Träskyddskommittens fält- och rötkammarförsök med olika träimpregneringsmedel

Transkript

1 Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök med oika träimpregneringsmede Redogörese nr IV The wood preservation committee) s fied and rot-chamber experiments with wood preservatives Report No. IV av ERIK RENNERFELT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 48 NR 6

2

3 Träskyddskommitt<.~ns första fätförsök igångsattes under våren tidigare uppsatser (EDEN och RENNERFELT 1949, RENNERFELT och STAR RENBERG I9SI och RENNERFELT I9S4) har redogöreser ämnats över försökens anordning och över hittis erhåna försöksresutat. Vid den sist utförda revideringen, våren I9S7, har 14 år gått sedan de första försöken påbörjades. Ytterigare försök har dessutom tikommit, som nu kan motivera, att en ny redogörese för försöken ämnas. Vid revideringarna har stavarna tagits upp ur marken och undergått en okuär granskning, varvid eventuea förekommande rötangrepp bedömts enigt en s-gradig skaa såsom inga, svaga, måttiga, svåra eer mycket svåra. Dessutom har stavarna i en specie beastningsapparat (RENNERFELT och STARRENBERG I9SI) underkastats ett böjhåfasthetsprov, där stavar, som förorat ca 8o % eer mer av sin ursprungiga böjhåfasthet, knäckts. Genom att åt varje grad av röta giva ett siffervärde har även en ungefärig uppskattning av rötstyrkan inom varje serie vid en viss tidpunkt kunnat göras. De oika rötgradernas siffervärden är föjande: Intet angrepp.... svagt» måttigt» svårt» mycket svårt» (provet utdömt) o 2S so 7S 100 När samtiga stavar inom en serie utdömts, erhåes såunda rötstyrkan 100. Om rötstyrkan för en viss serie har ett värde omkring so, betyder detta atså, att rötangreppet på denna serie bedömts som i medeta måttigt. På de i försöken ingående stoparna har intet beastningsprov kunnat utföras. Sedan jordbandsdeen vid revideringen friagts, har en okuär granskning av detta parti företagits, och rötangreppets styrka har bedömts enigt samma skaa som för stavarna. Kommunikationsverkens försök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja. A. Stavar A v ta b. 1-4 och diagrammen på fig. I framgår röttiståndet efter 14 år hos de på oika sätt behandade stavarna. Dessa försök närma sig nu sutet, och på provfät nr IV, Ljungbyhom, är nästan aa stavar utdömda. På

4 4 ERIK RENNERFEL T provfät III, Lunnaby skog, har rötangreppet gått ångsamt, och där har hittis endast de oimpregnerade stavarna och serien impregnerad med ägsta Basiitkoncentrationen utdömts. Band satimpregnerade stavar har rötangreppen gått snabbast på stavar impregnerade med Basiit UA. Boidens BIS-sat har skyddat virket väsentgöras. De oika rötgradernas siffervärden äro föjande: igt bättre. Boidens fuorsat1 intar en meanstäning mean Basiit UA och Boidensat BIS. De stavar, som impregnerats med kreosotoja, har i genomsnitt de minsta angreppen. Långsammast går angreppen i Simångsdaen och Lunnaby skog, medan på ytan i Ljungbyhom nästan aa kreosotimpregnerade stavar är borta. Liknande resutat beträffande skyddseffekten har erhåits i fätförsök i b. a. Finand (SuoLAHTI 1957), U. S. A. (BLEW 1958) och Nya Zeeand (CARR 1955). På tre av provfäten, nämigen Simångsdaen, Lunnaby åker och Ljungbyhom, är samtiga stavar impregnerade med Basiit UA och Boidens fuorsat utdömda. bet kunde vara värdefut att bearbeta detta materia ur statistisk synpunkt. En dyik bearbetning har väviigt utförts av fi. ic. B. Matern vid skogsforskningsinstitutets matematiska kontor. I dessa serier. ingår 270 stavar. Livsängden på dessa stavar har underkastats en variansanays enigt tekniken vid»competey randomized designs». Någon transformation av observationerna i variansstabiiserande syfte har ej befunnits påkaad. Variansanaysen är återgiven i tab. 5 Såsom framgår av sistnämnda tabe, har starkt signifikativa skinader (P < 0,001) erhåits vid fera jämföreser: mean obehandade och impregnerade stavar; mean de två prövade preparaten; mean oika koncentrationer av preparaten. Därti har ett starkt signifikativt utsag erhåits för ett samspe ytor : preparat. Ett sådant samspe innebär, att skinaden i effekt mean de två preparaten är betingad av försöksfätens egenskaper, viket manar ti fö'rsiktighet vid eventue generaisering av resutaten beträffande andra marker. Jämföresen mean de två preparaten innebär, att koncentration a av det ena preparatet jämförts med konc. a av det andra o. s. v. 1 Sammansättningen på Boidens fuorsat är: 182,5 gr 71,4 %-ig As20 5 ) 71,0 & NaF 135,0 & Na 8Cr 80,. 2 aq. 143,0 & Na,HAs0 4 7 aq ti 30 kg ösning 149,0 >> A 8(S0 4)3. 18 aq 67,5 & ZnSO,. 7 aq 220,0 & Ca(N0 3) 2 4 aq g68,o gr

5 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 5 Fig. r. Provfätet i Simångsdaen med stavar och stopar. Experimentapot No. I, Simångsdaen, with stakes and posts. B. Stopar De i detta försök ingående stoparna äro des 0,73 m, des 2,23 m ånga. Medeupptagning av resp. impregneringsmede återfinnes i tab. 8. Skadorna på stapvirket har sammanstäts i tab. 6 och 7 De impregnerade stoparnas ivsängd varierade mean 4,2 och 7,0 år, i medeta 5,3 år. På kreosotimpregnerade stopar finnas knappast några angrepp. Av de tre satmeden har Boidensat BIS skyddat bäst, medan av Basiiit-impregnerade stopar fera nu äro utdömda. Av sammanstäningen i tab. 8 framgår även, att angreppet på de korta stoparna i genomsnitt synes ha gått något snabbare än på de ånga stoparna. På fig. II har rötföroppets utvecking hos 2,23 m-stoparna åskådiggjorts grafiskt. I fätförsök på andra hå har iknande resutat erhåits med dessa impregneringsmede (HoF 1956, BLEW och KuLP 1958). C. Gruvförsöken Gruvförsöken är utsatta i N yvångs gruva, tihörig Höganäs-Bieshoms AB. De befinna sig i ett gruvschakt, beäget ca 90 m under markytan, där hög x*-medd. /rån Statens skogsforskningsinstitut. Band 48:6.

