Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 2012/13

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Herrhagen/Nrrstrands sklmråde Karlstad Verksamhetschef/rektr Gunnar Fast Bilaga 34 Dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet 2012/13 HERRHAGSSKOLAN (Förskleklasserna, årskurs 1-6 ch fritidshem) Dkumentatinens utgångspunkter ch innehåll Dkumentatinen av Herrhagssklans systematiska kvalitetsarbete tar sin utgångspunkt i skllagens 4 kap 3-4. Jag har sm rektr ch ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet strävat efter att 1. dkumentatinen synliggör verksamhetens kvalitet ch måluppfyllelse, 2. dkumentatinen är tillräcklig för att ligga till grund för planering, uppföljning, analys ch beslut m utvecklingsinsatser, 3. rutinerna ch frmerna för dkumentatinen är effektiva ch ändamålsenliga för analysen ch bedömningen av måluppfyllelsen, samt 4. dkumentatinen ger persnal, elever, vårdnadshavare, huvudmannen ch andra sm vill ta del av vår verksamhet, möjlighet att få en samlad infrmatin m utbildningens kvalitet. Dkumentatinen för Herrhagssklan innehåller förskleklass, grundskla åk 1-6 samt fritidshemmen. Framställningen redvisar dessa tre verksamheter åtskilda när så är lämpligt ch tillsammans i de sammanhang det är lämpligt att skilja dem åt. Lärplanen Lgr -11 gäller i tillämpliga delar alla tre verksamheterna. Det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret Under läsåret sker ett systematiskt kvalitetsarbete där sklans persnal, elever ch vårdnadshavare deltar. Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs i bilaga 1. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Vår plan mt diskriminering ch kränkande behandling följs upp, utvärderas ch revideras årligen i ktber-nvember. Pstadress: Herrhagen/Nrrstrands sklmråde, Nrrstrandssklan, Bx 4093,, Karlstad Besöksadress: Nrra Allén 33 Tel: Fax: Epst: herrhagssklan@.karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGir: Bankgir:

2 sid 2 (42) Sammanfattning Herrhagssklan är en skla där trygghet, arbetsr ch gda resultat står i förgrunden. Persnalen ch rektrn arbetar tydligt med utvecklingsfrågr. Elever ch vårdnadshavarna har gtt förtrende för Herrhagssklan Sklans fysiska inmhusmiljö är gd ch nyligen förbättrad när det gäller persnalutrymmena. Slöjdsalar ch idrttssal med mklädningsrum behöver renveras. Utmhusmiljön har lekredskap ch en str knstgjrd bllyta. Klimatet på sklan är gtt. Vi har nlltlerans mt kränkningar. När kränkningar anmäls pririteras arbetet att utreda ch åtgärda av rektrn. Det finns ett trygghetsteam. Elevernas möjlighet till ansvar ch inflytande är enligt våra undersökningar gtt. Via lärarnas planeringar kan inflytandet utvecklas ytterligare. Vi kan förbättra kunskapsresultaten ytterligare på sklan. Det kan ske genm frtsatt arbete med analyser av terminsbetyget i åk 6, de natinella prven i åk 3 ch 6,, pedaggiska planeringar, språklinan, förbättrad arbetsr i sklan ch utvecklingsarbete med bedömning ch betygsättning. Det kan ckså ske genm frtsatta satsningar på lärarnas kmpetensutveckling, t ex via lärarlyftet ch mtanke (it-utbildning), men ckså genm bättre nyttjande av lärarna utifrån deras behörigheter ch lärarlegitimatiner där vi nu börjar få besked. Rektrn har sm särskilt viktiga utvecklingsmråden under läsåret 2013/14 pekat ut följande mråden: Rektrns pedaggiska ledarskap, utbildning på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, utveckling av fritidshemmens verksamhet via bl a en reviderad arbetsplan, bedömning ch betygsättning, lärarnas behörigheter, det digitala lärandet, arbetsr ch säkerhet, likabehandlingsplanen, lärarnas planeringar ch skriftliga mdömen, elevernas måluppfyllelse, frtbildning för lärarna NO, matematik ch teknik samt det systematiska kvalitetsarbetet. Det är rektr Gunnar Fast sm fattat de beslut sm gäller förbättringar ch utvecklingsarbeten sm redvisas i denna dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet. Från 1 augusti 2013 råder en ny rganisatin för kmmunens försklr, grundsklr, fritidshem ch särsklr. Gunnar Fast blir sklmrådeschef för ett av de tre sklmråden sm bildas, Sklmråde Syd. Stefan Petterssn blir rektr för Herrhagssklan.

