AV BRÄDGÅRDSBLANAD SAMT

Transkript

1 OM BETINGELSERNA FÖR UPPKOMSTEN AV BRÄDGÅRDSBLANAD SAMT DENNAS BEKÄMPANDE ON THE CONDITIONS FOR THE APPEARANCE OF TIMBER.YARD BLUE STAIN AND METHODS OF COMBATING IT AV ERIK BJÖRKMAN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 35 Nr 7 Centratr., Essete, Stockhom rg

2 E R I K BJÖRK M A N OM BETINGELSERNA FÖR UPP KOMSTEN AV BRÄDGÅRDsBLÅNAD SA-MT DENNAS BEKÄMPANDE. B etydande föruster ha under tidernas opp drabbat svensk sågverks-. industri genom bånadsskador i sågade trä.varor. Ända fram ti mitten av 1930-taet voro. sågverken i amänhet icke i stånd att effektivt bekämpa denna skadegörese, )Jen numera_ har virkesvården på detta område'i hög grad.förbättrats genom den nuvarande konserveringsteknikens tikomst och ett mera amänt genomförande av den artificiea torkningen. För att erhåa möjighet ti snabba everanser har man på fera hå ti och med praktiskt taget avskaffat brädgårdarna och övergått ti förvaring i sutna magasin av at sågat virke, som först ugntorkats. Härigenom har man även kunnat eiminerf. bånadsrisken under aa årstider. Utveckingen går även otviveaktigt i riktning mot detta system vid större sågverk trots de reativt höga bränsekostnader, som äro förbundna härmed men vika devis uppvägas genom mindre behov av arbetskraft. En omäggning av de gama agringsmetoderna med stora brädgårdar o. s. v. är emeertid i amänhet förenad med mycket stora kostnader. Det har därför i många fa befunnits mera ämpigt att bibehåa brädgårdarna men införa mera rationea stapingsmetoder, t. ex. genom anskaffande av brokranar. I det största antaet fa har m<m dock i stort sett bibehåit Q.e gama brädgårdarna i oförändrat skick och använder atjämt samma system och st~pingsmetoder, som tiämpats i decennier. I samtiga fa då virket uppägges i brädgårdar - vare sig stapingen sker maskinet eer för hand - är risken för bånad mycket aktue. Som ett ed i de rationaiseringssträvanden, som på aa områden inom träets föräding framträtt under senare år, har därför föreiggande undersökning över sjäva betingeserna för brädgårdsbånadens uppkomst - företrädesvis i sågat virke tiverkat av fottat timmer - tikommit. Avsikten med dessa studier har ytterst varit att erhåa en vidare kännedom om bånadssvamparnas uppträdande i brädgårdar under oika förhåanden och undersöka huruvida det överhuvud taget är möjigt att med utnyttjande I. Meide. från Safens Skogsforskningsinstitut. Band 35:7.

3 2 ERIK BJÖRKMAN 35= 7 av naturens egna hjäpmede genom reativt enka åtgärder, t. ex. beträffande virkets uppäggning eer förbättrad brädgårdshygien, nå ökat skydd mot brädgårdsbånad samt vika fördear de nuvarande skyddsmetoderna (konservering och oika hög grad av artificie torkning) erbjuda och huru effektiva dessa äro. Undersökningen har igångsatts och bekostats av Svenska Ceuosa Aktieboaget och utgör ett ed i de undersökningar, som under de senaste tre åren bedrivits i avsikt att på oika områden kunna genomföra en mera effektiv virkesvård (jfr BJÖRKMAN 1946 a). Då undertecknad, som fått i uppdrag att utföra dessa undersökningar, nu framägger sin redogörese, är det en angenäm pikt att här få framföra ett varmt tack för gott samarbete och a ämnad hjäp. I främsta rummet riktar jag mitt tack ti disponent ARNE MöRCH, som inom Sundsvasdistriktet under en föjd av år genom praktiska försök undersökt möjigheterna ti bånadens bekämpande i brädgårdar och som stät sina erfarenheter ti den föreiggande undersökningens förfogande och tisammans med förf. diskuterat igenom aa de i det föjande berörda probemen. Mycken tack är jag även skydig direktör BURE HoLMBÄCK, som är den egentige initiativtagaren ti undersökningen och som ständigt understött denna med råd och dåd. I stor tacksamhetsskud står jag vidare ti jägmästare ERIC RoNGE samt övriga skogschefer inom Ceuosaboaget, GuNNAR WÄRN, HÅKAN SWAN, BROR TERNSTEDT och FOLKE VON HEIDEKEN, som på fera sätt understött arbetet. För hjäp vid undersökningens praktiska utförande vi jag också tack.a en stor de av boagets sågverkstjänstemän, i frärrista rummet inspektor THURE KÄLLMAN, förvatare GUNNAR HAMMARBERG och faktor HuGo EN QVIST. För renritning av kurvor och diagram tackar jag fröken GUNNILA THORDE M~N. Sedan förf. förordnats ti försöksedare vid Statens skogsforskningsinstitut, ha undersökningarna sutförts som tjänsteuppgift vid nämnda institut.

4 35' 7 INNEHÅLL. I. Något om i brädgårdar förekommande bånadssvampar och deras frekvens... 4 Försök I. Smittorisken för bånad på oika stäen i en brädgård Sid. under oika tider av somrnaren II. Faktorer, som regera betingeserna för bånadssvamparnas utvecking 7 A. Fuktighetens betydese Försök 2. Några oika bånadssvampars utvecking i mer eer mindre ufttorrt trä (taspint), förvarat vid go och Ioo % reativ uftfuktighet Försök J. Några oika bånadssvampars utvecking vid go och Ioo % reativ uftfuktighet des i torkat, des i färskt ta- och granvirke (spint) med omkr. 50 % ursprungig vattenhat B. Temperaturens betydese I3 III. Bånadens uppträdande i brädgårdar och orsakerna härti IV. Försök rörande betingeserna för ytbånad i oika impregnerat eer torkat sågat virke, utagt i brädgård under oika årstider A. Impregneringsförsök I Försök 4 Försök rörande möjigheten att vissa årstider använda ägre koncentration av oika impregneringsmede mot bånad i sågat virke, utagt otorkat i brädgård... 2I B. Torkningsförsök Försök 5. Bånadsrisken i otorkade, havtorkade och hetorkade %x 3" furu bräder, utagda vid oika tidpunkter i brädgård juni I943-jui V. Diskussion och sammanfattning Anförd itteratur Surnrnary I I I4 2I 4I

5 I. NÅGOT OM I BRÄDGÅRDAR FÖREKOMMANDE BLÅNADSSVAMPAR OCH DERAS FREKVENS. I ett IO-ta brädgårdar1 ha prov av bånat virke insamats, ur vika bånadssvamparna sedermera isoerats. En mångfad oika former ha härvid renodats, vika ti stor de ännu icke kunnat identifieras. Trots att vi genom i synnerhet LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN:S stora undersökning av 1927 och MELIN & NANNFELDT:s arbete 1934 numera äro vä underrättade om oika i Sverige förekommande arter av bånadssvampar, kunna säkerigen ytterigare ett stort anta arter och former påträffas, som troigen överhuvud taget adrig äro beskrivna. Då mera ingående morfoogisk-systematiska studier icke fait inom den föreiggande undersökningens ram, har en närmare granskning av renodade myce utförts endast i och för eventuet möjig identifiering med förut kända arter. Svampar, som icke kunnat identifieras, ha sammanförts under beteckningen >>Övriga>>. Av LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN:S arbete framgår också, att fertaet av de svampar, som framkaa bånad, trots mycket oika systematisk stäning dock visat sig utgöra en mycket enhetig bioogisk grupp med i stora drag ikartade ivsbetingeser. I de försök, som anagts i oika brädgårdar för att utröna förutsättningarna för uppkomsten av bånad, ha därför i rege oika förekommande arter icke närmare bestämts utan endast bånadens mer eer mindre rika förekomst angivits. Av de renodingar av bånadssvampar, som utförts ur virke från oika brädgårdar, har emeertid framgått, att de utan jämförese amännaste arterna voro Puuaria puuans, Phiaophora fastigiata och Cadosporium herbarum, som aa äro hyfomyceter vika enigt LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN (1927) utveckas i stort sett ika bra i fottat som i ofottat virke och ika bra i virke, som en gång torkat men sedermera sekundärt upptagit vatten, som i virke med. primärt fritt vatten. För övrigt ha föjande arter renodats, som säkert kunnat identifieras: Ophiostoma pini och O. piceae (konidiestadiet Graphium peniciioides) samt Trichosporium heteromorphum. Av mögesvampar har Trichoderma ignorum, som förorsakat den ytiga s. k. mögebånaden, befunnits vara den ojämförigt amännaste och har erhåits i ett stort anta prov. Vidare ha t. ex. minst 3 oika Peniciium-arter isoerats. I ängre tid agrade bräder, som utsatts för sekundär genomfuktning genom regn eer snö som fait in i stapen, har även typisk agringsröta, förorsakad framför at av Stereum sanguinoentum och Peniophora 1 På särskit uttryckt önskan namngivas ej de undersökta brädgårdarna utan benämnas A, B, C, o. s. v.

