Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2011/2012

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Herrhagen/Nrrstrands sklmråde Karlstad Verksamhetschef/rektr Gunnar Fast Dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet 2011/2012 HERRHAGSSKOLAN (Förskleklasserna, årskurs 1-6 ch fritidshem) Dkumentatinens utgångspunkter ch innehåll Dkumentatinen av Herrhagssklans systematiska kvalitetsarbete tar sin utgångspunkt i skllagens 4 kap 3-4. Jag har sm rektr ch ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet strävat efter att 1. dkumentatinen synliggör verksamhetens kvalitet ch måluppfyllelse, 2. dkumentatinen är tillräcklig för att ligga till grund för planering, uppföljning, analys ch beslut m utvecklingsinsatser, 3. rutinerna ch frmerna för dkumentatinen är effektiva ch ändamålsenliga för analysen ch bedömningen av måluppfyllelsen, samt 4. dkumentatinen ger persnal, elever, vårdnadshavare, huvudmannen ch andra sm vill ta del av vår verksamhet, möjlighet att få en samlad infrmatin m utbildningens kvalitet. Dkumentatinen för Herrhagssklan innehåller förskleklass, grundskla åk 1-6 samt fritidshemmen. Framställningen redvisar dessa tre verksamheter åtskilda när så är lämpligt ch tillsammans i de sammanhang det är lämpligt att skilja dem åt. Lärplanen Lgr -11 gäller i tillämpliga delar alla tre verksamheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret Under läsåret sker ett systematiskt kvalitetsarbete där sklans persnal, elever ch vårdnadshavare deltar. Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs i bilaga 1. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Vår plan mt diskriminering ch kränkande behandling följs upp, utvärderas ch revideras årligen i anslutning till dkumentatinen av det systematiska kvalitetsarbetet periden juni september. Pstadress: Herrhagen/Nrrstrands sklmråde, Nrrstrandssklan, Bx 4093,, Karlstad Besöksadress: Nrra Allén 33 Tel: Fax: Epst: herrhagssklan@.karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGir: Bankgir:

2 sid 2 (33) Sammanfattning Herrhagssklan är en skla där trygghet, arbetsr ch gda resultat står i förgrunden. Persnal ch rektr arbetar tydligt med utvecklingsfrågr. Elever ch vårdnadshavarna har gtt förtrende för Herrhagssklan Sklans fysiska inmhusmiljö är gd ch nyligen förbättrad när det gäller våra persnalutrymmen. Slöjdsalar ch idrttssal med mklädningsrum behöver renveras. Utmhusmiljön har lekredskap ch en str knstgjrd bllyta. Den psykiska miljön är gd. Vi har nlltlerans mt kränkningar. När kränkningar anmäls pririteras arbetet att utreda ch åtgärda av rektr. Elevernas möjlighet till ansvar ch inflytande är enligt våra undersökningar gtt. Via lärarnas planeringar kan inflytandet utvecklas ytterligare. Vi kan förbättra kunskapsnivåerna ytterligare på sklan, vilket kan ske genm frtsatt arbete med analyser av de natinella prven, pedaggiska planeringar, språklinan, förbättrad arbetsr i sklan ch utvecklingsarbete med bedömning ch betygsättning. Det kan ckså ske genm frtsatta satsningar på lärarnas kmpetensutveckling, t ex via lärarlyftet, men ckså genm bättre nyttjande av lärarna utifrån deras behörigheter ch lärarlegitimatiner. Rektrn har sm särskilt viktiga utvecklingsmråden under läsåret 2012/13 pekat ut följande mråden: Arbete för trygghet, arbetsr ch respekt, utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen, övergripande planering, lärarens planering, bedömningsarbete, arbete mt diskriminering ch kränkande behandling, det systematiska kvalitetsarbetet samt lärarlegitimatin, behörigheter ch rganisatin av lärare utifrån författningarna.

3 sid 3 (33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Kvalitetsredvisningens innehåll 1 Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 GRUNDFAKTA 4 Herrhagssklan ch sklmrådet FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Underlag ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Åtgärder enligt föregående kvalitetsredvisning ch 5 mål för den aktuella tidsperiden Rektrns pedaggiska ledarskap 7 Vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet 9 Organisatin, resurser, persnaltäthet 9 ARBETET I VERKSAMHETEN 13 Trygghet, trivsel, arbetsr ch värdegrund FRÄMJANDET AV NÄRVARO I SKOLAN, SAMT ATT 18 UPPMÄRKSAMMA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA FRÅNVARO ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 19 LÄRANDET OCH UNDERVISNINGEN - KUNSKAPSUPPDRAGET 20 MODERSMÅL OCH STUDIEHANDLEDNING 24 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 24 HÄLSA OCH LIVSSTIL 25 GENUSPERSPEKTIVET 26 ARBETET I FRITIDSHEMMEN 27 LÄRARLYFTET 28 UTVECKLINGSARBETE ÖVER TID 29 MILJÖSTEGEN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 32 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 32 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 33 BESLUT 33

4 sid 4 (33) GRUNDFAKTA Herrhagssklan ch sklmrådet Herrhagen/Nrrstrands sklmråde utgörs av Karlstads innerstads försklr ch sklr. Det är kmmunens största sklmråde: Budget 140 miljner Anställda Ca 300 eller 225 i heltider Barn i förskla Drygt 400 Barn i fritidshem 360 Elever i förskleklass/grundskla 1240 Elever i särskla 30 (ej Hagabrgssklan) Prfil Musikklasser åk 4-9 Nrrstrand Engelskklasser åk 7-9 Nrrstrand Prfilklasser åk 7-9 Nrrstrand Mntessri F-6 Herrhagen Upptagning åk 7-9 Nrrstrand, Herrhagen ch Skattkärr Herrhagssklan hade läsåret 2011/ elever, fördelade på förskleklass 46, åk 1 43, åk 2 39, åk 3 50, åk 4 34, åk, 5 33 ch åk 6 37 elever. Sklans elevantal beräknas öka någt sakta. Sklan består av en str huvudbyggnad från år 1906 ch är ett sklpalats från förra sekelskiftet. Huvudbyggnaden har renverats i flera mgångar vad gäller fasad-, fönster- ch takarbeten, ventilatin ch mmålning inmhus. Till sklan hör två flygelbyggnader, en idrttsbyggnad ch en för bl a slöjd. Sklgården är en typisk innerstadssklgård med relativt gda möjligheter till lek ch rörelseaktiviteter. Herrhagssklan har välutbildad persnal ch persnalmsättningen är låg. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse beskrivs senare i dkumentet. FÖRUTSÄTTNINGAR Underlag ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet För Herrhagssklan finns en särskild struktur beslutad för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar ch beslut m utvecklingsarbeten ch förbättringar. Strukturen/rutinen bildar en helhet ch är 1. dels en rutin för sklans generella systematiska kvalitetsarbete med hjälp av lika redskap (enkäter, intervjuer mm), samt 2. dels en övergripande rutin för elevernas utveckling ch lärande. Rutinen för elevernas utveckling ch lärande utgörs av a. utvecklingssamtalet ch det skriftliga individuella utvecklingsplanen (med mdömen ch planering) i enlighet med Sklverkets allmänna råd, b. avstämningar i arbetslagen, c. diagnstiseringar ch tester enligt vår särskilda rutin ch sm genmförs av specialpedaggerna ch lärarna, samt