6 6 ERIK RENNERFEL T re. uftfuktighet råder och temperaturen håer sig vid ca 8-roo C (se närmare beskrivning i EDEN och RENNERFELT 1949). Rötningen har i dessa försök gått i ett ångsammare tempo än i fätförsöken. Medevaraktigheten hos de oimpregnerade stavarna har beräknats ti 6,7 år (tab. 9) mot 2,7-3,6 år på åkerytorna. På de satimpregnerade stavarna är angreppen svaga, särskit på de Boidensatimpregnerade. På kreosotstavar finnas inga angrepp as (fig. III). Liknande förhåanden råder ifraga om stoparna. De oimpregnerade är samtiga utdömda. På de impregnerade stoparna har ännu inga angrepp konstaterats ( tab. 9). En utförig undersökning över gruvvirkets rötresistens, dess behanding och de svampar, som uppträda på virket i våra gruvor, har pubicerats av EDEN (1957). Teestyresens försök med käppar. En beskrivning av försökets anordning har ämnats tidigare (RENNERFELT och STARKENBERG 1951). Käpparna var t. o. m utpacerade på ett försöksfät i Satserup i Skåne. På grund av åverkan på detta provfät fyttades käpparna samma år ti Simångsdaen, där försöket reviderades i sept I tabe ro har det sista revideringsresutatet sammanstäts. Förutom obehandade käppar har nu även de Basiitimpregnerade käpparna utdömts, och deras medevaraktighet har beräknats ti 10,5 år. På de med Boidensat BIS impregnerade käpparna är angreppen nu svåra, och de börjar även bi omfattande på de kreosotimpregnerade. Däremot är skadorna på de kopparvitrioimpregnerade käpparna fortfarande anmärkningsvärt små. Tyvärr har det dock inte gått att faststäa styrkan på den kopparsufatösning, varmed Boucherie-impregneringen utfördes. På K 33-käpparna, som endast varit utsatta nio år, finns bott ett obetydigt angrepp i kärnveden på insidan av en käpp. Försök med Boidensatet K 33 I det gama Boidensatet BIS ingick de verksamma beståndsdearna som akaisater, viket medförde vissa nackdear i fråga om ösighet, eektriskt edningsmotstånd etc. En ny typ av impregneringssat, innehåande de verksamma beståndsdearna i form av oxider, utexperimenterades därför i sutet av 1940-taet. Med dessa sater, som hade kodbeteckningen K 33 och S 32, utfördes vissa aboratorieundersökningar och med edning härav utvades K 33 för fätförsök. Satets sammansättningframgår av tab. r r.

7 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 7 I tab. 12 har resutatet med K 33-impregnerade stavar efter nio år sammanstäts. Detta sat har hittis visat sig ha en mycket god rötskyddande effekt. Endast på provfätet i Simångsdaen finnes angrepp på stavarna. På de övriga provfäten är praktiskt taget aa stavar fefria. En jämförese mean försöken med K 33, Boidensat BIS och kreosot på provfätet i Simångsdaen har gjorts ( fig. IV). Försöken har visserigen inte startats samtidigt, viket kan ha medfört en viss oikhet i rötföroppet, beroende på vädereksförhåanden, oikheter i bedömningen etc. Som diagrammen visar, har K 33 hittis givit åtminstone ika bra resutat som kreosot och betydigt bättre än Boidensat BIS. Resutaten av försöken med K 33-impregnerade stopar återfinnes i tab. 13. Icke på något provfät finnes efter nio år angrepp på någon impregnerad stope, medan de oimpregnerade stoparnas ivsängd varierar mean 2,1 och 4A år. Satet K 33 började användas vid praktisk impregnering omkring 1951, och sedan ett par år tibaka användes praktiskt taget enbart detta sat vid Boidenimpregnering i Sverige. Försök med Boidensaterna S och S 25. Omkring 1950 utexperimenterades ett par sater, benämnda S och S 25, vars beståndsdear återfinnas i tab. r r. Dessa sater är av iknande typ som K 33 och skij er sig från detta sat framför at genom att koppar är het eer ti viss de ersatt med zink. Fätförsöken påbörjades 1950 och har nu atså pågått i sju år. Såvä stavar som stopar utsattes i växthus och på provfäten i Bogesund och Simångsdaen. I tab. I4 redovisas försöksresutaten med stavar. I växthus är samtiga. stavar utdömda. Satet S 25 har genomgående givit en något högre medevaraktighet. På Bogesundsfätet finns nästan inga angrepp. I Simångsdaen är angreppen större på S 2 5 än på S. Försöken med stopar återfinnas i tab. 15. De oimpregnerade stoparna utdömdes i växthus och Simångsdaen efter o,8 resp. 6,2 år. På de impregnerade stoparna finns obetydiga angrepp i växthuset, f. ö. är stoparna fefria. Satet S användes icke i praktiken. Virke impregnerat härmed ingår dock förutom i träskyddskommittens försök även i Västeuropeiska Institutets försök med stopar, av vika en de uppstäts på provfätet i Simångsdaen (LANG 1954). Med S 25 har betydande virkeskvantiteter impregnerats inom andet, men satet har numera nästan het ersatts med K 33 I utandet är dock S 25 fortfarande det dominerande Boidensatet.

8 8 ERIK RENNERFELT Försök med dubbeimpregnering. År 1944 utsattes på Simångsdaen ett mindre stavförsök med tryckimpregnering och efterföjande doppning (REN NERFEL T 1954). Försöksresutaten efter 13 år har sammanstäts i tab. 16. Stavar, enbart impregnerade med satet har angripits avsevärt snabbare än dyika, som dessutom doppats i oja. Ett nytt mera omfattande försök med doppning i fera oika ojor av Baidensatimpregnerat virke igångsattes Materiaet, som omfattade både stavar och stopar, utsattes des i växthus, des i Simångsdaen. I tab. 17 finns resutaten med stavar sammanstäda. I växthuset förstördes oimpregnerade och konsthartsimpregnerade på kortare tid än ett år. Stavar impregnerade enbart med Boidensat fick en genomsnittig ivsängd av 5,9 år, medan aa dyika, som dessutom ojedoppats, komma att få en ängre ivsängd. På fätet i Simångsdaen visar utveckingen samma tendens, men rötföroppet går ångsammare. På stapvirket (tab. 18) har utveckingen gått i ungefär samma riktning som hos stavarna, endast i ett ångsammare tempo. Jämförande försök med Höganäs-oja och kreosotoja. U r de stenko, som bryts vid Höganäs-Bieshoms AB, framstäes en o j a, som i mykoogiska försök visat sig ikvärdig med kreosotoja. Denna oja provas nu i försök med stavar och stopar utsatta des i växthuset, des i Simångsdaen. Försöken har nu pågått i nio år. stavarna, som impregnerats med fem oika koncentrationer, har i växthuset angripits i stor omfattning ( tab. 19, fig. V). Ett ferta serier är redan utdömda. Höganäsojan synes ha en något bättre rötskyddande förmåga än kreosoto j an. På provfätet i Simångsdaen går utveckingen i samma riktning, om än i ett ångsammare tempo (tab. 19, fig. VI). Av stapmateriaet (ta b. 20) är hittis bott de oimpregnerade stoparna utdömda. På de impregnerade stoparna finnes bott obetydiga angrepp på stopar tihörande serierna med den ägsta impregneringskvantiteten. Sammanfattning. Träskyddskommittens ädsta fätförsök, som omfattar försök med kreosotoja, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och Basiit UA, har nu pågått i 14 år. I försöken ingår såvä stavar av enbart furuspint som rundvirke av furu. Av stavförsöken är fera serier utdömda. A v satmeden har Boidensatet ämnat en bättre skyddseffekt än fuorhatiga mede (Basiit UA och Boidens fuorsat). Kreosotoja har givit det bästa skyddet.