6 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 5 gigantea, vid några tifäen anträffats. sutigen har ur ett stort anta prov minst ett ro-ta oika träbakterier renodats. En närmare undersökning av dessa har icke utförts men synes synnerigen ockande icke minst med hänsyn ti den ännu mycket bristfäiga kunskapen om dessa organismers natur och betydese samt med hänsyn ti den kända antibiotiska effekt dyika bakterier i vissa fa utöva på bånadssvamparna (jfr BJÖRKMAN 1941). För att beysa smittorisken för bånad på oika stäen i en brädgård vid oika tidpunkter anordnades föjande försök. Försök z. Smittorisken för bånad på oika stäen i en brädgård under oika tider av sommaren. Försökets anordning. Ett anta vaniga petriskåar (diam. 9 cm) med matagar (matextrakt >>Vitrum>> 1,5 %, agar 1,5 %) utsattes på oika stäen i brädgård A mitt på dagen vid 3 oika tifäen under sommaren 1943 enigt tab. I. Skåarna >>exponerades>> genom att ocket försiktigt yftes av under IO minuter. Härefter förvarades skåarna i termostat vid 22 temperatur och räknades antaet svamp- och bakteriekoonier, som vuxit ut efter Io dagar. Försökets resutat. Av tab. r framgår, att bånadssvamparnas diasporer av at att döma finnas i uften praktiskt taget överat i brädgården, såvä mera fritt t. ex. ute på astkajen eer uppe på en högbana mitt i brädgården som inne i sjäva staparna. Detta gäer hea sommaren även om frekvensen tydigt stiger mot hösten, då reproduktionen av spridningsenheterna, sporer och konidier av oika sag, såsom nedan ska visas, är störst. För att även söka få en uppfattning om smittorisken under våren, då svamparnas utvecking a priori kan antagas vara reativt obetydig, utsattes den 14 maj 1946 petriskåar med matagar på samma sätt och på ungefär samma stäen i brädgård A som i huvudförsöket under sommaren Härvid visade det sig, att endast mycket få svampkoonier utveckades i skåarna, tarikast (S--6 koonier per skå) i dem, som utsattes på kajen vid kapverk och på undersidan av ädre stapetak Dessa svampkoonier visade sig emeertid nästan utesutande utgöras av två Peniciiumarter, vika icke förmå framkaa någon missfärgning av betydese. I vardera en skå förekom en kooni av Cadosporium herbarum och i en skå (utsatt vid kapverket) förekomma två koonier av Puuaria puuans. - Vid jämförese med tab. r framgår emeertid med stor tydighet, att smittorisken är betydigt mindre under våren än under sommaren. Försöket beyser, i viken farofyd mijö det sågade virket utsättes, och visar att den enda effektiva metoden a t t eiminera bånadsrisken i brädgårdar är att söka skapa så ogynnsamma ut~

7 6 ERIK BJÖRKMAN 35: 7 Tab. I. Anta svamp och bakterieinfektioner efter IO dagar på matagarpattor ~exponerade>> Io min. på oika stäen i brädgård A mitt på dagen vid oika tidpunkter sommaren Number of infections of fungi and bacteria after ro days on mat agar pates, exposed for ro min. at various paces in timber-yard A, at midday at different times in the summer of I943 Loka Locaity Rötsvampar Decay fungi Bånadssvampar Bue-stain fungi ro b.o'"' "' ~ " ~~ :Q o 2 7 funi 27 ]une Mitt i stape z Centre of pie Mitt i stape I z I )) )) >) 38! I z 2 )) )) )) z 2 I I Mean st I I 3 2 Between pies Mean st. 234-z4r I 3 I Kajen vid magasin.... z z I 3 4 I Quay near storehouse Kajen vid pråm.... b arge 3 2»» kapverk.... edger 4 z På nysåga t virke.... On newy sawn boards z 2 I 3 I På nysåga t virke I 2 z I Högbana mitt i brädg.... I I I 5 z Overhead conveyor in the midde of the yard På undersidan a v ädre stape tak.. _.... z 3 z Beneath oder pie-roof Summa infektioner I3 3I IZ I8 Tota infections 28 fui 28 ]uy Mitt i stape >) \) )) 37Z ~ I ~ >) \) >) 38! )) )) )) z 4 I Mean st I )) )) Z34-24I I Kajen vid magasin.... I I >> >> pråm.... I I 3 3 I 4 2» >> kapverk z 7 2 På nysåga t virke I )) )) >) z Högbana mitt i brädg.... På undersidan av ädre sta- I z I 3 2z petak r - z Mögesvampar Moud fungi z I I I I 7 -; z I I Bakterier och Toruopsidader Bacteria and Toruopsidaceae 1----~--~~~~~~T--~ Summa infektioner J 4 2r 6z [ rr 38 I5 7 I3 I 2 2 I 8 I I 2 I z 2 I I z

8 5 I - 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 7 II aug. ~-~ V)~~~Q.,"""~.;; -"... " "' ~"" (Forts.) Bakte- Röt- Möge- rier och svampar Bånadssvampar svampar Toru- Decay Bue-stain fungi Moud fungi opsida- Loka fungi C!! er I,ocaity..:. o~~ ~~ Bacteria ~ """-. ro '".,:. ~ om bd>< bd>< and... "' <: ~.: "" "' <: -: <: ~ <:!:12 '-' ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~..,.. 0 -~~ -~ ~ -~, "" -~ ~ Toru~ C,)"" o o h- Q., :Q o Zopsidaceae ~ ~ II August Mitt i stape I I 4 2 I 2 )) )) )) I 4 3 2! I I >). )) )) 38I I >) ) ) I I 3 Mean st I I 4 2 ) )) I I 2 5 I Kajen vid magasin.. _... I I 2 I - 2 ) ) pråm I I 4 5 I 2 2 I - - ) )) kapverk... I I 2 På nysåga t virke I - 3 I I )) )) )) o I I - ~ Högbana mitt i brädg I 4 I På undersidan av ädre stapetak... _. _. _ IO 4 2 I 3 I I - Summa infektioner 5 IO I3 so 24 7 I2 veckingsbetingeser som möjigt för svamparna. Av stor betydese är emeertid också att söka minska smittorisken genom att eiminera permanenta infektionshärdar t. ex. i form av gammat träavfal I samma syfte är det även av vikt att impregnera (t. ex. med kreosotoja) aa permanenta strön samt aa stapebäddar och stapetak av trä. II. FAKTORER, SOM REGLERA BETINGELSERNA FÖR BLÅNADSSVAMPARNAS UTVECKLING. A. Fuktighetens betydese. Sedan MöNCH (rgoj-rgog) påvisat, att utveckingen av Ceratostomea coeruea och andra närstående bånadssvampar i första hand betingas a v dessa svampars behov av syre vid samtidig närvaro av tiräckig mängd vatten, fuföjdes hans undersökningar framför at av LAGERBERG, LuNDBERG & MELIN (1927), vika såsom förut nämnts studerade systematiskt vitt skida bånadssvampars bioogi. Det framgår av dessa undersökningar, att syretigången är den för svamparnas utvecking bestämmande faktorn vid hög vattenhat i virket men att

