Fält- och rötkammarförsök avsedda att utröna skyddsverkan hos olika träimpregneringsmedel

Transkript

1 '. Fät- och rötkammarförsök avsedda att utröna skyddsverkan hos oika träimpregneringsmede Fied and De ca y- C ha m ber Experiments to ascertain the Protective Efect of various Wood Preservaives av JOHAN EDEN och ERIK RENNERFEtT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 38 NR 4

2 Johan Eden och Erik Rennerfe/t Fät- och rötkammarförsök avsedda att utröna skyddsverkan hos oika träimpregneringsmede Inedning I den redogörese som tidigare ämnats i Meddeanden från statens skogsforskningsinstitut (EDEN och RENNERFELT 1946) har uppgivits att kommitten för Kommunikationsverkens träskyddsfrågor förutom nämnda undersökning samtidigt anordnat försök des å fätytor, des i s. k. rötkammare för att genom dessa vinna en mera verkighetstrogen kännedom om de provade impregneringsmedens värde. Fätförsöken äro viktiga ur den synpunkten att dessa i fråga om inverkan av kimatiska faktorer bättre än försök enigt kot5metoden ansuta sig ti virkets praktiska användning. Försöken i rötkammare ha gjorts för att utröna om sådana kunna genomföras med tiföritigt resutat på mindre tidskrävande sätt än genom fätförsök. Fät- och rötkammarförsöken ha pågått sedan våren De äro ännu icke sutförda, men hittis vunna resutat torde vara av den betydese och äga det intresse, att de redan nu böra bringas ti mera amän kännedom. Undersökningar enigt kotsmetoden ha givetvis sin stora betydese för bedömandet av ett träimpregneringsmedes värde, men dessa böra nog betraktas mera som en vägedande förhandsundersökning, varigenom man på reativt kort tid kan erhåa en ungefärig uppfattning om impregneringsmedets skyddande förmåga. Enär dyika försök utföras i sutna kovar, vari svamparnas tiväxtbetingeser i rege äro rriycket goda, och på små träkotsar, bir överensstämmesen mean de härvid föreiggande förhåandena och motsvarande rötningsbetingeser ute i det fria mindre god. Störande moment, t. ex. ett impregneringsmedes fjärrverkan, kunna därvid påverka provningen i missvisande riktning. Ett impregneringsmedes fjärrverkan består i att medet genom avdunstning sprider sig i omgivande uft och på så sätt försvagar r. M edde. från Statens skogsforskningsinstiftt. Band 38: 4

3 2 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT ss: 4 svampmyceets tiväxtförmåga. Förutsättningar för en dyik fjärrverkan finnes otviveaktigt i en gaskov av den typ, som använts vid aboratorieförsöken. Vid fätförsöken däremot strävar man i görigaste mån att efterikna de förhåanden, som i naturen påverka virkets rötning. Av ovannämnda skä är det givet att fätförsök måste timätas ett större praktiskt värde än kotsförsök. Kap. I. FörsÖkens panäggning Ferstädes ha under det sista årtiondet både i Sverige och utomands fätförsök anagts (BuNT och GARRAT 1939, HÄGER 1941). I dessa kan man studera effekten av växingarna i nederbörd, köd och värme samt oika jordarters inverkan på impregneringsmedens förmåga att skydda virke mot angrepp av rötsvamp. 1. Va av virkesdimensioner ti fätförsöken. Dyika fätförsök kunna anordnas på oika sätt. Antingen kan man använda spintved i kena dimensioner eer också virke som överensstämmer med det i praktiken använda. Båda sätten ha sina för- och nackdear. Om virke av kena dimensioner i form av stavar eer käppar användes, erhåes ett reativt snabbt rötningsföropp, då angreppsytan i förhåande ti voymen bir stor. Av samma skä bir det även en jämföresevis kraftig urakning på dyika prov. Då ti sådana försök endast spintved utväjes, är det möjigt att genom vägning noggrant bestämma den i veden upptagna kvantiteten impregneringsmede. På ikformigt utsågade provkroppar kan man även utföra håfasthetsprov medest objektiva metoder. Ehuru fätförsök med provkroppar av små dimensioner otviveaktigt giva mycket värdefua resutat, ha anmärkningar riktats mot detta provningssätt (BuNT och GARRAT 1939, sid. 92). B. a. har påpekats att urakning och avdunstning bir atför stor från dyika provkroppar samt att sprickbidning, som hos runt virke t. ex. stopar verkar nedsättande på varaktigheten, ej uppträder hos det kena virket. Därför har man yrkat på att även virke av i praktiken gängse dimensioner ska ingå i fätförsök. Genom beräkning av spintvedsvoymen i stoparna och vägning av virket före och efter impregneringen kan även å rundvirke ett tämigen exakt värde på mängden impregneringsmede i spintveden erhåas. På träskyddskommittens försöksytor ha av nyss nämnda skä både fyrkantvirke och rundvirke utsatts. Fyrkantvirket utsågades i dimensionerna soxsxz cm, och av rundvirket apterades des 2,25 och des 0,75 m ånga bitar med en grovek av rs-zs cm. Varför två oika ängder på rundvirket

4 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 3 vades, berodde på att fördeningen av impregneringsmedet i korta stopar -ti föjd av medets inträngande även från ändarna- bir mera ikformig än i ånga. De förra erhåa en mera ideaisk impregnering än de senare, vikas impregnering motsvarar den som erhåes i praktiken. 2. Försöksytornas äge och beskaffenhet. Vid va av försöksytor var det ett önskemå des att nederbördsförhåandena skue vara oika, så att en oika kraftig urakning skue erhåas, des att åtminstone på något hå försöksytor på väsentigt skida marksag skue utäggas. För att tigodose kravet på oika nederbörd utades provytor i Simångsdaen utanför Hamstad (försöksyta I), på Lunnaby vid Växjö (försöksytorna II och III) och i Ljungbyhom söder om Kamar (försöksyta IV). Dessa tre patser igga på ungefär samma breddgrad. Temperatur- och nederbördsförhåandena framgå av tabe r. Tabe 1. Temperatur- och nederbördsförhåanden på träskyddskommittens försöksytor. Temperatures and precipitation on the Experimenta Pats of the Wood Proteetian Committee. Pats I,ocaity Medetemperatur A verage temperatures Medenederbörd Precipitation Februari Jui February Juy Året Annua mm - Simångsdaen ,9 + 16, I 045 Växjö (Lunna by)... -2,5 + 16, Kamar (Ljungbyhom).. -!,2 + 16,7 + 6, Betr. temperaturen gäer siffran för Hamstad. J ordmånen utgöres på försöksytorna I, II och IV av sandbandad era, och innan ytorna utvades för kommittens räkning ingingo de i den brukade åkerjorden på resp. fastigheter. Vid Lunnaby utades även en försöksyta i sand- mark, beägen i skog (försöksyta III). En mekanisk anays, utvisande fördeningen av de oika partikegrupperna återfinnes i tabe z. I tabeen ingå även anayser från jordarter ingående i växthusförsöken. Dessa anayser visa, att provet från Simångsdaen är det finkornigaste, medan skogsytan vid Växjö innehåer mest av de grovkorniga beståndsdearna. Markens reaktionstaigger på aa fätytorna på den sura sidan, jorden i växthuset är däremot neutra. Haten av organisk substans är på samtiga fätytorna åg, i växthusjorden är den däremot ganska betydande, särskit i övjorden. r*-medd. från Statens skogs forskningsinstitut. Band 38: 4

