variera från krs-kntaminering till en dålig förvaring eller tillagning av livsmedlet (12-13). Man kan undvika en matförgiftning genm att använda sig av några förebyggande steg, sm t.ex. att hålla en gd hygien under hanteringstiden av livsmedel eller se till att livsmedlet värms rdentligt, vilket tar brt de flesta bakterier. Någt ytterligare viktigt är hur snabbt man kyler ner ett livsmedel efter tillagning m det ska sparas. Det rekmmenderas att man kyler ner ett livsmedel till 8 C under max 4 timmar för att förhindra tillväxt av sjukdmsframkallande mikrrganismer (14, s. 287). Inm strkök ch ffentliga kök är det idag vanligt att man använder sig av egenkntrll, den kallas inm livsmedelsbranschen för HACCP (Hazard Analysis Critical Cntrl Pint.) (15). Inm hemmet kan det även vara bra att ha en typ av egenkntrll vid sin mathantering för att undvika matförgiftning. Detta gör man genm att kntrllera lika punkter. 5

8 Grundförutsättningar för en säker livsmedelshantering är gd persnlig hygien, kntrll vid mttagning av varr ch temperaturkntrller av livsmedlet. Det är dck inte tillräckligt med bara en gd kunskap m livsmedelsäkerhet för att skapa en säker miljö, man måste även ha en gd inställning till att vilja använda sig av kunskapen (16). Vi vill se hur människrs attityd till risker kring livsmedel ser ut i Sverige. I den här undersökningen kmmer det att granskas hur bra kunskapen är hs allmänheten gällande livsmedelsäkerhet. Studien kan ge en insikt m var kunskapen brister hs allmänheten ch därefter ge en bild utav vilken srts infrmatin sm allmänheten kan behöva för att förbättra sig inm livsmedelsäkerhet. 2 Syfte Syftet med den här undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning, kunskap, erfarenhet ch beteende angående livsmedelsäkerhet ch matförgiftningar. 3 Metd 3.1 Metd En kvantitativ undersökning gjrdes där svaren samlades in genm webbenkäter i Ggle drive (Bilaga 1). Denna metd valdes för att den är mest passande för att undersöka en str grupp människr. 3.2 Urval Målgruppen i denna studie var persner över 18 år med tillgång till internet Åldersgränsen valdes på grund av att yngre människrs mathantering fta styrs av föräldrar ch skla. Det blev ett bekvämlighetsurval då enkäten spreds via några tillgängliga grupper, dessa var Kstvetare HT11, Kstvetare HT12, Kstvetare HT13, Cibus grupp ch Umeå Universitets grupp på Facebk. En enkät ströks från urvalet p.g.a. att den var blank, persnen hade inte svarat på någn fråga. Det räknas inte med att det skett några externa brtfall då det inte skickats ut ett visst antal enkäter utan istället var frivilligt att svara på dem efter de lagts upp på Facebk. 3.4 Tillvägagångssätt Data samlades in från 99 stycken enkäter till undersökningen efter den legat ute i fem dygns tid. En enkät var besvarad så den räknades inte med. Eftersm vi har 99 svar så har vi valt att inte skriva antalet vid prcentangivningar då det skulle bli en upprepning. Det planerades att få in data ch sammanställa det på ca 2 veckrs tid. Vid skrivandet av uppsatsen så har kstvetenskapliga institutinens instruktinsblad använts (18). De 14 frågrna utfrmades så sätt att kunskap, inställning ch beteende skulle kunna mätas bland deltagarna(bilaga 1). Början av enkäten innehöll frågr m persners bakgrund så sm ålder, utbildning ch kön. Sedan km frågr m deltagarnas inställning till lika faktrer gällande livsmedelssäkerhet. Efter det gick frågrna över i kunskapsfrågr sm behandlar lika risklivsmedel ch deltagarnas försiktighet gällande hantering av dessa. Fråga sex hade en skala ett till åtta där ett 6