3 sid 3 (42) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsredvisningens innehåll 1 Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 sid GRUNDFAKTA 4 Herrhagssklan FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Underlag ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Åtgärder enligt föregående kvalitetsredvisning ch 5 mål för den aktuella tidsperiden Rektrns pedaggiska ledarskap 12 Vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet 14 Organisatin, resurser, persnaltäthet 15 ARBETET I VERKSAMHETEN 19 Trygghet, trivsel, arbetsr ch värdegrund FRÄMJANDET AV NÄRVARO I SKOLAN, SAMT ATT 24 UPPMÄRKSAMMA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA FRÅNVARO ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 25 LÄRANDET OCH UNDERVISNINGEN - KUNSKAPSUPPDRAGET 26 MODERSMÅL OCH STUDIEHANDLEDNING 31 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 31 HÄLSA OCH LIVSSTIL 32 GENUSPERSPEKTIVET 33 ARBETET I FÖRSKOLEKLASS 35 ARBETET I FRITIDSHEMMEN 36 LÄRARLYFTET 37 UTVECKLINGSARBETE ÖVER TID 38 MILJÖSTEGEN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 39 KLAGOMÅL 40 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 41 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 42 BESLUT 42 NY REKTOR PÅ HERRHAGSSKOLAN FRÅN

4 sid 4 (42) GRUNDFAKTA Herrhagssklan Herrhagssklan är en innerstadsskla med tillhörande idrttssal ch slöjdsalar. Alla sklans klasser har förstärkt engelska via sklans val. På Herrhagssklan finns en mntessriavdelning. Herrhagssklan hade läsåret 2012/ elever, fördelade på förskleklass 53, åk 1 49, åk 2 48, åk 3 46, åk 4 37, åk, 5 48 ch åk 6 36 elever. Sklans elevantal beräknas vara stabilt. Sklan består av en str huvudbyggnad från år 1906 ch är ett sklpalats från förra sekelskiftet. Huvudbyggnaden har renverats i flera mgångar vad gäller fasad-, fönster- ch takarbeten, ventilatin ch mmålning inmhus. Till sklan hör två flygelbyggnader, en idrttsbyggnad ch en för bl a slöjd. På sklan finns ckså en öppen förskla. Sklgården är en typisk innerstadssklgård med relativt gda möjligheter till lek ch rörelseaktiviteter. Herrhagssklan har välutbildad persnal ch persnalmsättningen är låg. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse beskrivs senare i dkumentet. FÖRUTSÄTTNINGAR Underlag ch rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet För Herrhagssklan finns en särskild struktur beslutad för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar ch beslut m utvecklingsarbeten ch förbättringar. Strukturen/rutinen bildar en helhet ch är 1. dels en rutin för sklans generella systematiska kvalitetsarbete med hjälp av lika redskap (enkäter, intervjuer mm) ch Sklverkets allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet samt 2. dels en övergripande rutin för elevernas utveckling ch lärande. Rutinen för elevernas utveckling ch lärande utgörs av a. utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen (med mdömen ch planering) i enlighet med Sklverkets allmänna råd, b. avstämningar i arbetslagen, c. diagnstiseringar ch tester enligt vår särskilda rutin ch sm genmförs av specialpedaggen ch lärarna, d. genmförande av de natinella prven med efterföljande granskning ch analys av natinella prv ch betyg åk 6, samt e. planering för genmförande av undervisning i enlighet med Sklverkets allmänna råd. På lika sätt är sklans alla aktörer delaktiga vid lika tillfällen: elever, vårdnadshavare, rektr, specialpedagg, utvecklingspedagg, arbetslagen ch utvecklingsgruppen. Rutinen ger möjlighet för många att engagera sig i kvalitetsutvecklingsarbetet. Utvärderingsrutinen är ett resultat av tidigare års systematiska kvalitetsarbete.

5 sid 5 (42) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredvisning ch mål för den aktuella tidsperiden Åtgärder ch mål lå 2011/12 samt uppföljning Här redvisas de beslut ch åtaganden sm rektr beslutade m i det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2011/12. Beslut inför läsåret 2012/13 rutiner särskilt stöd ch åtgärdsprgram Rektr ska utfrma tydligare rutiner för den utredning sm ska göras enligt skllagen 3 kap 8, samt bättre anpassa rutinen för åtgärdsprgram enligt skllagen 3 kap 9. Rektr ska tillsammans med elevhälsan skapa en särskild rutin för att ha överblick ch kunskap m vilka elever sm har utretts enligt SL 3 kap 8 ch upprättade åtgärdsprgram Rektr ska tillsammans med elevhälsan tydliggöra elevhälsans arbete ch rutinerna för elevhälsan. Uppföljning juni 2013 Rektrn har efter samråd med elevhälsan utfrmat tydliga rutiner helt i enlighet med vanstående punkter. Dessa utgör numera bilaga till arbetsplanen. Beslut inför läsåret 2012/13 vetenskaplig grund etc Rektr ska särskilt uppmärksamma ch inför den pedaggiska persnalen gå igenm ch exemplifiera vad sm menas med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, samt ge knkreta exempel på vad det innebär för planerings- ch bedömningsarbetet. Rektr ska rganisera möten med lärarna i åk 6 sm för första gången ska sätta betyg så att de får möta en frskarutbildad lärare (lektr) ch gemensamt frtbildas när det gäller bedömning ch betyg. Detta ska ske på vetenskaplig grund i enlighet med skllagens skrivning. Uppföljning juni 2013 Rektrn har inför alla pedagger, bl a i samband med läsårets start, gått igenm ch exemplifierat vad sm menas med vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Rektrn har ckså rganiserat möten med lärarna i åk 6 så att de fått möta frskarutbildad lärare (lektr) för gemensam frtbildning när det gäller bedömning ch betyg. Rektrn har ckså i sin ledardeklaratin definierat sitt pedaggiska ledarskap ch påvisat hur utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet.