5 4 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 38: 4 Tabe 2. Mekanisk anays av jordprov från försöksytorna. Mechanica anayses of soi sampes from the Experimenta Pots.1 Grov- Fin- Grov- Me- Grov- Grov- Finan- Finmo Ler grus grus sand mo mjäa mjäa Bas- Göd- Försöksyta sand mine- för- Experimenta ,6- o, z- O,o6- o, o z- o,oo6-6-2 r a ust Pots o, ,6 0,2 o,o6 0,02 o,oo6 o, o o z index mm mm mm mm mm mm mm mm % % % % % % % % % % ph Simångsdaen 2,9 2,4 7, 2 I7,5 45,3 I3,7 3,2 I, 5 6,3 8,22 S,I 5, 25 Lunna by åker s, o 7,3 23, I 35, I 14,5 s, I 2,3 2,4 5, 2 I4,04 4> 5 s, 74 Lunna by skog 6, I I6, II, z 7, ,7 I, 9 4,5 20,55 4,2 5,24 Ljungbyhom 3,2 4, I I2,7 I6,9 20,8 I9,o II, 4 5,I 6, 8 5, ,5I Växthus... 4,3 I,o 2,9 3,0 22,8 II, 9 9,5 II, 9 32,7 II,40 13, I 6,92 erjord Växthus... 4,5 5,8 9,9 7,3 19,6 S,I ,2 12,28 30,7 övjord 1 Soi fractions are sta ted in miimeters. 6,971 Försöksytornas storek är ca I5 x 30 m. F ör att tiförsäkra kommitten förfoganderätt över desamma under tiräckigt ång tid ha uppåtesekontrakt upprättats på 25 år från och med I943 och intecknats. J. Rötkammarförsök i gruva. En amän erfarenhet är att virke i gruvor ofta snabbt angripes av rötsvampar. Kommitten besöt därför att även anordna försök i en gruva och överenskommese träffades med Höganäs-Bieshoms AB att få förägga gruvförsöken ti nämnda boags gruva i Nyvång. Enigt gruvförvatningens erfarenhet har oimpregnerat virke där en mycket ringa motståndskraft mot angrepp av rötsvampar. Varaktigheten för dyikt virke uppskattas ti endast ett a två år. Den pats, som utsågs för ifrågavarande försök, är beägen ungefär go m under jordytan. I denna gruvort råder året runt en jämn temperatur av ca +rro C och uftfuktigheten är mycket hög, omkring g8-ioo %- 4 Rötkammarförsök i växthus. I syfte att påskynda rötföroppet panerade kommitten iknande försök även i växthus. Avsikten med dessa försök och även med gruvförsöken var att förutom ett snabbt rötningsföropp även få erfarenheter beträffande provningsmetodik m. m. För ordnarrdet av växthusförsöken träffades överenskommese med Statens Växtskyddsanstat om utpacering av försöksvirket i ett av dess växthus vid Bergshamra, strax norr om Stockhom.

6 38: 4 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 5 Kap. II. Anskaffning och behanding av försöksvirket Ett känt förhåande är att virke i naturigt skick, d. v. s. icke behandat med något impregneringsmede, motstår rötangrepp på mycket oika sätt beroende på dess beskaffenhet. Virke av kärnfu fura har såunda större motståndskraft mot röta än frodvuxet och kärnfattigt. Växtpatsen för ett träd både ifråga om marksag och geografiskt äge kan förmodas inverka, när det gäer motståndsförmåga mot röta. Likaså är det bekant att virke från rotdeen av en fura är varaktigare än från toppdeen. Detta torde ha sin naturiga förkaring däri att rotdeen har större hartshat och högre voymvikt än toppdeen. Härmed sammanhängande förhåanden har föranett träskyddskommitten att nedägga specie omsorg på att få försöksvirket så ensartat som möjigt för att på så sätt undvika att oikheter ifråga om ursprungiga egenskaper skue i någon högre grad kunna påverka rötningsförhåandena och därmed försvåra bedömningen av impregneringsmedens skyddsverkan. På försag av Teegrafstyreisens representant besöt kommitten, att at försöksvirke skue anskaffas från småändska högandet. Virke av fura ansågs nämigen här vara av en god medekvaitet för andet. Det bestämdes, såsom förut nämnts, att både fät- och rötkammarförsöken skue omfatta fyrkantigt och runt virke. Uttagningen av at detta virke skedde i mitten av juni Fyrkantvirket. Fyrkantvirket anskaffades från tvenne mindre sågar i närheten av Hestra. Vid dessa sågar utvades ett anta vinterhuggna, obarkade och såunda praktiskt taget råa rotstockar av ta, vika voro så kvistrena som möjigt och samtidigt hade så stor spintved, att ribbor om ca 6 cm bredd kunde erhåas ur spintveden. Ribborna utsågades ur stockarna på så sätt, att de bivande stavarnas bredsida (5 cm) atid kom att igga så paraet med ett radiasnitt som möjigt. Årsringarna bevo såunda genomgående pacerade vinkerätt mot stavens bredsida och atså på samma sätt som i de mindre provkotsar, vika använts vid de mykoogiska proven. Provstavarna apterades ur varje ribba omedebart efter sågningen, sedan först ett stycke om ca r m ängd bortkapats från ribbans rotdel Därefter avsågades stavarna ur sådana dear av ribbans spintved, vika voro fut kvistrena och utan några syniga fe såsom kådåpor m. m. Med hänsyn ti krympning och senare hyving av stavarna ti en exakt dimension av so x 5 x z cm sågades dessa stavämnen icke mindre än 52 x 6 x 2, 5 cm. Antaet på så sätt uttagna stavar utgjorde närmare r ooo st. För varje försöksserie (r7 st inom 4 ytor) räknades med ro stavar. Därutöver erfordrades en de stavar för gruv- och växthusförsöken. stavarnas numrering har skett så, att de utvada stockarna betecknats med oika bokstäver från A-S. De ur stockarna utsågade ribborna numrerades med I, II, III o. s. v. och de ur ribborna apterade stavämnena sutigen med ett öpande

7 6 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT nummer. Detta är stavens registreringsn!mmer i de, fortsatta försöken. Numret skrevs på den de av staven, som vätte mot stockens topp. På ett anta stavar undersöktes torkningsföroppet. Detta framgår av diagrammet på fig. r. 5QQL--L--~~--~--L-~--~~~~9~~10' vecka~ O week~: Fig. r. Torkningsföroppet hos oimpregnerade stavar. Progress of drying in untreated stakes. De utsågade provs~avarna uppades direkt efter apteringen i gesa stapar och voro under hea sommaren täckta med tak. Detta ansågs nödvändigt ti förhindrande av båyteskador. Efter förvaring på nämnda sätt översändes stavarna i början av september ti Statens Provningsanstat i Stockhom. Sedan stavarna där kapats ti 50 cm ängd och hyvats ti dimensionen 5 x z cm, översändes hea partiet ti Vattenfasstyresen, där det förvarades i ett kontorsrum, tis impregnering skedde. Provbitarna försågos nu med nummerbrickor av auminium. Dessa anbragtes i samma ände av staven, där numret förut påskrivits. För den framtida bedömningen av rötangreppen ansågs det kunna bi av vikt att känna ti ursprungiga oikheter i fråga om årsringsbredd och voymvikter m. m. hos provvirket. För den sku har beträffande det fyrkantiga virket uppgjorts ett protoko över samtiga i försöken ingående stavars årsringsbredd samt vikt per styck och per m 3 (i ufttorrt tistånd) före impregneringen. 2~ Rundvirket. Från ett av Teegrafverkets stapuppag i Småand uttogos 6, 7 och 8 meter ånga stopar avverkade vintern I94I--42. Inaes utvades gs stopar. De utvada stoparna voro sådana, som representerade medekvaitet med avseende på spint-