9 mtsvarade inte alls viktigt ch åtta msvarade mycket viktigt. Fråga sju hade en skala ett till åtta där ett mtsvarade instämmer inte alls ch åtta msvarade instämmer helt. Fråga åtta hade en skala ett till åtta där ett mtsvarade inte alls viktigt ch åtta msvarade väldigt viktigt. Även en öppen fråga sm behandlar vilken myndighet deltagarna trdde att man ska anmäla en matförgiftning fanns med. Enkäten avslutades med frågr m bakgrund/fakta, deltagarnas egna erfarenhet av matförgiftning. Enkäten beräknades ta ca 5 minuter att svara på. Någn piltstudie gjrdes inte. 3.4 Databearbetning/Analys När tillräckligt många svar hade kmmit in, sammanställdes ch avlästes all data i Ggle Drive. Prgrammet sm användes för att sammanställa data var SPSS, vissa delar exprterades från Excel till SPSS. För att få data från Ggle Drive till SPSS exprterades en fil till SPSS ch Excel med all data från Ggle Drive. Utifrån detta analyserades resultaten ch lika variabler jämfördes Resultaten redvisades i prcent ch figurer i frm av stapeldiagram ch bxpltdiagram med median samt 25:e ch 75:e percentilen (mdn; 25-75:e percentil). För test av samband mellan variabler användes Chi-två test ch Fishers exakta test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. När det utfördes chi-två test så var det i vissa fall för många celler med ett värde på under fem. Vid dessa fall så har det skett grupperingar för att minska antalet celler med för låga värden. 3.5 Etiska aspekter Enkäten var frivillig att svara på ch kunde avbrytas när sm helst. I arbetet garanterades det att all data sm samlas in var annym ch hanterades knfidentiellt. Inga frågr var av kränkande karaktär; enkäten behandlade ålder, utbildning, arbete ch kön utöver de frågrna relaterade till livsmedelsäkerhet. 4 Resultat 4.1 Bakgrund Ttalt besvarade 99 persner enkäten. Av de sm besvarade enkäten var 33 män ch 65 kvinnr (en persn angav inte sitt kön) Medelåldern var 26 år. Gällande utbildning hade 53 stycken en avklarad gymnasieutbildning, 45 en avklarad högskleutbildning ch en persn avklarad grundskla. Av de svarande var 35 utbildade inm kstmrådet varav 28 var kvinnr ch sex män ch en med känt kön. Det var 14 persner sm angav att de arbetade inm kstmrådet, varav elva var kvinnr ch tre män. I studien var det 74 % av deltagarna sm kände någn sm har blivit matförgiftad 12 % kände ingen sm blivit matförgiftad. Av deltagarna hade 30 % varit matförgiftade någn gång under de senaste tre åren. Dck så har två persner utöver det svarat på vilken plats de blivit matförgiftade. Av dessa var det en tredjedel (n=10) sm trdde att de hade blivit matförgiftade i hemmiljö (Tabell 1). Minst andel svarade att de blivit matförgiftade på htell (n=2). Av de 30 sm svarade ja var det tlv persner sm angav att andra persner hade blivit matförgiftade av samma livsmedel. 7

10 Plats Antal Hemmiljö 10 Restaurang 6 Pizzeria/Kebabställe 5 Hamburgerrestaurang 2 Lunchrestaurang 2 Htell 2 Övrigt 5 Tabell 1. En kvantitativ undersökning sm gjrdes i Sverige 2013 visar 99 deltagare sm ätit mat i hemmet eller utanför hemmet sm de blivit matförgiftad av under de tre senaste åren. 4.2 Kunskap m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar Frågan Hur viktigt tycker du det är att vara försiktigt med följande livsmedel? hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar väldigt viktigt (Figur 1). Det livsmedel sm deltagarna ansåg var mest viktigt att vara försiktig med var kyckling (8; 7-8), följt av fläskkarré (7; 6-8) ch kebab (7; 5-8). Signifikant större andel av kvinnrna tyckte att det var viktigare att vara försiktig med alfaalfagrddar jämförelse med männen (p= 0,006). Signifikant större andel av de kstutbildade tyckte att det var viktigare att vara försiktig med babyspenat i jämförelse med de sm inte var kstutbildade (p=0,005). En utbildning inm kst bidrg även till att man sparade livsmedel ftare efter det att bäst-före-datumet gått ut i jämförelse med de sm inte hade en kstutbildning. (p= 0,014). 8

