Träskyddskommittens fält- och rötkammarförsök med olika träimpregneringsmedel

Transkript

1 Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök med oika träimpregneringsmede Redogörese nr III The wood preservation committees fied and rot-chamber experiments with wo o d preservati ves Report no. III av ERIK RENNERFEL T MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR 9

2

3 Av Träskyddskommittens fätförsök igångsattes de första under våren I två tidigare uppsatser (EDEN och RENNERFELT 1949, RENNERFELT och STARRENBERG 1951) ha redogöreser ämnats över försökens anordning och över försöksresutaten efter fyra resp. sju års föropp. Vid den sista revideringen, som utförts under våren och sommaren 1953, ha tio år förfutit sedan de första försöken sattes ut. Det torde därför vara ämpigt att åter ämna en översikt över hittis erhåna resutat från dessa försök med oika impregneringsmede på kommittens ursprungiga provfäl Sedan nämnda fätförsök igångsattes, ha emeertid ytterigare försök anagts, och ett par nya provfät ha tikommit. Kommitten förfogar f. n. över åtta provfät på oika patser i andet. Vissa kimatiska förhåanden m. m. på provfäten framgå av tab. r. Dessutom har kommitten övertagit ett av Svenska Träforskningsinstitutets trätekniska avdening år 1947 anagt provfät på Lovön i Mäaren (THUNELL 1948). På provfäten finnas nu utsatta inaes 15 serier virke behandade med oika impregneringsmede. En översikt över dessa försöksserier, använda impregneringsmede, provkropparnas anta och beskaffenhet m. m. ämnas i tab. 2. Sammanagt omfatta dessa serier f. n. mer än 6 ooo provkroppar, fördeade på stavar, stopar och bitar av pank. I det föjande meddeas resutaten från försöken r-6, vika aa nu pågått under 6-ro år. Vid revideringarna ha stavarna tagits upp ur marken och undergått en okuär granskning, varvid eventuea förekommande rötangrepp bedömts enigt en 4-gradig skaa såsom svaga, måttiga, svåra eer mycket svåra. Dessutom ha stavarna i en specie beastningsapparat (RENNERFELT och STARRENBERG 1951) underkastats ett böjhåfasthetsprov, där stavar, som förorat ca 8o % eer mer av sin ursprungiga böjhåfasthet knäckts. Dyika knäckta stavar ha avförts ur försöket. Genom att åt varje grad av röta giva ett siffervärde har även en ungefärig beräkning av rötstyrkan inom varje serie vid en viss tidpunkt kunnat göras. De oika rötgradernas siffervärden äro föjande: För varje provbit För varje serie Intet angrepp o o svagt )) I 25 måttigt )) 2 so svårt )) 3 75 mycket svårt )) 4 IOO I*- M edde. från statens skogs forskningsinstitut. Band 44' g.

4 4 ERIK RENNERFELT När samtiga stavar inom en serie med t. ex. Io bitar bivit mycket svårt angripna (dvs. utdömts genom beastningsprovet), bir rötvärdet = 40, och genom att mutipicera detta med z.s erhåes rötstyrkan Ioo. På iknande sätt ha de i tabeerna angivna värdena på seriens rötstyrka beräknats. Om rötstyrkan för en viss serie har ett värde omkring 50 betyder detta atså, att rötangreppet på denna serie i medeta bedömts som måttigt. På stoparna har intet beastningsprov kunnat utföras. Sedan jordbandsdeen vid revideringen friagts, har en okuär granskning av detta parti företagits, och rötangreppets styrka har bedömts enigt samma skaa som för stavarna. Försök nr 1. Kommunikationsverkens försök med Basiit UA, Boidensat, Boidens fuorsat och kreosotoja. A. Stavar Av tab. 4 a och b och av diagrammen på fig. I framgår röttiståndet efter IO år hos de på oika sätt behandade stavarna. Aa o behandade sta var voro då avförda ur försöken på grund av svåra rötskador. Rötangreppet har gått snabbast på provfät I, Simångsdaen (åker), och ångsammast på provfät 3, Lunnaby (sand). Rötangreppen på de satimpregnerade stavarna ha fortskridit på aa ytorna. De största angreppen förekomma på stavar impregnerade med Basiit UA. På provfät 4 ha aa med detta mede impregnerade stavar utdömts, och på provfäten I och z äro de festa utdömda. De stavar, som impregnerats med Boidensat, förete de minsta angreppen, men även i detta fa äro åtskiiga stavar utdömda, särskit på provfäten z och 4 Boidens fuorsat intar i fråga om skyddsverkan en meanstäning mean Boidensat och Basiit UA. De stavar, som impregnerats med kreosotoja ha i genomsnitt de minsta angreppen av dem som impregnerats, men även här börja angreppen bi omfattande. Detta gäer på provfäten I, z och 4, där de festa kreosotimpregnerade stavarna nu äro rötangripna och åtskiiga ha dömts ut, i synnerhet i de ägsta upptagningarna. På fig. z har rötningens föropp under Io-årsperioden I angivits för de med normakvantiteten (konc. b) impregnerade stavarna. En tendens ti snabbare rötning under de senaste åren framträder på kurvorna. Dessa försöksresutat överensstämma vä med de resutat, som erhåits vid på fera hå utförda fätförsök i U. S. A. (BESCHER och KEPFER I946, BLEW I947, I948, RuNT och SNYDER I946, I948, LUMSDEN I95Z). I dessa försök är ikaså det kreosotimpregnerade materiaet bäst, medan virke impregnerat med Boidensat givit bättre resutat än dyikt impregnerat med Basiit UA.

5 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 5 Boki~n- Boickns- Kreosot sat fuorsat oja abcd abcd abcd Om- Basiit- Boiden- Bo/idens- Kreosotpregn. UA sat fuorsat oja abcd abcd abcd abcd 70 Provfät nr 1, Simångsdaen. Provfät nr 2, Lunnaby åker. Om- Basiit- Bak/~ n- Bo/idens- K~osotsat fuorsat oja pregn. UA sat fuorsat oia Oim- Basiit- Boiden-Bo/idens- Kreosot- pregn. UA 100 abcd abcd abcd abcd MO abcd abcd abcd abcd 90 tjo JO 20 JO 90 BO JO Fig. r. Provfät nr 3, Lunnaby skog. Provfät nr 4, Ljungbyhom. Röttiståndet efter ro år hos stavar impregnerade med oika mede på provfäten 1-4. I varje serie ingå 10 stavar och punkten i staparna anger det genomsnittiga röttiståndet för varje serie. Conditian of decay after I o years, of stakes treated with different preservatives in the experimenta pats nos 1-4. Each series contains x o stakes, and the dot in. the coumns indicates the average condition of decay _for each series. D ingen röta no decay svag röta s!ight decay måttig röta moderate decay svår röta heavy decay mycket svår röta very heavy decay