8 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 7 vedshat. Överdrivet kvistiga stopar medtogas icke. Ej heer uttogos stopar med s. k. tjurbidning, kådåpor eer andra mera påtagiga missbidningar. stoparna voro reativt torra, viket framgick därav, att de vid uttagningen voro försedda med mindre torksprickor på ytan. Aptering av at virke skedde i Åsbro och påbörjades omedebart efter sedan virket ankommit dit den 2g.6. Ur stoparna apterades 2,25 resp. 0,75 m ånga provbitar, vika försågas med nummerbrickor av auminium. Ä ven hos de runda provbitarna faststädes torkningsföroppet genom vägning. Tjugo o, 73 m bitar vägdes med ungefär en veckas meanrum inti dess impregnering företogs. I ta_be 3 ha medetaen av vikterna per m 3 för provbitar från oika höjdäge i en stope sammanstäts. Tabe 3 Vikt per m 3 för 0,73 m ånga bitar från oika höjdägen i stammen. Weight per m 3 of 0,73 m ang pieces from different trunk eves. Avstånd i m från Datum rotändan Da tes Distance in m from butt end ,oo~1, oo o ,75-2, ,5o-3,z ,25-4, ,oo-4, ,75-5, Att åstadkomma fu ikformighet beträffande det runda virkets kvaitet har. icke varit möjigt. Vissa oikheter måste atid förutsättas och det är därför av vikt att dessa oikheter bi noga registrerade före försökets igångsättande. De runda provbitarna företedde såunda på grund av sina ursprungiga ägen i skida stopar oika egenskaper med avseende på b. a. vikt per m 3, årsrings bredd, spintvedshat och kvistighet. Dessa oikheter ha angivits i ett särskit protoko. Enigt programmet skue de runda provbitarna vara 2,25 resp. 0,75 m ånga. Omedebart före impregneringen har emeertid från varje provbits toppända avsågats en trissa, avsedd att förvaras för event. kontro. Avsågningen har gjorts så, att provbitarna efter kapningen bivit 2,23 och 0,73 m ånga. Sedan provbitarna på förut angivet sätt bivit uttagna och karakteriserade, stapades desamma för ytterigare torkning. stapingen skedde så, att ett meanrum på ca I dm förefanns mean varje provbit. Mean de oika varven i samma stape pacerades endast två bitar såsom meanägg. I programmet för fätförsöken var angivet, att provbitarna under torkningen skue förvaras ute i det fria, där so och ev. regn ikformigt kunde komma åt desamma. Med anedning av de ogynnsamma torkningsförhåanden, som voro rådande under större deen av torkningstiden, ha dock staparna varit täckta mesta tiden, enär risk annars ansågs föreigga för att virket skue bi båyteskadat. Sådana skador ha icke iakttagits.

9 8 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT Kap. III. Försöksvirkets impregnering Av fera orsaker ansåg träskyddskommitten det önskvärt, att impregneringen av försöksmateriaet städes under kontro av en utomstående opartisk officie institution. För detta ändamå anmodades Statens Provningsanstat att kontroera impregneringens utförande. En representant för denna anstat var närvarande under impregneringen och kontroerade impregneringsösningar, vätskeupptagningar m. m. I. Använda impregneringsmede. Samma impregneringsmede ha använts som vid den mykoogiska aboratorieundersökningen, nämigen Basiit UA, Boidensat, Boidens fuorsat och kreosotoja. Deras sammansättning anayserades på Provningsanstaten före användningen. Meden förvarades mean impregneringarna under anstatens sigi. Anayser av impregneringsmeden åte.rfinnas i kommittens tidigare redogörese (EDEN och RENNERFELT rg46). Enigt uppgjort program skue impregneringen av både fyrkantigt och runt virke ifråga om upptagning av impregneringsmede så nära som möjigt överensstämma med den som användes i praktiken. För det runda virket räknades med föjande upptagningar per m 3 totavoym, normakvantiteten, nämigen: för Basiit UA ,5 kg >> Boidensat ro,5 >> (totasat) >> Boidens fuorsat.... 2,5 )) >> kreosotoja go >> Som det runda virket beräknats håa i genomsnitt en spintvedshat av 66,7 % och endast spintveden upptager impregneringsmede, bir upptagningen räknad enbart per m 3 spintved föj ande: av Basiit UA.... >> Boidensat..... >> Boidens fuorsat..... >> kreosotoja.... 5,25 kg rs,s )) (totasat) 3,75 )) I35 >> För att motsvara norma upptagning har atså ett visst anta av de fyrkantiga stavarna (ren spintved) impregnerats så, att de upptagit sistnämnda mängd impregneringsmede. Dessutom har ett ika stort anta fyrkantstavar impregnerats med en kvantitet som är 50 % större. Samma anta stavar ha också impregnerats med kvantiteter, som igga ägre, nämigen en med 67 och en med 45 %av den som motsvarar norma upptagning. Den högsta upptagningen har betecknats med a, den näst högsta (motsvarande norma) med

10 38:4 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 9 b, den näst ägsta med c och den ägsta med d. Av vart och ett av de fyra impregneringsmeden ha såunda impregnerats fyra försöksserier och dessutom har en en serie oimpregnerat virke medtagits, d. v. s. sammanagt ingå 17 serier på varje yta (tab. 4). Vid impregnering av det runda virket har endast normakvantiteten använts. Då även här 4 oika impregneringsmede medtagits bir det 4 försöksserier på varje yta, varti kommer en oimpregnerad eer sammanagt 5 serier. 2. Impregnering av fyrkantvirket. Impregneringen av stavarna skedde i början av februari 1943 på Boidens aboratorium i Stockhom. Innan impregnering kunde ske, var det nödvändigt att utföra vissa försöksimpregneringar för att komma underfund med vika upptagningar av impregneringsösning, som kunde påräknas, och hur behandingen med hänsyn härti skue äggas. Samtidigt med dessa förundersökningar kontroerades att inträngningen av impregneringsösning genom spintveden skedde på ett fut tifredsstäande sätt och i varje fa ej sämre än vad förhåandet är i praktiken. Sedan virkets förmåga att upptaga impregneringsösning såunda undersökts, kunde den sathat faststäas, som ösningarna skue håa för att upptagningen skue bi den enigt programmet föreskrivna (tab. 4). Tabe 4. Sammanstäning av impregneringen av fyrkantvirket. Impregneringsösningarnas styrka, föreskriven och verkig upptagning av impregneringsmeden m. m. Strength of preservative soutions, prescribed and actua absorptions of the preservative, etc. at impregnation of the stakes. Verkig upptagning av sat eer Impregnerings- Föreskriven Beteck- ösningens upptagning Impregneringsmede oja, kg/ma ni ng sathat kgfm3 spintved Preservative spintved Designatian % Absorption pre concentration per cent of the soution scribed in kg/m3 sapwood Actua absorption of sa t or o i in kgjm3 sapwood Basiit UA... B a I, I5 7,9 7,6 Tanaith U... B b 0,77 5,3 s, r Be O,SI 3, 5 3,4 Bd 0,34 2,3 2,2 Boidensat... A a 3,46 23,8 23,6 Boiden sat... Ab 2,29 15,8!5,7 A c I, 52!0,5!0,4 Ad I, 02 7,0 7,0 Boidens fuorsat... F a 0,84 s, s 5,9 Boiden fuorine sat. F b 0,55 3,8 3,9 F c 0,39 2,5 2,7 F d 0,~4!,7!,7 Kreosotoja... Kr a 200!94 Coa-tar creosote... Kr b 135!38 Kr c go 8g Kr d 6o ss