6 sid 6 (42) Beslut inför läsåret 2012/13 m åldershmgen rganisatin etc Organisatinen för förskleklasserna ch åk 1-3 ska vara åldershmgen. Lärarna ska paras ihp i arbetslag så att planering ch undervisning kan ske utifrån behörigheterna. Uppföljning juni 2013 Rektrn har beslutat ch infört en ålderhmgen rganisatin från förskleklass t m åk 3. Åk 4-6 har varit åldershmgen sedan tidigare. Att tydligt rganisera undervisningen utifrån behörigheter ch lärarlegitimatinerna, har vi gjrt i gd utsträckning. Emellertid har inte alla lärare ännu fått sökta lärarlegitimatiner, varför vi inte haft fakta från Sklverket vilka behörigheter vi har att utgå från. Därför behöver det här arbetet frtsätta under läsåret 2013/14 i takt med att lärarna får sina legitimatiner ch ytterligare klargöranden sker för behörigheterna. Beslut inför läsåret 2012/13 Mntessriavdelningen Vinden Organisatin ch arbetslagen på Vinden ska analyseras, diskuteras ch ses över under läsåret 2012/13. Syftet med översynen ska vara att undervisningen bedrivs i enlighet med behörighetsbestämmelserna. Bl a ska vi granska m vi bör minska ålderspannet i den åldersblandade undervisningsrganisatinen. Uppföljning juni 2013 Organisatinen ch arbetslaget har diskuterats, med en rganisatinsförändring sm följd. Vi har rekryterat en ny lärare, då en trtjänare går i pensin. Samtidigt har vi gjrt förändringar i den åldersblandade rganisatinen. Vi anpassar ss bättre efter behörighetsbestämmelserna. Två pedagger har under läsåret gått lärarlyftet ch får därmed utökade behörigheter. Beslut inför läsåret 2012/13 - låg lärartäthet Sklledningen ska till huvudmannen uppmärksamma ch påtala den låga lärartätheten. Uppföljning juni 2013 Rektrn har påtalat den låga lärartätheten. En liten utökning av fritidspedaggtid ch lärartid har åstadkmmits trts att eknmin inte förbättrats. Beslut inför 2012/13 Rektr ska kntrllera alla inkmmande legitimatiner från förskllärare ch lärare samt jämföra med den aktuella tjänstgöringen. Förändringar i rganisatinen ska över tid göras så att undervisningen stämmer överens med legitimatinerna. Uppföljning juni 2013 Rektr har kntrllerat alla inkmmande legitimatiner ch jämfört med den aktuella tjänstgöringen. Emellertid har betydligt färre legitimatiner hunnits behandlats av Sklverket än vad vi hade räknat med. Vissa förändringar har