9 FÄLTFÖRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 9 Hos stoparna går rötföroppet betydigt ångsammare. Utveckingen visar dock samma tendens här som hos stavarna. Efter nio års fätförsök är skyddseffekten med Boidensatet K 33 avsevärt bättre än med Boidensat BIS. K 33 synes hittis vara ungefär ikvärdigt med kreosotoja. Saterna S och S 25 torde vara bättre än Boidensat BIS, men ej ika bra som K33. Försök med dubbebehanding (i det ena faet enbart tryckimpregnering med Boidensat BIS och i det andra faet d:o med efterföjande doppning i oika ojor) har givit ti resutat, att en bättre effekt erhåits med kombinationsbehandingen. I ett jämförande försök med kreosotoja och Höganäsoja har ungefär samma skyddseffekt uppnåtts. Litteraturförteckning BLEW, J. 0., Comparison of wood preservatives in stake tests (1958 Progress Report). - U.S. Dep. of Agricuture, Forest Service, Rept. No and KuLP, J., Comparison of wood preservatives in Mississippi post study (1958 Progress Report).- U.S. Dep. of Agricuture, Forest Service, Rept. No CARR, D. R., Comparative tests with wood preservatives. - Forest Research Institute, New Zeaand Forest Service, Technica Paper No. 4 EDEN, J., Gruvvirkes varaktighet. - Medd. från Jernkontorets Tekniska Råd, Vo. rg, s r6. - och RENNERFELT, E., Fät- och rötkammarförsök avsedda att utröna skyddsverkan hos oika träimpregneringsmedel- Medd., 38: 4 HoF, T., Buitenproeven met geconserveerde Paen. - Nederandsch Boschbouw Tijdschrift, z8: ro, s LANG, K. F., Grossversuche des Westeuropäischen Instituts fiir Hozimprägnierung. - Hoz as Roh- und Werkstoff, r z, s I2. RENNERFELT, E., I954 Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök med oika träimpregneringsmedel - Medd., 44: g. - och STARKENBERG, B., Träskyddskommittens fät- och rötkammarförsök. - Medd., 40: 4 SuoLAHTI, 0., Lakosuoja - aineia suoritettuja kenttäkokeita (Fied tests with wood preservatives).- Vatian Tekniinen Tutkimusaitos, Sarja I-Pun. 3, Hesingfors.

10 The wood preservation committee's fied and rot-chamber experiments with wood preservatives Report No. IV The first fied experiments made by the Swedish wood preservation committee were begun in the spring of I943 These trias and the resuts obtained have been described in earier reports (EDEN and RENNERFELT_ 1949, RENNERFELT and STARKENBERG 1951 and RENNERFELT 1954). The atest survey of these trias was made in the spring of 1957, 14 years after the first trias were begun; the resuts of this and of further work done since then are described in the present report. In the survey the stakes were removed from the ground for examination, and the extent of any rot attack present was assessed according to its appearance on a five degree scae-none, sight, moderate, severe and very severe. The stakes were aso tested in a speciastressing apparatus (RENNERFELT and STARKENBERG 1951); mechahica faiure occurred those stakes that had ost 8o per cent or more of their origina bending strength. A numerica vaue was assigned to the degree of decay in each series using the foowing scae: no attack... o sig h t moderate severe very severe I oo (specimen condemned) Thus when a the specimens in a series have been condemned the decay index is Ioo. If the decay index is about 50 then the attack on the specimens of the series has been estimated on the average as moderate. It was not possibe to make stressing tests on the posts. The decay index for these was estimated from the appearance of the seetian just beow soieve using the same scae as was used for the stakes. Swedish Communications Authority trias with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote. A. Stakes Tabes 1-4 and fig. I show the state of decay of the different sets of stakesafter 14 years. These trias are now nearing competion and at test fied No. IV Ljungbyhom a the stakes have been condemned. At test site III, Lunnaby skog decay has been sower and so far ony the untreated stakes and those impregnated with the owest Basiit concentrations have been condemned.

11 FIELD TESTS WITH WOOD PRESERVATIVES II Of the sat-impregnated stakes, decay has occurred most rapidy in those impregnated with Basiit UA. Boiden sat BIS has protected the wood consideraby better whie Boiden fuorsat was intermediate between Basiit UA and Boiden sat BIS. On the average the creosote-impregnated stakes have been east attacked. The attack was sowest in Simångsdaen and Lunnaby skog but at Ljungbyhom amost a the creosote-iripregnated stakes are gone. Simiar resuts have been obtained in preservative fied experiments in Finand (SuoLAHTI 1957), USA (BLEW 1958), New Zeaand (CARR 1955) and other paces. In three of the experimenta pots, Simångsdaen, Lunnaby åker and Ljungbyhom a the stakes that were impregnated with Basiit UA and Boiden fuorsat have been condemned. It seemed that a statistica anaysis of this data might be of interest and this has kindy been done by fi. ic. B. Matern at the Forest Research Institute statistica office. An anaysis of variance was made of the ength of ife of the 270 stakes in this series, using the technique for a competey randomized design. A transformation of the observed vaues to stabiise the variance was not deemed to be necessary. The resuts of the anaysis are given in tabe 5 As the tabe shows, strongy significant differences (P < o.oo1) were obtained in a number of comparisons: between treated and untreated stakes; between the two preservatives testedand between different concentrations of the preservatives. In addition to this a strongy significant vaue was obtained for the interaction between experimenta pot ~nd preservative. An effect of this sort impies that the differences between the two preservatives are affected by the character of the experimenta fied and therefore caution shoud be used in any generaisation of the resuts to other types of soi. In comparing the two preservatives concentration (a) of orre of the preservatives was compared with the same concentration (a) of the other, etc. B. Posts In this series posts of 0.73 m and of 2.23 m ength were used. The mean retentions of the impregnating agents are given in tabe 8. The extent of attackonthem is summansed in tabes 6 and 7 Theife of the untreated posts varied between 4.2 and 7.0 years with a mean of 5 3 years. There was very itte attack on the creosoteimpregnated posts. Of the three sat preservatives, Boiden sat BIS gave the best protection whie severa of the Basiit-impregnated posts have by now been condemned. From tabe 8 it can be seen that on the average the short posts have been attacked somewhat fasterthan the onger. The deveopment of decay in the 2.23 m posts is shown graphicay in fig. II. Fied trias by other workers with these impregnating agents have given simiar resuts. (HoF 1956, BLEW and KuLP 1958). 1 The composition of Boiden fuorsat is: g 71.4 % As g NaF g Na2Cr H g Na2HAs04 7 H g A 2 (S0 4 ) 8 18 H 2 0 made up to 30 kg of soution g ZnS04 H 20 22o.o g Ca (N08) 2 4H20 g68.o g