11 Figur 1. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar hur viktigt de 99 deltagarna ansåg att det var att vara försiktig med respektive livsmedel i vardagen vid matlagning. 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar väldigt viktigt. Frågan Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar? hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar inte alls viktigt ch 8 mtsvarar mycket viktigt. Det var tre faktrer sm deltagarna ansåg vara viktigare än de andra. Dessa var rena redskap ch ytr, förvarings temperatur ch persnlighygien där alla hade medianen åtta. Ventilatin ansågs sm det minst viktiga. (Figur 2). Signifikant större andel av kvinnrna tyckte att det var viktigare att vara försiktig med tillagningstempratur (Kvinnr mdn 4; 4-4, män mdn 4;3-4 (p=0,031), separat förvaring av lika srters livsmedel (kvinnr mdn 4; 3-4, Män mdn 4; 2-4 p= 0,024) ch rena kök (Kvinnr mdn 4; 4-4, Män mdn 4;3-4 p=0,034) i jämförelse med männen. 9

12 Figur 2. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar hur viktigt de 99 deltagarna anser att lika faktrer är inm säker hantering vid matlagning i kök. 4.3 Inställning Ttalt svarade 21 ja på m de skulle anmäla det m de blivit matförgiftade, 29 stycken svarade att de inte skulle göra det ch 47 stycken svarade vet ej. Av de svarande var det 23 stycken sm svarade rätt (kmmunen) på hs vilken myndighet anmäler man en matförgiftning (Figur 3). Även 23 stycken svarade Livsmedelsverket sm ej är krrekt. Utöver dessa svar var det en str spridning av lika felaktiga svar så sm t.ex. Plisen, Smittskyddsinstitutet ch Giftinfrmatinscentralen. Av de 23 persner sm svarade rätt hade 15 persner utbildning inm kst. Av de sm var kstutbildade svarade elva persner fel ch fyra valde alternativet vet ej. 10

13 Figur 3. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar skillnaden mellan de 35 kstutbildade ch de 63ej kstutbildade angående frågan vart man anmäler en matförgiftning när man har blivit matförgiftad, Kmmunen är det krrekta svaret. Nedan följer några påståenden kring livsmedelssäkerhet, Hur väl de stämmer in på dig? den här enkätfrågan hade en skala från 1 till 8 där 1 mtsvarar instämmer inte alls ch 8 mtsvarar instämmer helt. Bxpltdiagrammet visar att deltagarna i allmänhet inte rade sig så mycket för att bli matförgiftade, medianen hamnade på 2; 1-3 (Figur 4). Det var en ganska str spridning på m man kastar livsmedel där bäst-före-datumet hade gått ut bland de sm ej var kstutbildade, medan de sm hade en utbildning inm kst hade i större utsträckning svarat att de ej kastar livsmedel när bäst-föredatumet hade gått ut (mdn med kstutbildning = 1; 1-3, mdn utan kstutbildning = 2; 1-3, p= 0,026). En str andel svarade att de är nggranna med att rengöra redskap ch ytr, medianen hamnade på 7. Majriteten svarade att de instämmer mycket på påståendet tvättar händerna före matlagning, medianen hamnade på 8. Störst andel av deltagarna svarade att de inte instämmer alls på att de mäter temperaturer under matlagning, medianen blev 2. Str andel ansåg att de hade en kunskap m säker hantering av mat, medianen hamnade på 6. 11

14 Figur 4. En kvantitativ undersökning gjrd i Sverige 2013 sm visar de 99 deltagarnas åsikter/beteende i respektive fråga gällande lika situatiner sm hygien, försiktighet ch inställning. 5 Diskussin 5.1 Metddiskussin Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar? på denna fråga svarade väldigt många att de tyckte det mesta var mycket viktigt. En nackdel med frmuleringen av denna fråga, är att det skulle kunna vara väldigt enkelt att svara 8 mycket viktigt på alla frågr för enkelhetens skull. Dck så är spridningen ganska str ch detta har förmdligen inte hänt. Eftersm att enkäten länkades på Facebk i grupper sm våra vänner från universitetet även är med i så var det ganska självklart att det var många kstutbildade sm skulle svara. Dck så fick studien en bra fördelning med 35 stycken kstutbildade ch 63 stycken sm inte var det. Könsfördelningen hade med fördel kunnat se någt jämnare ut då det var dubbelt så många kvinnr sm män 66 respektive 33 för att då få en bättre genusbild på resultaten. 12