7 sid 7 (42) kunnat göras för att säkerställa att behöriga ch legitimerade lärare undervisar i rätt ämnen. Dck har vi inte kmmit så långt p g a fördröjningen av legitimatinerna. På senare tid har ckså undantagsbestämmelser börjat diskuteras. Beslut inför 2012/13 digital kmpetens Den digitala kmpetensen bland pedagger ch sklledning ska höjas via den frtbildning inm mrådet sm barn- ch ungdmsförvaltningen rganiserar med start hösten 2012 för chefer ch våren 2013 för pedagger. Ett antal ipads ska inköpas till i första hand förskleklasserna. Dessa ska utrustas med prgram sm gynnar läs- ch skrivinlärning Uppföljning juni 2013 Rektrn för Herrhagssklan har gått den utbildning sm barn- ch ungdmsförvaltningen rganiserat. Övriga pedagger har startat sin utbildning. Ett antal ipads har inköpts till förskleklasserna. Beslut inför 2012/13 yttre arbetsmiljön Häcken ska tas brt. Uppföljning juni 2013 Häcken har tagits brt, med bättre utearbetsmiljö sm psitiv följd, för såväl elever, barn på fritids sm persnal. Beslut inför 2012/13 arbete med värdegrund ch likabehandling 1. Persnalförstärkning med inriktning mt de yngsta barnen på sklan för att bättre kunna förebygga ch ingripa när hjälp ch stöd behövs. Detta ska inriktas särskilt mt raster ch förflyttningar. Generellt ska veckrna före sklstart i augusti särskilt beaktas när det gäller persnalbemanningen. 2. Den rastvaktsrutin sm beslutades ska revideras: a. Rasterna ska spridas ut för klasser ch fritidshemsavdelningar så att färre elever/barn har rast samtidigt. Det ska bl a innebära att förskleklasserna har förmiddagsrast under egen tid. Det ska ckså särskilt beaktas vilka barn ch grupper sm bör ha rast samtidigt. b. Det ska särskilt beaktas att persnalen sprider ut sig på sklgården så att bevakning finns ckså bakm Lkföraren ch de prång sm finns närmast huvudbyggnaden. c. En mfördelning av tid så att mer tid än tidigare läggs på rasttid ch förflyttningar. d. Särskild uppsyn ska ske under förflyttningar så att inte barn/elever kmmer utanför gruppen, utan att den hålls samman. 3. Ett antimbbningsteam bland persnalen ska utbildas ch rganiseras under ht 2012.

8 sid 8 (42) 4. Rektr ska under hösten besöka klasser ch elevråd för att diskutera klimatet på sklan ch hur vi uppträder mt varandra. 5. I vår verksamhetsplan ch i vår likabehandlingsplan finns planeringar för hur vårt värdegrundsarbete bedrivs. Vi ska särskilt diskutera på vilket sätt detta arbete kan bedrivas med ännu högre kvalitet ch m förändringar behöver göras. Vi ska ckså undersöka m vi behöver strukturera m vår likabehandlingsplan. En hjälp i arbetet kan vara Lika rättigheter i sklan, den nya handledning sm Diskrimineringsmbudsmannen gett ut. Vi ska ckså överväga m vi ska använda Diskrimineringsmbudsmannens verktyg när vi upprättar vår likabehandlingsplan. 6. Rektr tar upp en särskild diskussin med Herrhagssklans Föräldraförening för att diskutera de åtgärder sm planeras ch för att efterhöra föreningens synpunkter. Uppföljning juni 2013 Alla punkterna har genmförts! Övervägande m att använda DO:s handledning Lika rättigheter i sklan ch har resulterat i att vi de fact använder verktygen. Beslut inför 2012/13 Rektr ska i elevhälsan införa rutinen att frågan m elevers frånvar redvisas ch diskuteras varje månad. Rektr ska skapa en förnyad rutin för infrmatinen m sklplikten till vårdnadshavarna. I infrmatinen ska särskilt betnas restriktiviteten med ledigheter. Rektr ska ckså skapa en tydligare intern rutin för elevernas begärda ledigheter för att enklare kunna göra en bedömning m lämpligheten i varje enskilt fall. I bedömningen ska följande faktrer särskilt beaktas: frånvarns längd, elevens studiesituatin, möjligheter att kmpensera den förlrade undervisningen, hur angelägen ledigheten är för eleven samt m eleven fullgör sin sklplikt. Uppföljning juni 2013 Elevers frånvar diskuteras inm elevhälsan. Rektrn har infrmerat vårdnadshavarna m sklplikten ch betnat restriktiviteten med ledigheter. De faktrer sm räknas upp van i samband med ledigheter har vägts in ch beaktats. Det är rektrns bedömning att antalet sökta ledigheter trts detta inte har minskat. Därmed kvarstår behvet av att yttermera påtala restriktivitet med ansökan m ledighet för elev. Beslut inför 2012/13 - elevinflytande Elevernas inflytande ska utvecklas genm de planeringar sm lärarna upprättar enligt Skllagen, lärplanen ch det Allmänna rådet Planering ch genmförande av undervisningen. Via dessa planeringar, sm lärarna upprättar tillsammans, ska eleverna kunna få ännu bättre delaktighet i planeringsarbetet ch därigenm utöka inflytande ch ansvar för sina egna studier. Vi ska dessutm utifrån det Allmänna rådet Utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen utveckla ch förenkla våra rutiner inför