11 10 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 38: 4 Impregneringen med satösningar skedde på föjande sätt. Sedan stavarna inagts i impregneringscyindern, utsattes desamma för ett vacuum om 650 mm Hg-peare under 45 min (ink. den.tid, som åtgått för att uppnå detta vacuum). Därefter påtappades ösningen, så att stavarna bevo fut ne.dsänkta i denna. Omedebart därefter utsattes ösningen för ett tryck om 7,5 kgfcm2 och detta bibehös under 1 1 / 2 timme. Med erfarenhet från försöksimpregneringarna förutsattes att upptagningen genom nämnda behanding skue bi 690 kg ösning per m 3 Impregneringen med kreosotoja måste utföras på något oika sätt för de skida upptagningarna. För zoo, 135 och 90 kg upptagning användes först ett ufttryck, som växade mean z, z och 4,7 kgfcm2 under.en tid av ca IO min. Därefter föjde ett ojetryck varierande mean 7,5 och 7,8 kgfcm2 under en tid av 30 min. Ett därpå föjande vacuum uppgick ti 650 mm Hg-peare under min. Det visade sig att upptagningen per m 3 av oja varierade avsevärt för stavar, som på så sätt underkastades samma behanding. Av stavar, som beräknades få en upptagning av t. ex. 135 kg, togo en de upp närmare zoo kg och andra endast 90 kg. Ti föjd av dessa stora variationer i upptagning bev det nödvändigt att impregnera ett reativt stort anta stavar för att få ett tiräckigt anta dyika, vars upptagning ej atför mycket avvek från den avsedda. Att åstadkomma en upptagning av 6o kg oja per m 3, d. v. s. den i programmet angivna ägsta kvantiteten, visade sig omöjigt med det ovan beskrivna behandingssättet. Ojefördeningen i stavarna visade sig nämigen bi atför ojämn. Därför bestämdes, att denna upptagning skue åstadkommas genom att ösa ö jan i aceton. Behandingen bev därför enahanda med den som använts vid impregnering med satösningar. Efter försöksimpregneringar kunde beräknas att uppe tagningen per m 3 av en ösning av aceton och kreosotoja skue bi ca 560 kg och därför bandades z,78 kg oja med z3,z3 kg aceton, d. v. s. ojan ingick med 10,7% i ösningen. Lösningarna av Boidens vaniga sat och fuorsatet hade under impregneringen en temperatur av ca Io C, under det att ösningen av Basiit UA uppvärmdes ti 69 a 70 C. Kreosotojan, som användes för zoo, 135 och 90 kg upptagning, hö en temperatur av 90-Ioo C. Bandningen med aceton hade rumstemperatur. Med hjäp av de vägningar, som företogos omedebart före och efter impregneringen, uträknades upptagningen av oja samt impregneringsösning och sat des per styck des per m 3. I tabe 4 har medetaet av upptagningen per m 3 för varje serie angivits. Virkets fuktighet påverkar i hög grad upptagningen av impregneringsmede. Speciet gäer detta kreosotoja. I samband med impregneringen undersöktes Tabe s. Fyrkantstavarnas fuktkvot före impregneringen. The moisture conte:\ts of the stakes before treatment. stav nr Stake No Beteckning Designatian a b c d e 7Z7 8,7 9,4 g, o 9,3 8, , ,5 9,9 8, ,5 9.3 g, 9 g, o 8,5

12 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGSMEDEL I Tabe 6. Nedböjning vid oika beastning och böjhåfasthet hos fyrkantvirket. Bending down of the stakes at varying oads and estimated breaking strains. stavens Beräknad stake Nedböjning i mm vid en beastning i kg av böj håfast- Bending down in mm at kg oads of het i kgjcm2 Ursprungsbeteckning breaking strain Estimeted Designatian II4 2I kgfcm2 nr No I I4 c v 3-- 2, 82 M VI I,- 3,00 O XIX 2,9 3,09 O XIX I,5 3, I 5 2,go 3, ,50-3, 5o 3, 7 5 4, ,00 s, 7 5-3, 8 5 4, , 6o Medeta Average - S,o I I 03I 1100 hs;(/ {//1 &1-de!75o &dens/uor /000!JOO soo~--~--~--~---l-~-+--~~-~---- o 2 3 -f 5" veckor we e/w Fig. 2. Torkningsföroppet hos satimpregnerade stavar. Progress of drying in sat-treated stakes. därför på sammanagt 9 st provstavar virkets fuktighet. I medeta för dessa 9 stavar har fuktkvoten befunnits vara 9,31. På tre av dessa stavar undersöktes dessutom hur fuktkvoten förhö sig i oika sektioner av en och samma stav. stavarna uppdeades därför i fem st I dm ånga stycken, vika märktes i föjd med a, b, c, d och e. Fuktkvoten i dessa oika deiar framgår av tabe 5- Härav synes, att fuktigheten är åg och betydigt ägre än vad som kan åstadkommas vid impregnering i praktiken. Detta förhåande torde borga för att inträngningen bivit både jämn och fuständig. Fuktigheten i stavarnas mitt var, såsom synes, något högre än i ändarna. 1 Fuktkvot är ika med fuktigheten angiven i % av träets absouta torrvikt. z*-m edde. från Statens skogsforsknngsinstit,ut. Band 38: 4

13 12 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFEL T 38: 4 I detta sammanhang bör också nämnas, att fyra stavar provades med avseende på böjhåfastheten. Detta gjordes med två oimpregnerade samt med två med Boidensat impregnerade stavar. Proven utfördes vid Statens Provningsanstat, i en apparat för undersökning av böjhåfastheten. Resutatet framgår av tabe 6. Efter impregneringen stapades virket inomhus i en icke uppvärmd oka. stapingen skedde så, att stavarna ades på kant och avståndet mean varje stav var ca 3 cm. Avsiktei'-härmed var att få uttorkningen att försiggå reativt ångsamt. På så sätt förvarades fyrkantstavarna ti den 5 apri eer sammanagt under ca 9 veckor, då samtiga transporterades ti Teegrafverkets huvudförråd i Ävsjö. Där stapades de utomhus ängs en mot söder vettande vägg. stapingen skedde på samma sätt som tidigare inomhus. Aa oimpregnerade och satimpregnerade stavar uppades i stapar skida från de kreosotimpregnerade. För saternas ändamåseniga fixering anses det önskvärt att virkets uttorkning efter en impregnering ej sker atför hastigt. Detta gäer speciet för virke impregnerat med Basiit UA. För att få en kontro på hur denna uttorkning skett hos försöksvirket vägdes efter impregneringen ca 15 stavar från varje grupp med 14 dagars meanrum. Torkningsföroppet framgår av diagrammen i fig. 2. En jämförese mean dessa diagram och diagrammet i fig. I visar att torkningen gått ångsammare än hes det nyuttagna oimpregrierade virket. J. Impregnering av rundvirket. Denna påbörjades de sista dagarna i augusti månad 1942 inom Teegrafverkets förrådsokaer i Ävsjö, där Boidens Gruvaktieboag fått tistånd a~t montera upp sin försöksapparat för träimpregnering. Denna apparat är i princip byggd såsom en tryckanäggning och kan atså arbeta med ufttryck och vätsketryck upp ti närmare 15 kgjcm2 samt vacuum ned ti ca 65 mm Hg-peare. Apparatens impregneringscyinder har en invändig diameter av o, 5 m och en cyindrisk ängd av 2,25 m. Det behandingssätt, som efter vissa förförsök visade sig vara ämpigast för samtiga vattenösningar, var föjande. Virket utsattes i impregneringscyindern först för 650 mm vacuum under 45 minuter. Därvid har icke inräknats den tid, som erfordrats för att uppnå nämnda vacuum. Under bibehåande av detta vacuum påfydes ösningen från den ovanför impregneringscyindern beägna behåaren. Därefter utsattes impregneringsvätskan för ett övertryck av 9 kgjcm2, viket genom en kompressor åstadkoms på vätskan i övre cyindern. Genom en röredning stod denna i förbindese med den undre. Detta tryck bibehös under en tid av 120 minuter. Efter denna tryckperiod och sedan impregneringsvätskan borttransporterats från impregneringscyindern utsattes virket på nytt för ett kortare vacuum om 650 mm Hg-peare. Detta vacuum hade en effektiv varaktighet av 15 minuter. Med denna behanding visade det sig att de 2,23 och 0,73 m ånga provbitarna i genomsnitt togo upp resp. 380 och 470 kg vattenösning per m 3 totavoym. Med edning av dessa upptagningar uträknades viken sathat de oika impregneringsösningarna skue håa-för att den önskade sathaten per m 3 totavoym skue erhåas. Dessq. hater finnas angivna i tabe 7. Vid impregnering med Basiit UA hade vätskan en temperatur av ca 6o C och vid impregnering med de båda Boidenpreparaten en temperatur av ca I2. Vissa provimpregneringar utfördes ikaså för att få fram ämpigaste behandings-