15 5.2 Resultatdiskussin Vi fick en tanke m att deltagarna kan ha kryssat i 8 på många frågr för det skulle vara lättsamt att svara högt för att verka kunnig. Om nu fallet inte är så att deltagarna kryssat i 8 för att göra det enkelt för sig själva, så är det väldigt psitivt att se att deltagarna är ganska kunniga inm livsmedelssäkerhet. Någt sm är talande för att deltagarna inte gjrt det enkelt för sig själva är att det är en lägre median ch större spridning på de frågr sm man kan betrakta sm mindre viktiga t.ex. en gd ventilatin. Det var samtidigt intressant att se att deltagarna värderade tre frågr (rena redskap ch ytr, förvaringstemperatur ch persnlig hygien) högre, eftersm dessa kan betraktas sm en grund för en bra livsmedelsäkerhet. Detta styrks även av att en hög andel av deltagarna svarade att de fta tvättade händerna ch rengjrde ytr ch redskap. Dck kan man tycka att tillagningstemperaturmedianvärdet skulle kunna ligga i samma nivå sm dessa tre då många bakterier dör vid 70 C denna median hamnade någt lägre (12). När deltagarna fick kryssa i enkäten gällande försiktighet med livsmedel så fick babyspenat lägst median tillsammans med mungbönsgrddar ch rucclasallad. Babyspenat fick även lägst antal svar på väldigt viktigt. Enligt SLV:s statistiska sammanställning mellan rsakade babyspenat flest fall av salmnella mellan , antalet insjuknade var 179 persner (3). Även Mungbönsgrddar låg högt med 130 insjuknade. Alla insjuknade av babyspenaten km från ett ch samma utbrtt Dck så tycker vi inte att det försämrar vår diskussin angående den här frågan då ett utbrtt kan hända igen ch deltagarna inte verkade vara medveten m att det kan hända. Man kan säga att babyspenat är ett riskfyllt livsmedel med låg frekvens av utbrtt men med en str spridning av förgiftningar då det väl sker. I vår undersökning visade det sig att deltagarna ansåg att kyckling var viktigaste att var försiktig med ch därefter fläskkarré. SLV:s statistiska sammanställning mellan visade att 53 persner insjuknade i salmnella där smittkällan spårades till kyckling respektive 32 persner sm insjuknade i salmnella där smittkällan spårades till fläskkarré (3). Våra deltagare är alltså minst försiktiga med det livsmedlet sm rsakade mest fall av salmnella mellan d.v.s. babyspenat. En tanke sm slg ss var m man är mindre försiktig med livsmedel sm inte är riktigt lika kända för att vara en risk, så kan man få en högre frekvens av insjuknade av dessa livsmedel. Enligt SLV:s statistik är det fler fall av salmnella där flk ätit mungbönsgrddar ch babyspenat än t.ex. kyckling (3). I jämförelse med vår enkät sm visade att deltagarna är mer försiktiga med hanteringen gällande kyckling än de två andra. I enkäten visade det sig att deltagarna var mest försiktiga när de hanterade kyckling, fläskkarré ch kebab, efter det km julskinka. SLV:s statistiska sammanställning mellan visar att julskinska rsakade näst flest fall av salmnella efter babyspenat (3). Epidemilg Sfie Ivarssn skriver på Smittskyddsinstitutets hemsida att salmnella i grönsaker har blivit vanligare med åren, de nämner de grönsaker sm vi hade med i vår undersökning sm ökande (19). De grönsaker sm de nämner är de livsmedel sm deltagarna ansett var mindre viktigt att vara försiktiga med, detta stärker då vår teri. Sfie Ivarssn, epidemilg skriver angående grönsakerna Det är därför viktigt att denna risk hanteras i de svenska företagens egenkntrllprgram ch att man sm knsument sköljer dessa prdukter rdentligt innan de äts (19). En studie gjrd i 10 länder så visades sig det att i de flesta länder att salmnella hade högst antal infektiner de sena smmarmånaderna(8). En ytterligare undersökning visade att grönsaker sm skördas mellan 1 mars ch 1 juni, har lägre 13