9 sid 9 (42) utvecklingssamtalet ch upprättandet av den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Detta ska förenkla för elever, vårdnadshavare ch lärare så att större inflytande uppnås för eleverna. Uppföljning juni 2013 Eleverna är delaktiga via lärarnas planeringar. Vi har utvecklat ch förenklat rutinerna inför utvecklingssamtalet ch den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Vi kan dck inte säga att vi slutfört arbetet; vi har inte hunnit färdigt underläsåret, samt att regeringen sett över bestämmelserna varvid kanske fler förändringar i den statliga styrningen kmmer att ske. Beslut inför 2012/13 1. Vi ska inför åldershmgen rganisatin från förskleklass till ch med åk 3, vilket vi redan har för åk 4-6. Vi bedömer att en åldershmgen bättre gynnar måluppfyllelsen. Det underlättar t ex planeringsarbetet. Beslutet gäller ej vår Mntessriverksamhet där vi funnit gda frmer att arbeta åldersblandat. Vi ska dck inleda en diskussin m att ha färre årskurser i vår ålderblandning för mntessriverksamheten. 2. Vi ska starta två små klasser i åk 4 inför ht 2012, i st f en str klass) med tanke på det behv av stöd sm flera elever behöver. Klasserna ska placeras invid varandra så att klasslärarna kan samverka effektivt med resurser ch särskilda grupperingar. 3. Specialpedagg ch lärare sm genmför natinella prv ska tillsammans analysera prven ch föreslå åtgärder med inriktning mt att höja elevernas måluppfyllelse. 4. Klasslärarna åk 1-6 ska frtsätta sin frtbildning i NTA för att höja kvalitén, ch därmed måluppfyllelsen för NO, matematik ch teknik. 5. I takt med att lärarlegitimatinerna blir färdiga, ska vi rganisera undervisningen så att alla lärare har behörighet för sin undervisning i ämne ch årskurs. 6. För att ckså arbeta med de övergripande uppdrag sm finns i lärplanens kapitel 1 ch 2, ska vi utarbeta en verksamhetsplan för Herrhagssklan sm täcker in dessa mråden. Rektr ansvarar för att persnalen får möjlighet att utföra detta arbete under rektrs ledning. 7. Vi ska frtsätta utvecklingen av lärarnas planeringar. För att ha gd kvalité på detta arbete ch få ett mer gemensamt språk, ska rektr rganisera så att lärare kan göra detta tillsammans. Uppföljning juni 2013 Vi har infört ålderhmgen rganisatin så att vi nu har det hela vägen, förutm mntessriverksamheten. Vi har startat två små klasser i åk 4, kmmande åk 5. De natinella prven analyseras enligt intentinerna. Klasslärarna har frtsatt sin NTA frtbildning Vi rganiserar lärarnas undervisning efter deras legitimatiner Vi har utarbetat en verksamhetsplan sm vi dck döpt till arbetsplan. Vi frtsätter med lärarnas planeringar.

10 sid 10 (42) Beslut inför 2012/13 infrmatin m mdersmålsundervisning Vi ska särskilt infrmera vårdnadshavarna m rätten till mdersmålsundervisning, dels via våra gemensamma föräldramöten ch dels via vårt infrmatinsblad Sklnytt sm ckså publiceras på vår hemsida. Minritetsspråken ska uppmärksammas i infrmatinen. Uppföljning juni 2013 Vi har infrmerat enligt våra intentiner. Beslut inför 2012/13 nya verktyg för likabehandlingsplanen Om vi bedömer att Diskrimineringsmbudsmannens verktyg Lika rättigheter i sklan ch är tillämpligt i vår verksamhet, ska vi överväga att gå över till att använda dessa verktyg i stället för vår nuvarande struktur för likabehandlingsplanen. Uppföljning juni 2013 Vi har använt de båda verktygen ch upprättat vår plan mt diskriminering ch kränkningar (likabehandlingsplanen) enligt dessa verktyg. Beslut inför 2012/13 arbete med hälsfstran Vi ska frtsätta de aktiviteter vi är igång med. Vi ska följa utvecklingen inm mrådet ch anpassa ss efter nya rön. Hälsfstran ska vara ett frtsatt pririterat mråde. Uppföljning juni 2013 Hälsfstran är ett frtsatt pririterat mråde. Beslut inför 2012/13 - genusperspektivet Eleverna tycker inte m att bli uppdelade i flickgrupper ch pjkgrupper. Vi ska vara särskilt vaksamma över detta fenmen ch sm regel inte använda ss av denna metdik. Den kan passa i samlevnadsfrågr, men kanske inte vid så många andra tillfällen. Vi ska vara frtsatt vaksamma över hur vi rganiserar lärmiljön utifrån ett genusperspektiv så att den gynnar båda könen lika mycket (likabehandlingsplanen). I vårt rekryteringsarbete ska vi försöka uppnå en bättre balans mellan kvinnr ch män utifrån vår jämställdhetsplan. Uppföljning juni 2013 Vi har i vårt rekryteringsarbete lyckats uppnå en bättre balans mellan kvinnr ch män. Beslut inför 2012/13 utveckling av fritidshemmen