14 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGS~iEDEL 13 Tabe 7 Sammanstäning över använda satösningar och beräknad upptagning av ösning och sat vid impregnering. av rundvirket. Strength of preservative soution and estimated absorption of soutions and sats at treatment of the poes. 2,23 m provbitar o, 7 3 m provbitar Sampes of 2.23 m Sampes of o. 73 m Basiit UA... o, g z o 0, ,57 Tanaith U Boidensat... 2, ,5 2, z ,7 Boidens fuorsat... 0, , 53 0,5f 470 2, 5 I Beräknad upptag- Beräknad upptagsathat sathat Impregneringsmede ning i kg, per m' av ning i kg per m 3 av Preservativ e Estimat~d' absorption Estimated absorption i% in kgjm3 of i% in kg/m' of concentra- concentra- tion per cent Lösning Sat tian per cent Lösning Sat soution Sats soution Sats Tabe 8. Verkig upptagning i medeta av impregneringsmede i rundvirket. Actua average absorption of preservatives in the poes. Verkig upptagning i kg per rn3 Actua absorption in kgjm3 Impregneringsmede 2,23 m bitar 0,73 m bitar Preservativ e Sampes of 2.23 m Sampes of 0.73 m Totavoym Spintved Totavoym Spintved Tota voume Sapwo\d Tota voume Sapwood Basiit UA ,6 4 8.Tanaith U Boidensat... 9,9 13,8 10,8 15, r Boidens fuorsat...., 2, 7 3,6 2,7 3,6 Kreosotoja II6 Coa-tar creosote sättet vid impregnering med kreosotoja. Föjande behanding visade sig resutera i en upptagning av go kg per m 3 totavoym. Sedan virket pacerats i impregneringscyindern och denna tisutits, utsattes virket för ett ufttryck om 4, s.-4, 8 kgfcm2 under en effektiv tid av 20 minuter. Med bibehåande av detta tryck fydes cyindern med kreosotoja uppvärmd ti go a 100 C, varpå trycket ökades ti 9 a IO kg per cm2 Detta bibehös under en tid av 120 min. för de 2,23 m ånga och under go min. för de 0,73 m ånga bitarna. Sedan ojan avtappats utsattes virket under 6o min. för ett vacuum om 650 mm Hg-peare. På detta sätt impregnerades sedan de för fät- och rötkammarförsök uttagna runda provbitarna. Utöver det anta, som angivits i programmet för dessa försök, impregnerades en de bitar, avsedda för extra försök. Genom vägning före och efter impregneringen har konstaterats vika upptagningar av impregneringsmede, som erhåits för varje bit. Dessa upptagningar,

15 14 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFEL T Tabe 9 Fuktkvoten hos rundvirket före impregneringen. Maisture contents of the poes before treatment Provbitens nummer Number of the sampe Yttre häften av spintveden Outer part of sapwood Fuktkvoten hos rundvirket J\!Ioisture contents of the poes Inre häften av spintveden Inner part of sapwood Kärnveden Hearhvood 0,73 m ånga I 57 rs, 6 20,5 2 I, IS, 3 19,7 19,9 173 r8,9 20,6 20,6 I?I IS,o 19,4 19,4 2, 2 3 m ånga 4 rs, 4 2!, 3 22,7 6o 19, I 22,2 23,3 I26 17, o rs, 7 19,5 ISI IS, 8 22,8 23, ,6 19,4 20,8 195 IS,o 19,6 20,6 20! 17,8 20,4 2!,4 som variera något för oika bitar, ha protokoförts. I tabe 8 har medeupptagningen, des per m 3 totavoym, des per m 3 spintved, sammanstäts. Före impregneringen uttogos även av det runda virket vissa provbitar, som av Statens Provningsanstat särskit undersökts med avseende på fuktighetshaten. En sammanstäning av därvid erhåna resutat ämnas i tabe 9 Siffrorna visa även beträffande det runda virket ägre värden än som vanigen uppnås i praktiken. Efter impregneringen uppades at virke inom Teegrafverkets område vid Ävsjö. Virket ströades och täcktes i avsikt att få uttorkningen att försiggå ångsamt och så fuständigt som möjigt och för att ej höstregnen skue öka fuktigheten speciet hos det oimpregnerade virket. Kap. IV. Provvirkets utsättning på försöksytorna I varje försöksyta utpacerades enigt det uppgjorda programmet 170 stavar. A v dessa v oro r6o impregnerade enigt uppstäningen i tabe 4 De IO återstående stavarna voro oimpregnerade. Stavarna utsattes inom en särskid de avytan. Denna de uppdeades i ro rutor och inom var och en av dessa sattes i bestämd ordningsföjd 17 stavar, varav en från varje behandingssätt. För att icke stavar av samma sag inom dessa ro parceer skue få samma äge i förhåande ti ytterområdet, gjordes en viss systematisk förskjutning vid utpaceringen av stavarna. Avståndet mean stavarna är en meter i den ena riktningen och o, 7 5 m i den andra. Av det runda provvirket utsattes 35 st bitar av 2,23 m ängd inom ett om-