9 8 ERIK BJÖRKMAN 35= 7 oika svampar ha mycket oika syrekrav. Om vattenhaten är så hög som i evande träd (I30-.zoo% av torrvikten, jfr GÄUMANN I928 och LAGER BERG, LUNDBERG & MELIN I927), är syretigången för ringa, varför svamparna då icke kunna tiväxa. Bånadssvamparnas tiväxtoptimum igger dock inom mycket vida gränser, något varierande enigt oika forskare men i stort sett mean 35 och I35 %vattenhat (jfr MuNCH I907-I909, LAGER BERG, LUNDBERG & MELIN I927, COLLEY & RUMBOLD I930). Vad den undre gränsen för bånadssvamparnas utveckingsmöjigheter i trä beträffar har denna fråga på grund a v sin stora praktiska betydese behandats av ett stort anta forskare. Redan MuNCH (I907-I909) fann, att denna gräns åg vid en vattenhat av c:a 28 % av torrvikten, d. v. s. vid den s. k. fibermättnadspunkten, då at fritt vatten bortgått ur cehåigheterna och endast i ceväggarna bundet vatten återstår. Detta resutat bekräftades av LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN, som förägga fibermättnadspunkten ti c:a 30 %(jfr KoLLMANN I936 och STAUDACHER I936). CoLLEY & RUMBOLD (I930) funno 24 % vattenhat utgöra den undre gränsen för bånadssvamparnas utveckingsmöjigheter i trä men anse, att risk för begynnande tiväxt dock finnes ända ned ti 20 % vattenhat (jfr KrTAJIMA I936 och BAVENDAMM & REICHELT I938). Vattenhaten i trä strävar atid att inta ett visst jämviktsäge med den omgivande uftens reativa fuktighet. Vid Ioo % uftfuktighet befinner sig såunda träfuktigheten i jämvikt med uftfuktigheten vid fibermättnadspunkten (omkr. 28 % vattenhat). Ju torrare uften är, ju ägre igger motsvarande vattenhat i träet vid jämvikt (jfr BJÖRKMAN I946 a, sid. Io8). I fig. I ha variationen av uftfuktighet och temperatur samt motsvarande jämviktsvärden under året (i Ostpreussen) sammanstäts enigt KoLLMANN I936 (jfr MATHEWSON I930). Även temperaturen har stor betydese för jämviktsäget mean träfuktigheten och uftfuktigheten. Ju högre temperaturen är, ju ägre igger jämviktsäget vid samma uftfuktighet (se t. ex. TuoMOLA I943, sid. I09). Då virkets torkning främst är beroende av den omgivande uftens förmåga att upptaga fuktighet, framgår härav att tiden maj-juni - då uftens reativa fuktighet är ägst (fig. I) - utgör årets bästa torkningstid (jfr THUNELL & LUNDQUisT I945). Härti bidrager även en annan betydesefu torkningsfaktor, nämigen den under denna årstid ofta stora skinaden mean det avdunstande föremåets, d. v. s. staparnas, och den omgivande uftens temperatur (jfr sid. IJ). Såsom ovan nämnts ha oika författare kommit ti mycket oika resutat beträffande den vattenhat, vid viken bånadssvamparna begynna sin utvecking i mer eer mindre torrt trä. För att närmare beysa detta probem anordnades i ansutning ti fätundersökningarna av bånadens uppträdande några aboratorieförsök med ett anta oika amänna bånadssvampar.

10 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 9 RELATIV LUFTFUKTIGHET o VATTENHALT % AV TORRVIKT ' r 1 --~---~---~---~---~---~---~---~ ~---J 12,,,,,,,,, to~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ JAN.. FEBR. MARS APRIL MA J JUNI JULI AUG. SEPT. OKT. NOV. OEC. Fig. I. Medefuktighet oc) medetemperatur under oika månader av året i Ostpreussen jämte vattenhat i ufttorrt trä vid jämvikt med uftfuktigheten. Enigt KoLL MANN Average air humii!ty aud temperature for different months in East Prussia. The water content in air-dried wood in equiibrium with the air humidity. According to KOLLMANN Reativ uftfuktighet = reative air humidity. Lufttemperatur = air temperature. Vattenhat, % av torrvikt = water content, % of dry weight. Försök 2. Några oika bånadssvampars utvecking i mer eer mindre ufttorrt trä (taspint), förvarat vid go och 100 % reativ uftfuktighet. Försökets anordning. För försöket användes utsågade dear (spint) av tabräder (%x 3"), utagda ti torkning i brädgård A vid oika tidpunkter under sommaren Proven insamades från särskida provstapar (se sid. 25) i sutet av oktober, och försöket pågick under november månad De uttagna trästyckenas (ro x 3,5 x z cm) vikt faststädes före försökets början,

11 O ERIK BJÖRKMAN ss: 7 varefter de inades under stora gaskockor, under vika uftfuktigheten instäts des vid go % och des vid Ioo % (beträffande metodiken se närmare BJÖRK MAN Ig46 a, sid. IOO). Någon särskid inympning av bånadssvampar var ej nödvändig, då träet kunde antagas ha bivit tiräckigt infekterat redan i brädgården. Efter inäggningen av träkossarna tisötas kockorna och vaseinerades vä. Någon uftning av kuturerna förekom ej under den tid av I månad försöket pågick. Kuturerna förvarades i konstantrum vid 22 C. Sammanagt användes 4 gaskockor -,--- varav 2 med samma uftfuktighet - med 20 träkossar under ~ardera, varigenom försöket såunda omfattade So kossar. Vid försökets sut uttogos kossarna och vägdes omedebart på anaysvåg för uträkning av deras vattenhat i % av torrvikten. Bånadens intensitet uppskattades i procent (jämna 5-ta) av kossens hea yta - en metod som givetvis icke ger exakta värden (jfr t. ex. LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN I927 och RENNERFELT I945) men i detta fa dock torde ge tiräckigt säkra jämföreseta. Försökets resutat ha sammanstäts i tab. 2, där varje värde utgör medeta för 8 kossar. Försökets resutat. Av tab. z framgår, att begynnesefuktigheten åg högre i provkossar, uttagna ur senare tiverkat och i brädgården utagt virke, samt att även sutfuktigheten i dessa kossar i rege åg något högre än i kossar från tidigare under sommaren utagda bräder. En utjämningstendens föreåg emeertid i kossarnas vattenhat mot ett visst jämviktsäge svarande mot uftfuktigheten. Vidare visar försöket, att någon mera avsevärd bånad icke uppkom om fuktigheten i kossarna snabbt kunde nedbringas ti Tab. 2. Fuktighet och bånadsintensitet (medeta) i kossar av taspint, uttagna ur g/ 4 X 3" bräder utagda i brädgård A vid oika tidpunkter och under 1 månad (nov. 1943) förvarade vid oika uftfuktighet vid 22 C. W ater content and bue-stain intensity (mean) in bocks of pine sapwood from 3/4 X 3'' boards aid out in timber-yard A at different times, and stored for I month (nov. 1943) in different air humidities at 22 C. Vattenhat vid försökets Bånad, Vattenhat % av kossarnas sut, Tid för virkets vid försökets % yta Water content at the end of Bue stain, % of the surface utsättning i början, % the experiment, o/0 of the bocks brädgården Water content a t the beginning Time of piing in Re. uftfuktighet, % R e. uftfuktighet, % of the experithe timber-yard ment, % of dry Reative air humidity, % Reative air humidity, % weight go 100 go IOO , aug... 32,4 23,5 29,6 o juni jui... 21,8 23, I 22,9 28,6 28,8 o o 23 sept... 48,6 24,6 34, I 30 6o 1 21 okt... 65,2 25,6 36,8 So 100

12 35: 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 11 Fig. 2. Bånad i försökskossar av taspint, under I månad förvarade vid 100 % (t. v.) och go % (t. h.) reativ uftfuktighet. Kossarna (uppifrån och ned) med resp. 32,4 %, 48,6% och 65,2% ursprungig vattenhat (medeta). Jfr tab. 2. Bue stain in test bocks of pine sapwood stored at roo % (eft) and go % (right) reative air humidity. The bocks (from the top downwards) had 32,4 %, 48,6 % and 65,2 % origina water content (mean). Cf. Tabe 2. c:a 24 % vattenhat eer därunder samt att bånaden vid ägre uft~ fuktighet var betydigt mindre utveckad än i fuktighetsmättad uft (fig. zj Försök 3 Några oika bånadssvampars utvecking vid go och zoo % reativ uftfuktighet des i torkat, des i färskt ta- och granvirke (spint) med omkring so % ursprungig vattenhat. Försökets anordning. Liksom i föregående försök inades I o x 3, s x z cm träkossar på stäningar under gaskockor med en uftfuktighet av resp. go och roo %- Kossar av taspint (av samma sag som i försök z) och granspint (årsringsbredd z mm, torrvoymvikt 0,47, kg torrsubstans per m 3 rå ved 420) inades härefter under 8 gaskockor, varav 4 stycken med go % och 4 stycken med roo% reativ uftfuktighet. Under z kockor av vartdera saget inades rz absout torra takossar och rz absout torra grankossar (upphettade under 4 timmar ti ro5 C och därefter avsvanade i exsickator), och under ikaedes z kockor med resp. go och roo% uftfuktighet inades rz ta- och rz grankossar uttagna ur nyfäda stammar och därefter i steria skåar nedtorkade ti c:a so% vattenhat (faststät genom paraeprov, på vika torrvikten bestämdes). Sedan kossarna inagts, inympades på dessa under vardera en kocka av varje fuktighetskombination ( = 4 stycken) en konidiesuspension av Ophiostoma piceae och under de övriga (ikaedes 4 stycken) kockorna en agarkutur av