6 6 ERIK RENNERFEL T 44: 9 JOO 90 90!JO &O 60 O im p. so.50 ~o o o S.o o ~ tao år 12 2.o o J. o 6.o 7.o ~.o 9.2 to.o år yeaji' year Provfät nr I, Simångsdaen. Provfät nr 2, Lunna by åker ~o /JO Oimp B so JO f Fig o 2.9 So o /J. o 9.2 IO.o år ~ o 2.9 ~.o S.o o IJ.o 9.z IO.o år ve ar year Provfät nr 3. Lunna by skog. Provfät nr 4 Ljungbyhom. B. Stopar Rötföroppet hos stavar impregnerade med normakvantiteten (b) av oika impregneringsmede på provfäten nr r-4 under ro-årsperioden I Oimp. = oimpregnerade, A= Boidensat, B= Basiit UA, F= Boidens fuorsat, Kr= kreosotoja. Progress of decay for stakes treatedwith norma amounts (conc. b) of different preservatives on test pats r-4, during the ro-year period O im p.= untreated, A= Boidensat, B = Basiit U A, F= Boidens fuorsat, Kr= Creosote oi. stoparna ha undersökts samtidigt som stavarna. Upptagningen av impregneringsmede återfinnes i tab. 3 Skadorna på detta virke ha sammanstäts i tab. 5- Samtiga oimpregnerade stopar äro utdömda, och medevaraktigheten varierar mean 4,z och J,o år. På det impregnerade materiaet ha angreppen varit svårast på Basiiit-impregnerade stopar, medan stopar impregnerade med Boidensat i rege bott uppvisa svaga angrepp. Särskit markant är skinaden mean dessa två sater på sandytan Lunnaby skog. Det bästa skyddsmedet har dock även här varit kreosotoja. Svaga angrepp finnas endast på 3 av de s6 kreosotstopar, som ingå i försöket.

7 44: 9 FALTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL Dimp. TOO O im p {JO > O F B A Ff B A /O /O 1.1 Provfät nr 2, 0,73 m stopar o J. o 4,o 5.o år y ear Provfät nr 2, 2,23 m stopar. /00 O im p. /00 Om p a o 70 B /JO 70 B F/!O 10 Provfät nr 3, 0,73 m stopar. A +--,~_,--z~.o~3~o~4.o--~5o--6~o--~-?~~mo år yea' Provfät nr 3, 2.23 m stopar. F!g. 3. Rötföroppet hos 0.73 och 2.23 m ånga stopar på provfäten nr 2 och 3 (Lunnaby åker och skog) under Io-årsperioden Oimp. = oimpregnerade, A= Boidensa t, B= Basiit UA, F= Boidens fuorsat, Kr= kreosotoja. Progress of decay for o.73 and 2.23 m. Iong posts on test pots 2 and 3 (Lunnaby fied and forest) during the ro-year period I Oimp. = nntreated, A= Boidensat, B= Basiii t UA, F= Boidens fuorsat, Kr= Creosote oi. På fig. 3 har utveckingen under Io-årsperioden I framstäts grafiskt för de korta och ånga stoparna på de båda provfäten i Lunnaby. Rötangreppet har gått något snabbare på de korta stoparna. C. Gruvförsöken (Försök I A och I B). Gruvförsöken äro utsatta i Nyvångs gruva, tihörig Höganäs-Bieshoms AB. De befinna sig i ett schakt, beäget c~ go m under markytan, där hög re. uftfuktighet råder och temperaturen håer sig vid ca 8-!0 C (se närmare beskrivning i EDEN och RENNERFELT I949) Rötningen har i dessa försök gått i ett ångsammare tempo än i fätförsöken.

8 8 ERIK RENNERFELT De oimpregnerade stavarna ha emeertid aa bivit så svårt rötskadade, att de utdömts i beastningsapparaten. Medevaraktigheten har beräknats ti 6,7 år (tab. 6) mot 2,7-3,6 år på åkerytorna. De impregnerade stavarna äro nästan samtiga fefria. Bott på en stav, impregnerad med Basiit UA, finnes ett svagt angrepp. Liknande förhåanden råda i fråga om stoparna. De oimpregnerade äro samtiga utdömda, medan inga angrepp finnas på de impregnerade stoparna (tab. 7). I denna gruva har impregneringen en mycket god effekt. Frånvaron av angrepp ännu efter IO år torde i första hand bero på att virket ej utsättes för någon nämnvärd urakning. Det obehandade virket däremot rötar snabbt på grund av hög uftfuktighet och gynnsam temperatur året om. Försök 2 A. Teestyresens försök i Satserup. En beskrivning av försökets anordning har ämnats tidigare (RENNERFELT och STARKENBERG rg5r). Sedan dess har prov med ytterigare ett mede utsatts på ytan, nämigen satet K 33 (se beskrivning på sid. g). I ta b. 8 ha de senaste försöksresutaten sammanstäts. Basiiit-impregnerade käppar äro svårast angripna, därnäst kommer Boiden-impregnerade käppar. Även de käppar, som impregnerats med kreosotoja, förete anmärkningsvärt stora skador. Skadorna på de kopparvitrioimpregnerade käpparna äro mycket obetydiga. På käppar, impregnerade med satet K 33 finnes ett svagt angrepp på en käpp. Detta angrepp sitter dock i ett itet parti kärnved på käppens insida. Försök 3 A. Boidenimpregnerat virke doppat i oja. I juni 1944 utsattes på provfät nr r ett mindre försök med kombinerad tryckimpregnering och doppning. I försöket ingå 8 st stavar, impregnerade med normakvantiteten av Boidensatet (ca 15,8 kgfm3 spintved) samt ytter-. igare ro st stavar impregnerade på samma sätt och därefter doppade i varm skifferoja under ro min. I medeta upptog varje stav härvid 28 g oja motsvarande 56 kgfm3 spintved eer 33,5 kgfm3 totavoym (6o% spint). Samtidigt utsattes 64 st oimpregnerade stavar, närmast med avsikt att få mera. kännedom om rötningsföroppets hastighet och intensitet på oimpregnerat materia. I tab. g ha försöksresutaten efter g år sammanstäts. De stavar, som impregnerats med Boidensat ha ett angrepp, som i medeta är måttigt. Bestrykningen med oja har förbättrat rötskyddet. De festa dyika stavar äro svagt rötskadade. De oimpregnerade stavarna äro aa utdömda. Medevaraktigheten beräknades ti 3,6 år. En stor spridning i varaktigheten har förefunnits. De första stavarna utdömdes redan efter 3 månader, medan de som varade ängst, stodo kvar på provfätet i något över 8 år.