5 sid 5 (33) d. genmförande av de natinella prven med efterföljande granskning ch analys av natinella prv ch betyg åk 6 e. planering för genmförande av undervisning i enlighet med det Sklverkets allmänna råd. På lika sätt är sklans alla aktörer delaktiga vid lika tillfällen: elever, vårdnadshavare, rektr, utvecklingspedagg, arbetslagen ch kvalitetsgruppen. Rutinen ger möjlighet för många att engagera sig i kvalitetsutvecklingsarbetet. Utvärderingsrutinen är ett resultat av tidigare års systematiskt kvalitetsarbete. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredvisning ch mål för den aktuella tidsperiden Åtgärder ch mål lå 2011/12 1. Åtgärder för att slå vakt m den gda psykiska arbetsmiljö sm råden samt mtverka dåligt språkbruk ch kränkningar. 2. Förändringar i rutinerna runt utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen 3. Likabehandlingsplanens förebyggande åtgärder ska kntinuerligt användas. Likabehandlingsplanen skrivs m varje år.(numera kallar vi den för Plan mt diskriminering ch kränkande behandling ). 4. Vi ska starta två små klasser i åk 4 i st f en str klass, med tanke på de behv av särskilt stöd sm finns i grupperingen. 5. Vi ska frtsätta utveckla vår matematikverkstad utifrån den frtbildning i matematik sm lärarna fått. 6. Vi ska frtbilda lärarna i NTA (lådr) för att höja kvalitén på undervisningen i naturvetenskap ch teknik. 7. Vi ska utveckla vår språklina i sklmrådet från försklan ch till åk Vi ska frtsätta utveckla arbetet kring svenska sm andraspråk ch studiehandledning. Uppföljning Det har vi gjrt genm beslut ch genmförande av ny rastvaktsrutin i nvember Vi har ckså utrett de fall av kränkningar sm anmälts ch fattat vederbörliga beslut. Smärre justeringar har genmförts. Vi gjrde halvhalt i väntan på det allmänna rådet för detta mråde. Det har vi gjrt Det har vi gjrt. Det har vi gjrt, bl a genm att inreda ett särskilt rum för matematiken för lärarna. Det har vi gjrt. Vi har frtsatt våra insatser, men inte utvecklat språklinan på det sätt vi planerat. Vi har frtsatt vårt arbete ch fattat beslut enligt bestämmelserna (enligt vår bedömning) men inte utvecklat

6 sid 6 (33) 9. Vi ska frtsätta vårt arbete med scial kmpetens. 10. Persnalen ska ges möjlighet till frtbildningsinsatser, i synnerhet via Lärarlyftet för att priritera lärarnas kmpetens i ämnen man undervisar i. 11. Vi ska frtsätta samarbeta med Götebrgs Universitet ch Karlstads Universitet kring vår satsning i engelska för att få detta mråde befrskat. 12. Vi ska starta ett särskilt utvecklingsarbete i samband med införandet av Lgr 11, där lärare tillsammans skriver pedaggiska planeringar, detta för att åstadkmma en gd kvalité i alla planeringar. 13. Inm mrådet hälsa ch livsstil ska vi följa de aktiviteter sm är beslutade. Vi ska särskilt utbilda persnalen m risker med internetanvändning för barn ch ungdmar i samverkan med plisen i Värmland. 14. Vi ska särskilt bservera att vi inte delar upp elever i flick- ch pjkgrupper 15. Vi ska vara särskilt uppmärksamma på att rganisera lärmiljön utifrån ett gennusperspektiv så att den gynnar flickr ch pjkar lika mycket. 16. I vårt rekryteringsarbete ska vi försöka uppnå en bättre balans mellan kvinnr ch män. 17. Rektrn ska träffa Herrhagssklans föräldraförening kntinuerligt för infrmatin ch diskussin 18. Vi ska frtsätta utvärdera fritidshemmens verksamhet ckså via vår lkala arbetsplan/verksamhetsplan på Herrhagssklan. 16. Fritidshemmen ska vara en viktig del i värdegrundsarbetet, bl a genm att arbeta med värdegrundsövningar, språkbruk arbetet på det sätt vi planerat. Det har vi gjrt. Det har vi gjrt Det har vi gjrt. Det har vi gjrt. Det har vi gjrt. Det har vi gjrt. Det har vi gjrt. Det gör vi ch har åstadkmmit någt bättre balans. Det har vi gjrt. Vi utvärderar fritidshemmens verksamhet, men har inte gjrt det via den lkala arbetsplanen eftersm den behöver skrivas m. Det har vi gjrt

7 sid 7 (33) dyl. 17. Vi ska värna m att genmföra fritidhemmens dag varje år 18. Vi ska utveckla våra kunskaper ch förmågr när det gäller bedömning ch betygsättning. 19. Vi ska gå vidare med fler steg i miljöstegen. 20. Vi ska ftare använda uppgifter från vår systematiska kvalitetsarbete i kntakter med vår persnal, elever ch vårdnadshavare. 21. Vi ska frtsätta bygga upp vår kunskapsbank över tid när det gäller diverse statistik relaterade till målen, men ckså de attityder sm elever ch föräldrar bidrar med i våra enkäter. 22. Vi ska arbeta m vår kvalitetsrutin så att den stämmer överens med den nya skllagens skrivning. Det har vi gjrt Det gör vi. Det har varit ett genmgående tema under studiedagar ch annan frtbildningstid. Rektr har särskilt pririterat detta arbete tillsammans med lärarna. Det har vi gjrt. Se vår miljöredvisning. Rektr gör detta i högre utsträckning. Det gör vi. Det har vi gjrt i nödvändiga delar. Dck har vi inväntat det allmänna rådet för detta mråde, vilket i skrivande stund inte kmmit ut. Dck har vi deltagit sm Sklverkets referensskla i kvalitetsarbetet. Rektr har ckså deltagit med synpunkter på det kmmande allmänna rådet. Rektrns pedaggiska ledarskap Rektrn beslutar m en ledardeklaratin (bilaga 2) varje år. Den diskuteras årligen av det ledarteam rektrer sm arbetar i Herrhagen/Nrrstrands sklmråde. Varje rektr fattar beslut m sin ledardeklaratin. Ledardeklaratinen är uppbyggd enligt en särskild struktur: 1. Det pedaggiska ledarskapet: Utgår från Sklinspektinens definitin 2. Mtt ch visin: Utgår från skllagens ch lärplanens krav på ständigt utvecklingsarbete utifrån författningarna samt skllagens ch lärplanens värdegrund 3. Ledarstil: Utgår från den föredömlighet sm rektrn bör uppvisa 4. Kunskapssyn: Utgår från lärplanens kunskapssyn ch innebär rektrns knkretiseringar 5. Pririterade arbetsuppgifter: Utgår från uppdragen i de statliga styrdkumenten, det systematiska kvalitetsarbetet, uppföljningar ch utvärderingar samt huvudmannens krav 6. Kmmunikatin ch utvärdering av ledardeklaratinen: Utgår från hur ledardeklaratinen kmmuniceras, följs upp ch utvärderas.