16 FÄLTFöRSöK j'vied TR.'\IMPREGNERINGSMEDEL 15 råde och ika många av 0,73 m ängd inom ett annat område av ytan. Av dessa 35 bitarvoro 7 oimpregnerade och de återstående 28 voro med ika anta fördeade på de fyra impregneringsmeden. Även vid utsättandet av rundvirket iakttogs att en viss förskjutning ägde rum mean de på oika sätt impregnerade provbitarna "'* "'t5. O fia Bo Fia "' x Km t9b B b BO.fOB x 33 F b Kr b Re Y, Be F e Kr e 85o 8(, td Bd F<! Kr d /t:ca 88, F/d " -Ma (,.q o fo Mo!51. <c. Bo Fo Kro ""' /93 }91 C?~ I b B b F/b /(rh x C+ <O o G< /e Be F"c. 63. x 2''- Kre 172,!'Id Bd t>sra.?67. Rd Bd 2/8. ''7 Ftd /(rd /~7 23Jw :3' fo 8a Fo I5P Kro x 28-1>. I b s (f n '' )C 173. F/b Krb > e 171-a Be ns. F e B+.?58,Krc Bb 1/B x Kr c = /'Id 2G8a P'i Ju a F/d Kr d o Gu Bo T/a..tro , /b Bb Fi> x bBa Re Be Bd 2" 302. /o x 711. K/b 271. F/c 51! Be fic krc " 59' ""' J. t9d /3d F/,.' Kr d ~7S.YB9.7+~. J52a O No Bo!"'o 2J7a x +21 '" Kro I b 8/, J3? x 3'7 F//, Krb Re ':: ~;:. ~;;. s;, ~: J.J:!t~ C21 ~ f O 17a Ba Fo?-Y2 X 7~ +3+. /(ro 19b BP "TtS Kro x a.~a. 782 pc, Bh x 62?. 7.~ CZ ?3 x 713!9c Be Fk F/.6 Krb 17c 192. x Krc IPd Bd 6c nc Krc 832 S9S 712 7~' 9'0 91::7 9GI 833 fid /(rd o 17et?d Bo' Fia' krd C:IW Gt:.f!:* 82' / ~. Bo F/o Kro o fia Bo Fo!'zt f.ja Ro Kro %1. 952'. SJSJ. 99'!9b 8b F/D <rb x!ho?' a 91:5. %'. Re Be Ffc 757. )( Krc.id Bd ~~- :~? ~'. ;:: x.f.y 5<; Ie /!c F/c /?'~. x 83~. 5'!11. Krr: /id Bd 3&2 ~3. S~9 5or. 't7 ft'rd o 19c 4%. Jf97. JO/. x Bo Fia /(ra ~3,.. ~ Bb.17b' Xrb 2,23 m 0,73 m ++. "''. 2, 3, +J, 85"o O o ~7 7, 15, J<;, x. o B F/ Kr o 8 "' B F Kr f/ f-f ~ "g,,, t9 J9 78, n ".7, 57.30e Bf, /07,_ 38, ~~. 73. ~~. +7, 77, 8f0 B F Kr o /1 8 r! Kr r! 91. /IZe <03 ~. /c:x J7... 7f, Kr o /1 R Kr o Kr D B Kr o 7/o 9f IOOe III e ~ BB, tos. ;t+, t9 D F/ /(/' o 11 tf "" t9 B F Kr "" '"" o : LJ '"" /05e~ / #. JJ09. ff 0 /!/,., 1/' f. ~22 1'92. F/ A"'r o /9 Kr o F Kr ~.Reser/u/ryrnrne Fig. 3 Pan över försöksytan nr IV vid Ljungbyhom (jämför tab. 4). Pan of Experimenta Pot ~o IV at Ljungbyhom (compare Tabe 4). De fyrkantiga stavarna nedsattes i jorden ti drygt hava ängden med hjäp av ett järnspett. För de 2,23 m ånga provbitarna grävdes ungefär r, r o m djupa hå och för de 0,73 m ånga bitarna 0,35 m djupa hå, i vika bitarna nedsattes. Håen fydes däreftermed utesutande jord, eer på provyta III med sand. På åkerytorna tisågs, att även i gropens nedre de matjord bandades med annan jord. Efter nedsättningen packades jorden eer sanden tätt inti provvirket., En kartskiss har uppgjorts för var och en av dessa provytor och på dessa skisser äro stavarna betecknade med en kvadrat och de runda provbitarna med en prick. Vid var och en av dessa har angivits stavens eer bitens nummer och ikaså beteckningen för virket (se tabe 4). I fig. 3 visas panen över försöksytan vid Ljungbyhom.

17 16 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 38: 4 Fig. 4 Totavy över försöksytan nr I vid Simångsdaen. Genera view of Experimenta Pot No. I at Simångsdaen. Fig. 5 Detajbid av försöksytan nr III vid Lunnaby (sand). Detai view of Experimenta Pot No. III at Lunnaby (sand).

18 ss: 4 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGS:i\fEDEL 17 Fig. 6. Försökens anordning i gruvan. Stopvirket är upprest mot gruvortens väggar, medan stavarna hänga i taket. Test arrangements in the mine. The poes are eaning against the was, whie the stakes are suspended from the ceiing. Utsättningen på de oika försöksytorna ägde rum: På försöksyta I (Simångsdaen)... den 18 maj 1943 )) )) II (Lunnaby, åker)... )) 14 )) )) )) )) III ( )), skog)... )) 15 )) )) )) )) IV (Ljungbyhom)... )) 18 )) )) Y torna äro inhägnade. Genom skyffing och hackning ett par gånger under vegetationsperioden håas de fria från ogräs. Fig. 4 och 5 återge fotografier tagna av ytorna I och III. I gruvan (Nyvång) upphängdes de fyrkantiga stavarna i krokar i ortens tak. De runda provbitarna pacerades så att bitarnas storända stödde mot marken (>>suan») och iändan mot ortens vägg. Antaet i gruvan nedsatta fyrkantstavar är 6 st behandade med varje impregneringsmede jämte 6 st oimpregnerade eer inaes 30 stavar. Av runda provbitar ha endast utsatts sådana av 0,73 m ängd och ti ett anta av 6 av varje sort, inaes såedes 30 st. Anord}ingen av försöken i gruvan framgår av fig. 6. Samtiga fyrkantiga stavar pacerade i gruvan äro impregnerade med en mängd av impregneringsmedet motsvarande 2 / 3 av normakvantiteten för

19 18 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT rundvirke (beteckning c, ta b. 4). RuhdV'irket impregnerades med normaa kvantiteter av de oika impregneringsmeden '(tab. 8). At virket nedsattes i gruvan den 29 juni r943. I växthuset vid Bergshamra nedsattes endast stavar, des obehandade, des impregnerade med en kvantitet ikaså motsvarande 2 / 3 av normakvantiteten för runt virke (beteckning c, tab. 4). För dessa försök disponerar kommitten en het avskid parce i växthuset. I parceen pacerades fyra träådor med ungefärig ytstorek hos var och en av r2o x 70 cm. Lådorna ha ett djup av 75 cm och i dessa påfydes matjord ti ca 6o cm höjd. Av varje behandingssätt ha utsatts 6 stavar och av oimpregnerade samma anta, atså inaes 30 stavar. Utpaceringen ägde rum den 5 juni Temperaturaväsningar i uften och jorden ha gjorts regebundet sedan Jörsökets bötjan och vattning har ägt rum, när så erfordrats. Redan år r944 kunde konstateras, att rötföroppet i växthusförsöket ej fortskridit med den hastighet, varmed tidigare räknats. Orsaken härti ansågs vara att den använda jorden var mer erbandad än vad som vanigen förekommer i växthus (tab. 2). Därför utbyttes jorden i en åda mot myrik övjord från en kompost, och i denna åda nedsattes ett kompetterande försök bestående av: a. 4 obehandade stavar b. ro stavar impregnerade med Boidensat (kvantitet motsvarande b) c. ro stavar impregnerade med Boidensat ( >> >> b) vika därefter doppats i varm skifferoja. För att erhåa en mera direkt jämförese mean försöken i erjord och övjord pacerades samtid:gt 5 obehandade stavar i en åda med den ursprungiga jorden. Samtiga dessa stavar utsattes i ådorna den 30 augusti r944. Avsikten med detta kompetteringsförsök var des att undersöka om virket angreps snabbare i myrik jord än i erjord, des att få en uppfattning om huruvida bestrykning med skifferoja kunde i påtagig grad förbättra den skyddande effekten av BoidensaL Kap. V. Försöksresutaten Revideringar av försöken ha företagits två gånger årigen, en gång på våren och en gång på hösten. Hittis (september r947) ha sammanagt 8 revideringar utförts. A. Fätförsöken Vid revideringen ha oika metoder använts när det gät bedömning av rötskadorna. på fyrkantvirke och rundvirke.