16 frekvens av salmnella i jämförelse med efter 1 juni (20). Detta är p.g.a. att förhållandena är kalla ch inte gynnsamma för bakterier. Det är därför extra viktigt att skölja grönsaker vid sensmmar. Baserat på vår studie anser vi att salmnella i grönsaker verkar vara ett ganska nytt fenmen i Sverige sm en str del av allmänheten inte är medveten m än. Få visste att de var till kmmunen man anmäler en matförgiftning, medan det samtidigt var många sm hade en kstutbildning sm svarade det felaktiga alternativet Livsmedelsverket. Anledningen till att många utan kstutbildning inte vet till vilken myndighet man anmäler en matförgiftning, trr vi är att man sm svensk medbrgare inte får den infrmatinen. Vissa grupper inm kstutbildningen trr vi inte behandlar den här infrmatinen under sin utbildning ch då ger mindre antal kstutbildade sm vet att det är kmmunen man anmäler till. I enkäten svarade 47 persner att de inte vet m de skulle anmäla en matförgiftning Detta kan ng ber på att de inte vet att man bör anmäla en matförgiftning för att hjälpa kmmunen i sitt förebyggande arbete gällande säker livsmedelshantering.. På frågan m vilken myndighet man anmäler en matförgiftning svarade 21 av 80 vet ej, ttalt svarade 36 av 80 persner fel ch 20 persner avstd att svara på frågan. Eftersm att det var så många sm svarade vet ej på frågan m de skulle anmäla eller inte, så kanske detta berr på att deltagarna inte vet vart man anmäler en matförgiftning. I vår undersökning visade det sig att en majritet svarade att de hade blivit matförgiftade utanför hemmiljö, vilket kan jämföra med SLV:s studie m matförgiftningar där de har fått fram att de flesta fall sker utm hemmet (3). Det sägs dck i SLV:s studie att det kan ber på att flk anmäler matförgiftningar i hemmiljö mer sällan. Dck visade det sig i två amerikanska studier att det bara var 22 % sm svarade att de trdde att de blivit matförgiftade på en plats utanför hemmet, Detta mtsäger SLV:s ch vår egen studie m att det är vanligare med en matförgiftning utanför hemmet (10, 17). Vår studie visade att deltagarna inte rade sig för att bli matförgiftade, samtidigt sm det visade sig i studien att det var 30 deltagare sm hade blivit matförgiftade. Efsa (EU:s myndighet för livssmedelsäkerhet) har gjrt en undersökning sm presenteras på Livsmedelsverkets hemsida vilket visar att svenskarna är de sm rar sig minst i Eurpa för matförgiftning (endast 23 %) (21). Om man tittar på frekvensen av matförgiftade i vår undersökning så kan man tycka att persner brde vara mer rade ch mer försiktiga. Trligtvis så kan matförgiftningar vara vanligare än vad deltagarna trr. Detta kan jämföras med en studie sm visar att knsumenterna var mycket rliga över externa faktrer sm de inte hade någn kntrll över medan de tyckte det var mindre risk med persnliga faktrer sm skulle vara länkat till deras eget beteende (22). Detta kan anses lite knstigt eftersm SLV:s spekulatiner pekar på att det är i hemmet man löper störst risk att bli matförgiftad. En studie från Wales hävdar att hemmet är en vanlig plats att bli matförgiftad på, ch att det är därför viktigt att flk tar ansvar för säker livsmedelshantering i hemmet (23). De hävdar att det blivit bättre med åren men flk frtfarande överskattar externa faktrer ch underskattar sitt eget ansvar i prcessen. Någt sm skulle behövas är ng att Livsmedelsverket ch kmmuner går ut med infrmatin på någt sätt. Detta skulle kunna ske genm brschyrer eller besök på lika platser då man ger infrmatin. Dessa brschyrer skulle kunna innehålla allmän infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar samt infrmatin m vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den. Besöken skulle kunna vara på sklr eller större verksamheter där man når en str publik. 14