8 sid 8 (33) Ledning av verksamheten För ledningen av Herrhagssklan förskleklasserna, grundsklan ch fritidshemmen finns en rektr sm ckså är verksamhetschef för hela sklmrådet. Rektr träffar persnalen vid läsårs- ch terminsupptakter, under studiedagar, vid regelbundna infrmatinsmöten för all persnal på sklan samt vid yrkesuppdelade träffar för fritidspedagger, förskllärare ch lärare. Möten mellan rektr ch arbetslagen hålls när arbetslagen eller rektr påkallar sådana möten. Under årliga medarbetarsamtal/lönesamtal träffar rektr var ch en i persnalen. Rektr träffar regelbundet de fackliga mbuden i samverkansgruppen. Rektrs möten med persnalen innehåller infrmatin från ledningen, utvecklingsarbete ch kvalitetsutveckling, pedaggisk ledning, förtydligande av uppdrag, mvärldsbevakning, eknmiska genmgångar, lönefrågr, avtalsfrågr, arbetsmiljöfrågr, elevvård ch elevhälsa, rektrs frågr till persnalen, mm. En viktig del är persnalens frågr ch synpunkter till rektr. Rektr träffar ckså regelbundet vårdnadshavarna på föräldramöten ch klassmbudsmöten samt på förekmmen anledning när vårdnadshavare önskar träffa rektr. Rektr träffar ckså vårdnadshavarna genm Herrhagssklans Föräldraförening. Rektr träffar/möter elever i elevrådet, ibland via klassrumsbesök eller mer spntant ute på raster. En str del av rektrs arbete används till den frmen av möten sm beskrivs här van Rektr har ca 46 persnal (inkl mrådets administrativa persnal) ch ca 300 elever. Rektrns arbetsinsatser utvärderas kntinuerligt. I den undersökning sm görs i hela kmmunen av Synvate Tem ställs frågr m hur persnalen trivs med sitt arbete, sin rektr, arbetsmiljön, utvecklingsarbete ch många andra frågr. I det sammanfattande mått sm undersökningen redvisar får rektr siffran 96 i den sammanlagda bedömningen av ledarskapet, vilket kan jämföras med kmmunens 66 (ju högre dest bättre). Ledarskapet på Herrhagssklan är f ö det värde sm får högst betyg av de mråden/faktrer sm persnalen bedömer. Den senaste undersökningen gjrdes hösten Nästa undersökning görs i ktber På Herrhagssklan finns en förteckning över persnalens ansvarsmråden när det gäller uppdrag sm allmänna samrdningsuppgifter, handläggning inför rektrns beslut, samrdning av lärarstuderande i vår samverkan med Karlstads Universitets lärarutbildning, samrdning av arbetsuppgifter på fritidshemmen, representanter för arbetet med hållbar utveckling, publicerare på webben sv. Försklecheferna (2) ch rektrerna (5) i sklmrådet träffas i en ledningsgrupp ch har regelbundna möten. Ett viktigt uppdrag är att skapa bra övergångar mellan förskla ch förskleklass, samt ckså vidare mellan åk 1-3, åk 4-6 ch åk 7-9. Ledningsgruppen leds av Herrhagssklans rektr sm ckså är verksamhetschef i sklmrådet. En diskussin sm uppstått på Herrhagssklan är den m de frmella rutinerna för särskilt stöd (Skllagen 6 kap 6-9 ). Trts stöd från huvudmannen i frm av blanketter, samt förtydliganden från rektr, har flera lärare framfört säkerhet m den frmella gången ( Gör jag rätt? ). Därför bör ytterligare klarlägganden ch medverkan ske av rektr.

9 sid 9 (33) Beslut inför läsåret 2012/13 Rektr ska utfrma tydligare rutiner för den utredning sm ska göras enligt skllagen 3 kap 8, samt bättre anpassa rutinen för åtgärdsprgram enligt skllagen 3 kap 9. Rektr ska tillsammans med elevhälsan skapa en särskild rutin för att ha överblick ch kunskap m vilka elever sm har utretts enligt SL 3 kap 8 ch upprättade åtgärdsprgram Rektr ska tillsammans med elevhälsan tydliggöra elevhälsans arbete ch rutinerna för elevhälsan. Vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet (Skllagen 1 kap 5 ) Rektr arbetar särskilt med att utbildningen på Herrhagssklan ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. (Det är Sklverkets definitin av beprövad erfarenhet sm används.) Detta sker bl a via genmgångar med persnalen m vad sm menas med detta ch vilka knsekvenser det har i planerings- ch bedömningsarbetet. Utöver att rektr utbildar persnalen i vad sm menas med vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, är det ckså angeläget att i praktiken påvisa hur sådant arbete kan gestalta sig. Ett sådant arbete i praktiken kan vara bedömning ch betyg. Beslut inför läsåret 2012/13 Rektr ska särskilt uppmärksamma ch inför den pedaggiska persnalen gå igenm ch exemplifiera vad sm menas med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, samt ge knkreta exempel på vad det innebär för planerings- ch bedömningsarbetet. Rektr ska rganisera möten med lärarna i åk 6 sm för första gången ska sätta betyg så att de får möta en frskarutbildad lärare (lektr) ch gemensamt frtbildas när det gäller bedömning ch betyg. Detta ska ske på vetenskaplig grund i enlighet med skllagens skrivning. Organisatin, resurser, persnaltäthet, Pedaggisk rganisatin F 3 Försklläraren i förskleklass, lärarna i grundsklan 1-3 ch fritidspedaggerna på fritidshemmen har under många år arbetet i arbetslag i en integrerad verksamhet. Arbetslagen är åldersblandade. Arbetet med eleverna sker till övervägande del åldershmgent men med åldersblandade inslag. Rllerna är tydliga för varje yrkesgrupp: försklläraren har huvudansvaret för förskleklassen, läraren för grundsklan ch fritidspedaggerna för verksamheten i fritidshemmen. De tre yrkesgrupperna bildar tillsammans ett arbetslag med gegrafisk förankring i samma del av sklhuset med fritidshemmen integrerade på varje avdelning. Varje yrkesgrupp