9 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 9 Försök 4 Försök med satimpregneringsmedet K 33 Även om den hittisvarande sammansättningen på Boidensat (natriumarsenat, natriumbikromat och zinksufat) enigt snart 20-årig erfarenhet givit det impregnerade virket ett gott skydd mot rötsvampar, så ha iband vissa nackdear förekommit, såsom en ytig satbeäggning (i rege bestående av ogiftigt natriumsufa t), eektrisk edningsförmåga och benägenhet för korrosion under vissa omständigheter. Under de senaste åren ha därför några nya satimpregneringsmede utexperimenterats, som ännu så änge gå under typbeteckningen K 33, S och S 25. Dessa sater innehåa de verksamma beståndsdearna i form av oxider. Akaisater, som kunna faa ut på virkets yta, bidas såunda icke, och samtidigt minskas risken för korrosion, förgiftning och eektrisk edningsförmåga. Genom en hårdare fixering i veden bir även utakningen mindre för denna sattyp. Den kemiska sammansättningen av dessa sater framgår av ta b. IO (enigt uppgift från tiverkaren). Två av de nya saterna innehåa koppar, nämigen K 33 och S 25, medan zink finnes i saterna S och S 25. K 33 är uppfunnet av civiingenjör B. HÄGER, Stockhom, medan saterna S och S 25 äro sammansatta på Boidens Gruv AB:s impregneringsavdening. Aa saterna ha provats beträffande rötskyddande förmåga enigt kotsmetoden och de ingå även i kommittens fätförsök. Då försöken med K 33 nu pågått i fem år, ämnas en första översikt över resutaten härmed. A. Stavar Stavar impregnerades med 4 oika kvantiteter av varje sat. Föjande upptagning hade avsetts: a Ig,s kg/m 3 spintved b I2,5 )) (normakvantiteten) c 8,s >> d 5,5 )) I tab. II har en sammanstäning gjorts av de upptagningar, som erhåits vid impregneringen. På vardera av provfäten nr I-4 utsattes av varje sort Io st stavar i jui I948. Dessa försök ha sedan reviderats en gång årigen. I tab. I2 ha sammanstäts resutaten efter fem år. Angreppen på de oimpregnerade stavarna ha fortskridit normat, i Simångsdaen ha dessa stavar t. o. m. förstörts hastigare än i tidigare försök. På de impregnerade stavarna finnas bott obetydiga

10 IO ERIK RENNERFELT Fig. 4 De av provfät nr I (Simångsdaen)) visande försök med stavar och stopar. Part of test pot no. r (Simångsdaen) sbowing experiments with stakes and posts. angrepp på några stavar, impregnerade med ägsta kvantitet K 33 och utsatta på provfät nr I. Aa övriga stavar äro fria från rötangrepp. Ehuru försökstiden ännu är för kort för att ett definitivt omdöme ska kunna avgivas, måste dock de erhåna försöksresutaten anses ovande. De revideringsresutat, som meddeats tidigare för de jämförande försöken med Basiit UA, Boidensat och kreosotoja efter 4,3 år (EDEN och RENNER FELT 1949) voro icke ika gynnsamma. På de med sat impregnerade stavarna funnos genomgående större angrepp, och även på kreosotimpregnerade stavar

11 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL II Fig. 5 Försök med brädbitar, exponerade för väder och vind, på provfät nr I (Simångsdaen). Experiment with boards exposed to the wind and weather on test pot I (Simångsdaen). funnos angrepp på aa provfäten. Satet K 33 synes i fråga om skyddsverkan närmast ikna det amerikanska Greensat (LUMSDEN I952). B. Stopar Stopar impregnerades bott med en satkvantitet (tab. n), avseende att giva en upptagning på ca 8,5 kg/m3 totavoym. I tab. I3 ha försöksresutaten efter fem års rötning sammanstäts. De oimpregnerade stoparna äro svårt angripna eer utdömda, medan på impregnerade stopar inga angrepp finnas. 2*- M edde. frdn Statens skogs forskningsinstitut. Band 44: g.

12 12 ERIK RENNERFELT Försök nr 5 Dubbeimpregneringsförsöken. I det nyss beskrivna orienterande försöket nr 3 A hade goda erfarenheter erhåits med ojebehanding av satimpregnerade stavar. För att få en bättre uppfattning om inverkan av en dyik dubbebe,handing igångsattes under 1948 på Kung. Vattenfasstyresens initiativ en serie nya fät- och växthusförsök. Dessa försök omfatta både stavar och stopar. Virket tryckimpregnerades först med Boidensat och efter torkning och satets fixering doppades virket under ro min. i oika ojor. Även behanding med konstharts (karbamidharts) gjordes, varvid virket fick igga i konsthartsösningen under r6 timmar. Hittis erhåna resutat äro: A. Stavar. I tab. 14 har upptagning m. m. för i försöket ingående stavar sammanstäts. I samma tabe återfinnas rötningsresutat efter 6 år (på provfät r efter 5,5 år). De oimpregnerade och de med konstharts behandade stavarna äro antingen aa utdömda eer i det närmaste utdömda. I växthuset bev medevaraktigheten bott o,s år. Av de enbart med Boidensat impregnerade stavarna äro fertaet angripna på provfät r och i växthuset äro nästan aa nu utdömda. Doppning i oja har ökat motståndskraften mot rötangrepp. Doppning med asfattjära har givit det bästa resutatet, även doppning med Håbino och kreosotoja har haft god effekt, medan skifferoja varit minst verksam. Doppning i konstharts har icke medfört någon förbättring. Utveckingen har gått ungefär ikartat på provfät r och i växthuset, men i avsevärt.snabbare takt på det sistnämnda stäet. Rötningsbetingeserna böra vara gynnsamma i växthuset. Av tab. r synes, att jordtemperaturen är hög året om, och diagrammen på fig. 6 visa att ufttemperaturen under februari håer sig mean 12 och r8 o C. Den re. uftfuktigheten är under vintern tämigen konstant, under sommaren är den däremot underkastad stora variationer, men uppgår tidvis ti närmare roo %- B. stopar Samma försök har även anordnats med 1,5 m ånga stopar. Behanding och upptagning av impregneringsmede framgår av tab. r5. I tabeen återfinnas även rötningsresutaten efter 5,5 resp. 6 år (provfät r resp. växthuset). Utveckingen har beträffande stoparna gått i ungefär samma riktning som i fråga om stavarna, endast i ett ångsammare tempo. De ojebehandade stoparna ha angripits i mindre omfattning än de enbart med Boidensat impregnerade stoparna.