12 I2 ERIK RENNERFELT C. Mine trias The mine trias have been set up in the Nyvång mine owned by Höganäs-Bieshams AB. They have been paced in a shaft about go m under the ground where there is a high humidity and a temperature of about 8-10 C (see description in EDEN and RENNERFELT Ig4g). In these trias decay has been sower than in the fied trias. The mean ife of the untreated stakes has been cacuated as 6.7 years (tabe g) whie in the fied triasit was between 2.7 and 3.6 years. Attack on the sat-impregnated stakes was. weak especiay on those impregnated with Boiden sat. There was no attack at a on the creosote-impregnated stakes (fig. III). The posts showed simiar resuts. The untreated have now a been condemned but no attack has yet been observed on the impregnated posts (tabe g). A detaied investigation of the rot resistance and the treatment of mine timber and of the fungi found on wood in Swedish mirres has been pubished by EDEN (1g57). Swedish Teegraph Board stake trias A description of these trias has been given earier by RENNERFELTand STARREN BERG (1g51). These stakes were set out in an experimenta fied in Satserup in Skåne but when this fied coud no onger be retained, in 1g56, they were moved to Simångsdaen where the resuts were surveyedin September 1g57. The atest resuts are shown in tabe 10. The untreated stakes were previousy condemned; the Basiit-impregnated stakes have now aso been condemned with a mean ife of 10.5 years. The stakes impregnated with Boiden sat BIS are now severey attacked and the creosoted stakes are beginning to show extensive decay. The copper suphate-i.mpregnated stakes on the other hand sti show remarkaby itte damage. Unfortunatey it has not been possibe to fix the strength of the copper suphate soution used for the Boucherie impregnation. The K 33 stakes which have been exposed ony for nine years show ony an insignificant amount of attack in the heartwood on the inside of one stake. Tria with Boiden sat K 33 In the od Boiden sat BIS preparation the active constituents were present as akai sats which ed to certain disadvantages in soubiity, eectrica conductivity and other factors. A new type of impregnating agent containing the active constituents in the form of oxides was therefore deveoped towards the end of the nineteen-forties. There were two of these, K 33 and S 32. After testing in aboratory experiments K 33 was ehosen for fied trias. The composition of this preparation is given in tabe I I. Tabe 12 shows the resuts obtained with K 33-impregnated stakesafter nine years. This sat has so far been found to give exceent protection against decay and attack on the stakes has occurred ony in the experimenta fied at Simångsdaen. In the other experimenta fieds practicayathe stakes are sti unaffected. A comparison has been made of the resuts obtained with K 33, Boiden sat BIS and creosote at the experimenta fied in Simångsdaen (fig. IV). These trias were not started simutaneausy and thus may have given rise to sma differences in the course of decay, dependent on the weather, differences in the assessment of the resuts or other factors. As the diagram shows K 33 has so far given resuts at east as good as creosote and consideraby better than Boiden sat BIS.

13 FIELD TESTS WITH WOOD PRESERVATIVES 13 The resuts of trias with K 33-impregnated posts are given in tabe I3. After nine years there is sti no attack on any post in any of the experimenta fieds whie the ife of the untreated posts has varied between 2.I and 4 4 years. The sat K 33 has been in practica use for impregnation since about I95I and in Sweden has been used amost excusivey during the ast coupe of years for Boiden impregnation. Trias with Boiden sats S and.s 25 About I950 two sat preparationssand S 25 were deveoped; their compositions are given in tabe I I. These sats are simiar to K 3-3, differing argey ony in using zinc partyor entirey in pace of copper. Fied trias were begun in I950 and have now been in progress for 7 years. Both stakes and posts were set out in a greenhouse and on the experimenta fieds at Bogesund and Simångsdaen. Tabe I4 shows the resuts obtained with stakes. The sat S 25 has throughout given a samewhat higher mean ife. At the Bogesund fied there was amost no attack. In Simångsdaen the attack was greater on S 25 than on S. The resuts with posts are given in tabe I5. The untreated posts were condemned after o.s years in the greenhouse and after 4 5 years at Simångsdaen. The impregnated posts show very sight attack in the greenhouse but otherwise are quite umi.ffected. The sat S is not used commerciay but wood impregnated with this is incuded in the Wood Preservation Committee's trias and in trias being made by the Western European Institute for Wood Preservation on posts, same of which are set out at the experimenta fied in Simångsdaen (LANG I954). S 25 has been used for the impregnation of arge amounts of wood here in Sweden but has now been amostentirey repaced with K 33 Outside Sweden however S 25 is sti the most widey used Boiden sat. Doube impregnation trias In I944 a sma number of stakes were set out at Simångsdaen which had been pressure-impregnated with Boiden sat BIS and then dipped (RENNERFELT I954). The resuts obtained with these after 13 years are given in tabe I6. Stakes that were impregnated with the sat aone have been attacked consideraby faster than those which had aso been dipped in oi. More extensive trias with timber impregnated with Boiden sat BIS and then dipped in different ois were begun in I948. The specimens, incuding both stakes and posts, were set out in a greenhouse and at Simångsdaen. Tabe I? gives the resuts obtained with stakes. In the greenhouse the untreated stakes and those impregnated with synthetic resin were destroyed in ess than a year. Stakes impregnated with Boiden sat aone had an average ife of 5 9 years and those which were aso oi-dipped wi have a onger ife. The resuts from the fied at Simångsdaen show the same tendency but rate of attack is sower. The tria with posts (tabe I8) is deveoping in the same way as that with the stakes but more sowy. 2*-Meåd. från Statens Skogsforskningsinstitut. Band 48: 6.

14 I4 ERIK RENNERFEL T Comparative trias with Höganäs oi and with creosote From the coa mine owned by Höganäs-Bieshoms AB there is obtained an oi which in mycoogica tests has been found fuy equivaent to creosote. This oi is now being tested on stakes and posts bothin the greenhouse and at Simångsdaen. This tria has now been in progress for nine years. The stakes were impregnated with five different concentrations. In the greenhouse they have been attacked to a very considerabe extent (tabe rg, fig. V) and severa series have aready been condemned. The Höganäs oi seeros to give samewhat better protection than the creosote. The tria at the experimenta fied at Simångsdaen is deveoping in the same way but more sowy (tabe 20, fig. VI). So far ony the untreated posts have been condemned (tabe 20). In the impregnated posts there is ony very sight attack on posts in the series with the owest retention vaues. Summary The Swedish Wood Preservation Committee's odest fied trias using creosote, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and Basiit UA have now been in progress for fourteen years. These trias have been made with pine sapwood stakes and with pine posts (Pinus sivestris L., Scots pine). Severa series of stakes have aready been condemned. Boiden sat has given better protection than the sats containing fuorine (Basiit UA and Boiden fuorsat). Creosote has given the best protection. In the posts, decay has been consideraby sower but they show the same differences as the stakes. After nineyears the fied trias with the Boiden sat K 33 show that this gives consideraby better protection than Boiden sat BIS. So far the K 33 seeros to be more or ess equivaent to the creosote. The sats S and S 25 appear to be better than Boiden sat BIS but not as good as K 33 Doube-treatment trias (in one case using pressure impregnation) with Boiden sat BIS aone and in a seeond series foowing this by immersion in different ois have shown that the combinati~n heatment gives a better resut. A comparative tria with creosote and Höganäs oi has shown that they give approximatey the same protection.