10 sid 10 (33) har sitt ansvar för sin del, men alla har ansvar för helheten. Fritidspedaggerna har uppgiften att kmplettera grundsklan ch stödja barnens/elevernas utveckling i enlighet med den lkala arbetsplanen sm grundar sig på de Allmänna råden för fritidshemmen. Fritidspedaggerna deltar därför under skldagen med sin kmpetens sm fritidspedagg ch stödjer eleverna i deras utveckling. Under läsåret 2011/12 har vi i anslutning till vårt utvecklingsarbete med den nya skllagen ch den nya lärplanen upplevt att vi behöver göra förändringar i vår rganisatin. Också kraven på behörigheter i ämnen ch årskurser, samt kmmande lärarlegitimatiner, gör att förändringar av rganisatinen behöver göras så att eleverna har lärare sm undervisar i ämnen man har behörighet att undervisa i. Vi bedömer vidare att lärarnas planeringsarbete underlättas m vi frångår den åldersblandade rganisatinen ch övergår till en åldershmgen rganisatin. Vi kan då lättare gruppera ihp lärare så att man samverkar utifrån de ämnen man har behörighet i samt täcker upp för varandra då behörighet saknas för en av lärarna. Beslut inför läsåret 2012/13 Organisatinen för förskleklasserna ch åk 1-3 ska vara åldershmgen. Lärarna ska paras ihp i arbetslag så att planering ch undervisning kan ske utifrån behörigheterna. Pedaggisk rganisatin åk 4-6 Lärarna i åk 4-6 planerar sin verksamhet i sina arbetslag. Utifrån ämnesbehörigheterna i arbetslaget, planeras ch utförs undervisningen i arbetslaget med undervisning i ämnen eller teman där man har sin behörighet. Undervisningen bedrivs i åldershmgena klasser förutm på vår mntessriavdelning Vinden. I åk 4-6 arbetar lärarna tillsammans utifrån behörighetsperspektivet, sedan många år tillbaka, på det sätt sm van beskrivs för åk 1-3. För arbetslaget Vinden, vår mntessriprfil, behöver vi se över rganisatinen utifrån behörighetsperspektivet. Beslut inför läsåret 2012/13 Organisatin ch arbetslagen på Vinden ska analyseras, diskuteras ch ses över under läsåret 2012/13. Syftet med översynen ska vara att undervisningen bedrivs i enlighet med behörighetsbestämmelserna. Bl a ska vi granska m vi bör minska ålderspannet i den åldersblandade undervisningsrganisatinen. Lärartäthet i grundsklan åk 1-6 Antal lärare (årsarbetare) i grundsklan per 100 elever är för kmmungruppen större städer 8,2 i Sverige. För Karlstad är siffran 8,2. För Herrhagssklan är mtsvarande siffra 6,3 dvs betydligt lägre lärartäthet än gruppen större städer ch vår egen kmmun. När man jämför lärartätheten i grundsklan måste man ckså beakta timplanens fördelning. Fördelningen för Herrhagssklans elever liknar den sm gäller kmmunen i övrigt ch sannlikt ckså landet i övrigt. Det innebär att årskurserna 1-3 har 1780 timmar utlagda. Årskurserna 4-6 har 2450 timmar utlagda. För

11 sid 11 (33) årskurserna 7-9 är det på Nrrstrandssklan, dit eleverna på Herrhagssklan sedan frtsätter sin utbildning, 2462 timmar utlagda. I sammanhanget bör ckså beaktas på vilket sätt det har bedömts nödvändigt att av pedaggiska skäl ch säkerhetsskäl bedömts helt nödvändigt att göra särskilda gruppdelningar. I ämnena slöjd ch hemch knsumentkunskap har vi, sm andra sklr, grupper m ca 16 elever, varför gruppdelning alltså skett. För årskurserna 7-9 genmförs särskilda praktiska övningar ch experiment i de naturvetenskapliga ämnena. Också där finns gruppdelningar m än med betydligt högre gruppstrlekar än 16 elever. Med beaktande av ckså dessa faktrer är det vår bedömning att lärartätheten på Herrhagssklan är låg. I den budgetfördelning sm har gjrt i övrigt, finns inga anmärkningsvärt höga kstnader. Tvärtm är ckså övriga kstnader för Herrhagssklan ch de två andra sklrna i sklmrådet på en nivå sm fta ligger under de genmsnitt/nyckeltal sm presenteras av barn- ch ungdmsförvaltningens eknmiavdelning. Beslut inför läsåret 2012/13 Sklledningen ska till huvudmannen uppmärksamma ch påtala den låga lärartätheten. Pedaggisk persnal i förskleklass Antal årsarbetare (förskllärare, fritidspedagger ch lärare) i förskleklass per 100 elever är för kmmungruppen 6,1. För Karlstad är siffran 5,7. För Herrhagssklan är siffran 6,4 dvs någt bättre. Persnaltäthet i fritidshem Antal inskrivna barn i fritidshem per årsarbetare är 23,3 i gruppen större städer. För Karlstad är siffran 20,9. För Herrhagssklan är siffran 20 dvs bättre än både riket ch kmmunen. Persnalmsättning i förskleklass, grundskla ch fritidshem Persnalmsättningen bland förskllärare, fritidspedagger, lärare ch övrigt persnal är låg vid Herrhagssklan. Att persnal slutar p g a dålig trivsel, sjukdm dyl är mycket vanligt. Däremt är det vanligt att persnal frtsätter att arbeta trts uppnådd pensinsålder. Sklledningen får ta emt många samtal ch ansökningar från pedagger sm efterfrågar tjänst vid sklan trts att vi sällan annnserar ut lediga tjänster. Vikarier ch lärarstuderanden uttalar i regel att de trivs bra på Herrhagssklan ch att de gärna önskar återkmma. Pedaggisk utbildning Alla förskllärare, lärare ch fritidspedagger har föreskriven utbildning ch behörighet. I vilken utsträckning lärare undervisar utan att ha tillräcklig behörighet eller legitimatin för undervisning i ett visst ämne föreligger det frtfarande säkerhet m, eftersm inte någn lärare på Herrhagssklan under läsåret 2011/12 har fått sin legitimatin från Sklverket trts att man skickat in sina papper. Under läsåret 2011/12 har dck mgrupperingar av lärarna gjrts av rektr utifrån kända fakta så att behörigheterna ska täckas upp. Detta arbete måste emellertid frtsätta ch eventuella ytterligare förändringar göras när lärarna får sina legitimatiner.

