Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Vår vision På skolan ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet komma fram. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Planen aktualiseras varje läsårsstart i samtliga klasser då eleverna ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Elevrådet samt kamratstödjarna har möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Dessa synpunkter kan lämnas skriftligt, kontinuerligt under läsåret eller vid särskilda diskussionstillfällen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid första föräldramötet på höstterminen informerar rektor vårdnadshavarna om planen. Föräldrarådet går igenom planen under oktober månad tillsammans med rektor och kurator och ges möjligheter att lämna synpunkter på den. 1

2 Personalens delaktighet Skolledning och personal har tillsammans utarbetat plan mot diskriminering och kränkningar. Planen aktualiseras av skolans trygghetsgrupp i samband med terminsstart och utvärderas på planeringsdag vid vårterminens början. Förankring av planen Rektor ansvarar för att all personal får kunskap om "Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling". Klassföreståndare ansvarar för att elever i deras klass får kunskap om planen. Rektor, klassföreståndare och trygghetsgruppen ansvarar för att vårdnadshavare får kunskap om planen genom föräldramöten. Trygghetsgruppen tar fram en broschyr som skickas hem till samtliga vårdnadshavare. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Skolklimatet utvärderas kontinuerligt varje månad av kamratstödjarna. Föräldrautvärdering har skett vid föräldrarådsmöte. Personalutvärdering har skett i samband med vårterminens början. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, kamratstödjare och föräldraråd. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vår målsättning att öka vuxennärvaron med fler rastvakter, i de av eleverna särskilt utpekade miljöerna, har ej uppnåtts. Eleverna nämner fortfarande korridoren i källaren mellan idrottssalen och uppehållsrummen som osäker och rörig. Korridoren till matsalen upplevs däremot som lugnare. Miljön i och utanför matsalen upplevs bättre. Eleverna vill dock ha fler vuxna som håller ordning och ordnar kön. Skolans organisation för trygghetsarbete med trygghetsgrupp som träffas två gånger per månad och kamratstödjare som utvärderar skolklimatet varje månad har fungerat. Insatser i det främjande arbetet har genomförts som planerat. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas på planeringsdag vid vårterminens start. Vid trygghetsvandring m elevrepresentanter. På föräldrarådsmöte. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor är huvudansvarig, men kan delegera uppgiften. 2

3 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att alla elever och all personal ska ha kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Att alla, både personal, elever och vårdnadshavare ska ha kunskap om skolans "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". Insats 1. Rektor informerar vid skolstarten varje år i samtliga stadier att på denna skola är alla former av trakasserier och kränkande behandling förbjuden. Genomgång av punkt 1 på trivselreglerna. Rektor informerar om att det finns en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2. På skolan finns en trygghetsgrupp bestående av bl. a kurator, lärare samt företrädare för andra yrkeskompetenser. Alla arbetslagen på skolan finns representerade i gruppen. Trygghetsgruppen träffas två gånger per månad. Detta team ansvarar för att alla fall av kända kränkningar på skolan behandlas och noggrant följs upp. Trygghetsgruppen bevakar fortbildning i detta område samt informerar personal om aktuell lagstiftning. 3. I varje klass i årskurs 7 hålls i början av höstterminen en 60-minuters lektion som behandlar temat kamratskap, mobbning och livskunskap. Gamla kamratstödjare informerar på klassrådstid de nya sjuorna om att alla former av trakasserier och annan kränkande behandling är förbjudet på Norråsaskolan. Inom skolhälsovården årskurs 7 genomförs enskilda strukturerade hälsosamtal där alla människors lika värde tas upp utifrån olika bakgrund och förmågor. 4. I varje klass utses kamratstödjare. Kamratstödjarna träffar skolans trygghetsgrupp en gång per månad då läget i respektive klasser diskuteras samt eventuella problem tas upp. Kamratstödjarna har ett särskilt ansvar att i trygghetsgruppen utvärdera klass- och skolklimat. Kamratstödjarna har tystnadsplikt. Kamratstödjarna får ca 2 dagars internatutbildning per läsår av trygghetsgruppen. 5. Alla lärare ska i sin undervisning verka för respekt och förståelse för andra. Vid särskilda lektionstillfällen tar man upp våra olika roller, kulturkonflikter, tolerans och rätten att vara annorlunda. Ämnena Sv, Sh, Re, Mu och IoH har ett särskilt ansvar i dessa frågor. Inom ämnesområdet demokrati i samhällskunskap diskuteras alla människors lika värde avseende diskrimineringsgrunderna. I religionsämnet diskuteras olika etiska frågor samt frågan om allas lika värde utifrån de olika världsreligionerna. Inom svenskan kan val av litteratur ge diskussioner och fördjupning. Elevens val musik har en rik konsertverksamhet vars programinnehåll motverkar diskriminering. Idrottsämnet har ett antal förläsningar som stödjer värdegrundsarbetet och motverkar diskriminering. Inom ämnet idrott gör läraren alltid gruppindelningar utifrån att ingen ska känna sig utsatt. 3