13 12 ERIK BJÖRKMAN 35' 7 Phiaophora f'astigiata. Försöket omfattade såunda 192 träkossar, för vika medeta beträffande vattenhat och bånadsintensitet, uttryckt på samma sätt som i föregående försök, sammanstäts i tab. 3 Kockorna förvarades i konstantrum vid 22 C, tis försöket avbröts efter I månad. Försökets resutat. Av tab. 3 framgår, att sutfuktigheten i de färska kossarna åg betydigt högre än i de från början absout torra kossarna, förvarade vid resp. go och roo % reativ uftfuktighet under samma tid. Detta förhåande sammanhänger med det s. k. hysteresis-fenomenet, som innebär att desorptionskurvan igger över absorptionskurvan under fibermättnadspunkten (se t. ex. Tum.ioLA rg43). Jämviktsäget mean träfuktigheten och uftfuktigheten igger såunda högre för trä, som avger vatten, än för trä, som upptar vatten. Såsom förut nämnts medför detta, att fuktighet endast ångsamt upptages i trä på hygroskopisk väg och att t. ex. s. k. skeppningstorrt trä med en vattenhat av r8-zz %. som icke utsättes för direkt väta, knappast ens i fuktighetsmättad uft öper avarig risk för bånad. I färskt virke däremot visade försöket, att träfuktigheten efter r månad t. o. m. vid go % reativ uftfuktighet ännu åg över värdet för bånads- Tab. J. Fuktighet och bånadsintensitet (medeta) i kossar av ta- och granspint, des färska med so % vattenhat och des torkade ti absout torrhet, under x månad vid go och xoo % reativ uftfuktighet och 22 C. Inympade svampar: Ophiostoma piceae och Phiaophora fastigiata. W ater content and frequency of bue stain (mean) in bocks of pine and spruce, party fresh with so % water content and party dried to absoute dryness, investigated for I month at go and Ioo % reative air humidity and 22 C. Färska kossar (50%) Fresh bocks Ta... Pin e Gran... Spruce Absout torra kossar Absoutey dry bocks Ta... Pin e Gran..... Spruce Vattenhat i kossarna vid försökets sut, % Water content in the bocks at the end of the experiment, % of dry weight Re. uftfuktighet, % Reative air humidity, % go IDO 26,8 42,5 27,0 38,6 Ig,4 25,2 I g, o 24,8 Bånad, % av kossarnas yta Bue stain, % of the surface of the bocks Ophiostoma Phiaophora piceae fastigiata Re. uftfuktighet, % Reative air humidity, o/0 go IDO go IOO 20 IDO IOO o 5 o o o o o o o o

14 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAs BEKÄMPANDE 13 Fig. 3 Phiaophora Ophiostoma Phiaophora Ophiostoma Jastigiata piceae fastigiata piceae Bånad i försökskossar av taspint (t. v. om en vertika mittinje) och granspint (t. h. om samma inje), under I månad förvarade vid roo % (vänstra kossen i varje grupp om z kossar) och go % (högra kossen) reativ uftfuktighet. Övre raden: kossar med 50 % (av torrvikten) ursprungig vattenhat, undre raden: vid försökets början absout torra kossar. Jfr tab. 3 Bue stain in test bocks of pine sapwood (to the eft of the vertica centra space) and of spruce sapwood (to the right of the same space), stored for r month at roo % (eft bock in each group of 2) and go % (right bock) reative air humidity. Upper row: bocks with so % (of dry weight) origina water content. I,ower row: bocks perfecty dry at the beginning of the experiment. Cf. Tabe 3 risk, nämigen högre än 24% vattenhat, och därför även medförde en kraftig bånad (fig. 3). Beträffande mottagigheten för bånad kunde försöket vidare bekräfta det sedan gammat kända förhåandet, att granvirke är mera resistent än tavirke. B. Temperaturens betydese. Utom fuktigheten inverkar temperaturen i hög grad på uppkomsten av bånad icke bott indirekt som reguator av uftens reativa fuktighet, såsom förut nämnts, utan även direkt genom att svamparnas utvecking i hög grad är beroende av en viss värme. De festa bånadssvamparna torde såunda ha sitt tiväxtoptimum mean 20 och 25 o C, såsom LAGERBERG, LUNDBERG & MELIN m. f. funnit. Vid åga temperaturer ned mot 0 avstannar tiväxten fuständigt. Det är såunda sjävkart, att den tid av året, då både temperatur och uftfuktighet äro reativt höga, d. v. s. under sensommaren ()>rötmånadem),

15 14 ERIK BJÖRKMAN är den.mest kritiska >>bånadstidem, medan under vintern bånadssvamparnas utvecking i rege är avstannad på grund av för åg temperatur och ikaså under våren på grund av att fuktigheten i uften då är så åg, att virkets torkning försiggår hastigt, samtidigt som temperaturen icke är särskit hög och uften icke så bemängd med infektionsmateria som under sensommaren och hösten (se fig. r). Förutom fuktighet och temperatur inverka även andra faktorer, t. ex. träsagets art och beskaffenhet. Såsom förut nämnts vet man såunda sedan gammat, att granvirke bånar mindre ätt än tavirke, en erfarenhet; som ofta utnyttjas i praktiken på sådant sätt att man under vår och försommar sågar tatimmer men under >>rötmånaden>> och hösten grantimmer. Under vintern kan givetvis även den mera ömtåiga taen med förde sågas beroende på att temperaturen då i rege utgör ett generet hinder för bånadsskador. Anedningen ti granens större resistens mot bånadssvampar är icke fut utredd men måste sammanhänga med kemiska oikheter i vedparenkymceernas protopasma. Vidare utveckas som bekant bånadssvamparna med endast mycket få undantag endast i spinten, icke i kärnan. Orsakerna härti äro omtvistade men torde huvudsakigen bero på den otiräckiga mängd näring kärnvedsceerna innehåa, ehuru säkerigen fera andra faktorer spea in, t. ex. för åg vattenhat i vissa fa eer takärnans hat av fenoer (jfr ERDTMAN 1939, ERDTMAN & RENNERFELT 1944). III. BLÅNADENs UPPTRÄDANDE I BRÄDGÅRDAR OCH ORSAKERNA HÄRTILL. Då bånadssvamparnas utvecking i främsta rummet bestämmes av fuktigheten i träet, är det naturigt att virkets möjigheter att uppnå eer behåa erforderig torrhet i brädgården är av mycket stor betydese. Utom genom naturig torkning kan virket också uppnå erforderig torrhet genom artificie torkning. Vad först den naturiga torkningen beträffar, som givetvis är betydigt mindre kostsam än den artificiea och i praktiken spear mycket stor ro för at sags virke, omfattar denna i främsta rummet trä med primärt fritt vatten. Såsom b. a. försök 3 visat är sådant virke ofta särskit. mottagigt för bånad (jfr JussiLA 1932). Det är därför av stort intresse att undersöka, hur torkningen går ti i brädgårdsstapar av oika typ och vika faktorer, som inverka på torkningens effektivitet. Det viktigaste momentet vid torkningen i en brädstape är utan tvive den kaa, fuktighetsmättade uftens nedkondensering och >>avrinning>> mot

16 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 15 stapens botten. Om stapen viar på tiräckigt höga stapefötter och dessutom är uppagd i något så när fritt äge, får den kaa, fuktiga uften nedti röresefrihet åt sidorna. Detta sker des genom att den kaa uften genom sin tyngd pressar undan omgivande varmare och därför ättare uft, des genom vindens inverkan, varigenom en ännu mera effektiv ombandning av uftskikten kan äga rum. staparnas uppäggning är i detta sammanhang av stort intresse. För att uppnå god uftcirkuation ströar och särar man som bekant det sågade virket, som ägges ut ti torkning i brädgården. Dessutom tiämpas oika metoder för att åstadkomma större uftkanaer i vertika och horisonte ed, men erfarenheterna av dyika åtgärders effektivitet gentemot bånad äro synnerigen växande på oika patser. Beträffande vertikaa ufttrummor har man såunda konstaterat, att de underätta torkningen, men i andra fa har stark bånad iakttagits i virket just omkring dyika ufttrummor. En närmare undersökning av några sådana fa har visat, att vertikaa ufttrummor i brädstapar medfört gynnsam effekt i sådana fa, då stapen varit uppagd i reativt fritt äge, så att den kaa nedåtströmmande uften i stapens botten kunnat tränga ut åt sidorna. Bånad företrädesvis omkring vertikaa ufttrummor har å andra sidan iakttagits i sådana stapar, som varit uppagda i >>instängt» äge (jfr EKMANs ärobok i skogsteknoogi 1922, sid. 472, och t. ex. FRITZ 1929). I dessa fa har den kaa, fuktighetsmättade uften icke kunnat tränga ut åt sidorna, eftersom uften även mean staparna varit fuktighetsmättad. Härigenom har ingen uftcirkuation kunnat äga rum utan fuktighetsmättad uft stagnerat särskit i stora hårum i stapen, där mijön såunda bivit synnerigen ämpig för bånadssvamparnas utvecking (jfr fig. 4 och TEESDALE 1927). För att närmare beysa uftcirkuationens betydese för utbidningen av bånad uppades i brädgård B i början av juni 1943 två identiskt ika stapar av otorkade %X 3" oj s bräder (staping för hand) des i fritt äge vid kaj och des i >>instängt>> äge mean högbanor och registrerades medest i staparnas mitt >>inbyggda>> sjävregistrerande termohygrografer (se sid. 27) uftfuktighet och temperatur under veckan jui samma år. Medefuktigheten (beräknad som medeta för registrerade värden varje timme) inne i den fritt exponerade stapen utgjorde såunda 70,9 % men i den >>instängda>> stapen 78,9 %- Motsvarande medetemperaturer, beräknade på samma sätt, utgjorde resp. r8,5 och 13,1 C. På fritt fät utanför brädgården var medefuktigheten under samma tid endast 66,5 % och medetemperaturen 20 C. Vid genomgång av försöksbräderna på sätt som senare (sid. 22) omtaas befanns stapen i»instängt» äge ha bånat ti i medeta 5,9 %, medan bånaden i den mera fritt beägna stapen ej uppgick ti mer än I,3 % (jfr SAHLMAN 1933).