17 6 Slutsats Livsmedelsverket ch kmmuner behöver gå ut med infrmatin på någt sätt sm når ffentligheten. Infrmatin sm verkar behövas är vad man gör vid eventuell matförgiftning ch vart man anmäler den, även infrmatin m livsmedelsäkerhet ch fakta m matförgiftningar för en bra kunskapsgrund behövs. Testgruppen underskattade risken att bli smittad av salmnella genm grönsaker ch få persner inm testgruppen visste vart man ska anmäla en matförgiftning 7 Yrkesrelevans Detta arbete var väldigt relevant för våra framtida jbb sm livsmedelsinspektörer, eftersm en livsmedelsinspektörs uppgift är att mtverka att flk blir matförgiftade. Det kan även ge en bra grund till vårt framtida yrke, att veta vad allmänheten brister på för punkter gällande kunskap m lika livsmedel ch livsmedelsäkerhet. 8 Författares bidrag till arbetet Björn ch Thmas har tillsammans utfrmat enkäten ch genmfört data insamlingen. Björn ch Thmas har sedan bearbetat data ch författat uppsatsen. 9 Tack Tack till vår handledare Cecilia Olssn ch till alla sm har svarat på vår enkät. 15

18 Referenser 1. Livsmedelsverket [Internet] Matförgiftningar [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: 2. Smittskydsinstutet [Internet] Sjukdmsinfrmatin m livsmedelsburna utbrtt inklusive matförgiftning [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: 3. Lindblad M, Westöö A, Lindqvist R, Hjertqvist M, Anderssn Y. Matförgiftningar i Sverige - analys av rapprterade matförgiftningar Livsmedelsverket. Rapprt 16. ISSN Tillgänglig från: erket_16_matfrgiftningar_ pdf Södertörns miljö ch hälsskyddsförbund [Internet] Tabell över bakterier ch txiner. Tillgänglig från: m%20mm.pdf 5. Vårdguiden [Internet] Smmarmat ch rötmånad [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: 6. Svenska dagbladet [Internet] Julbrd kan ge matförgiftning [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: 7. Dagens Nyheter [Internet] Matförgiftning vanligt efter julbrd Tillgänglig från: Kvats R S, Edwards S J, Hajat S, Armstrng B G, Ebi K. L, Menne B, and the cllabrating grup. The effect f temperature n fd pisning: a time-series analysis f salmnellsis in ten Eurpean cuntries Epidemil Infect Malne B. Kleyman S. Sanni A. Sumrani N. and Distant D. Salmnella appendicitis in renal transplantatin. Artikel ID Tillgänglig från: Van Fleet D D, Van Fleet E W. Fd safety attitudes amng well-educated cnsumers. Internet Jurnal f fd safety 11, 2009, Smittskydsinstutet [Internet] Sjukdmsinfrmatin m matförgiftning [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: 16

19 12. Smittskydsinstutet [Internet] Smmarvärmen är högsäsng för bakterierna [citerad ] Tillgänglig från: Natinal Health Service [Internet] Causes f fd pisning [Uppdaterad: /27; citerad ] 27/03/2013 Tillgänglig från: Herluf T, Verner V, Rene M M. Grundläggande mikrbilgi med livsmedelsapplikatiner. Andra uppl. Studentlitteratur AB Livsmedelsverket. Vägledning till införande av HACCP. 16. Egan MB, Raats M M, Grubb S M, Eves A, Lumbers M L, Dean M S, et al. A review f fd safety and fd hygiene training studies in the cmmercial sectr Fd cntrl. 18, Green L R, Selman C, Scallan E, Jnes T F, Marcus R. Beliefs abut M.E.O.e.H. as Surces f Gastrintestinal illness J Fd Prt Att skriva PM, rapprter ch uppsatser. Institutinen för kstvetenskap, Umeå universitet Smittskydsinstutet [Internet] Grönsaker allt vanligare sm smittkälla vid matförgiftningar [Uppdaterad: ; citerad ] Tillgänglig från: Natvig E E, Ingham S C, Ingham B H, Cper band L R, Teryl R. Rper Salmnella enterica Servar Typhimurium and Escherichia cli cntaminatin f rt and leaf vegetables grwn in sils with incrprated bvine manure Appl Envirn Micrbil. Jun;68(6): Eurpean fd safety authrity [Internet] Special Eurbarmeter 354 Fd-related risks. Tillgänglig från: Verbeke W, Frewer L J, Schlderer J, De Brabander H F. Why cnsumers behave as they d with respect t fd safety and risk infrmatin Analytica Chimica Acta. Mar 14;586(1-2): Redmnd E C, Griffith C J. Cnsumer perceptins f fd safety risk, cntrl and respnsibility ,