12 sid 12 (33) Beslut inför 2012/13 Rektr ska kntrllera alla inkmmande legitimatiner från förskllärare ch lärare samt jämföra med den aktuella tjänstgöringen. Förändringar i rganisatinen ska över tid göras så att undervisningen stämmer överens med legitimatinerna. Specialpedaggisk utbildning ch specialpedagger Herrhagssklan har en specialpedagg på heltid. Specialpedaggen har föreskriven utbildning. Frtbildningar med specialpedaggiska inslag bedrivs kntinuerligt i vårt sklmråde. Det innebär att persnalen över tid får specialpedaggisk kmpetensutveckling. Elevernas bakgrund I princip alla Herrhagssklans elever har gått i förskla innan de börjar i förskleklass. Alla elever sm börjar årskurs 1 inför en hösttermin har gått i förskleklass. 12 % av eleverna är berättigade till mdersmålsundervisning. 71 % av dessa deltar i mdersmålsundervisningen. Ingen elev har svenska sm andraspråk. Inför varje läsår kartläggs vilka elever sm har särskilda behv inför start i förskleklass. Detta görs via en rutin gemensam med våra försklr. För elever sm behöver särskilt stöd görs en särskild planering i samverkan med vårdnadshavarna. Det är vanligt att alla elever sm börjar årskurs 1 är läskunniga efter att de gått ett år i förskleklass på Herrhagssklan. Lärmedel ch digital utrustning (IT) Varje arbetslag inkl fritidshem, tilldelas ett eknmiskt anslag årligen att själva dispnera för inköp av lärmedel, förbrukning ch uteleksaker. Om anslaget inte räcker finns möjlighet att diskutera med rektr. Herrhagssklan har eget sklbiblitek samt gångavstånd till Karlstads stadsbiblitek. På Herrhagssklan finns ett antal internetuppkpplade datrer: 2-3 datrer för varje förskleklass ch åk 1-3, 4 datrer till varje mellanstadieklass samt några datrer i lärarnas arbetsrum. Varje lärare har en egen laptp. Sklan har trådlöst nätverk. På varje fritidshem finns ckså någn eller några datrer. Det finns ckså tillgång till s k smartbard. Digital utrustning ch digital kmpetens bland persnalen är ett utvecklingsmråde sm särskilt bör uppmärksammas ch där särskilda utvecklingsinsatser behöver göras. Beslut inför 2012/13 Den digitala kmpetensen bland pedagger ch sklledning ska höjas via den frtbildning inm mrådet sm barn- ch ungdmsförvaltningen rganiserar med start hösten 2012 för chefer ch våren 2013 för pedagger. Ett antal ipads ska inköpas till i första hand förskleklasserna. Dessa ska utrustas med prgram sm gynnar läs- ch skrivinlärning Inne- ch utemiljö för förskleklass, grundskla ch fritidshem

13 sid 13 (33) Herrhagssklans fysiska miljö är gd när det gäller det stra sklhuset. I flera mgångar har det stra sklhuset renverats: tak, fasader, fönster, ventilatin, trapphus ch krridrer. Det är högt i tak ch gd tillgång på grupprum ch utrymme. Gymnastiksalen är i dåligt skick ch behöver renveras. Sklgården är en typisk innerstadssklgård. Det händer att sklgården besöks av behöriga persner sm måste avvisas, ibland med hjälp av plis. Sklgårdsmiljön får betecknas sm säker. Det finns relativt gda möjligheter till lek, rörelse ch rekreatin på sklgården. En knstgjrd bllyta på sklgården håller mycket gd klass. Tvärs över vägen på andra sidan huvudbyggnaden finns en grönyta sm sklan kan dispnera. I arbetet med att kartlägga var lyckr kan inträffa finner vi att den häck med taggar sm finns på gränsen mt Knsum kan rsaka att elever sticker sig när man leker. Vidare är det svårt för rastvakter att övervaka elever sm leker inne i häcken. Beslut inför 2012/13 Häcken ska tas brt. ARBETET I VERKSAMHETEN Trygghet, trivsel, arbetsr ch värdegrund Många av de viktiga uppdrag sm skllag, lärplan ch förrdning föreskriver för förskleklass, grundskla ch fritidshem ger vi elever ch vårdnadshavare möjlighet att yttra sig m via enkäter. Vi gör två lika undersökningar: 1. Enkäter till elever ch vårdnadshavare i åk 3, 6 ch 9 sm berör såväl grundskla sm fritidsverksamhet. Dessa enkäter utfrmas av ss på sklan. 2. Kund- ch brukarundersökningar (KBU) sm utfrmas av huvudmannen ch kmmunledningen. KBU är rganiserat centralt från barn- ch ungdmsförvaltningen ch går ut till våra sklr. Enkäterna riktar sig till a. Vårdnadshavare åk 2 b. Elever åk 5 c. Elever åk 9 d. Enkätsvaren utgör en viktig del av vårt uppföljnings- ch utvärderingsarbete. Svaren i dessa båda undersökningar täcker många av sklans viktigaste uppdrag. Persnalen gör analyser ch föreslår åtgärder efter att ha tagit del av elevernas ch vårdnadshavarnas åsikter. Eleverna får via klassråd ch elevråd vara med ch yttra sig över på vilket sätt de anser att vi bör utveckla verksamheten utifrån vad sm framkmmer i enkäterna. Enkätsvaren redvisas ckså på kmmunens hemsida, samt redvisas på våra föräldramöten. Rektr fattar sedan beslut m åtgärder efter att ha tagit in synpunkter. Kund ch brukarundersökningarna sm ges i hela kmmunen (bilaga 2) För årskurs 2 har vi inget resultat eftersm färre än 30 % av vårdnadshavarna svarade. När vi frågat vårdnadshavare i åk 2 efter förklaring till att så få svarat har vi

14 sid 14 (33) fått två lika svar. Det ena svaret visar att det fanns inlggningsprblem ch att man därför avstd. Den andra typen av svar går ut på att man är trött på enkätundersökningar ch därför önskar avstå. Istället säger man att man väljer att uttrycka direkt till verksamheten m man har synpunkter att ge. Elevernas svar i åk 5 är mycket psitiva. Eleverna har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är det lägsta värdet ch 5 det högsta. Siffrrna i parentes är genmsnittssiffrrna i kmmunen för åk 5. Trygghet ch trivsel Jag trivs i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,5) Jag känner mig trygg i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,7) Jag har arbetsr i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,0 (3,8) Vi har bra stämning på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,3 (4,2) Vi behandlar varandra bra på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,2 (4,3) Jag blir bra bemött av persnalen i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,6) Jag är nöjd med miljön utmhus på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,1 (4,1) Jag kan rekmmendera min skla till en kmpis Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,4 (4.2) Jag är sm helhet nöjd med sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,3 (4,2) Kunskaper Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de lika ämnena. Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,2) Lärarna i min skla hjälper mig i sklarbetet m jag behöver det. Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,7) Jag får veta hur det går för mig i sklarbetet Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,4) Min lärare är bra på att undervisa

15 sid 15 (33) Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,7) Sklarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,0 (3,8) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,5) Min lärare trr på min förmåga att lära mig lika saker Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,8) Inflytande Lärarna i min skla tar hänsyn till elevernas åsikter Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,4 (4,4 Jag är nöjd med det inflytande jag har över sklarbetet Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,5) I utvecklingssamtalen pratar vi m vd jag behöver förbättra på ett sätt sm jag förstår Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,7 Sklan sm helhet Jag är nöjd med sklmaten Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 2,9 (3,2) Jag är nöjd med miljön inmhus på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 3,9 (4,2) Jag är nöjd med miljön utmhus på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,1 (4,1) Jag har haft möjlighet att välja vilken skla jag ska gå på Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,3) Jag kan rekmmendera min skla till en kmpis Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,4 (4,2) Jag är sm helhet nöjd med sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,3 (4,2) Våra egna enkätundersökningar i åk 3 ch 6 Vi har frågat vårdnadshavarna i åk 3 ch 6 (bilaga 3) hur de tycker att samarbetet fungerar mellan hem ch skla utvecklingssamtalen fungerar infrmatinen m sklans verksamhet fungerar