15 FIGURER OCH TABELLER FIGURES AND TABLES

16 o Ar V ear> Fig. I a. Rötföroppet hos stavar impregnerade med normakvantiteten (b) av Basiit UA (B), Boidensat BIS (A), Boidens fuorsat (F) och kreosotoja (Kr) på provfät nr I, Simångsdaen. Med (e) har medeivsängden betecknats. Progress of decay for stakes treatedwith norma amounts (b) of Basiit UA (B), Boiden sat BIS (A), Boiden fuorsat (F) and creosote (Kr) on experiment pot No. I, Simångsdaen. A verage ife indicated with (e). o o Fig. I b. Rötföroppet hos stavar på provfät nr IV, Ljungbyhom. Progress of decay for stakes on experimenta pot No. IV, I,jungbyhom. o Ar Va ar

17 100+-~~--~~~~--~~~~--~~~~ O År Va ar-> Fig. I c. Rötföroppet hos stavar på provfät nr II, Lunnaby åker. Progress of decay for stakes on experimenta pot No. II, I,unnaby åker. o o Ar Ve ar Fig. I d. Rötföroppet hos stavar på provfät nr III, Lunnaby skog. Progress of decay for stakes on experimenta pot No. III, I,unnaby skog.

18 A ~~~---+~ F * * B ~ Oimp. u n frrzafe.::j o o 14 Ar Vrza~ Fig. II a. Rötföroppet hos stopar impregnerade med normakvantiteten (b) av Basiit UA (B), Boidensat BIS (A), Boidens fuorsat (F) och kreosotoja (Kr) på provfät nr I, Simångsdaen. Med (e) har medeivsängden betecknats. Progress of decay for posts treatedwith norma amounts (b) of Basiit UA (B), Boiden sat BIS (A), Boiden fuorsat (F) and creösote (Kr) on experiment pot No. I, Simångsdaen. Average ife indicated with (e) r ~~~--~-=----A ---F ~ ~==~s 75~------~~ o o B A~ Vas r Fig. II b. Rötföroppet hos stopar på provfät nr IV, Ljungbyhom. Progress of decay for posts on experimenta pot No. IV, I,jungbyhom.

19 ~~~~ '-----A t===::--f * B. Dimp. t.mfraafad 100+-~~~~~~~~~~~~~--~~~ o o Ar Va ar Fig. II c. Rötföroppet hos stopar på provfät nr II, Lunnaby åker. Progress.of decay for posts on experimenta pot No. II, I,unnaby åker ~~--~--~--~~--~--~--~--~ o o Ar Ve ar Fig. II d. Rötföroppet hos stopar på provfät nr III, Lunnaby skog. Progress of decay for posts on experimenta pot No. III, I,unnaby skog.

20 ; ~ Oimp unfr~e:de.d ~~~-r--r---r--,--+---,.-r--~-r-...,..-, o o ?> 14 Ar v~ar Fig. III. Rötföroppet i Nyvångs gruva hos stavar impregnerade med Basiit UA (B), Boidensat BIS (A), Boidens fuorsat (F) och kreosotoja (Kr). Betr. upptagning se tab. 9. Progress of decay in the Nyvång mine for stakes treated with Basiit UA (B), Boiden sat BIS (A), Boiden fuorsat (F) and creosote (Kr). Re retention cf. Tabe g ,..---r---r-,..,._;;=-r--...,..--r---,r---'1 o o Ar ~ar Fig. IV. Rötföroppet under nio år på provfät I, Simångsdaen, hos stavar impregnerade med normakvantiteten av Boidensat BIS (A), Boidensat K 33 och kreosotoja (Kr). Progress of decay during nine years on experiment pot No. I, Simångsdaen, for stakes treated with norma amounts of Boiden sat BIS (A), Boiden sat K 33 and creosote (Kr).

21 o----~ ~ kq/m~ Oimp. unireaed o Ar Vear 100*-~~--~~~~~~~~~ o Oimp. unfraafed o o Ar Ve$P Fig. V. Rötföroppet i växthus hos stavar impregnerade med Höganäsoja (uppti} och kreosotoja. Progress of decay in the greenhouse for stakes treated with Höganäs creosote oi (above) and creosote.

22 o o 9 Ar V<ZaP o Ar> Vear Fig. VI. Rötföroppet på provfät I, Simångsdaen, hos stavar impregnerade med Höganäsoja (uppti) och kreosotoja. Progress of decay on experiment pot No. r, Simångsdaen, for stakes treated with Höganäscreosote oi (above) and creosote.

23 FÄLTFöRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 23 Tabe 1. Stavförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfät, Simångsdaen. Stake tests with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after 14 years on experimenta pot No. I, Simångsdaen. Upptagning stavarnas tistånd Mede- Sat- Impregnerings- Anta Retention Con di tio n of specimens Röt- varakmede stavar styrka tighet hat % kg b Preservative No. of fnska. med röta dömda ut- Index of år stakes Sat per per decay conc. ma cuft sound decay- d Av. Iife ing remave years Basiit UA a ro!,15 7,6 0, O 100 6,4 b IO 0,77 5,0 0,3! - - IO IOO 6,2 c!o 0,5I 3,5 0,22 - -!O!00 4>4 d IO 0,34 2,2 0, IO IOO 4,6! Boidensat a IO 3,46 23,5 1, J7,5 BIS b!o 2,29 15,8 o,g ,0 c IO!,52!0,4 o, ,o d!o!,02 7,0 0, ,5 Boidens a IO 3,20 22,8 1,4! - -!O IOO 11,4 fuorsat b IO 2,09 15,8 o,g8 - - IO IOO II,o c!o 1,48 ro,5 o,65 - -!O IOO II,I d IO o,gr 5,7 0, IO IOO 8,8 Kreosotoja a!o 193 IZ,I I 9-37,5 Creosote b IO!38 8,6 I ,0 c IO go 5,6 I ,5 d IO 56 3, ,5 Oimpregnerade IO - - IO IOO 2,7 a Untreated