4 6. På klassrådstid tar klassföreståndare upp skolans gemensamma värdegrund, såsom attityder och förhållningssätt. 7. Under återkommande temadagar arbetar eleverna med frågor som motverkar diskriminering och kränkande behandling ex. temadagar om sex & samlevnad, döden, vett & etikett och livskunskap. 8. Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefullt för vårt fortsatta arbete. Viktigt är att vara oss behjälpliga och meddela skolpersonal om det kommer till vårdnadshavares kännedom att någon elev blir kränkt. Vårdnadshavare får under varje läsår handlingsprogrammet presenterat på föräldramöten. Då ges möjlighet till diskussion om allas ansvar och skyldigheter. 9. Arbetsförhållandena skall anpassas så att hinder för elever och personal med psykiskt- eller fysiskt funktionshinder undanröjs så långt som möjligt. Exempelvis med extraresurs i gruppen och anpassat arbetsmaterial. Allergi- och skyddsronder hjälper till att bevaka den yttre miljön. Ansvarig: Rektor Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät, Trygghetsvandringar, Skolklimatsutvärdering. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevenkät årskurs 8. Trygghetsvandringar med tre elevrepresentanter per årskurs. Skolklimatsutvärdering med kamratstödjarna varje månad. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet av kartläggningarna redovisas och diskuteras vid personalkonferenser. Resultat och analys Trygghetsvandringen genomfördes Eleverna tycker att det periodvis är stökigt och högljutt på rasterna. De upplever däremot inte att det finns några direkt otrygga platser på skolan. Eleverna skulle önska att det fanns fler vuxna i källaren, främst i korridoren mellan idrottssalen och toaletterna. De upplever dock att det känns tryggt att besöka toaletterna. Miljön i och utanför matsalen upplevs av eleverna som bättre än tidigare. De vill dock att det ska finnas vuxna som hjälper till vid insläppet till matsalen så att det inte blir trängsel och alla ska in samtidigt. Eleverna tycker att det kan kännas obehagligt att stå med en bricka med mat och inte veta om det finns plats för att sitta och äta. I killarnas omklädningsrum behövs även någon form av skydd framför de yttersta duscharna för att killarna ska våga duscha. I kamratstödjarnas skolklimatsutvärderingar har vi noterat antalet konfliketer med främlingsfientliga undertoner. Dessa har ökat markant under året och har ofta diskuterats i 4

5 trygghetsgruppen. Detta är givetvis inte en isolerad fråga för Norråsaskolan utan berör hela kommunen och måste angripas ur ett brett perspektiv. För skolans del handlar det om att aktivt fortsätta de främjande insatserna enligt punkt 5 (se ovan). Trygghetsgruppen har intensifierat samarbetet med Nässjö Basket (Sabel och Ericsson) som arbetar med olika integrationsprojekt. Skolan har sedan december 2013 anställt en fritidsledare vars huvudsakliga uppgift är att arbeta med denna fråga. Besöket av Benny Grünfeld kommer att utökas så att det omfattar förutom år 9 även år 7 och 8. Benny Grünfeld som är överlevare från förintelsen har årligen besökt skolan sedan Hans framförande som betonar alla människors lika värde, har tidigare gjort starkt intryck på alla. I kamratstödjarnas skolklimatsutvärderingar har framkommit att kränkningar på nätet ökat och idag upplevs vara den vanligaste formen av kränkningar. En särskild stödgrupp av elever skall bildas för att stödja elever och föräldrar som känner sig utsatta och vill ha rådgivning. Elevgruppen leds av två vuxna från trygghetsgruppen. Förebyggande åtgärder Namn Att motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Att öka tryggheten på skolan. Att elever skall känna sig trygga på alla platser i skolan, särskilt på de platser som de uppgett som otrygga. Öka tolerans och förståelse mellan olika elevgrupper på skolan. Åtgärd 1. Stärka rastvaktsschemat och framför allt styra vuxennärvaro till källaren. 2. Anställa en fritidsledare (för tillfället Karim Wazzi) med huvuduppgift att arbeta för lugn skolmiljö, konflikthantering och integrationsfrågor. 3. Besöket av Benny Grünfeld utökas till år 7 och Särskilt stödgrupp bland kamratstödjarna bildas med huvuduppgift att bistå elever som blivit utsatta för kränkningar på nätet. Ansvar för arbetet har två vuxna från trygghetsgruppen. 5. Trygghetsgruppen anordnar utterliggare en kurs på Gransnäs med representanter grån olika elevgrupper för att öka gemenskapen på skolan. Motivera åtgärd Vi känner att det är av stor vikt att eleverna på skolan skall kunna röra sig i alla miljöer och kunna känna sig trygga. En ökad tolerans och förståelse mellan olika elevgrupper är viktig för en god miljö på skolan. Det påverkar även ungdomssituationen i kommunen förövrigt. Ansvarig Rektor och trygghetsgruppen 5