11 sid 11 (42) Rektr ska initiera en diskussin med fritidpedaggerna m behvet att tlka fritidshemmens uppdrag ch frma en ny verksamhetsplan för våra fritidshem med utgångspunkt från skllag, lärplan ch det allmänna rådet m fritidshemmet. När rekrytering av fritidspedagg nästa gång görs, behöver behvet av fritidspedagg sm har specialpedaggisk utbildning särskilt beaktas. Uppföljning juni 2013 Vi har beaktat behvet av att rekrytera fritidspedagg med specialpedaggisk utbildning. Vi har inte frmat ny verksamhetsplan eller arbetsplan för fritidshemmen. Vi har avvaktat de nya allmänna råden för fritidshemmen, sm nu aviseras till hösten Beslut inför 2012/13 lärarlyftet ch behörigheter Vi ska priritera lärare sm önskar gå lärarlyftet med förstärkt lärarbehörighet sm följd. Vi ska frtsätta samarbeta mellan våra tre sklr så att vi nyttjar lärarna i enlighet med deras behörigheter ch kmmande lärarlegitimatiner Uppföljning juni 2013 På Herrhagssklan har under läsåret en fritidspedagg läst på lärarlyftet ch fått behörighet att undervisa i Idrtt ch hälsa ch en lärare läst på lärarlyftet ch får behörighet att undervisa i s-ämnen. Beslut inför 2012/13 särskilda utvecklingsarbeten: trygghet ch arbetsr samt bedömning Förskleklasserna ska arbeta särskilt med trygghet ch arbetsr Årskurs 1-3 ska arbeta särskilt med bedömning Årskurs 4-6 ska arbeta särskilt med bedömning ch betyg (se tidigare skrivning). Uppföljning juni 2013 Omfattande insatser har gjrts i såväl förskleklasserna sm åk 1-6 i arbetet med trygghet ch arbetsr via temadagar, kmpisaktiviteter, teaterföreställning med värdegrund, månadens värdegrundstema ch rejält reviderad likabehandlingsplan med främjande ch förebyggande innehåll. Omfattande insatser har ckså gjrts när det gäller bedömning ch betygsättning. Beslut inför 2012/13 hållbar utveckling Vi ska frtsätta kmbinera knkret miljöarbete med förståelseskapande åtgärder. De åtgärder sm vi själva utför på sklan, ska klasslärarna redvisa i sina klasser sm bevis på knkreta åtgärder vi kan ch bör genmföra. Vi ska efterlysa elevernas förslag ch åsikter till miljöarbete på klassråd ch i elevråd. Uppföljning juni 2013

12 sid 12 (42) Arbetet med hållbar utveckling har frtsätt via förståelseskapande ch praktiska åtgärder, bl a i sklmatsalen när det gäller att inte slänga mat. Vi har vägt det eleverna slängt ch diskuterat utifrån hållbar utveckling. Beslut inför 2012/13 det systematiska kvalitetsarbetet Vår nya rutin m det systematiska kvalitetsarbetet ska stämmas av ch diskuteras under läsåret. När Sklverkets allmänna råd m det systematiska kvalitetsarbetet ges ut, kan vi lättare gå vidare med revidering av hur det systematiska kvalitetsarbetet bäst kan läggas upp. Vi ska frtsätta bygga upp vår kunskapsbank via våra egna enkäter ch medverkan i kmmunens kund- ch brukarundersökning. Uppföljning juni 2013 Vi har skapat ny rutin för det systematiska kvalitetsarbetet. Till huvudmannen lämnar vi redvisning för särskilda mråden sm efterfrågas av huvudmannen. På Herrhagssklan bedriver vi ett systematiskt kvalitetsarbete under rektrns ledarskap. Det systematiska kvalitetsarbetet dkumenteras i denna skriftiga sammanställning. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs utifrån riktlinjerna i skllagen, skllagens förarbete ch det allmänna rådet m systematiskt kvalitetsarbete. Rektrns pedaggiska ledarskap Rektrn beslutar m en ledardeklaratin, bilaga 2, varje år. Ledardeklaratinen är uppbyggd enligt en särskild struktur: 1. Det pedaggiska ledarskapet: Utgår från Sklinspektinens definitin 2. Mtt ch visin: Utgår från skllagens ch lärplanens krav på ständigt utvecklingsarbete utifrån författningarna samt skllagens ch lärplanens värdegrund 3. Ledarstil: Utgår från den föredömlighet sm rektrn vill uppvisa 4. Kunskapssyn: Utgår från lärplanens kunskapssyn ch innebär rektrns knkretiseringar 5. Pririterade arbetsuppgifter: Utgår från uppdragen i de statliga styrdkumenten, det systematiska kvalitetsarbetet, uppföljningar ch utvärderingar samt huvudmannens krav 6. Kmmunikatin ch utvärdering av ledardeklaratinen: Utgår från hur ledardeklaratinen kmmuniceras, följs upp ch utvärderas. Ledning av verksamheten För ledningen av Herrhagssklan förskleklasserna, grundsklan ch fritidshemmen finns en rektr sm ckså varit verksamhetschef för hela sklmrådet. Rektrn träffar persnalen vid läsårs- ch terminsupptakter, under studiedagar, vid regelbundna infrmatinsmöten för all persnal på sklan samt vid