20

21 Bilaga

22

23 Bilaga 1 1/5 Enkät Säker hantering av mat ch matförgiftningar Vi är två studenter på kstvetarprgrammet på Umeå Universitet. Detta är vårat examensarbete, Vi gör en studie m livsmedelssäkerhet ch matförgiftningar. Denna studie är riktad till flk sm har fyllt 18 år, Nedanstående frågr riktar sig till händelser inm Sveriges gränser. Denna studie är annym ch alla frågr kmmer att behandlas knfidentiellt. Livsmedelssäkerhet är ett begrepp sm syftar på hur man hanterar mat säkert för att de inte ska bli farliga för människr att äta. Vid frågr ch funderingar skicka ett mail till: Björn Enhus bjen0002@student.umu.se Thmas Fängström Thfa0010@student.umu.se 1. Vilket datum är du född? Månad Dag Kön? Man Kvinna 3. Vad är din högsta genmförda utbildning? Grundskla Gymnasium Högskla eller Universitet Övrigt: 4. Har du en utbildning inm kst- eller livsmedelsmrådet? Ja Nej 5. Arbetar du inm kst- eller livsmedelsmrådet? Ja Nej 6. Hur viktig anser du att följande faktrer är för att förebygga matförgiftningar Där 1 mtsvarar Inte alls viktigt ch 8 mtsvarar mycket viktigt Inte alls viktigt Mycket viktigt 8

24 Inte alls viktigt Bilaga 1 2/5 Mycket viktigt 8 Tillagningstemperatur Persnlig hygien Separat förvaring av lika srters livsmedel Förvaringstemperatur Anpassad förpackning för livsmedel Rena kök Ren arbetsyta ch redskap Separat hantering av lika livsmedel Väl fungerande ventilatin Rena kläder

25 Bilaga 1 3/5 7. Nedan följer några påståenden kring livsmedelssäkerhet. Hur väl de stämmer in på dig? Instämmer inte alls Instämmer helt 8 Jag anser att jag har kunskap m säker hantering av mat Jag mäter fta temperaturen på vissa livsmedel när jag lagar mat Jag tvättar händerna innan jag lagar mat Jag är nggrann med att rengöra köksredskap ch arbetsytr efter att jag lagat mat Jag kastar ett livsmedel m bästföredatumet har gått ut Jag rar mig för att bli matförgiftad (Gäller både hemma ch ute på restaurang)

26 8. Hur viktigt tycker du det är att vara försiktigt med följande livsmedel? Bilaga 1 4/5 Inte alls viktigt Väldigt viktigt 8 Mungbönsgrddar Babyspenat Kebab Julskinka Kyckling Alfalfagrddar Fläskkarré Rucclasallad Ägg/majnnäs 9. Hs vilken myndighet anmäler man en matförgiftning? Skriv namnet på myndigheten 10. Om du skulle bli matförgiftad skulle du då anmäla det? Ja Nej Vet ej 11. Känner du någn sm har blivit matförgiftad? Ja Nej Vet ej 12. Har du blivit matförgiftad någn gång de tre senaste åren? Om ja svara på resterande frågr, m nej hppa över resterande frågr i enkäten

27 Bilaga 1 5/5 Ja Nej 13. Om du svarade ja på frågan van, vart åt du maten sm trr du rsakade detta? Hemmiljö Hamburgerrestaurang Restaurang Pizzeria/kebabställe Lunchrestaurang Htell Övrigt: 14. Vet du m flera blev matförgiftade av samma livsmedel? Ja Nej Vet ej Tack för din medverkan!

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Nr 4, Hepatit A. Smittskyddsblad. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland.

Nr 4, Hepatit A. Smittskyddsblad. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland. Nr 4, 2017 Hepatit A (Eurpa ktber 2016-) Välkmmen till nummer fyra av Smittnytt. I det här numret presenterar vi i huvudsak statistik för klamydia- ch gnrrénättestning men även några uppdaterade smittskyddsblad

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott.