13 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 13 /;7/ R7"/1'.uTi1~7 13'.1?iB7Ju.ZY:i d?/?; If /??ir??ini ii?n?;~~~i! i?/ii!h4!/ J L/ I ~ I' f/u/ r m f r n.l/ I /IIII.LI/11 I 1/.L/ /.L/11 r Fig. 6. Diagram visande temperatur och reativ uftfuktighet vid oika tidpunkter i växthuset. Diagram showing the temperatures and reative humidities in the greenhouse at different times.

14 I4 ERIK RENNERFEL T 44' 9 JOO O O O im p. r Hd O im p S. ' the ' ' ' ' Kr d ( K re ' r" K re 25 25,,' Kr d, ', o Fig. 7 Krb,c 1 2~3.f. 5 6 år 2 y ear o Kr b K ra H b ' y år ear Röttiståndet vid oika tidpunkter hos stavar impregnerade med oika kvantiteter Höganäsoja (H) och kreosotoja (Kr); t. v. på provfät nr I (Simångsdaen), t. h. i växthuset (jfr tab. I6). Conditian of decay at different times for stakes treated with different quautities of HöganäsoH (H) and creosote oi! (Kr); test pot I (Simångsdaen) on the eft, in the greenhouse on the right (cf. Tabe r6). Försök 6. Jämförande försök med Höganäs-oja och kreosotoja. Ur de stenko, som brytas vid Höganäs-Bieshoms AB, framstäes en oja, som i mykoogiska försök visat sig ikvärdig med kreosotoja (KoPWILLEM I949) Ojan provas nu också i fätförsök samtidigt med kreosotoja. Resutaten efter 5,5 år äro: A. Stavar stavar impregnerades med fem oika kvantiteter. Avsedd upptagning var ISO, no, 70, 40 resp. IO kgjm3 spintved. I tab. I6 ha de vid impregneringen erhåna värdena på upptagningen sammanstäts. Försöken på provfät I ha nu pågått i 5,5 år, i växthuset i 6 år. I tab. I6 och på fig. 7 ha rötningsresutaten återgivits. De oimpregnerade stavarna äro

15 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL I$ utdömda eer svårt angripna. Hos de ojeimpregnerade stavarna finnas betydande angrepp i de ägre upptagningarna. I växthuset äro stavar med de ägsta upptagningarna utdömda. Skinaden i rötning hos stavat impregnerade med Höganäs-oja och dyika impregnerade med kreosotoja är obetydig. B. Stopar Stoparna, som äro I,5 m ånga, impregnerades med tre oika kvantiteter, nämigen rzo, go resp. 55 kgjm3 totavoym. Den erhåna upptagningen återfinnes i tab. 17. De oimpregnerade stoparna äro utdömda eer svårt angripna, medan på de impregnerade stoparna angrepp bott finnes i den ägsta upptagningen (tab. 17). Även i fråga om stoparna har angreppet gått snabbare i växthuset än på provfät nr I. Sammanfattning De ädsta av träskyddskommittens fätförsök ha nu pågått i upp ti tio år och ha givit föjande resutat: I. Impregnering med kreosotoja har givit de bästa resutaten. Av satimpregneringsmeden (Basiit UA, Boidensat och Boidens fuorsat) har den bästa skyddseffekten erhåits med Boidensat. 2. På åkerytorna (provfäten nr 1, 2.och 4) har rötningen gått fortare än på sandytan (provfät nr 3). Detta gäer i försöken med stavar, medan stoparna röta i ungefär samma grad på aa provytor. 3 I gruvförsöken är at oimpregnerat virke utdömt, medan det impregnerade virket bott har obetydiga.skador, sannoikt beroende på att urakning knappast förekommer i gruvan. 4 Försöksresutaten efter 5 år med satet K 33, innehåande oxider av arsenik, krom och koppar, äro goda. Angrepp finnes bott på ett fåta stavar, impregnerade med den ägsta sath.vantiteten. 5 I en försöksserie har Boidensat-impregnerat virke även behandats med oika tjärojor (genom doppning). Denna ojebehanding har i samtiga fa minskat rötangreppen på virket. Konstharts-impregnerat har rötat ika snabbt som obehandat. 6. I ett jämförande försök mean Höganäs-oja och kreosotoja ha de båda ojorna givit ungefär samma skyddsverkan åt virket. Rötföroppet går snabbare i växthus än på provfät nr I.

16 I6 ERIK RENNERFELT Litteraturförteckning BESCHER, R. H. och KEPFER, R. J., Acceerated Service Tests of Wood Preservatives. - Proceedings of the A. W. P. A., 42, 57 BLEW, J. 0., 1947 Comparison of Preservatives in Mississippi Fence-Post after ro years of Service. - Proceedings of the A. W. P. A., 43, z Comparison of Wood Preservatives in Stake Tests. - Proceedings of the A. W. P. A., 44, 88. EDEN, J. och RENNERFEL T, E., Fät- och rötkammarförsök avsedda att utröna skyddsverkan hos oika träimpregneringsmedel - Medd. 38: 4 RuNT, G. M. och SNYDER, T. E., An Internationa Termite Exposure Test. - Proceedings of the A. W. P. A., 42, An Internationa Termite Exposure Test. - Proceedings of the A. W. P. A., 44> 392. KoPWILLEM, J., Höganäs Coa-Tar Oi as a Wood Preservative.- IVA, z. LuMSDEN, G. Q., A Quarter Centry of Evauatian of Wood Preservatives in Poes and Posts at the Gufport Test Pot. - Proceedings of the A. W. P. A., 48, 27. RENNERFELT, E. och STARKENBERG, B., Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök - Medd. 40: 4 THUNELL, B., Trätekniska avdeningens försöksfät för träimpregneringsmede. Svenska Träforskningsinstitutet, trätekniska avdeningen, Medd. r6.

17 The wo o d preservation committees fied and rot-chamber experiments with different wood preservadves Report no. III The Wood Preservation Committee's fied experiments were initiated in the spring of Reports have been made in two earier papers (EDEN and RENNER FELT 1949, RENNERFELT and STARRENBERG 1951) concerning the organization of the experiment and the resuts after four andseven years respectivey. At the time of the atest survey which was carried out in the spring and summer of 1953, ten years had eapsed since the first tests were set out. It is therefore appropriate to review the resuts thus far obtained from these tests with different preservatives in the Committee's origina test pot. However, since the aboye fied test was started, further tests have been begun and a coupe of new test pots have been added. The Committee has at its disposa, at the present time, eight test pots in different parts of the country. Certain eirnatic conditions etc. reating to the test pots appear in Tabe r. In addition, the Committee has taken over a test pot from the Wood Technoogy Division of the Swedish Forest Products Research Laboratory. It was aid out in 1947 on Lovön in Lake Mäaren (THUNELL 1948). There are now a tota of 15 series of timber sampes treated with different preservatives set out in test pots. A summary of these test series, the impregnating agents used, the number and condition of the test specimens, etc., is presentedin Tabe 2. These series tagether now comprise more than 6,ooo test specimens which are divided among stakes, posts and pieces of board. The resuts from experiments 1-6 which have been continuing now for 6-ro years, are reported beow. In the survey, the stakes have been taken out of the ground and have been examirred visuay. Any rot attack which had occurred was graded according to a 4-point scae i. e. as sight, moderate, heavy or very heavy. Further the stakes were subjected to a bending strength test in a specia stressing apparatus in which the stakes which have ost So % or more of their origina bending resistance are broken. Such broken stakes have been discarded from the experiment. By giving every degree of rot a numerica vaue, an approximate cacuation of an index of decay for each series at a given time may aso be made. The numerica vaues assigned to the different degrees of decay are as foows: For each test piece For. each series No attack o o sight I 25 moderate 2 so heavy 3 75 very heavy 4 100