20 1. Fyrkantvirket. FÄLTFöRSÖK MED "TRÄIMPREGNERINGSMEDEL 19 Ett viktigt önskemå har varit att få en objektiv metod för bestämning av den tidpunkt då en stav under försökets gång bivit så angripen av rötsvamp, att den borde avföras från försöket. Efter ingående diskussioner besöt kommitten att använda stavens böjhåfasthet som mått. En provbeastning av det ursprungiga virket gav ti resutat, att böjhåfastheten i medeta var ca 990 kgfcm 2 (tabe 6), ett värde, som visar att kvaiteten på virket var mycket hög. En apparat, varmed böjhåfasthetsprov kunna utföras under fätmässiga förhåanden, konstruerades av Kung. Vattenfasstyresens Linjekontor. Apparaten beastades vid provningen med ro kg. Genom hävstångsverkan utsattes staven, pacerad på ågkant på två stöd, för en i två punkter verkande ast av 93 kg. Vid denna beastning brusto stavar, vars håfasthet gått ned ti 2ro kg/cm 2 För stavar, som ej nått denna åga håfasthet, uppmättes nedböjningen. Storeken på denna nedböjning avästes på en skaa och antecknades för varje stav vid de oika revideringarna. Den på så sätt i mm avästa nedböjningen är genom hävstångsverkan förstorad ti fem gånger den verkiga. I rege har nedböjningen för svagt rötangripna stavar varit iten. På mera angripna stavar har den varit större. Om nedböjningens storek skue kunna vara ett uttryck för rötskadans omfattning har dock ännu ej undersökts. Förutom detta beastningsprov underkastades varje stav en okuär bedömning, varvid föjande skaa använts vid angivande av rötangreppets grad. En iknande skaa användes även i USA (BESCHER och KEPFER r946). inget: svagt: måttigt: svårt: Bedömningsreger för rötangreppet Siffervärde veden oförändrad, inget synigt rötangrepp.... o ett angrepp, som i huvudsak endast omfattar vårveden. Höstveden har i stort sett sin håfasthet kvar 2,5 angreppet omfattar både vår- och höstved. Veden känns mjuk, men är samtidigt i huvudsak sammanhängande.... s,o angreppet är av den beskaffenhet att hea vedpartier utan vidare ossna eer redan försvunnit... 7,5 mycket svårt: angreppet är så stort, att staven ej håer för den använda beastningen, ro kg Siffrorna från den sista revideringen, utförd i september r947, har iksom vid tidigare revideringar bearbetats speciet med avseende på rötangreppen. För ett bättre åskådiggörande av försöksresutaten ha angreppen framstäts grafiskt på så sätt, att de oika försöksserierna (oimpregnerade, Basiitimpreg- ro, o

21 20 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT 38: 4 nerade a, b, c, d o. s. v. se tab. 4) för varje försöksyta markerats med en stape bestående av ro rutor (en ruta för varje stav). Angreppsstyrkan har betecknats såunda: D Inget angrepp No decay Svagt angrepp Sight decay Måttigt angrepp Modera te decay Svårt angrepp Severe decay Mycket svårt angrepp Very severe decay För varje serie om ro stavar har dessutom med edning av de siffervärden på rötangreppet, som angivits här ovan, uträknats det sammanagda rötangreppet för en serie. Eftersom på varje försöksyta finnas ro stavar behandade på samma sätt, kommer den sammanagda siffersumman att uppgå ti roo, när aa stavar äro knäckta. Den sammanagda summan i september r947, viken kan anses utgöra ett medeta för ifrågavarande series röttistånd efter något mera än 4 år, har på nyssnämnda stapar angivits med en svart punkt. På så sätt uppgjorda,diagram återfinnas i fig. 7 a-d. A v dessa diagram framgår, att rötningen på obehandade stavar, som stå i åkerytorna, gått snabbt. Fertaet stavar ha rötats så svårt, att de nu äro avförda från provytorna. På skogsytan har rötföroppet gått ångsammare. Endast två stavar äro avförda ur försöket, och två stavar finnas, vika t. o. m. bedömts som oangripna. Rötangreppen på de impregnerade stavarna visa på åkerytorna sinsemean samma utveckingstendens, men äro på försöksytan vid Lunnaby något svagare. Inom skogsytan vid Lunnaby äro angreppen svagast. Att rötangreppen på försöksytorna i Simångsdaen och Ljungbyhom äro så ikformiga är något överraskande, enär dessa ytor i nederbördshänseende äro de mest skijaktiga av ytorna. Nederbörden spear tydigen icke någon avgörande ro utan jordmånen förefaer att vara en mer betydesefu faktor för rötprocessen. Band de satimpregnerade stavarna förekomma de största angreppen på Basiitimpregnerade stavar. På de 40 stavar som impregnerats med en kvantitet motsv9-rande normakvantiteten (Bb), finnas r5 stavar med angrepp, som betecknats som svåra eer mycket svåra och 8 med måttiga angrepp och endast 6 stavar äro utan angrepp. A v 40 stavar, impregnerade med en kvantitet Boidensat ikaså motsvarande normakvantiteten (Ab), finnas

22 ss: 4 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 21!Johdem /Jotden- Krmx! a "f~ d 7 a. Provyta I, Simångsdaen 7 b. Provyta II, I,unnaby åker % a;,- Basi/J IIXJ pre:;n a fpc d 8oftden s '/uor.:jo/1 o b c d f. Om- Bru/i Bot'dens Bo!tdm- 8ddensaf abc d :.. Fig. 7 7 c. Provyta III, I,unnaby skog 7 d. Provyta IV, I,jungbyhom Röttiståndet hos stavarna på de oika försöksytorna efter 52 månaders rötning (närmare förkaring i texten). Decay of the stakes in the Experimenta Pots after 5 z months (expanations in the text). inga stavar med svårt eer mycket svårt angrepp. Endast 3 stavar ha måttigt angrepp och 27 stavar äro utan angrepp. Anmärkningsvärt är att samtiga stavar impregnerade med detta sat på skogsytan äro utan angrepp. Boidens fuorsat är enigt detta materia sämre än Boidensatet, men måste samtidigt betecknas bättre än Basiit UA. Av de kreosotimpregnerade stavarnavoro de festa fefria vid denna revidering. Svaga angrepp finfias inom aa försöksytor på stavar impregnerade med den ägsta kvantiteten oja. I försöksytan vid Ljungbyhom ha 3 stavar impregnerade med ägsta kvantiteten oja måttiga angrepp. Av stavar im-