17 16 ERIK BJÖRKMAN 35' 7 Fig. 4 Bid från brädgård D, där högbanor och vegetation mean staparna ge dessa ett >>instängt>> äge, som medför dåiga torkningsbetingeser Photograph of timber-yard D in which overhead conveyors and vegetation between the~ pies provide a»cosed-in» position where bad drying conditions prevai. I944 Betydesen av horisontea ufttrummor för torkningsbetingeserna undersöktes ikaedes genom samtidig utsättning (i maj 1944) av två provstapar fuktigt virke (%X 3" ofs bräder) i samma äge i brädgård A, varvid den ena stapen uppbyggdes på vanigt sätt med enka strön av särskida, impregnerade %" bräder men den andra uppades med dubba ( = ovanpå varandra iggande) strön mean bräderna. Genom termohygrografobservationer kunde konstateras, att en betydigt gynnsammare torkningsmijö skapades i och med användningen av tjockare strön mean bräderna, viket också visade sig i bånadsfrekvensen vid genomgång av stapen, sedan bräderna torkat. I stapen med enka strön var bånadsintensiteten såunda i medeta 21,4 %, medan i stapen med dubba strön ingen som hest bånad uppkommit. Samma skinad framträdde även i två andra provstapar bestående av otorkat virke, utagt på samma sätt den 20 maj samma år. I stapen med enka strön var bånadsfrekvensen i detta fa 15,3 % men i stapen med dubba strön endast 0,9 %1. 1 Termohygrografobservationer utfördes även på oika höjd i ett ferta stapar uppbyggda av samma sag ika fuktiga bräder, utagda samtidigt i stapar i samma torkningsäge i brädgård (A). Härvid kunde konstateras, att som väntat var något högre uftfuktighet och ägre temperatur rådde nedti i staparna än uppti (jfr MATHEWSON 1930).

18 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 17 Torkningen i en brädstape försiggår även på annat sätt än genom nedkondensering och >>avrinning>> av ka, fuktighetsmättad uft. Såunda avdunsta bräderna direkt fuktighet ut i den omgivande uften, kraftigare ju ägre dennas reativa fuktighet är. Denna process försiggår såunda ivigast under dagen. - Även skinaden mean det avdunstande föremåets och den omgivande uftens temperatur spear såsom förut nämnts stor ro för torkningen. Då uften under eftermiddagen och natten avkyes hastigare än stapen, stiger varm, fuktighetsmättad uft upp från denna och kondenseras ett stycke ovanför stapen på samma sätt som sker över ett öppet vatten (t. ex. ett strömmande vattendrag) vid minusgrader i uften. Härigenom sker givetvis en torkning, viken bör försiggå ivigast under sådana tider av året, då temperaturskinaden är stor mean dag och natt, d. v. s. företrädesvis under våren. Processen äger rum även vid fuktig väderek. För underättande av uftröresen uppåt-utåt bör stapetaket ej via direkt på de översta bräderna utan konstrueras så, att ett visst meanrum uppstår mean stapen och taket. Under morgonen uppvärmes emeertid så småningom uften hastigare än den då i de ytiga dearna avkyda stapen, varför fuktighet nu stundom utfäes, kondenseras på virkets yta enigt samma agar, som regera den vaniga daggbidningen på markvegetation o. s. v. Under förutsättning att stapen är taktäckt torde emeertid daggutfäningen icke bi av någon betydese annat än på de mest ytiga partierna. En direkt upptagning av vatten på hygroskopisk väg ur fuktighetsmättad uft i en gång ufttorrt virke med en vattenhat omkr. zo % av torrvikten torde också såsom förut framhåits spea en mycket underordnad ro för uppkomsten av ytbånad (jfr försök 3 samt JENKINs 1928, FELLOWS 1937, TUOMOLA 1943). För den naturiga torkningen spear även ströäggningen och särningen såsom förut nämnts mycket stor ro. Torkningen av virket tigår nämigen så, att fuktigheten i brädernas ytskikt i första hand avges och vattenhaten därför efter en tid i rege är högre i brädernas inre dear (s. k. skinntorkning), såsom utretts av t. ex. BARKAs Vid ströäggningen hindras avdunstningen i kontaktpunkterna mean strö och bräder, varigenom den karakteristiska >>ströbånaden» uppkommer. Detta kan såunda inträffa även om ströna äro fukomigt torra och t. o. m. impregnerade. Vid direkt kontakt uppkommer dock ströbånad icke atid utan beror på de amänna torkningsbetingeserna för övrigt, såsom senare ska visas. En iknande form av bånad kan stundom uppträda, om bräderna - i synnerhet av grövre dimensioner -äggas kant i kant inti varandra, varigenom avdunstningen ikaedes försvåras (fig. s). Även efter artificie torkning, vars principer och utförande varit föremå för en mycket omfattande behanding i teknisk itteratur men icke 2. Medde. från Statens Skogsforskningsinstitut. Band 35: J.

19 18 ERIK BJÖRKMAN 35' 7 Fig. 5 Exempe på dåig särning, som medförde tämigen kraftig bånad trots att virket >>hetorkats>> före utäggningen i brädgården. Brädgård A Exampe of bad spacing which invaved fairy severe bue stain athough the wood was )>fuy dried> prior to piing in the yard. Timber-yard A faa inom ramen för den föreiggande undersökningen, spear virkets uppäggning stor ro ur bånadssynpunkt. Härvid är virkets grad av uttorkning givetvis av mycket stor betydese. Vid artificie torkning användes av naturiga skä oika ång tid för torkningsprocessen at efter virkets dimensioner och beroende på viken torkningsgrad man vi uppnå (jfr MATHEW SON 1930). Såunda >)havtorkas>> stundom sågat virke (i rege I a 2 dygn), varigenom vattenhaten, såsom senare närmare ska visas, nedbringas ti strax under fibermättnadspunkten (jfr STAUDACHER 1936). Vanigare är emeertid s. k. hetorkning (minst 2 a 3 dygn men beträffande grövre dimensioner ängre tid), varigenom virkets vattenhat nedbringas ti omkr. 20 % av torrvikten och såunda omedebart bir >>skeppningstorrb. En amän erfarenhet är emeertid, att t. o. m. dyikt hetorkat virke kan båna efter torkningen om det kossägges i varmt tistånd och samtidigt avkyes av ytteruften. Detta fenomen torde ti stor de kunna förkaras på så sätt, att vattenångan i uften mean bräderna kondenseras vid den pötsiga utäggningen i kaare omgivning. Då virket är kossagt, kan denna fuktighet icke avägsnas utan brädernas yta bir fuktig, så att gynnsamma groningsbetingeser skapas för konidier och sporer av bånadssvampar, vika i fottat virke redan finnas närvarande på grund av tidigare inträffad infektion. En