18 r8 ERIK RENNERFELT When a stakes in a series with e.g. IO pieces are very ieavy attacked (i.e. a are condemned throw the stressing test), the vaue of decay = 40, and by mutipying this vaue by 2.5 the index of decay = IOO is obtained. In a simiar way the indexes of decay in the tabes are cacuated. If the index of decay for one series has a vaue. about 50, this means, that the decay attack has been estimated as moderate. No stressing test coud be carried out on the posts. After the buried part was uneovered for the survey, a visua examination of that part was undertaken and the extent of the rot attack was judged according to the same scae as for stakes. Experiment No. 1. The State Communications Authority's experiment with Basiit UA, Boidensat, Boidens Fuorsat, and creosote oi. A. Stakes The state of decay after ten years, of stakes treated in different ways is recorded in Tabes 4 a and b and in Figure I. A untreated stakes were discard ed from the experiment by reason of heavy rot damage. Rot attack had proceeded most rapidy in test pot I, Simångsdaen (arabe and) and most sowy in test pot 3, Lunnaby (sand). Rot attack on the sat-impregnated stakes had occurred in a areas. The greatest attack occurred on stakes treated with Basiit UA. A the stakes treated with this agent in test pot 4 were condemned and in test pats I and 2 the majority were rejected. The stakes which were treated with Boidensat showed the east attack but even here a good many stakes were condemned particuary in test pots 2 and 4 Boidens fuorsat occupies an in termedia te pace between Boidensat and Basiit UA in the matter of preservation. The stakes which were impregnated with creosote oi had, on the average suffered the east attack of the treated stakes but here aso the attack was becoming extensive. This hed true in pats I, 2, and 4 where the majority of the creosote treated stakes are now attacked by rot and have been for the most part condemned, particuary when the owest retentions had been used. The course of decay during the ten-year period I is charted in Figure 2 for those stakes impregnated with the norma quantity (conc. b). A tendency toward more rapid rotting during ater years is evident from the curves. These experimenta resuts agree we with the resuts which have been obtained by fied trias carried out at severa pacesin the U. S. A. (BESCHER and KEPFER I946; BLEW I947, I948; HUNT and SNYDER I946, I948; LUMSDEN I952). In these experiments the creosote-impregnated materia was aso the best, whie the timber treated with Boidensat gave better resuts than timber simiary treated with Basiit UA. B. Posts. The posts were examirred at the same time as the stakes. The retention of preservatives is given in Tabe 3 The damage to this timber is summarized in Tabe 5 A untreated posts are condemned and the average ife varies.between 4.2 and 7.0 years. Concerning the impregnated materia, the attack was heaviest on Basiitimpregnated posts whie posts treated with Boidensat as a rue showed ony weak attack. The difference between these two sats is particuary marked on the sandy area of Lunnaby forest. The best preservative here aso was creosote oi.

19 FIELD TESTS WITH WOOD PRSERVATIVES A sight attack was found on ony 3 of the 56 creosoted posts which were in:cuded in the experiment. In Figure 3 the deveopment during the Io-year period I is presented graphicay for the short andongposts in both test pats in Lunnaby. Rot attack has proceeced samewhat more rapidy on the short posts. C. Mine Experiments. (Experiments I A and I B) The mine experiment is set out in Nyvång's mine beonging to Höganäs-Bieshams AB. It is ocated in a shaft ying about 90 meters beow ground eve where high reative humidity prevais and the temperature remains about 8-I0 C. In this experiment, decay has proceeced at a sower rate than in the fied tests. The unimpregnated stakes have howevera been so heaviy damaged by rotthat they faied in the stressing apparatus. The average ife has been cacuated to be 6.7 years (Tabe 6) against years in arabe areas. The treated stakes are amost a free from imperfections. Ony on one stake treated with Basiit UA was a sight attack noticed. The posts were found to be in a simiar condition. The untreated orres were a condemned whie no attack was found on the impregnated posts. (Tabe 7). In this mine impregnation has a very good effect. Absence of attack after Io years in the atter case probaby depends on the timber not being subjected to any appreciabe eaching. The untreated timber on the other hand rots quicky because of the high humidity and the favorabe temperature the year round. Experiment No. 2 A. The Roya Board of Swedish Teegraphs experiment in Satserup. A description of the organization of the experiment has been presented earier (RENNERFELT and STARKENBERG I95I). Since then a further agent has been tested in the area, namey the sat K33 (see description on page 20). The atest experimenta resuts have been coected in Tabe 8. Basiit-impregnated stakes are the most heaviy attacked, after which come Boiden-treated sticks. Even the stakes which were impregnated with creosote oi show remarkaby extensive damage. The damage to the capper sufate treated stakes is quite insignificant. Of the sticks impregnated with the K33 sat, one was found whichshowed a sight attack. This attack occurs however in a sma seetian of the heartwood in the interior of the stake. Experiment No. 3 A. Coating experiments using oi with Boidensat treated timber. In June I944 a minor experiment was set out on test pot I using combined pressure-impregnation and coating. The experiment comprised eight stakes impregnated with the norma quantity of Boidensat (about I5.8 kg. per cubic meter of sapwood) tagether with a further ten stakes treated in the same way and afterward immersed in warm shae oi for Io min. On the average, each stake took up z8 gm. oi corresponding to 56 kgjm 3 sapwood or 33 5 kgjm 3 tota voume (6o% sapwood). At the same time 64 untreated stakes were set out, mainy with the object of obtaining more knowedge of the speed and intensity of the decay process in unimpregnated materia. The experimenta resnits after nine years are coected in Tabe 9. The stakes which were impregnated with Boidensat suffered an attack which on the average