24 ERIK RENNERFEL T Tabe 2. Stavförsök med Basiit UA,_Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfät I, Lunnaby åker. Stake tests with Basiit UA, Boidensat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after 14 years on experimenta pot No. II, Lunnaby fied. Impregneringsmede Preservative Upptagning stavarnas tistånd Mede- Sat- Anta Retention Conditian of specimens Röt- varak- hat stavar styrka tighet % kg b No. of fnska. med röta dömda ut- Index of år stakes Sat per per decay conc. sound decaym s Av. Iife cuft ing removed years Basiit UA a IO I,I > IO IOO 8,7 b IO 0,77 s,o 0,3I - - IO IOO 7,2 c IO O,SI 3,5 0, IO IOO 7,6 d IO 0,34 2,2 O,I4 - - IO IOO?,I Boidensat a IO 3,46 23,6 I, IO IOO II,6 BIS b IO 2,29 I5,8 0, IO IOO II,3 c IO I,52 IOA o, IO IOO IO,I d IO r,oz 7,I 0, IO IOO I I,S Boidens a IO 3,20 22,8 I,4I - - IO IOO 9,5 fuorsat b IO 2,09 I5,2 0, IO IOO 9,3 c IO I>48 Io,6 o, IO IOO 6,5 d IO 0,9I 5,7 0, IO IOO 7,2 Kreosotoja a IO I94 IZ,I I ,0 Creosote b IO I39 8, o,o c IO 89 s,6 - I 9 95,0 d IO 56 3,5 - - IO IOO II,2 Oimpregnerade IO - - IO IOO 3,6 Unireated

25 Tabe 3- FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 25 stavförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter I4 år på provfät III, Lunnaby skog. Stake tests with Basiit UA, Boidensat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after I4 years on experimenta pot No. III, Lunnaby forest. Upptagning stavarnas tistånd Mede- Sat- Impregnerings- Anta Retention Conditian of specimens Röt- varakmede stavar styrka tighet hat % kg b Preservative No. of fnska. med röta dömda ut- Index of år stakes Sat per per conc. m sound decay- d decay Av. Iife cuft ing remove years Basiit UA a IO I,I , ,5 b IO 0,77 5,0 0,3I ,0 c IO 0,5I 3.5 0,22 - I 9 92,5 d IO 0,34 2,I o,i3 - - IO IOO ro,o B.oidensat a IO 3,46 22,4 I,40 I 9-27,5 BIS b IO 2,29 I5,7 0, ,0 c IO I,52 I0,4 o, ,0 d IO!,02 7,I 0>44 I ,5 Boidens a IO 3,20 22,4 I, I 32,5 fuorsat b IO 2,09 I5,2 0,95 I ,0 c IO I,48 Io,s o, ,0 d IO o,9i 5.7 0, ,0 Kreosotoja a IO I94 I2,2 9 I - s,o Creosote b IO I39 8, c IO 9I ,5 d IO ss 3,6 - IO Oimpregnerade IO - - IO IOO 6,8 Unireated

26 ERIK RENNERFELT Tabe 4 stavförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfät IV, Ljungbyhom. Stake tests with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after 14 years on experimenta pot No. IV, Ljungbyhom. Upptagning stavarnas tistånd Mede- Sat- Impregnerings- Anta Retention Condition of specimens Röt- varakmede stavar styrka tighet hat % kg b Preservativ e No. of fnska. med röta dömda ut- Index of år stakes Sat per per sound decay- d decay con c. ros Av. Iife cuft ing remave years Basiit UA a IO 1, , IO IOO 8,o b IO o,n 5,1 0, IO c IO 0, , IO IOO 5.4 d IO 0,34 2,2 0, O 100 5,3 Boidensat a IO 3,46 23,6 1, IO BIS b O 2,29 15,8 0, IO 100 9,0 c IO 1,52 10,4 o, IO 100 9,3 d O 1,02 7,0 0, IO 100 8,4 Boidens a O 3,20 22,8 1, IO 100 9,7 fuorsat b 10 2,09 15,2 0, O 100 9,0 c O 1,48 11,0 o, IO 100 8,3 d IO 0,91 6,1 0, O 100 6,8 Kreosotoja a IO ,1-9 I 6o Creosote b O 139 8,7 - - IO ,9 c IO 89 5,6 - - O 100 9,5 d O s B 3,6 - - IO 100 9,4 Oimpregnerade IO - - IO 100 3,3 Untreated

27 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 27 Tabe s. Variansanays av stavarnas ivsängd. Anaysis of variance of ifetime of the stakes. Kvadrat Variationskäa Frihetsgrader Medekvadrat V arianskvot Summa Source of variation Degrees of Mean square Variance ra tio Sum of squares freedom Mean ytor... J 6,89 2 3,45 I,04 Mean försöksed... II34,56 8 I4I,82 42,8*** mean impr. o. obeh ,23 I 562,23 I69,7*** mean preparat ,II I 362,II I09,3*** mean koncentrationer.. 203, ,82 20,5*** Samspe prep. x konc... 6,77 3 z;z6 o,68 Försöksedens samspe med ytorna ,99 I6 I8,37 5,55*** impr.-obeh... 5,83 2 2,9I o,88 preparat ,84 2 II3,92 34,4*** konc...!4,80 6 2,47 0,75 prep. x konc... 45,52 6 7,59 2,29* Rest (»fe»).... J 805, ,3! 1,00

28 28 ERIK RENNERFEL T Tabe 6. Stopförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fiforsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfäten I-IV med 0,73 m ånga stopar. Post tests with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after I4 years on experiment pats No. I-IV with 0.73 m posts. Provfät Experimenta pot stoparnas tistånd Varak- Impregne- Anta Conditian of specimens Röttighet ringsmede stopar styrka år Preservative No. of friska med röta dömda ut- Index of posts sound decay Av. Iife decaying removed years Simångsdaen I Basiit UA ,5 Boiden BIS ,0 Boiden fuor ,0 Kreosot Io,8 Obehandade IOO 4.5 Lunnaby åker II Basiit UA 7-6 I 54,0 Boiden BIS ,o Boiden fuor ,4 Kreosot o Obehandade IOO 5,0 Lunna by Basiit UA ,2 skog III Boiden BIS I8,o Boiden fuor ,0 Kreosot o Obehandade IDO 4.7 Ljungbyhom IV Basiit UA ,6 Boiden BIS ,8 Boiden fuor ,6 Kreosot ,6 Obehandade IDO 6,5

29 4~: 6 FÄLTFöRSöK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL Tabe 7. Stopförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfäten I-IV med 2,23 m ånga stopar. Post tests with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and cresosote; resuts after I4 years on the experiment pats No. I-IV with 2.23 m posts. Provfät Experimenta pot stoparnas tistånd Mede- Impregne- Anta Conditian of specimens Röt- varakringsmede stopar styrka tighet Preservative No. of friska med röta dömda ut- Index of år posts sound decay Av.ife decaying removed years Simångsdaen I Basiit UA I,2 Boiden BIS 7 I 6-25,2 Boiden fuor ,6 Kreosot o Obehandade IOO 4,2 Lunnaby åker II Basiit UA ,8 Boiden BIS ,8 Boiden fuor ,o Kreosot o Obehandade IOO 7,0 Lunnaby Basiit UA ,4 skog III Boiden BIS ,2 Boiden fuor ,8 Kreosot o Obehandade IOO 5,7 Ljungbyhom IV Basiit UA ,4 Boiden BIS ,8 Boiden fuor ,4 Kreosot 7 6 I - 3,6 Obehandade ,7