20 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 19 successiv avsvaning genom ämpig uftkonditionering är därför synnerigen viktig för hetorkat virke som ska kossäggas. Härigenom sker ingen nedkondensering av vattenånga på virkets yta och dessutom bör det kvarvarande vattnet fördea sig ångsammare och jämnare i träet, så att vattenhaten på ytan adrig bir så hög, att bånadssvamparna kunna utveckas. Om virket däremot torkats kortare tid ()>havtorkning)>), föreigger risk för bånad, även om virket ströagts, beroende på de amänna torkningsbetingeserna på uppäggningspatsen, såsom i det föjande beyses i ett större försök (se försök 5). En annan sida av bånadsprobemet i brädgårdarna är frågan om den sekundära genomfuktningen av en gång torrt virke genom regn eer snö. Såsom förut framhåits synas fera bånadssvampar icke ika ätt angripa sekundärt vått virke som virke med ursprungig fuktighet (jfr LAGERBERG, LuNDBERG & MELIN 1927 och JussiLA 1932), men detta gäer ingaunda generet. Det är tyvärr en icke säsynt företeese att stapar under uppförande eer nedrivande ämnas otäckta även under regnväder. Detta gäer icke bott stapar med utskottsvirke utan även med ojs hetorkat virke, som på detta sätt utsättes för direkt väta och synnerigen avarig risk för bånad. Ä ven om stora organisa to riska svårigheter föreigga att täcka a a stapar med stapetak eer presenningar i regnväder, torde dock på många hå mycket kunna ändras ti det bättre beträffande skyddsåtgärder mot regn. Detsamma gäer även beträffande infaande snö, som under smätningen vid pusgrader ikaedes förorsakar virkets nedfuktning och även på annat sätt bidrager ti att fördröja torkningen. Även beträffande virke, som stapas på vagnar och ämnas utanför torkugnen i väntan på behanding, bör noggrant tises, att denna väntetid icke. bir för ång under bar himme, i synnerhet under sommarens varmaste tid, då kraftig ytbånad kan infinna sig efter bott I a 2 dagar. Det har såunda inträffat, att nysågat virke bivit stående fera dygn (särskit ördag-söndag-måndag) framför torken och härunder bånat. Först efter torkningen har emeertid bånaden observerats och då ofta tiskrivits brister vid sjäva torkningsprocessen. Efter torkningen utsättas ofta vagnarna med det behandade virket adees oskyddat i avvaktan på vidare transport t. ex. med brokran för uppäggning i brädgården. För detta torkade virke skue en ökad användning av presenningar eer andra skyddsmede vara i mycket hög grad motiverad (jfr TIDEMAN 1933). Om staparna i brädgården göras mycket höga, ökas givetvis risken för insående regn från sidan, även om de äro täckta med tak. På en de hå har man därför, särskit under den senaste kristiden, då ångvariga agringstider bivit ofrånkomiga, )>byggt im sjäva staparna inom brädväggar såsom framgår av fig. 6. En åtgärd ti förhindrande av att regn träffar brä-

21 20 ERIK BJÖRKMAN Fig. 6.»Inkädd>> stape i brädgård K för skydd mot infaande regn från sidorna. skyddsåtgärd vid ångvarig agring. Jui 1944 Board-protected pie in timber-yard K for protection against rain penetrating from the sides. Protective measure for proonged storage. Juy I944 derna mer än nödvändigt är även att icke åta enstaka bräder skjuta ut från stapens kanter utan göra dessa så jämna som möjigt. Hest böra ströna dessutom gå ända ut i kanten på staparna, såsom närmare beskrivits och avbidats hos RIEGER & HYLANDER 1925 och BATESON Såsom av ovanstående framgår kan genom oika åtgärder en höjd brädgårdshygien åstadkommas ti undvikande av bånad. Under senare år ha mycket effektiva impregneringsmede (särskit korfenoer) framstäts, som revoutionerat kampen mot brädgårdsbånaden. I sjäva verket torde man därför kunna säga, att probemet att effektivt skydda sågat virke mot agringsskador teoretiskt och praktiskt är öst men att de naturiga betingeserna för virkets bånad är en synnerigen viktig fråga på grund av de reativt höga kostnader, som äro förbundna med de för närvarande använda skyddsmetoderna. Såsom förut inedningsvis framhåits avser därför den föreiggande utredningen, des att undersöka möjigheterna att utnyttja naturens egna krafter för bånadsfri torkning för att kunna riskfritt arbeta med så svaga impregneringsösningar som möjigt ti nedbringande av de därmed förenade kostnaderna, des att undersöka möjigheten att använda utesutande uft"

22 35= 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 21 torkning eer s. k. havtorkning i torkugn med därpå föjande suttorkning i brädgård såsom en parae ti ufttorkning i brädgård i kombination med impregnering. De försök, som anordnats i detta syfte, sammanfattas i korthet i föjande kapite. IV.. FÖRSÖK RÖRANDE BETINGELSE.RNA FÖR YTBLÅNAD I OLIKA IMPREGNERAT ELLER TOR KAT SÅGAT VIRKE, UTLAGT I BRÄDGÅRD UNDER OLIKA ÅRSTIDER. A. Impregneringsförsök. Med hänsyn ti de oika naturiga torkningsbetingeserna under oika årstider, bör man - åtminstone teoretiskt sett - kunna använda oika höga koncentrationer av impregneringsmede mot bånad i brädgårdar under oika tider, då förutsättningarna för uppkomst av bånadsangrepp äro oika. På många hå användes året runt samma koncentration av impregneringsmeden, medan på andra patser en något ägre koncentration kommer ti användning särskit under våren, då torkningsbetingeserna äro störst och - såsom förut visats - risken för bånad minst. Föreiggande försök, som utfördes åren I944 och I945 i brädgårdarna E och G, avse att något närmare utreda, i viken omfattning koncentrationen av oika impregneringsmede skue kunna nedbringas under vissa årstider. Om en mindre mängd i somiga fa skue vara tiräckig med samma effekt som en större mängd, skue detta nämigen vara a v viss ekonomisk betydese, emedan impregneringsmeden äro reativt dyra och även stundom - såsom under den senaste kristiden - svåra att anskaffa.r Försök 4 Försök rörande möjigheten att vissa årstider använda ägre koncentration av oika impregneringsmede mot bånad i sågat virke, utagt otorkat i brädgård. Försökets anordning. De impregneringsmede, som användes, voro de tre korfenopreparaten dowicide, santobrite och pentoat, varav de båda förstnämnda äro amerikanska och det sistnämnd~ tiverkas av Uddehoms AB, samt kvicksiverpreparatet fibrosan. Försöken med santobrite voro emeertid endast av mindre omfattning på grund av anskaffningssvårigheter samt på grund av att ingen principie skinad syntes föreigga mean detta mede och pentaat vad beträffar effektivitet mot ytbånad. Försöken med fibrosarr voro icke heer 1 På grund av >>ransonering>> och därav föjande otiräckig tidening av verksamma impregneringsmede under kriget uppkom i många brädgårdar betydande agringsskador i form av bånad,

23 22 ERIK BJÖRKMAN 35' 7 särskit omfattande, då man redan känner, att detta mede icke ämnar säkert skydd mot ytigt uppträdande»mögebånad>>, framför at förorsakad av svampen Triehodenna ignorum, som t. o. m. gynnas av svaga koncentrationer kvicksiver, viket även tydigt framträdde i försök i brädgård E (jfr t. ex. LEVON I935, SAHLMAN I935). De försök, för vika i det föjande en kort redogörese ämnas, utfördes såunda des med dowicide, des med pentoat, vika mede dessutom för närvarande torde vara de, som mest komma i fråga vid bekämpning av brädgårdsbånad. Ungefär i J;itten av juni, jui, augusti och september år I944 resp. I945 utsattes i försöksbrädgårdarna otorkat %x 4~4 Y:/' furuvirke av ofs kvaitet eer kvinta men utan tidigare bånadsskador (stockbånad) samt bestående av så mycket spint som möjigt. Virket uppades i särskida provstapar om I ooo ~z ooo bräder (handstaping) efter att först genom neddoppning omedebart efter sågningen ha impregnerats med oika koncentrationer av resp. dowicide och pentoat. Enigt bruksanvisningen bör I % koncentration användas, men i försöket prövades såunda även ägre koncentrationer, nämigen o,4, o,6 och o,8 % Sedan försöksvirket utsatts i stape, skyddades det omedebart mot väta genom taktäckning på vanigt sätt. För kontro av de oika koncentrationernas effektivitet granskades staparna år I945, des på våren (I944 års försök), des i början av november (1945 års försök). Härvid tiämpades föjande tivägagångssätt: Varje försöksenhet, d. v. s. på samma sätt behandade bräder, utfyttades samtidigt på kaj och genomgicks bräda för bräda, varvid dessa fördeades i 6 oika grupper med hänsyn ti förekomsten av bånad (brädgårdsbånad; stockbånad fick som förut nämnts ej förekomma i försöksmateriaet) enigt föjande skaa (jfr BJÖRKMAN I946 b): { o = het oskadade bräder oj s I = o-zo % bånad yta (medeta för båda sidorna) II= zo- 40% kvinta III = 40-6o % IV = 6o- So % >> utskott V= So-roo% För att erhåa ett jämförbart värde för bånadsintensiteten inom varje försöksenhet uträknades antaet bräder inom resp. grupp, varefter antaet mutipicerades med»medebånadem inom varje grupp (ro% för grupp I, 30% för grupp II o. s. v.) och produkterna summerades. Genom division med hea antaet bräder inom varje försöksenhet erhös ett approximativt jämföreseta för bånadsintensiteten uttryckt i procent bånad yta inom varje på samma sätt behandad provserie (jfr SAHLMAN 1934, HILF 1942). I aa provserier ingick - trots försök att undvika detta - en viss mindre kvantitet bräder med reativt kraftig kärna. Då bånad praktiskt taget adrig förekommer i kärnved, borde egentigen bånadsfrekvensen i sådant virke beräknas i procent av spinten, men på grund av svårigheten att vid en reativt snabb gemomgång säkert uppskatta kärnprocenten samt på grund av materiaets storek, beräknades bånadsförekomsten även i dessa fa i procent av brädernae totaa yta. För undvikande av oika bedömning vid oika tifäen användes vid samtiga sorteringar samma personer (3 ti antaet), som noga instruerats av förf.