20 20 ERIK RENNERFELT is moderate. Coating with oi has improved the preservation. The most of this type of stake are sighty damaged by rot. The untreated stakes have a been condemned. The average ifewas cacuated to be 3.6 years. A arge variation in permanence has been found. The first stakes were condemned after 3 months whie those which asted ongest remairred in the test pot for something over 8 years. Experiment No. 4 Tests with the preservative K33. Athough the compounds which unti now have formed Boidensat (sodium arsenate, sodium dichrornate and zinc sufate) have been shown by 20 years experience to provide treated timber with a good protection against rot fungi, yet there are sometimes certain disadvantages such as a surface coating of sat (consisting, as a rue, of non-poisonous sodium sufate) and susceptibiity to corrosion under certain circumstances. In the ast few years therefore severa new sat preservatives have been tried out. So far these have been designated as K33, S and S25. These sats contain the active ingredients in the form of oxides. Akai sats which might accumuate on the surface of the timber are thus not formed and at the same time eectrica conductivity and the risk of corrosion is reduced. Leaching is aso reduced for this type of sat because it is more firmy fixedin the wood. The chemica constitution of these sats is presented in Tabe ro. Two of the new sats contain copper, namey K33 anq_ S25 whie zinc is found in S and S25. K33 was invented by B. HÄGER, Stockhom, whie the sats S and S25 are compounded at Boidens Gruv AB's preservation department. A the sats have been tested for preservative action according to the bock method and they are aso incuded in the Committee's fied tests. Since the experiment with K33 has gone on now for 5 years, a first survey of resuts is presented herewith. A. Stakes Stakes were treated with 4 different quautities of each sat. The foowing retention was intended: a 19.5 kg/m 3 sapwood b 12.5 (norma amount) c 8.5 d 5 5 A summary of the rententians obtained by the impregnation treatment is given in Tabe 11. Ten stakes of each type were set out on each of the test pats in Juy Since then the tests have been surveyed once each year. The resuts after 5 years are compied in Tabe 12. The attack on the untreated stakes proceeded normay. In Simångsdaen, these stakes have been destroyed even more rapidy than in the earier tests. Of the impregnated stakes, some showed an insignificant attack. These had been treated with the owest quautities of K33 and had been set out in test pot r. A the other stakes are free of decay. Athough the duration of the experiment is sti too short to permit a fina judgement, sti the resuts obtained must be considered very promising. The resuts which were previousy reported for a comparabe experiment with Basiit UA, Boidensat, and creosote oi after 4 3 years (EDEN and RENNERFELT 1949) were not equay favorabe. A consistenty greater attack was found on the sat-

21 FIELD TESTS WITH WOOD PRESERVATIVES 21 treated stakes and decay was aso found with the creosote-treated stakes in a test pots. K33 appears to be most neary ike the American Greensat (LUMSDEN rg52) from the point of view of preservation. B. Posts Posts were impregnated with one quantity ony (Tabe rr), designed to give a retention of about 8.5 kgjm3 tota voume. The test resuts after 5 years decay have been compied in Tabe I3. The untreated posts are either heaviy attacked or condemned whie there is no attack on the impregnated posts. Experiment No. 5 Donbe impregnation tests. In the introductory experiment 3 A described above, good experience was obtained in the oi treatment of sat impregnated stakes. To get a better understanding of the infuence of such doube treatment, a series of new fied and greenhouse experiments were initiated in rg48 under the auspices of the Swedish State Power Board. This experiment incuded both stakes and posts. The timber was first pressure-impregnated with Boidensat and after drying and fixing, was immersed for ro minntes in different ois. A treatment with a synthetic resin (urea resin) was aso carried out during which the timber was immersed in the synthetic resin soution for r6 hours. The resuts obtained so far are: A. Stakes The data concerning the retention, etc. for the experiment with stakes is coected in Tabe r4. The resuts of decay after 6 years (5.5 years in test pot r) are to be found in the same tabe. The untreated stakes and the stakes treated with synthetic resin are either a condemned or are cose to condemnation. In the greenhouse the average ife was ony 6.8 years. Of the stakes treated with Boidensat ony, most of those on test pot r are attacked whie in the greenhouse amost a are now condemned. Immersion in oi has increased the resistance to decay. Dipping in minera tar has given the best resuts but immersion in Håbino and creosote oi has aso shown good effects whie shae oi was the east effective. Immersion in synthetic resin has not produced any improvement. The deveopments in test pot r and in the greenhouse have been quite simiar but decay has proceeded at a substantiay faster rate in the atter pace. The conditions for decay shoud be favorabe in the greenhouse. It is to be seen from Tabe r that the earth temperature is high the year round, and the diagram in Figure 6 shows that the air temperature in February remains between rz and r8 C. The reative humidity during the winter is fairy constant; during the summer it is, on the contrary, subject to arge variations and rises from time to time to amost roo %. B. Posts. The same experiment has aso been conducted with posts r.5 m. ong. The treatment and retention of impregnating agents are presented in Tabe r5. The resuts of decay after 5-5 and 6 years in test pot r and in the greenhouse respectivey are aso isted in the same tabe. The deveopments with respect to posts have proceeded approximatey in the same way as for stakes but at a sower rate. The oi-treated posts have been attacked to a esser extent than the stakes treated soey with Boidensat.

22 22 ERIK RENNERFELT Experiment No. 6. Comparative experiments using Höganäs-oi and creosote oi. From the coa which is mined by Höganäs-Bieshoms AB, an oi is extracted which in mycoogica tests has been shown to be equivaent to creosote oi (Kor WILLEM 1949). This oi is now aso being tested in fied trias aong with creosote oi. The resuts after 5 5 years are: A. Stakes. Stakes were impregnated with five different quautities of oi. The retentions airned at were 150, IIo, 70, 40 and Io kgfm3 sapwood, respectivey. The retentions obtained by impregnation are reported in Tabe 16. The experiment in test pot I has now gone on for 5 5 years, and in the greenhouse for 6 years. The resuts of decay are compied in Tabe 16 and in Figure 7 The untreated stakes are condemned or heaviy attacked. There is considerabe attack on the stakes treated with ow concentrations of oi. In the greenhouse the owest concentrations are condemned. The difference in decay between stakes impregnated with Höganäs-oi and stakes treatedwith creosote oi are insignificant. B. Posts Posts, 1.5 m. ong, were impregnated with 3 different quautities of oi, namey 120, go and 55 kgfm3 tota voume, respectivey. The retentions obtained are found in Tabe 17. The untreated posts are condemned or heaviy attacked whie attack on the impregnated posts is found ony with the owest concentrations. (Tabe 17). The rot attack on posts has aso proceeded more rapidy in the greenhouse than on test pot I. Summary The eariest of the Wood Preservation Committee's fied tests has now continued for ten years and has produced the foowing resuts: I. Impregnating with creosote oi has given the best resuts. Of the sat preservatives (Basiit UA, Boidensat, and Boidens fuorsat), Boidensat has shown the best preservative properties. 2. On arabeground (test pats I, 2 and 4) decay was more rapid than in sand (test pot 3). This appies to experiments with stakes, whie posts rot to approximatey the same degree in a pots. 3 In the mine experiment a untreated timber is condemned whie the impregnated timber suffered ony negigibe damage, probaby because eaching did not occur in the mine to any great extent. 4 Experimenta resuts after five years with the sat K33, which contains oxides of arsenic, chromium and copper, are promising. Attack is found ony on a few stakes treated with the owest quautities of sat. 5 In a series of tests, Boidensat-impregnated timber was aso treated with different tar ois (by immersion). This oi treatment has in a cases reduced the rot attack on the timber. Sampes treatedwith a synthetic resin have decayed as quicky as untreated ones. 6. In a test camparing Höganäs-oi and creosote oi, both ois gave approximatey the same protection to the timber. The decay process proceeds faster in a greenhouse than in a fied test pot.