Kosttillskott i träningssyfte - En enkätstudie om gymmedlemmars användande av, samt attityder till kosttillskott. Ksttillsktt i träningssyfte - En enkätstudie m gymmedlemmars användande av, samt attityder till ksttillsktt. Supplements fr training purpses - A questinnaire study abut gym members use f, and attitudes

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS! 18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa

Läs mer

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du

Läs mer

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten.

Denna metodbeskrivning kompletterar den metodbeskrivning som finns i rapporten. Metdbeskrivning underlag till rapprten Lång väg till patientnytta en uppföljning av natinella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system Denna metdbeskrivning kmpletterar den metdbeskrivning

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång?

Individanpassad marknadsföring via Facebook - En möjlighet eller ett intrång? Individanpassad marknadsföring via Facebk - En möjlighet eller ett intrång? GRUPP 3 Sfia Lekander 870627-2005 Mathias Olssn 910111-5997 Axel vn Schultz 910819-0472 Måns Wihl 920117-2559 Jnna Nilssn 930518-4609

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen

TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportnäringen TransprtGruppens barmeter på knjunkturläge ch framtidstr i transprtnäringen 2007-10-19 Varför vill ingen betala för miljövänliga transprter? TransprtIndikatrn visar denna gång att efterfrågan på miljövänliga

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Fältmeddelande (återkallelse)

Fältmeddelande (återkallelse) Kundkdnummer: «Custmer_Cde» «CUSTOMER_NAME» «ADDRESS» «CITY», «STATE», «CODE» «COUNTRY» Till: Riskansvariga Till: Referens: Fältmeddelande (återkallelse) 2921578: 2921578-7/29/2011-001-C 29 juli 2011 Riskansvariga,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Rutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud

Rutin för domänvalidering. Verifiering av organisationer och ombud Rutin för dmänvalidering Verifiering av rganisatiner ch mbud Rutin för dmänvalidering - verifiering av rganisatiner ch mbud 1.3 SITHS Plicy Authrity Innehåll Dkumentets syfte... 2 Dkumentets målgrupp...

Läs mer

Detta är det skönaste landskapet på jorden, ingen borde behöva dö härifrån

Detta är det skönaste landskapet på jorden, ingen borde behöva dö härifrån Detta är det skönaste landskapet på jrden, ingen brde behöva dö härifrån Mervärde Nrsjö är en långsiktigt hållbar finansiell mdell för utveckling. Genm 50/50 principen där 50 % av insamlade medel går till

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning: Så fyller du i ansökan m andrahandsuthyrning: Tänk på att en kmplett ansökan måste innehålla blanketterna Ansökan m andrahandsuthyrning (alternativt Ansökan m enkel andrahandsuthyrning) samt Avtal m andrahandsuthyrning.

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning

Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning Klinisk Patientnära Frskning 1 Trycksår VT 2005- det har vi inga på vår avdelning En punktprevalensstudie mfattande fyra sjukhus ch fyra kmmuner i samarbete med Högsklan Kristianstad Christina Lindhlm,

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Hur använda måtten i KKiK?

Hur använda måtten i KKiK? Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Revisionsrapport Mjölby Kommun Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2

Läs mer

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Integritetspolicy Bokförlaget Nona Integritetsplicy Bkförlaget Nna 1. Inledning På Bkförlaget Nna AB (Bkförlaget Nna) värnar vi m din persnliga integritet. Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförrdningen i kraft vilket innebär att dina rättigheter

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion

Seminarium den 2 mars Inför 2014: Vad har kvinnorna för relation till EU? Kvinnorna och EU Presentation av TNS opinion Generaldirektratet för kmmunikatin Direktrat C Kntakter med allmänheten Enheten för övervakning ch uppföljning av den allmänna pininen Bryssel den 5 mars 2010 Seminarium den 2 mars 2010 Inför 2014: Vad

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Strategi för att minska ungdomskriminalitet Strategi för att minska ungdmskriminalitet Beslutsdatum 20XX-XX-XX Dkumenttyp Plan Beslutad av Kmmunfullmäktige Dkumentägare Brttsförebyggande strateg Diarienummer 2017/KS 0316 005 Giltighetstid Tillsvidare

Läs mer