16 sid 16 (33) En str majritet av föräldrarna väljer det högsta alternativet Mycket bra på de tre frågrna. En liten grupp väljer Ganska bra på de tre frågrna. En vårdnadshavare väljer ganska dåligt på frågan m samarbetet ch en vårdnadshavare väljer alternativet ganska dåligt på frågan m infrmatinen. Ingen vårdnadshavare väljer alternativet ganska dåligt på någn av frågrna. Svaren måste därmed knstateras vara mycket psitiva från vårdnadshavarna Vi har ställt ett antal frågr till eleverna i åk 3 ch åk 6 m skla ch fritidshem (bilaga 4). Eleverna i åk 3 är mycket psitiva i sina svar: - Alla tycker att de alltid eller nästan alltid får den hjälp de behöver i sklarbetet - Alla är mycket nöjda eller ganska nöjda med sina klasskamrater. - På frågan m man känner sig trygg i sklan svarar 95 % nej % av eleverna är mycket nöjda med sina utvecklingssamtal ch 17,5 % är ganska nöjda. 2.5 % är missnöjda - Vi ställer ckså frågr m hur man bedömer att flickr respektive pjkar behandlas ch ges utrymme. Även där är svaren övervägande psitiva. Också eleverna i åk 6 är mycket psitiva i sina svar: - 35 % tycker att de har arbetsr mycket fta i sklan, 64 % svarar ganska fta ch 1 % svarar ganska sällan % är mycket nöjd eller ganska nöjd med arbetsbelastningen i sklan - 76 % är mycket nöjda med sina lärare, 22 % är ganska nöjda ch 2 % är missnöjd. Mtsvarande siffrr finns för hur nöjda man är med sina klasskamrater - Ingen uppger att man känner sig trygg i sklan Arbetet med förebyggande åtgärder mt kränkningar är pririterat i förskleklass, grundskla ch fritidshem på Herrhagssklan. Det förebyggande arbetet sker i enlighet med vår plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplanen). Såväl i samtal med eleverna sm i de enkätundersökningar vi utfört under många år framgår att eleverna tycker att man har en gd fysisk ch psykisk miljö. Eleverna tycker att de har arbetsr i sklan Bra lkaler underlättar en mväxlande undervisning. Vi har under senare år fått betydande förbättringar av den fysiska miljön såväl inmhus sm utmhus. Eleverna flickr ch pjkar - är psitiva till sin arbetsmiljö, såväl den fysiska sm den psykiska. Tillämpningen av barnknventinens artiklar fungerar väl på Herrhagssklan. De rättigheter sm där tas upp för barn utifrån den fysiska ch psykiska miljön är tillgdsedda. Vi trr att alla de gda insatser sm görs av sklans persnal när det gäller lika variatiner av värdegrundsarbete sm temaarbeten, teaterföreställningar, rllspel,

17 sid 17 (33) antimbbningsprgram, FN-dagen, barnrättsveckan ch arbetet med barnknventinen, deltagandet i Wrld Childrens Price, samverkan med Brttsförebyggande Centrum, vår elevstödjare, vårt arbete med scial kmpetens har str betydelse allt detta bidrar till en psitiv helhet. Det vi har anledning att inte vara nöjda med är språkbruket. Vi har under flera år gjrt kraftsamlingar för att kmma till rätta med det dåliga språkbruket. Eftersm vi har nlltlerans mt dåligt språkbruk kan vi inte acceptera att ens enskilda elever ägnar sig åt dåligt språkbruk. Vi trr att det är ganska få elever sm använder dåligt språkbruk men att man gör det fta. Att förbjuda lagsprter skulle ge en snabb minskning av det dåliga språkbruket, men det har vi inte planer på att göra. Vi får arbeta vidare på andra sätt, vilket vi redvisar i besluten nedan. Vid en sammantagen analys av vårdnadshavarnas svar ch elevernas svar, framträder således en bild där båda grupperna överlag är nöjda med sklans verksamhet. Den bilden stämmer ckså med de analyser vi gör i sklledningen, elevhälsan ch persnalgruppen i övrigt på det stra taget. Denna bild är emellertid inte hela bilden av vår verksamhet. Bilden behöver kmpletteras med synpunkter ch klagmål sm vi tar emt under läsåret från lika vårdnadshavare ch elever, samt våra egna analyser i detalj av hur vi tycker att hela vår verksamhet fungerar. Ett exempel på detta är att vi under läsåret kartlagt ch ckså utrett förekmsten av kränkningar på sklan enligt skllagen 6 kap 10. Våra utredningar visar att kränkningar förekmmit vid ett par tillfällen. Rektr har beslutat m särskilda åtgärder i samband med de knstaterade kränkningarna. Vi har nlltlerans mt kränkningar. Eftersm kränkningar ändå har förekmmit, behöver särskilda åtgärder beslutas ch vidtas. Vår analys visar att det är vid förflyttningar ch på raster sm det har hänt att elever blivit kränkta. En rad beslut tas därför i syfte att leva upp till nlltleransen mt kräkningar. Åtgärderna gäller förskleklasserna, fritidshemmen ch grundsklan dvs hela verksamheten på Herrhagssklan. Beslut inför 2012/13 1. Persnalförstärkning med inriktning mt de yngsta barnen på sklan för att bättre kunna förebygga ch ingripa när hjälp ch stöd behövs. Detta ska inriktas särskilt mt raster ch förflyttningar. Generellt ska veckrna före sklstart i augusti särskilt beaktas när det gäller persnalbemanningen. 2. Den rastvaktsrutin sm beslutades ska revideras: a. Rasterna ska spridas ut för klasser ch fritidshemsavdelningar så att färre elever/barn har rast samtidigt. Det ska bl a innebära att förskleklasserna har förmiddagsrast under egen tid. Det ska ckså särskilt beaktas vilka barn ch grupper sm bör ha rast samtidigt.