23 TABELLER TABLES Tabe 1. Temperatur- och nederbördsförhåanden på trädskyddskommittens provfät. Temperature and precipitation on the Experimenta pats of the Wood Preservation Committee. Nr Medetemperatur Anta" Provfät Mede- A verage temperatures dagar nederbörd Experimenta pot + 30 c mm och mer Pats Precipita- Året Number of I,ocaity Februari Jui tio n Annua days+3 C mm and more I Simångsdaen... -2,1 + I5,7 + 6,2 2I7 I 045 Lunna hy åker} V"... -z, o + I6,6 + 6,3 2I7 593 ~} Lunnaby skog ax] o -z,o + 16,6 + 6,3 2I Ljungbyhom (Kamar).. -!,2 + I6,6 + 6, Bogesund... -2,8 + 16,9 + 5, Norrfors (Umeå)... -7,5 + 15,6 + 2, Sa Satserup2 -!,4 + 15,6 + 6,s v Växthuset i uften ) i jorden Uppgifterna gäa Experimentafätet. a» 1> Sjöhomen. 3 Enigt uppgift från kimatavdeningen, Sveriges Meteoroogiska och Hydroogiska Institut.

24 24 ERIK RENNERFELT Tabe 2. Översikt över försöksserier utsatta på träskyddskommittens provfät. Survey of the experimenta series on the fied pots beonging to the Wood Preservation Committee. Nr. No. Försök Experiment Beteckning Designaton Försöket utsatt Exp. set out I A} Jämförande försök mean Bas. r B UA, Boidensat och kreosot A Försöket i Satserup A Boidensat + oja A\ Försök med ingenjör Hägers 4BI sat K A} Dubbeimpregneringsförsöken. s B A\ Försöken med Höganäsoja.. 6 B/ A\ Korreationsförsöket 7 B f o o 1950 SA} Försök med Boidens sater SB S och S g A Försök med pentakorfenol g B )) >) roa )) )) 1950 kreosotojor... r g so stensättning... ro B )) )) osmospreparat IIA )) )) oika virke IIB )) )) oika barkning A >) )) azobe B >) >) och utan tak A} 13 B Försök med bestrykningsmede 13 c A} Försök med tryckväxing B A Osmosimpregnering (gran siprar) Summa prover: A, stavar, stakes... B, stopar, posts... C, bräder, boards... A+ B+ C... 1 därav 30 st. i Nyvångs gruva. 2 aa i Nyvångs gruva. { Anta stavar och stopar på provfät Number of stakes and posts on exp. pot I Anta prov Number 5 6 Sa v of spec.! ! HS !0 6g 6g so so so so 21 22! { 200 so so 250 f 6o 30 go \ oo { 6o 6o!20 6o ss 6o 205 { r8 77 { { ! ! ro ro rso z8o 6o 6o 120 zs 28 I \ : I r8o 841 r8o 3 rss ss r\ go\ :::1

25 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 25 Tabe 3. Kommunikationsverkens försök med oika impregneringsmede; upptagning hos stavar och stopar (försök nr I A och I B). The experiment of the State Communications Authorities with different preservatives; retention at the stakes and posts (experiment No. I A and I B). stavar stakes stopar Posts Upptagning, kg/ma* Upptagning, kg/ma** Impregnering Retention kg/m' Retention, kg/m' Preserva ti ve Anta ve r ki g ; actua Anta Längd Av- verkig; actua Av- INum- Number I,ength ber sedd sedd /mede- /mede- In- min. max. ta m In- min. max. ta ten d ed avg. tended av g. Oimpregnerad , o, Basiit UA a ,6 s.o 8,o 7. 6 b s, I 4.5 S,5 s,o 28 z, , c , o, 73 3,6 2, ,5 d ,2 2,0 2, 5 2,3 Boidensat a ,6 zo,o 26,o 23,2 28 2,23 g, 9 8,o 13,2 g,9 b IS,7 I4,o r6,5 IS,7 28 o, 73 10,8 7.7 I3, I 10,7 c ,4 g,5 II, 5 I0,4 d... 40?,o 6,5 7,5?,o Boidens fuorsat a S,5 6,o z, 2 3 2,7 I, ,7 b ,0 4,0 28 o, 73 2,7 2, ,6 c. 40 2,7 2,5 3,0 2, 7 d. 40 1,7 I,5 2,0 I, 5 Kreosotoja a Ig4 r6o 228 Ig4 28 z, 23 g3 70 I2S g3 b II8 r ss o, IIO 88 c Sg 75 II7 go d ss 53 6r ss b = norma upptagning * i spintveden b = norma retention in the sapwood stopar impregnerade med normakvantiteten posts treated with the norma quantity ** beräknat på totavoymen. cacuated on tota voume.