6 Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Den som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt anmäler detta till rektor som skyndsamt tillsammans med någon i Trygghetsgruppen inleder en utredning. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trygghetsgruppen träffar kamratstödjarna varje månad där de ger en skriftlig beskrivning av situationen på skolan o i respektive klass. Trygghetsgruppen har en brevlåda där eleverna anonymt kan lägga lappar om olika händelser på skolan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor: Anna Lindén anna.linden@nassjo.se Kurator: Eivor Gerhardsson eivor.gerhardsson@nassjo.se Vaktm: Björn Lundin bjorn.lundin@utb.nassjo.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Inom trygghetsgruppen pratar vi med varandra och bestämmer hur vi skall arbeta med situationen. 2. En eller två vuxna ur gruppen träffar det utsatta barnet för ett kartläggande samtal. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Ska barnens föräldrar kontaktas? 3. En dag senast efter samtalet med utsatt elev, kallar vi övriga inblandade elever, en och en för samtal. Vi upplyser om att vi ser mycket allvarligt på situationen och att denna måste upphöra omedelbart. 4. Efter 4-5 dagar eller annan överenskommelse har vi ett uppföljningssamtal, dels med utsatt elev och dels med övriga inblandade elever. 5. Uppföljningssamtal med utsatt elev en gång per vecka eller efter överenskommelse tills situationen känns stabil. Uppföljningssamtalen är viktiga. Släpper man taget för tidigt kan man förvärra situationen för den utsatte. 6. Om kränkningarna inte upphör, upprepas samtalen med inblandade elever. I samband med dessa samtal tas kontakt med elevernas föräldrar. Steg 2 - Om kränkningarna fortsätter: Föräldrarna kallas snarast till skolan för samtal. Tillsammans med föräldrarna görs ett åtgärdsprogram eller en överenskommelse om hur det dåliga beteendet skall stoppas. Redogör för föräldrarna vad som händer om kränkningarna fortsätter (se steg 3). Steg 3 - Om kränkningarna fortsätter Tänkbara åtgärder för den som trakasserar andra: - Flyttning till annan klass - Undervisning i hemmet med föräldrarnas medgivande - Flyttning till annan skola - Polisanmälan 6

7 Beslut om vilken åtgärd som är lämplig tas av rektor efter hörande av elevhälsagruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Rektor kontaktas omedelbart. Händelsen utreds och dokumenteras efter kontakt med uppgiftslämnare och berörda. 2. Rektor samtalar med de inblandade och informerar vårdnadshavare. 3. Rektor avgör ev. om ytterligare åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter 1-2 veckor. Rutiner för uppföljning Senast vid studiedagarna i januari varje läsår utvärderas om vårt arbetssätt med att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling är bra eller om vi behöver förändra dessa. Trygghetsgruppen ansvarar för utvärderingen. Rutiner för dokumentation 1. Samtal och insatser dokumenteras löpande av Trygghetsgruppen och förvaras efter avslutat ärende på rektorsexpeditionen. Allt arbetsmateriel är sekretess. Åtgärder är offentlig handling, ska finnas på separat blad. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att dessa rutiner följs. Tillsammans med Trygghetsgruppen och rektor görs en årlig uppföljning av rutinerna. 7

8 8

9 9

10 10