24 35: 7 BRÄDGARDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 23 Försökets resutat. I tab. 4 ha resutaten av försöken i brädgård G sammanstäts. Tihopa omfattade dessa försök 3I n8 bräder. Av tab. 4 framgår, att mycket oika resutat erhöos år I944 och I945 i på samma sätt behandat virke. Medan år I944 icke ens en koncentration av o,s% var tiräckig för att hindra bånad, utgjorde föjande år o,6% koncentration - och med hänsyn ti den ringa bånadsprocenten även i oimpregnerat virke sannoikt även 0,4 % - ett tiräckigt skydd mot bånad även under den niest riskfyda tiden. Detta förhåande visar tydigt, att vädereksförhåandena och därmed torkningsbetingeserna under oika år spea en stor ro för möjigheten att reducera impregneringsmedens koncentration. Under en exceptionet torr höst som år I945 (se BJÖRKMAN rg46 b, fig. I2), då virke, som utsattes nysågat i brädgården t. o. m. i mitten av september snabbt kunde torka, var risken för bånad obetydig och en åg koncentration såunda tiräckig, men under den förhåandevis fuktiga och varma hösten I944 bånade otorkat och oimpregnerat virke synnerigen kraftigt (58,4 %), och icke ens en koncentration av I,o % pentoat förmådde under denna tid skydda virket mot brädgårdsbånad, såsom i den ordinarie tiverkningen utagt virke (som ej ingick i försöket) visade. Samma resutat uppnåddes även i brädgård E, där försöket år I944 omfattade r8 I48 3/4 x 4" bräder. Varken dowicide eer pentoat visade sig här effektivt i koncentration o, s % fr. o. m. mitten av jui, då vädereksförhåandena av at att döma voro synnerigen gynnsamma för uppkomsten av bånad. Någon större skinad i skyddsverkan mean de båda impregneringsmeden framkom icke i försöken; möjigen synes dock dowicide vara ett något kraftigare verkande mede än pentoat. T ab. 4 Bånad i nysågade 3/4 X 4-4 1/2" furubräder (vid försökets början utan bånad), impregnerade med oika koncentrerade ösningar av dowicide och pentaat och utsatta otorkade i brädgård G vid oika tidpunkter. Bue stain in new y sawn 3/4 x 4-4 '/z" pine boards (no stain at the beginning of the experiment) impregnated with dowicide and pentaat soutions of different concentrations and aid out undried in timber-yard G at different times. Bånad i % av brädernas sammanagda yta Tid för virkets Bue staiu in % of the tota surface of the boards utsättning i brädgården Oim- Dowicide, % Pentaa t, % Time of piing in pregn. the timber-yard Non-im o,6 o,8 0,4 o,6 pregnated 0,4 o, zz juni... 12, I 23, ,0 O, 4 Z, I 3,0 zz jui... 19,2 14, I 7 2 2,8 12,4 17,4 20,o ZI aug ,0 13,3 z, o 3.3 z, 6 1,5 0,7 zz sept... 5s,4 45,3 I6;o 8,2 6!,5 z6,o IO, juni... o, g - o o - o o 16 jui... IO, I - o o -- o o 15 aug.... 2,8 - o o - o o 15 sept... 2,3 - o o - o o

25 24 ERIK BJÖRKMAN De utförda försöken visa atså, att man icke generet torde kunna utgå ifrån att en ägre koncentration impregneringsmede ska kunna användas under sommaren än under hösten utan att en reativt hög koncentration kan vara nödvändig redan i jui men att å andra sidan en mycket åg kon c en t ra tio n i vissa fa kan vara tiräckig t. o. m. under hösten. I amänhet torde man dock kunna använda en något ägre koncentration, försagsvis o,s % under juni och jui, men däremot innebär det säkerigen i normaa fa mycket stor risk att underskrida I % under augusti och september-oktober. Under dessa senare månader synes t. o. m. - åtminstone om hög uftfuktighet i samband med ångvariga regnperioder är rådande - en något högre koncentration av försagsvis I,z % eer i undantagsfa ännu högre böra användas. Under vintern äro möjigheterna ti impregnering av sågat virke av naturiga skä i hög grad begränsade. Vad vinter- och vårsågat virke beträffar, torde detta såsom förut framhåits i amänhet snabbt torka under våren och därför ej vara utsatt för så stor bånadsrisk som senare sågat virke. Sådant virke bör atså åtminstone under gynnsamma år i viss utsträckning kunna utsättas oimpregnerat i brädgården. De utförda försöken ha emeertid visat, att en viss försiktighet är påkaad. Om värdefuare virke ska skyddas genom impregnering, torde dock en koncentration av i varje fa o,s % vara tiräckig för effektivt skydd ti och med juni månad. För att beysa frågan om den direkta nedfuktningens betydese för bånadsrisken i impregnerat virke anordnades sommaren I943 i brädgård G några mindre försök med utäggning av des oika starkt impregnerade och des både impregnerade och därti hetorkade bräder i särskida provstapar, som fingo igga utan taktäckning direkt utsatta för regn. Provstaparna utsattes des i sutet av jui och des i början av oktober. Sammanagt omfattade dessa försök 2I f 4 X 4" bräder utan bånad vid utäggningen i brädgården. Försöksbräderna genomgingas på förut beskrivet sätt våren I944 Det visade sig härvid, att bräderna i samtiga otäckta stapar bånat synnerigen kraftigt oberoende av om de torkats eer impregnerats. Såunda utgjorde den totaa bånadsprocenten i hetorkade och dessutom med 0,3 % impregnerade bräder tiverkade och utsatta i brädgården den 3I jui 83, r % av hea ytan och i hetorkade och med o,6 % pentaat impregnerade bräder sågade och utsatta den 6 oktober 4I,5 %. Fera andra synnerigen höga bånadsprocenter noterades även utan egentigt samband med torkningsgraden eer impregneringens styrka i virke, som under kortare eer ängre tid varit utsatt för direkt nedfuktning genom regn. Försöken understryka såunda nödvändigheten av att p.o~a tadäcka a,t bräd~årda,r fqrva,rat så~at yirk~,

26 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 25 Fig. 7 Bid från brädgård A med höga stapar, uppbyggda av >>paket>> (c:a % std) med strön mean varje bräda och tämigen breda horisontea och vertikaa meanrum mean varje >>paket>>. Photograph of timber-yard A with high pies buit up of»packets>> (approx. % std) with stickers between each pair of boards and fairy wide harizonta and vertica spaces between the )packets>. B. Torkningsförsök Försök 5 Bånadsrisken i otorkade, havtorkade och hetorkade 3/4 X 3" furubräder, utagda vid oika tidpunkter i brädgård juni I94:J-jui I945 Försökets anordning. Från och med juni 1943 ti och med jui 1945 utsattes i brädgård A med så jämna tidsinterva som den ordinarie produktionen vid sågverket tiät vissa kvantiteter av %x 3" otorkat, havtorkat (torkningstid 28 timmar) samt hetorkat (torkningstid 56 timmar) virke. Försöksvirket utgjordes vid varje utsättning av 4 stycken s. k.»paket>>, vart och ett utgörande c:a o, 75 std redan vid tiverkningen ströagda bräder (omkr. I 200 i varje paket). Varje paket motsvarade en vagnsast resp. en fu börda för brädgårdens brokran, med vars hjäp uppbyggandet av en stape, bestående av dyika paket, fubordades på mycket ko~t tid (fig. 7). För att försöksvirket skue få så ika pacering i brädgården som möjigt och torkningsbetingeserna bi fut jämförbara utades provpaketen - 2 bredvid varandra och 2 ovanpå dessa - i botten på en stape mitt i densamma. Efter utä(si5nin~en av försök;)virket om}avs detta omedejbart mec]. rec].an torrt virk~

27 26 ERIK BJÖRKMAN 35: 7 Fig. 8. Fyra >>provpakeh av %x 3" bräder, inagda i botten av en stape av hetorkat virke av annat sag, som omgiver försöksbräderna uppti och på sidorna. Brädgård A. Se försök 5 Four»sampe packets» of %x 3" boards paced beneath a pie of >>fuy dried} wood of another kind which surrounds the test boards above and at the sides. Timber-yard A. See experiment s.