26 26 ERIK RENNERFELT Tabe 4 a. Kommunikationsverkens försök med oika impregneringsmede; röttiståndet hos stavar efter 10 år på provfäten nr I (Simångsdaen) och nr 4 (Ljungbyhom). The experiment of the State Communications Authorities with different preservatives; condition of stakes after ro years on the experimenta pots No. I and No. 4 " Röttistånd på provfät Simångsdaen Ljungbyhom Conditian on exp.-pot exp.-pot No. r exp.-pot No. 4 Simångsdaen Impregnering Anta Ljungbyhom Varak- Varak- Preservative Röt- tighet Röt- Namber tighet med ut- med ut- styrka år styrka friska år röta dömda friska röta dömda Index Avg. Index Avg. sound decay- sound faied decay- faied of decayphys. iferf decay phys. ife in g i ng years years Oimpregnerat... ro ro ro IOO 2,7 IOO 3, 3 Basiit UA a... ro ro ro IOO 6,4 IOO S,o b... ro I g ro g8 IOO 7,9 c... ro I g ro g8 IOO 5,4 d... ro ro ro IOO 4, 6!00 5, 3 Boidensat a... ro ro b... ro ro ro 50 IOO g, o c... ro ro I g 65 g8 d... ro 7 3 I g So g8 Boidens a... ro g I go fuorsat b... ro 8 2 I g 75 g8 c... ro 8 2 I g 75 g8 d... ro 2 8 ro g3 IOO 6,8 Kreosotoja a... ro 5 5 g b... ro c... ro I g go d... ro

27 F.i\LTFÖRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 27 'Tabe 4 b. Kommunikationsverkens försök med oika impregneringsmede; röttiståndet hos stavar efter ro år på provfäten nr 2 och 3 (Lunnaby åker och skog). The experiments of the State Communications Authorities with different preservatives; condition of stakes after ro years on the experimenta pats No. 2 and 3 Impregnering Preservative Anta Number Röttistånd på provfät Lunnaby åker Lunnaby skog Conditian on exp.-pot exp.-pot No. z exp.-pot No. 3 Lunna by åker Lunna by skog Varak- Varak- Röt- tighet Röt- tighet med ut- med ut- styrka år styrka friska år röta dömda friska röta dömda Index Avg. Index sound decay- sound Avg. faied decay- faied rf decay phys. Iife of decay phys. Iife in g in g years years Oimpregnera t... ro O O IOO 3,6 IOO 6,8 Basiit UA a... ro b... ro ro 6 4 IOO J, I ss c... ro I 9 I d... ro ro 5 5 IOO J,I J3 Boidensat a... ro b... ro I 63 2,5 c... O J8 J,5 d... O J I JO 23 Boidens a... IO J3 20 fuorsat b... O o 30 c... O O 3 6 I IOO 6, 5 28 d... O I 9 I J Kreosotoja a... ro 4 6 O rs o b... ro 4 6 ro I j o c... O I I d... ro J 3 I

28 z8 ERIK RENNERFELT Tabe 5 a. Kommunikationsverkens försök med oika impregneringsmede, rötti~ ståndet hos 0,73 m stopar efter ro år på provfäten 1-4. The expe:t;iment of the State Communications Authorities with different preservatives condition of 0.73 m postsafter ro years on the experimenta pats No Provfät Röttistånd Varak- Anta Conditian Röt- tighet Impregnering stopar styrka år Experimenta Preservative Number friska med ut- Index Avg. p o t of posts röta dömda of decay phys. ife sound de ca ying faied years Simångs- Oimpregnerat roo 4, 5 daen Basiit UA Boidensat Boidens fuor Kreosotoja I 3, 6 Lunna by O impregnerat IOO s, o åker Basiit UA 7 6 I 43 Boidensat Boidens fuor Kreosotoja o Lunnaby Oimpregnerat roo 4,7 skog Basiit UA Boidensat Boidens fuor Kreosotoja o Ljungby- Oimpregnerat roo 6,s h om Basiit UA 7 7 so Boidensat Boidens fuor Kreosotoja I 3,6

29 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 29 Tabe 5 b. Kommunikationsverkens försök med oika impregneringsmede, röttiståndet hos 2,23 m stopar efter 10 år på provfäten 1-4. The experiment of the State Communications Authorities with different preservatives; condition of 2.23 m posts after ro years on the experimenta pats No Varaktighet år Avg. phys. Iife veaf"s Lunna by åker Lunna by skog Röttistånd Anta Provfät Conditian Röt- Impregnering stopar styrka Experimenta Preservative p Iot Number friska med \ ut- Index of posts röta dömda of decay sound decayng faied Simångsdaen Ljungbyh om O impregnerat IOO Basiit UA Boidensat... 7 I 6 25 Boidens fuor Kreosotoja o Oimpregnerat IOO Basiit UA Boidensat... 7 I 6 22 Boidens fuor Kreosotoja o Oimpregnerat IOO Basiit UA... 7 I Boidensat I 3, 6 Boidens fuor Kreosotoja o Oimpregnerat IOO Basiit UA Boidensat Boidens fuor Kreosotoja I ,2 7,o Tabe 6. Försöket med stavar i Nyvångs gruva (försök 1 A); resutat efter 10 år. The experiment with stakes in the Nyvång mine (exp. I A); resuts after ro years. Upptagning, kg/m3 Röttistånd Mede- Retention, kg.'m3 Conditian varak- Anta Impregnering tighet stavar Preservative mede- med ut- år Number friska of stakes min. max. ta röta dömda Avg. sound phys. Iife avg. decaying faied years Oimpregnerade ,7 Basiit UA ,0 3,5 3,4 4 I - Boidensat... 6 ro, o II, o ro, s Boidens fuor.. 6 2,5 3,0 2, ,Kreosotoja... 5 Sr gs Sg 5 - -

30 30 ERIK RENNERFELT Tabe 7 Försöket med stopar i Nyvångs gruva (försök 1 B); resutat efter 10 år. The experiment with posts in the Nyvång mine (exp. r B); resuts after ID years. Upptagning, kg/m3 Röttistånd Mede- Retention, kgfm' Conditian varak- Anta Impregnering tighet stopar Preservative mede- med ut- år Number friska of posts min. max. ta röta dömda Avg. sound phys. ife avg. decaying faied years Oimpregnerade Basiit UA ;7 4, 3 3, Boidensat ,7 I I, 9 O, Boidens fuor.. 6 z, 3 3, I z, Kreosotoja ros Tabe 8. Teestyresens försök med käppar vid Satserup (försök 2 A). The Roya Board of Teegraphs experiment with stakes at Satserup (experiment z A). Röttistånd Mede- Conditian Utsatt Anta Röt- varakmed röta Impregnering år käppar styrka tighet Preservative Set out No. of ut- Index of år y ear stakes friska dömda decay Avg. phys. sound decaying faied ife years Oimpregnerat O - Basiit UA... I94I Z3 - Boidensat Kopparvitrio.... I Kreosotoja... I940 I4 - K33 I948 O 9 1 Angrepp i kärnved på käppens insida. attack on heartwood (inside the stake). - O IDO 3,I 3 z o 98 IZ z 7Z I - 3 I4-56 I - z, s Tabe 9 Försök med ojedoppning av satimpregnerade stavar (försök 3 A); resutat efter 9 år. Experiment with oi immersion of sat-treated stakes (experiment 3 A); resuts after 9 years. Röttistånd Mede- Conditian Anta Röt- varak- Impregnering stavar styrka tighet Preservative No. of Index år stakes friska med röta utdömda of decay Avg. phys. sound decaying faied Iife years Oimpregnera t IDO 3,6 Boidensat >) + oja.. O I 9 - z s