18 sid 18 (33) b. Det ska särskilt beaktas att persnalen sprider ut sig på sklgården så att bevakning finns ckså bakm Lkföraren ch de prång sm finns närmast huvudbyggnaden. c. En mfördelning av tid så att mer tid än tidigare läggs på rasttid ch förflyttningar. d. Särskild uppsyn ska ske under förflyttningar så att inte barn/elever kmmer utanför gruppen, utan att den hålls samman. 3. Ett antimbbningsteam bland persnalen ska utbildas ch rganiseras under ht Rektr ska under hösten besöka klasser ch elevråd för att diskutera klimatet på sklan ch hur vi uppträder mt varandra. 5. I vår verksamhetsplan ch i vår likabehandlingsplan finns planeringar för hur vårt värdegrundsarbete bedrivs. Vi ska särskilt diskutera på vilket sätt detta arbete kan bedrivas med ännu högre kvalitet ch m förändringar behöver göras. Vi ska ckså undersöka m vi behöver strukturera m vår likabehandlingsplan. En hjälp i arbetet kan vara Lika rättigheter i sklan, den nya handledning sm Diskrimineringsmbudsmannen gett ut. Vi ska ckså överväga m vi ska använda Diskrimineringsmbudsmannens verktyg när vi upprättar vår likabehandlingsplan. 6. Rektr tar upp en särskild diskussin med Herrhagssklans Föräldraförening för att diskutera de åtgärder sm planeras ch för att efterhöra föreningens synpunkter. ARBETE MED ATT FRÄMJA NÄRVARO OCH ATT UPPMÄRKSAMMA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA FRÅNVARO Vårt arbete med värdegrundsfrågr är utgångspunkten för att främja närvarn på Herrhagssklan. Att Herrhagssklans elever ch vårdnadshavare uttalar sig psitivt m sklans klimat, bidrar till den gda närvar vi har. Att elever uppvisar lvlig frånvar är mycket vanligt. I någt eller några fall händer att elever har anmäld frånvar i så str mfattning att elevhälsan ch rektr har anledning att föra diskussiner med vårdnadshavarna. Anmälan till scialtjänsten har inte behövt göras i denna fråga på mycket länge. Elevernas frånvar kntrlleras månadsvis av sklsköterskan via vårt närvar- ch frånvarsystem i Dexter där statistik lätt kan hämtas. Systematiken i elevhälsgruppen kan göras tydligare när det gäller avrapprtering ch kntrll av frånvar. Vårdnadshavare anmäler relativt fta behv av ledighet för elev (enskild angelägenhet). Det är betydligt mer vanligt att behvet av ledighet överstiger ti dagar (synnerliga skäl). Beslut inför 2012/13 Rektr ska i elevhälsan införa rutinen att frågan m elevers frånvar redvisas ch diskuteras varje månad.

19 sid 19 (33) Rektr ska skapa en förnyad rutin för infrmatinen m sklplikten till vårdnadshavarna. I infrmatinen ska särskilt betnas restriktiviteten med ledigheter. Rektr ska ckså skapa en tydligare intern rutin för elevernas begärda ledigheter för att enklare kunna göra en bedömning m lämpligheten i varje enskilt fall. I bedömningen ska följande faktrer särskilt beaktas: frånvarns längd, elevens studiesituatin, möjligheter att kmpensera den förlrade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt m eleven fullgör sin sklplikt. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Åk 3 enkätundersökningen bilaga 4: - 97,5 % säger att man gör sitt bästa när det gäller sklarbetet, tar ansvar för att kmma i tid ch har med sig rätt utrustning, samt följer rdningsreglerna Åk 6 enkätundersökningen bilaga 4-70 % gör sitt bästa när det gäller sklarbetet mycket fta, 28 % ganska fta ch 2 % ganska sällan. Även frågan m att kmma i tid ch ha med sitt rätt utrustning ch följa rdningsreglerna får höga (psitiva) siffrr % tycker att de får vara med ch påverka i sklan mycket fta eller ganska fta % tycker att inflytande är tillräckligt sm det är Under flera tidigare år har utvecklingspedaggen haft i särskilt uppdrag att intervjua elever på Herrhagssklan angående möjlighet till ansvar ch inflytande. Rapprterna har genmgående visat att eleverna upplever att de tar strt ansvar ch har gda möjligheter till inflytande. Detta gäller inte minst för klassråd ch elevråd. De enkäter vi använt i många år ger samma psitiva resultat när det gäller ansvar ch inflytande, så ckså i år. Slutsatser ch lärdmar Utifrån ett lärplansperspektiv ch barnknventinsperspektiv har vi anledning att se psitivt på resultaten när det gäller ansvar ch inflytande. Samtidigt måste knstateras efter mångåriga undersökningar att vi lärt ss att eleverna är mer psitiva i sina egna bilder av ansvar, inflytande ch påverkansmöjligheter än vad persnal ch sklledning tycker att den sanna verkligheten är. Barns ch elevers psitiva svar speglar fta inte bara den fråga man besvarar, utan ckså den allmänna inställning sm präglar barnen/eleverna sm individer ch grupper. Det är vår uppgift att ta eleverna en bit vidare när det gäller ansvar ch inflytande, trts deras mycket psitiva uppfattningar m vad sm gäller i denna fråga. Samtidigt utspelar sig en debatt där vårdnadshavare ganska fta framhärdar att: Det är väl lärarna sm ska planera verksamheten ch leda den. Även i skldebatten, te x hjärnfrskare, syns alltfler inlägg sm ifrågasätter lärplanens psitiva syn sm när det gäller barns förmåga att planera ch ta ansvar.

20 sid 20 (33) Debatten börjar mer präglas av barns rättighet att få tydlig hjälp med strukturer ch planering samt att undervisningen bör styras upp mer av läraren. Sklans uppgift blir därmed att srtera bland begreppen ch vaksamt kräva av barn ch elever det de klarar av ch ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. De elever sm behöver extra hjälp ch stöd har fta stra svårigheter att ta ansvar ch utöva inflytande. För dessa måste det ske på en nivå sm är rimlig för dem. Individualiseringen ch hänsynstagandet till varje barn ch elev är ytterst viktig i dessa frågr. Vi har ckså lärt ss att viljan till inflytande i regel ökar med stigande ålder. Vi kan i våra undersökningar eller i våra samtal med elever ch barn inte se några skillnader mellan flickr ch pjkar i detta avseende. Beslut inför 2012/13 Elevernas inflytande ska utvecklas genm de planeringar sm lärarna upprättar enligt Skllagen, lärplanen ch det Allmänna rådet Planering ch genmförande av undervisningen. Via dessa planeringar, sm lärarna upprättar tillsammans, ska eleverna kunna få ännu bättre delaktighet i planeringsarbetet ch därigenm utöka inflytande ch ansvar för sina egna studier. Vi ska dessutm utifrån det Allmänna rådet Utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen utveckla ch förenkla våra rutiner inför utvecklingssamtalet ch upprättandet av den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Detta ska förenkla för elever, vårdnadshavare ch lärare så att större inflytande uppnås för eleverna. LÄRANDET OCH UNDERVISNINGEN KUNSKAPSUPPDRAGET Lärarna stämmer kntinuerligt av i vilken utsträckning eleverna når kunskapskraven. Det sker i anslutning till den planering lärarna upprättat. Planeringen utgår från lärplanens syfte, centrala innehåll ch kunskapskrav. Arbetet med planeringarna har utgått från Sklverkets allmänna råd för lärarens planering samt stödmaterial sm Sklverket gett ut, sm t ex diskussinsmaterialet ch kmmentarmaterialet. Även de bedömningsstöd sm Sklverket gett ut används. Rektrn har deltagit i Sklverkets film m bedömning ch betyg i åk 6, hösten Flera av Herrhagssklans lärare har deltagit i den uppföljningsfilm sm därefter gjrdes av Sklverket ch sm används på betygsknferenserna för lärare i åk 6 runt m i Sverige hösten De bedömningar sm lärarna kntinuerligt gör, behövs bl a för att kunna avgöra m elever riskerar att inte nå de natinella målen ch att åtgärdsprgram därmed måste upprättas, samt i samband med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna ch de mdömen sm där frmuleras. Den statistik sm våra beskrivningar, analyser ch lärdmar grundar sig på har tagits fram med hjälp av: Barn- ch ungdmsförvaltningens beställning (BUF:s blanketter, bilaga 5) Lärares bedömning m kunskapskraven i alla ämnen efter sklår 3 ch 6