30 30 ERIK RENNERFEL T Tabe 8. Stopförsök med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosotoja; resutat efter 14 år på provfäten I-IV (i medeta). Post tests with Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after 14 years on experimentapots No. I-IV (average). Impregneringsmede Preservative stopar Upptagning stoparnas tistånd Mede- Posts Sat- Retention Conditian of specimens Röt- varhat b per styrka aktig- kg % cuft med ut- Index het ängd anta per m 3 Sat tota friska röta of dömda Av. ength No. conc. tota- sound decay VO- decay-!if e m voym remave d ume in g years Basiit UA... 0, ,76 3,6 0, BoJidensat BIS 28 2,28 ro,8 o, Boidens fuorsat ,05 ro,s o,6s Kreosot > ,6 Oimpregnerade IOO 5,2 Basiit UA... 2, ,92 3,5 0, r Boidensat BIS 28 2,77 9,9 o, Boidens fuor- :1 sat ,54 10,5 o, Kreosot ,8 27 I - 0,9 Oimpregnerade sa 'Tabe 9 Försök i Nyvångs gruva med stavar och stopar impregn~rade med Basiit UA, Boidensat BIS, Boidens fuorsat och kreosot; resutat efter 14 år. Tests in the Nyvång mine with stakes and posts treatedwith Basiit UA, Boiden sat BIS, Boiden fuorsat and creosote; resuts after 14 years. Sat- Upptagning Provens tistånd Var- Röt- Impregnerings- Retention Conditian of specimens Prov Anta hat styrka aktigmedehet Samp!es No. % Index Preservative kg b fnska. med röta dömda ut- år Sat per per of conc. m 3 sound decay- d decay Av. ife cuft ing remave years Basiit UA stavar II o,sr 3,4 0, ,3 Boidensat stakes BIS r,52 ro,6 o, ro,s Boidens fuorsat... II J,{8 ro,s o, ,3 Kreosot , o Oimpregnerade IOO 6,7 Basiit UA... stopar 9 0,76 3,5 0, o Boidensat posts BIS... 0,73 m II 2,28 10,7 o,67 II - - o Boidens fuorsat... ro 2,05 9,5 o,6r ro - - o Kreosot s, o Oimpregnerade IOO 5,3

31 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 31 Tabe ro. Försök med käppar,- utsågade ur impregnerade stopar. Tests with sticks, taken from treated poes. Käpparnas tistånd Mede- Försöks- Impregnerings- Anta Con di tio n of specimens Röt- varakmede käppar faktor tighet tid, år Preservative No. of friska med td" d Index of år sticks No. of röta u om a decay years sound d. removed Av. ife ecaytng years Basiit UA r ,5 Boidensat BIS ,8 Boidensat K 33. ro 9 9 I - 5,0 Kopparvitrio ,2 Kreosot ,6 Oimpregnerad e... ro ro 100 3,1 1 Boucherie-impregnerat virke. Boucherie-treated with copper suphate. Tabe II. Kemisk sammansättning i procent av Boidensaterna S, S 25 och K 33. 'Chemica composition of the Boiden sats S, S 25 and K 33 in percentages. Beståndsde Constituent s s 25 K 33 Arseniksyra As _. 37,0 36,o 34,0 Kromsyra Cr ,1 23,0 26,6 Zinkoxid Z no o o o 15,7 11,6 - Koppuoxid CuO ,9 q,8 Vatten H återstoden återstoden återstoden 1 remainder ternainder remainder ph-värde... r,8-2,4 1,8-2,4 1,6-2,2 Vid praktisk impregnering av virke i amänhet skaösningen innehåa ca 2 % av ovan angivna satbandning. In practica use the impregnating soution shoud contain ca. z % of the sat.

32 32 ERIK RENNERFEL T Tabe 12. Försök med stavar impregnerade med Boidensat K 33; resutat efter 9 år på provfäten I-IV. Tio stavar i varje serie. Tests with stakes treatedwith Boiden sat K 33; resuts after 9 years on the experimenta pots I-IV. Ten stakes in each series. Upptagning stavarnas tistånd Var- Impreg- Sat- Röt- Retention Conditian of specimens aktig- Provfät nerings- hat faktor het Experimenta pot mede % kg b Index. med ut- år Preserva~ Sat per per fnska röta dömda of tive conc. sound decay- d decay Av. Iife m cuft ing remave years ' Simångsdaen I K 33 a 3,0 20,1 1,26 9 I - 5 )) b I,9 11, ,0 )) c 1,3 8,7 0, IO,O >) d o,9 5,6 0, ,0 Oimp ro 100 2,1 Lunna by K33 a 3,0 20,4 1,27 ro - - o åker II )) b 1,9 12, o >) c 1,3 8,8 0,55 ro - - o )) d 0,9 5,6 0,35 ro - - o Oimp ro 100 4,2 Lunna by K33 a 3,0 20,3 1,27 ro - - o skog III )) b I,9 12,5 ro - - o >) c 1,3 8,8 0,55 ro - - o )) d 0, ,35 ro - - o Oimp ro IOO 3,7 Ljungby- K33 a 3,0 19,7 1,23 O - - o h om IV )) b I,9 12,7 ro - - o >) c 1,3 8,8 0,55 ro - - o ' )) d 0, ,34 9 I - 2,5 Oimp ro 100 4,6 Tabe 13. Försök med stopar impregnerade med Boidensat K 33; resutat efter 9 år på provfäten I-IV; sju stopar i varje serie. Tests with posts treated with Boiden sat K 33; resuts after 9 years on the experiment pots I-IV; seven posts in each series. Upptagning stoparnas tistånd Impreg- Retention Conditian of specimens Varaknerings- tighet Röt- Provfät kg b per faktor Experiment pot mede med ut- år perm3 cuft friska Index of Preser- röta dömda decay Av. Iife vative tota- tota sound years decaying removed voym voume Simång s- K33 8,2 0, o daen I oimpr IOO 2,1 ' Lunna by K , o åker II oimpr roo 4,0 Lunna by K33 8,6 0, o skog III oimpr IOO 4 4 Ljungby- K33 7, o h om IV oimpr IOO 3,2