13 sid 13 (42) yrkesuppdelade träffar för fritidspedagger, förskllärare ch lärare. Möten mellan rektrn ch arbetslagen hålls när arbetslagen eller rektr påkallar sådana möten. Under årliga utvecklingssamtal/lönesamtal träffar rektrn var ch en i persnalen. Rektrn träffar regelbundet de fackliga mbuden i samverkansgruppen. Rektrns möten med persnalen innehåller infrmatin från ledningen, utvecklingsarbete ch kvalitetsutveckling, pedaggisk ledning, förtydligande av uppdrag, mvärldsbevakning, eknmiska genmgångar, lönefrågr, avtalsfrågr, arbetsmiljöfrågr, elevfrågr ch elevhälsa, rektrns frågr till persnalen, mm. En viktig del är persnalens frågr ch synpunkter till rektrn. Rektrn träffar ckså regelbundet vårdnadshavarna på föräldramöten ch klassmbudsmöten samt på förekmmen anledning när vårdnadshavare önskar träffa rektr. Rektr träffar därutöver vårdnadshavarna genm Herrhagssklans Föräldraförening. Rektrn träffar/möter elever i elevrådet, ibland via klassrumsbesök eller mer spntant ute på raster. En str del av rektrs arbete används till den frmen av möten sm beskrivs här van. Rektrn har ca 46 persnal (inkl mrådets administrativa persnal) ch ca 300 elever. Rektrns arbetsinsatser utvärderas kntinuerligt. I den undersökning sm görs i hela kmmunen av CMA Research AB ställs frågr m hur persnalen trivs med sitt arbete, sin rektr, arbetsmiljön, utvecklingsarbete ch många andra frågr. I det sammanfattande mått sm undersökningen redvisar får rektrn vid den senaste mätningen i nvember 2013 siffran 92 i den sammanlagda bedömningen av ledarskapet, vilket kan jämföras med kmmunens genmsnitt 73 ch rektrers/försklechefers genmsnitt sm ckså det är 73. Ju högre siffra, dest bättre är det i mätningen. Ledarskapet på Herrhagssklan är f ö det värde sm får högst betyg av de mråden/faktrer sm persnalen bedömer. Rektrn på Herrhagssklan är förstås glad ch stlt över detta! På Herrhagssklan finns en förteckning över persnalens ansvarsmråden när det gäller uppdrag sm allmänna samrdningsuppgifter, handläggning inför rektrns beslut, samrdning av lärarstuderande i vår samverkan med Karlstads Universitets lärarutbildning, samrdning av arbetsuppgifter på fritidshemmen, representanter för arbetet med hållbar utveckling, publicerare på webben sv. Försklecheferna (2) ch rektrerna (5) i sklmrådet har träffats i en ledningsgrupp ch genmfört regelbundna möten. Ett viktigt uppdrag har varit att skapa bra övergångar mellan förskla ch förskleklass, samt ckså vidare mellan åk 1-3, åk 4-6 ch åk 7-9. Ledningsgruppen leds av Herrhagssklans rektr sm ckså är verksamhetschef i sklmrådet. Mötena ledningsgruppen har bidragit till att skapa likvärdighet för elever ch vårdnadshavare i viktiga frågr. Rektrn arbetar målmedvetet på själv hålla en gd kmpetens ch nivå i att bedriva ett tydligt pedaggiskt ledarskap genm att kntinuerligt studera utredningar, Sklverkets ch Sklinspektinens analyser ch rapprter, medverka i lärarutbildningen på Karlstads Universitet, medverka sm kursledare i rektrslyftet,