21 sid 21 (33) Att läsa ut generella trender över tid från nedanstående statistik är svårt eftersm underlaget är för litet. En elev utgör i regel 2-3 %. Ändå är det intressant ch viktigt att följa just utvecklingen över tid. Årskurs 3 Antal elever sm ej klarade målen/kunskapskraven för dels alla ämnen samt dels för två eller flera ämnen: Läsår Antal elever i prcent sm ej klarade målen för alla ämnen Antal elever i prcent sm ej klarade målen för två eller fler ämnen 2004/ % 18 % 2005/ % 21 % 2006/ % 0 % 2007/ % 5 % 2008/ % 11 % 2009/ % 17,5 % 2010/ % 11,5% 2011/ % 17 % Antal elever sm enligt vår bedömning kan läsa ch skriva : Antal elever i prcent sm enligt sklans bedömning kan läsa ch skriva Kön Flickr Pjkar 2005/ / / / / / / Bedömning av i vilken grad eleverna i slutet av åk 3 på Herrhagssklan når gdtagbara kunskaper i respektive ämne Sammantaget har 39 elever bedömts, varav 22 är flickr ch 17 är pjkar. Följande bedöms ej nå gdtagbara kunskaper i respektive ämne: Flickr Pjkar Flickr ch pjkar Ämne Antal % av Antal % av Antal % av åk åk åk Summa Bild Engelska 3 7 % 3 7 % Hem- ch kns Idrtt ch hälsa

22 sid 22 (33) Matematik 6 15 % 6 15 % Mdersmål 1 2,5 % 1 2,5 % Musik NO SO Slöjd Svenska 6 15 % 2 5 % 8 19,5 % Svenska sm an Teknik Bedömningen görs strikt utifrån gdtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 för de ämnen där det finns sådana kunskapskrav. För övriga ämnen, där kunskapskraven finns i åk 6, görs bedömningen utifrån lärarnas planeringar ch utifrån kunskapskravet för E i slutet av åk 6. Resultatet av de natinella prven i matematik 10/11 visar att Herrhagssklans elever är bättre än riksgenmsnittet inm vissa mråden ch någt sämre inm andra. Variatinen mellan flickr ch pjkar är liten. Utvecklingsinsatserna för Herrhagssklan åk 1-3 ska inriktas mt mrådena Räkna i huvudet, Matematiska prblem ch Skriftliga räknemetder. Resultatet av de natinella prven i svenska 10/11 visar att Herrhagssklans elever är bättre än riksgenmsnittet inm vissa mråden ch någt sämre inm andra. Pjkarna är visar lite sämre resultat än flickrna, vilket vi särskilt behöver uppmärksamma ch åtgärda. Utvecklingsinsatserna för Herrhagssklan åk 1-3 ska inriktas mt mrådena Läsning faktatext, Elevens högläsning, Stavning ch interpunktin samt Beskrivande text. Årskurs 5 till ch med vt 2011, årskurs 6 från ch med vt 2012 Det sammanvägda resultatet för de natinella prven i åk 5 (vi har inte fått de jämföra resultaten för åk 6) visar att en hög andel når målen. Jämfört med riket (Sklverkets statistik) når Herrhagssklans elever målen bättre inm flera ämnes delprv. I synnerhet i engelska är resultaten gda. De mråden sm vi särskilt bör förbättra är inm svenskan Läsa, förstå sakprsa ch inm matematiken Längd, area, skala samt Räknemetder Tabell nedan: Andelen i prcent sm bedömts ej klara målen när det gäller alla ämnen efter årskurs 5 fram till 2011 ch åk 6 (kunskapskraven) från Fram till ch med 2003 redvisades enbart en, ma ch sv. Därefter redvisas alla ämnen. EN MA SV NO SO Mm MU SL TK BD ID , ,5 2, ,3 1,6 1, ,6 3,7 3,7 1,8 1,8 1,8 1,

23 sid 23 (33) Statistik finns för pjkar respektive flickr. Den visar inga påtagliga skillnader. Kmmentar Mätgruppen är ganska liten, varför relativt stra svängningar uppträder m en handfull elever i behv av särskilt stöd flyttar ut eller in. Särskilda mständigheter (specifika funktinshinder) föreligger för flera av siffrrna. En elev utgör 3 %. Analys Vi bedömer att vårt arbete kring läs- ch skrivutveckling är initierat ch effektivt. Vi har en väl genmarbetad struktur för tester, diagnser ch kntrller. Vi har en språklina från försklan till ch med årskurs 9. Via kartläggningar redan från försklan (TRAS Tidig Registrering Av Språkutveckling) med ett kmpetensutvecklingsprgram för försklan ch sklan har vi skapat stadga, struktur ch persnalkmpetens för språkutveckling. Flera elever i åk 3 ch 6 har specifika funktinshinder. Med dessa elever har vi kmmit långt, vilket inte framgår i statistiken eftersm de frtfarande inte når alla kunskapskrav trts att de gör mycket gda prestatiner. Vår syn är dck att vi ska ställa höga, men realistiska, krav ckså på dessa elever så att de når kunskapskraven. Vi behöver arbeta vidare på utvecklingsarbetet för elever sm är i behv av särskilt stöd ch vida ytterligare ch mer kvalificerade åtgärder. Beslut inför 2012/13 1. Vi ska inför åldershmgen rganisatin från förskleklass till ch med åk 3, vilket vi redan har för åk 4-6. Vi bedömer att en åldershmgen bättre gynnar måluppfyllelsen. Det underlättar t ex planeringsarbetet. Beslutet gäller ej vår Mntessriverksamhet där vi funnit gda frmer att arbeta åldersblandat. Vi ska dck inleda en diskussin m att ha färre årskurser i vår ålderblandning för mntessriverksamheten. 2. Vi ska starta två små klasser i åk 4 inför ht 2012, i st f en str klass) med tanke på det behv av stöd sm flera elever behöver. Klasserna ska placeras invid varandra så att klasslärarna kan samverka effektivt med resurser ch särskilda grupperingar. 3. Specialpedagg ch lärare sm genmför natinella prv ska tillsammans analysera prven ch föreslå åtgärder med inriktning mt att höja elevernas måluppfyllelse. 4. Klasslärarna åk 1-6 ska frtsätta sin frtbildning i NTA för att höja kvalitén, ch därmed måluppfyllelsen för NO, matematik ch teknik. 5. I takt med att lärarlegitimatinerna blir färdiga, ska vi rganisera undervisningen så att alla lärare har behörighet för sin undervisning i ämne ch årskurs. 6. För att ckså arbeta med de övergripande uppdrag sm finns i lärplanens kapitel 1 ch 2, ska vi utarbeta en verksamhetsplan för Herrhagssklan sm täcker in dessa mråden. Rektr ansvarar för att persnalen får möjlighet att utföra detta arbete under rektrs ledning.