28 35' 7 BRÄDGÅRDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 27 både på sidorna och ovanför (fig. 8).1 staparna med dyika innesutna provpaket stodo aa i en enda rad efter varandra mitt i brädgården, där torkningsförhåandena av at att döma borde ha varit identiska. Genom dessa utsättningar av provpaket kunde risken för bånad under oika årstider i oika fuktigt sågat virke undersökas. Luftens reativa fuktighet samt temperaturen mitt i meanrummet mean de 4 provpaketen registrerades i ett stort anta fa medest termohygrografer av typ >>Haenni>> (se BJÖRKMAN 1946 a, sid. 22). Dessutom uttogos borrspånsprov med 8 mm tiväxtborr I gång i veckan för faststäande av virkets torkningshastighet (jfr BJÖRKMAN 1946 b, sid. 25). Första uppträdandet av ytbanad i varje provpaket antecknades, men sutrevision av bånadsfrekvensen i försöksvirket i varje provserie utfördes icke förrän senare, i huvudsak vid två tifäen i samband med staparnas rivning och virkets skeppning nämigen försommaren 1944 och hösten 1945 Härvid sorterades bräderna med hänsyn ti bånadsintensiteten i 6 kasser såsom förut nämnts, varefter den sammanagda >>bånadsprocenten>> i varje provserie uträknades. Sammanagt omfattade försöksmateriaet 77 provserier, vardera bestående av i medeta %X 3" bräder, varigenom atså tihopa bräder bevo föremå för bedömning med avseende på förekommande bånad. I fig. II har bånadens utbredning i oika behandat virke vid försökets avbrytande angivits i form av stapar, och dessutom har försöksvirkets fuktighetshat (uttryckt i procent av torrvikten) inagts i form av torkningskurvor. I samma diagram har sutigen uftfuktigheten och temperaturen på fritt fät utanför brädgården angivits. Dessa ha uttryckts såsom medevärden per vecka (medeta av registrerade värden varannan timme; jfr BJÖRKMAN 1946 b, sid. 27) under hea försöksperioden. I och för jämförese med normaförhåandena ha även Statens meteoroogiska och hydroogiska instituts medevärden för temperatur och uftfuktighet under ängre tid (månadsmedeta) på samma pats inagts. Försökets resutat. De utförda termohygrografobservationernas resutat kunna här icke i detaj behandas utan endast i korthet något nämnas vad de i princip visat. Såsom vid iknande mätningar av temperatur och uftfuktighet mean massavedsvätor (jfr BJÖRKMAN 1946 a) visade registreringarna av >>mikrokimatet>> inne i oika torra stapar betydigt högre uftfuktighet och ägre temperatur i stapar av fuktigt virke än i stapar med torrt virke (fig. g). Vidare voro variationerna både beträffande uft- 1 Att icke hea stapar användes som försöksenheter berodde på det atför stora - och dyrbara - utförande försöket då skue ha fått. Genom särskida mätningar med termohygrografer kunde för övrigt konstateras, att fuktighets- och temperaturförhåandena i centrum av provpaketen inagda i en stape bevo identiskt ika motsvarande förhåanden i en stape, som het och hået bestod av bräder av samma sag, som ingick i provpaketen. Metoden med inäggning av mindre virkespartier (c:a 5 ooo bräder) i stapar med torrt virke kunde såunda anses ika god som att använda hea stapar av samma sags virke.

29 28 ERIK BJÖRKMAN 3 s: 7 Reativ uftfuktiehet % IDO ---- På öppet fät ---- hetorkad stape havtorkad stape otorkad stape Temp. 20'( O' o' Fig. 9 Luftfuktighet och temperatur k. I4 under tiden 23 aug.-25 okt i provstapar av otorkat, havtorkat och hetorkat försöksvirke (% x 3"), utsatt i brädgård A den 23 augusti 1943, samt i det fria under samma tid. Air humidity and temperature at 2 p. m. during the period of Aug. 23-0ct. 25, 1943 in sampe pies of undried,»haf-dried» and >>fuy dried» test boards (% x 3") aid out in timber-yard A Aug. 23, 1943, and in the open air during the same period. Reativ uftfuktighet = reative air humidity.. På öppet fät = in the open. I hetorkåd stape = in»fuy dried» pie. I havtorkad stape = in»ha!f-dried» pie. I otorkad stape = in undried pie. fuktighet och temperatur mean dag och natt betydigt mindre inne i fuktiga stapar än i torra eer i det fria. 1 Genom uppmätning av uftfuktighet och temperatur inne i stapar, som utsatts i brädgården vid oika tidpunkter, kunde torkningsbetingeserna för vid utsättningen oika fuktigt virke föjas. Inne i en stape med fuktigt virke, som utagts under den gynnsammaste torkningstiden maj-juni, kom mikrokimatet mycket snabbt i överensstämmese med förhåandena i en 3amtidigt utsatt hetorkat stape. I början av augusti I943 rådde inne i en stape, som utagts otorkad den 2I juni, samma fuktighet och temperatur som inne i en stape, som utsatts hetorkad i mitten av jui. Trots att virket 1 Med >>torrt>> virke menas i detta sammanhang icke absout torrt virke utan >>skeppningstorrt» (högst 25 % vattenhat i procent av torrvikt) eer >>kooniatorrh (högst 20 % vattenhat), d. v. s. fuktighetstistånd, då bånad icke kan uppträda i virket (jfr försök 2 och 3). Jfr MoLL 1930 och STAUPA<;:H:)J:R 1936.

30 BRÄDGARDSBLANAD OCH DENNAS BEKÄMPANDE 29 vid denna tidpunkt var torrt i båda staparna, voro dock fuktighets- och temperaturvariationerna mean dag och natt under samma tid icke på ångt när så stora som på fritt fät. I en i mitten av jui utsatt otorkad provstape var under samma augustivecka -i motsats ti i den i juni utagda stapen -fuktigheten mycket hög och temperaturen något ägre (se fig. ro). Av fig. ro framgår, att uftfuktigheten inne i denna stape ti stor de hö sig över go %, viket i förening med den samtidigt tämigen höga temperaturen (medeta omkr. 15 o C) utgjorde utmärkta förutsättningar för bånad, som också utbredde sig på i medeta 36,r % av brädernas yta. I stapen med otorkat virke, som utsattes i brädgården den 2I juni, utgjorde bånadsfrekvensen r8,9 % men i stapen med hetorkat virke endast o,z % (jfr fig. rr). Av fig. II framgår, att bräder utagda i fuktigt tistånd under höst och vinter icke torka ned ti omkr. 20 % vattenhat - viket utgör mået för torkningen i brädgårdar åtminstone i Sverige - förrän under föjande vår men att virke, som utägges i fuktigt skick under våren och sommaren ti och med förra häften av augusti, når tifredsstäande torrhet på kort tid, i stort sett hastigare ju tidigare under året utäggningen i brädgården skett. Virke som utagts under.hösten undergår dock en viss torkning, så att vattenhaten tämigen hastigt går ned ti 30 a so % av torrvikten, men virke utsatt under högvintern bibehåer däremot i stort sett sin fuktighet ända ti torkningen börjar under apri-maj och då försiggår så snabbt, att den definitiva torkningen ned ti 20 % vattenhat eer något därunder fubordas praktiskt taget ika hastigt som beträffande under hösten utagt virke av samma dimension (jfr ]ERNBERG 1929, SAHLMAN 1933). I de havtorkade bräderna utgjorde vattenhaten vid utäggningen i brädgården under tiden juni 1943-jui 1944 i medeta % av torrvikten men varie,rade under tiden september 1944-maj 1945 mean 32 och 45 % beroende på ett ändratförfaringssätt vid sjäva torkningen. Medan torkningen ti och med augusti 1944 tigick så, att varje >>paket» eer >>ass>> nysågat virke kontinuerigt fick passera samtiga 7 värmezoner i torken och förvarades 4 timmar i varje zon, insattes från och med september 1944 två sammankoppade ass samtidigt i torkkanaen var 8:e timme med påföjd att t. ex. första asset passerade zonerna r, 3 och 5 och endast bev stående i zonerna z, 4 och 6 (se fig. 12), varvid torkningstiden såunda utgjorde = 24 timmar. Det andra asset i varje sammankoppad serie passerade däremot zonerna 2, 4 och 6 och bev stående i zonerna r, 3, 5 och 7, varigenom torktiden i detta fa kom att omfatta = 32 timmar. Genom att två virkesass på detta sätt infördes sammankoppade i torken bev torkningen såunda icke ika kontinuerig som om varje ass fick torka inum varje zon, ehuru den totaa torkningstiden i båda faen bev ungefär

31 30 ERIK BJÖRKMAN 35' 7 Fig. 10. Termohygrografdiagram för veckan z-8 augusti 1943 des i det fria, des (på 3 m höjd över marken) i»provpaket» av den 21 juni 1943 i brädgård A utagda otorkade % x 3" bräder, des i >>provpaket» av den 15 jui 1943 i brädgården utagda otorkade % x 3" bräder samt des i»provpaket» av i brädgården den 15 jui 1943 utagda hetorkade % X 3" bräder. densamma, nämigen i medeta 28 timmar. Detta oika torkningsförfarande torde såsom förut nämnts utgöra förkaringen ti den onormat höga vattenhaten i det havtorkade virke, som utsattes i brädgården under vinterhavåret (se fig. n).