33 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 33 Tabe 14. Stavförsök med Boidensaterna S och S 25; resutat efter 7 år i växthus och på provfäten i Bogesund och Simångsdaen. Stake tests with the Boiden sats S and S 25; resuts after 7 years in the greenhouse and in the experimenta pats at Bogesund and Simångsdaen. Sat- Upptagning stavarnas tistånd Röt- Varak- Provfät Impregne- Retention Anta Conditian of specimens hat styrka tighet stavar Experiment ringsmede % kg b med ut- Index år p Iot Preservative Sat per per No. of friska röta dömda stakes of Av. Iife conc. sound decay- rem decay 3 cuft years ing moved Växthus Boiden- b 2,{ I4,0 o,87 IO - - IO Greenhouse sat S c I,6 9,0 0,56 O - - IO IOO 3.4 d I,I 7 4 0,{6 IO - - IO IOO 3,8 Boiden- b 2,{ I5,7 0,98 IO - - IO IOO 5,I sat S 25 c I,6 I0,5 0,66 IO - - IO IOO 4,0 d I,I 7.3 0,{6 IO - - IO IOO 4,0 oimpregn. IO - - IO IOO 2,2 Bogesund Boiden- b 2,{ I2,7 0,79 IO IO - - o sat S c I,6 8,3 0,52 IO IO - - o d I,I 7.4 0,{6 IO 8 I I I2,5 Boiden- b 2,4 I6,o I,O IO - - o o sat S 25 c I,6 Io,5 o,66 IO - - o o d I,I 7,I 0.{4 IO - - o o oimpregn IOO 3,8 Simångs- Boiden- b 2,4 I4,I o,88 IO 9 I - 2,5 daen sat S c I,6 9,6 o,6o IO ,5 d I,I 7,5 0,{7 IO 9 I - 2,5 Boiden- b 2,4 I5,8 0,99 IO 3 6 I 20,0 sat S 25 c I,6 IO,{ o,65 IO ,0 d I,I 7.3 0,46 IO ,5 oimpregn. IO - - IO IOO 2,7 Tabe 15. Stopförsök med Boidensaterna S och S 25; resutat efter 7 år i växthus och på provf"åten Bogesund och Simångsdaen. Tests with posts treated with the Boiden sats S and S 25; resuts after 7 years in the greenhouse and on the experiment.pots at Bogesund and Simångsdaen. Upptagning1 stoparnas tistånd Röt- Varak- Provfät Impregnerings- Retention Anta Conditian of specimens styrka tighet Experiment mede stopar kg b med ut- Index år pot Preservative per per No. of friska röta dömda posts of Av.ife sound decay- rem decay cuft years ing 'moved Växthus Boidensat s II,8 o, I8,6 Greenhouse >) s 25 I3,0 o,8i IO 8 2-5,0 oimpregn IOO o,8 Bogesund Boidensat s 12,0 0, o >) s 25 II,6 0,72 IO IO - - o oimpregn I,2 Simångs- Boidensat s I0,5 o,66 IO IO - - o daen >) s 25 I2,0 0,75 IO IO - - o oimpregn. IO - - IO IOO 6,2 1 Lösningen innehö 2,4 % totasat. Tota amonnt of sat in the soution was 2.4 per cent.

34 34 ERIK RENNERFEL T Tabe 16. Försök med ojedoppning av Boidensat (BIS)-impregnerade stavar; resutat efter 13 år. Test with oi immersion of Boiden sat (BIS)-treated stakes; resuts after I3 years. Varaktighet år Av.ife years Röt- styrka Index of decay Upptagning stavarnas tistånd Impregnerings- Anta Retention Conditon of specimens mede stavar kg sat b sat Preservative No. of friska med röta dömda utstakes per per m 3 ciift sound decaying removed Boidensat BIS 8 15,8 0, >) +oja1 O I5,8 0,98 I 9 - Oimpregnerade o,6 32,5 IOO 3,6 1 Upptagning av oja: 28 g per stav eer 56 kgfm8 Oi retention: 28 g per stake or 3 5!b pr cuft. Tabe 17. stavförsök med Boidensat BIS och ojedoppning; resutat efter 9 år i växthus och på provfät, Simångsdaen. Stake tests with Boidensat BIS and oi immersion; resuts after 9 years in the greenhouse and on experiment pot I, Simångsdaen. Provfät Experimenta p o t Impregneringsmede Preservative Upptagning Retention Anta kg/m 3 stavar Dopp- Boninstakes No. of iden- Dipping sat stavarnas tistånd Var- Conditian of specimens Rötaktigstyrka het med ut- Index friska år röta dömda of sound decay Av.ife decaying removed years Växthus Konstharts... Greenhouse Kreosotoja:... Boidensat... >) + kreosotoja.. >) + skifferoja... )) + Håbino... )) + asfattjära_..» + konstharts.. Oimpregnerade Simångs- Konstharts... daen Kreosotoja... Boidensat... >) + kreosotoja.. )) + skifferoja... >) + Håbino... )) + asfattjära.. >) + konstharts.. Oimpregnerade; ,4 5 - II3 1 5 I8,o - IO I6,2 49,6 5 21,2 6s,o 5 2I,2 5I,2 5 20, I9,6 5I, SI, n81 20 I6,9-40 I6,4 24, ,1-31,I 20 22,0 3I, ,0 39, ,{ IOO o, ,0 - IO IOO I 4 8s,o - I 4 8s,o 2 j I IOO s, IOO o, IOO I, I 8 I2 - IS,O SI, I, , , s,o- - 9 II ,5 genom tryckimpregnering pressure impregnation

35 FÄLTFÖRSÖK MED TRÄIMPREGNERINGsMEDEL 35 Tabe 18. Stopförsök med Boidensat BIS och ojedoppning; resutat efter 9 år i växthus och på provfät I, Simångsdaen. Post tests with Boidensat BIS and oi immersion; resuts after 9 years experiments in the greenhouse and on experiment pot I, Simångsdaen. Provfät Experimenta pot Impregneringsmede Preservaive Upptagning Retention Anta stokg/m s Bo-~Dopp- par No. of iden- ning posts Dippsa t ing stoparnas tistånd Var- Con di tio n of specimens Rötaktigstyrka het med ut- Index friska år röta dömda of sound decay Av.ife decaying removed years Växthus Konstharts... Greenhouse Kreosotoja... Boidensat... >) + kreosotoja.. )) + skifferoja... >) + Håbino... >) + asfattjära.. >) + konstharts.. Oimpregnerade... Simångs- Konstharts... daen Kreosotoja... Boidensat... )) + kreosotoja.. >) + skifferoja... )) + Håbino... >) + asfattjära.. >) + konstharts.. Oimpregnerade... 1 genom tryckimpregnering pressute impregnation - 59, ,6 - IO 12,0 15,9 5 I0,3 25, ,9 5 9,8 2I,5 5 11,8 15, Io, ,7 II, ,9 21, ,5 30, ,9 20,8 20 I1,3 15, IOO 1, o - IO - 18, I O, O , , o , IOO o,8-2 I8 96,5 18 I - 1, ,5 19 I - I,2 19 I - I, I II,2 19 I I3 7-8,7-2 I8 96,5