23 22 JOHAN. EDEN OCH ERIK RENNERFELT ss: 4 pregnerade med normakvantiteten oja (135 kg per rn3 spintved) finnas summa 3 stavar som förete angrepp, samtiga betecknade som svaga. Att de stavar, som impregnerats med ägre mängd impregneringsmede än norrnakvantiteten, på de' festa ytorna förete de kraftigaste angreppen är fut naturigt. De svagare angreppen på de stavar, som impregnerats med norma eer större mängd av ett visst impregneringsmede, torde få tokas så, att medets skyddande egenskaper är beroende av mängden av verksamrna ämnen i impregneringsmedet. Enigt uppgift från Boidens Gruvaktieboag är också satets fixeringsförrnåga bi större i och med att satmängden ökar. I tabe 4 är angivet vika kvantiteter av oika impregneringsmede, som tiförts virket. Av de använda impregneringssaterna har i tabe ro angivits vika beståndsdear hos de oika impregneringsmeden, som anses vara ve~ksarnrna mot rötsvarnparna. I tabeen har även uträknats hur mycket försöksvirket innehåer i kg per rn3 av dessa verksamrna ämnen. Tabe 10: Effektivt gift i kg per m 3 spintved av fyrkantvirket. Effective poison in kg/m3 sapwood of the stakes. Serie Series Basiit UA Boidensat Boidens fuorsat Tanaith U Boiden sat Boiden fuorine sat As Dinitrofeno 20 5 N af As 20 5 As 20 5 N af Dinitropheno a I, 07 2, I 3 0,95 6, 78 I, I 3 0,43 b O, 7I I, 42 o, 6 3 4,50 0,73 o,z8 c 0,47 0,95 0,42 2, 99 0,49 0, I 9 d 0,32 0,63 0,28 2,00 0,33 O, I 3 Av siffrorna i denna tabe framgår att Boidensat-impregnerad spintved innehåer ungefär 6 gånger så stor mängd arsenik per rn3 som ved impregnerad med Basiit UA resp. med Boidens fuorsat. Ved impregnerad med norrnakvantiteten Boidensat har 4,5 kg As per rn 3 under det att med norrnakvantiteten Basiit impregnerad ved endast innehåer 0,7r kg per rn 3 Ved impregnerad med Boidens fuorsat är i detta avseende så gott som järnstäd' med Basiiit-impregnerad ved. Göres samma jämförese mean haten av fuornatrium hos Basiit UA och Boidens fuorsat visar det sig däremot att denna är ungefär 5 gånger så stor hos Basiit. Att den höga haten av arsenik hos Boidenimpregnerat virke i mycket hög grad måste motverka virkets rötning torde vara uppenbart. Den i Boidensatet ingående arsenikmängden torde med hänsyn ti uppnådda resutat vara tifyest. Beträffande de med Basiit UA impregnerade stavarna förefaer det däremot som om de svårare angreppen på virket impregnerat med detta mede sammanhänga med den ägre haten av arsenik. Närvaron av fuorsat tycks i detta fa ej nämnvärt

24 ss: 4 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 23 ha förbättrat motståndsförmågan. Märkigt är emeertid att Boidens fuorsat hittis har givit bättre resutat än Basiit UA trots att mängden arsenik är ungefär densamma och mängden fuornatrium betydigt mindre. Möjigen kan detta sammanhänga med att fuoren fixeras bättre i Boidens fuorsat än i Basiit UA. Det är känt, att tiverkarna av Basiit under krigets senare de hade svårigheter att anskaffa kromsat. Det sat, som använts ti kommittens fätförsök torde dock ha varit av förkrigskvaitet. Sammansättningen på satet visar god överensstämmese med den av tiverkaren uppgivna (EDEN och RENNER FELT 1946) och i en på Statens Provningsanstat vid ett senare tifäe utförd undersökning kunde b. a. förekomsten av rikiga mängder kristaiserat natriumbikromat mikroskopiskt konstateras. Liknande försök bedrivas ferstädes utomands. Direkta jämföreser med träskyddskommittens försök äro i rege svåra att göra, b. a. därför att kimatet och impregneringsmeden m. m. ej äro desamma som hos oss. I fätförsök i USA på virke av amerikanska Pinus-arter utförda på iknande sätt som kommittens (BESCHER och KEPFER 1946), 1,1ppvisade käppar impregnerade med Basiit UA (o,3-0,35b Tanaith U per kubikfot eer 4,6-5,4 kg per m 3) en medeivsängd av månader, medan obehandade kontrokäppar varade r6-2o månader. Av intresse är även att studera rötangreppens storeksordning för de undersökta impregneringsmeden som funktion av tiden. I efterföjande diagram (fig. 8 a-d) åskådiggöres rötangreppet - siffermässigt uträknat för ro stavar på sätt som förut angivits -för des obehandat virke, des virke impregnerat med normakvantiteten vid tidpunkten för de oika revisionerna. Av diagrammen framgår, att rötskadorna på de oimpregnerade stavarna redan vid den första revisionen efter ungefär ett år hade en betyda'nde omfattning. De med Basiit UA impregnerade stavarna ha angripits avsevärt snabbare än de stavar, som impregnerats med de båda andra satösningarna. stavar behandade med kreosotoja ha först efter 3-4 år börjat visa svaga angrepp. På åkerytorna ha angreppen gått snabbare än på skogsytan beträffande de med sat impregnerade stavarna. 2. Rundvirket. Förekomsten av skador på det runda virket eer stoparna har undersökts på så sätt, att jorden kring 2,23 m stoparna ti ca 2 dm djup grävdes upp. De 0,73 m ånga stoparna togos vid undersökningen upp ur jorden. Med en hammare provades kangen på stopen, och misstänkta partier undersöktes med en kniv. Angreppets styrka bedömdes på iknande sätt som beträffande fyrkantstavarna (se sid. 19). Provbeastning har ej kunnat utföras på rund-

25 24 JOHAN EDEN OCH ERIK RENNERFELT }.,.t O' ~ 1 f!x'7 8 a. Provyta I, Simångsdaen 8 b. Provyta II, I,unnabv åker too Fig c. Provyta III, I,unnaby skog 8 d. Provyta IV, I,jungbyhom Röttiståndet på försöksytorna vid oika tidpunkter. stavar impregnerade med normakvantiteter av impregneringsmeden. Decay in the Experimenta Pots at different times. Stakes treated with norma quantities of the preservatives.

26 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 25 virket. En stope har i stäet dömts ut, när spintveden i jordbandet varit svårt angripen runtom i jordbandet, d. v. s. ti stor de bortfrätt. De utdömda stoparna ha på skogsforskningsinstitutet uppsågats i trissor om I dm:s ängd. På varje snittyta har rötans styrka kassificerats och utbredningen beräknats medest panimeter. I tabe II och på fig. 9 ha resutaten av några dyika sektioneringar sammanstäts. Fig. g ~ dm pr>ocent r>öta per>cen.t ck~ D< 5% j:':::.. :J 5-25 % ~ 25-50% ~ 50-75% % Diagram över rötningens omfattning i utdömda, z, 2 3 m ånga stopar. Diagram of decay in condemned 2. z 3 m poes. Av tabeen och diagrammen framgår tydigt, att rötan har den största och svåraste omfattningen i stoparnas jordbandsde eer strax därunder. Ett par dm ovanför eer nedanför sjäva jordbandet ha rötskadorna i regeindrigare karaktär (fig. ro). I stoparnas översta och understa dear förekomma knappast några rötskador. Fig. 10. Rötans utseende i stope nr z4. Ti vänster: z dm nedanför jordbii.ndet; i mitten: i jordbandet; ti höger: z dm ovanför jordbandet. Appearance of the d"ecay in Poe No. 24. Left: 2 dm beow ground eve; centre: at ground eve; right: 2 dm above ground eve.