14 sid 14 (42) medverka i uppdrag ch arbeten sm Sklverket genmför, t ex bedömning ch betyg (utbildningsfilmer) ch referensgrupper i samband med de allmänna råden (Lärarens planering ch det systematiska kvalitetsarbetet), kntinuerligt infrmera ch gå igenm pedaggiska frågr med sklans persnal ch särskilt arbeta tillsammans med Herrhagssklans utvecklingsgrupp i viktiga pedaggiska frågr. En ny rganisatin införs för förskla, grundskla, fritidshemmen ch den bligatriska särsklan i Karlstads kmmun. Tre stra sklmråden med förskla, sklbarnsmsrg, skla ch bligatrisk särskla skapas. Nuvarande verksamhetschefer/rektrer eller verksamhetschefer/försklechefer försvinner. Istället tillsätts tre sklmrådeschefer sm blir chefer för försklechefer ch rektrer. Nuvarande verksamhetschefen ch rektrn på Herrhagssklan blir mrådeschef för ett av de nya sklmrådena. Den nye rektrn kmmer att frma ch redvisa sitt pedaggiska ledarskap på Herrhagssklan. Beslut inför läsåret 2013/14 Den nye rektrn vid Herrhagssklan, från 1 augusti, frmulerar ch redvisar sitt pedaggiska ledarskap under läsåret. Vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet (Skllagen 1 kap 5 ) Rektr arbetar särskilt med att utbildningen på Herrhagssklan ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Det är Sklverkets definitin av beprövad erfarenhet sm används. Detta sker bl a via genmgångar med persnalen m vad sm ligger i begreppen vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet samt vilka knsekvenser det har i t ex planerings- ch bedömningsarbetet. Utöver att rektr utbildar persnalen i vad sm menas med vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, är det ckså angeläget att i praktiken påvisa hur sådant arbete kan gestalta sig. Ett sådant arbete i praktiken kan vara bedömning ch betyg. De genmgångar ch diskussiner sm rektrn, ch de studier sm persnalen ägnat sig åt, har skapat en högre medvetenhet bland persnalen i val av förhållningssätt ch metder, dvs att medvetet utgå från vetenskap ch beprövad erfarenhet. Arbetet med att implementera detta synsätt ska frtsätta under läsåret 2013/14. Det är viktigt att arbetet pågår medvetet ch över lång tid. Beslut inför läsåret 2013/14 Rektr ska frtsatt särskilt uppmärksamma ch inför den pedaggiska persnalen gå igenm ch exemplifiera vad sm menas med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet, samt ge knkreta exempel på vad det innebär t ex i planerings- ch bedömningsarbetet. I arbetet med bedömning ch betyg ska persnalen i åk 4-6 pririteras med frtbildning av frskare från Karlstads Universitet, bl a under en

15 sid 15 (42) heldagsutbildning samt via studiecirkelarbete under hösten med samme frskare. Organisatin, resurser, persnaltäthet, Pedaggisk rganisatin F 3 Försklläraren i förskleklass, lärarna i grundsklan 1-3 ch fritidspedaggerna på fritidshemmen har under många år arbetet i arbetslag i en integrerad verksamhet. Arbetslagen har varit åldersblandade även m arbetet med eleverna till övervägande del skett åldershmgent men med åldersblandade inslag. Rllerna har varit tydliga för varje yrkesgrupp: försklläraren har huvudansvaret för förskleklassen, läraren för grundsklan ch fritidspedaggerna för verksamheten i fritidshemmen. De tre yrkesgrupperna bildade tillsammans ett arbetslag med gegrafisk förankring i samma del av sklhuset med fritidshemmen integrerade på varje avdelning. Varje yrkesgrupp hade sitt ansvar för sin del, men alla har ansvar för helheten. Fritidspedaggerna har uppgiften att kmplettera grundsklan ch stödja barnens/elevernas utveckling i enlighet med den lkala arbetsplanen sm grundar sig på de Allmänna råden för fritidshemmen. Fritidspedaggerna har därför deltagit under skldagen med sin kmpetens sm fritidspedagg ch stödjer eleverna i deras utveckling. Inför läsåret förändrade vi rganisatinen till en åldershmgen rganisatin (undantag mntessriavdelningen). Det var vår bedömning att en åldershmgen rganisatin bättre stödde kraven i Lgr -11 ch skllagen. Också kraven på behörigheter i ämnen ch årskurser, samt lärarlegitimatinerna var grund för rganisatinsförändringen till åldershmgent för F-3. Det är nu, efter ett läsårs erfarenhet, vår bedömning att den åldershmgena rganisatinen var ett riktigt beslut. Bl a de planeringsfördelar vi eftersträvade kunde uppnås. Vidare blev det lättare/effektivare att samverka lärarna emellan. En nackdel vi kan se är att de yngsta barnen, 6-åringarna i förskleklass, saknar psitiva exempel att ta efter. Därför bör vi bättre samverka mellan Askens fritidshem ch Jupiters fritidshem där de äldre barnen finns under fritidshemstid. Beslut inför läsåret 2013/14 Ett samarbete ska startas mellan fritidshemmen på Asken ch Jupiter, så att de yngre eleverna naturligt får ta efter de äldre eleverna. Också de äldre eleverna på Jupiter ska lära sig umgås med ch ta lagm ansvar för de yngre barnen på Asken. De metder vi använder på Vinden för att uppnå detta syfte, vår mntessriavdelning, kan tjäna sm ett bra exempel i denna fråga. Pedaggisk rganisatin åk 4-6 Lärarna i åk 4-6 planerar sin verksamhet i sina arbetslag. Utifrån ämnesbehörigheterna i arbetslaget, planeras ch utförs undervisningen i arbetslaget med undervisning i ämnen eller teman där man har sin behörighet. Undervisningen bedrivs i åldershmgena klasser förutm på vår mntessriavdelning Vinden. I åk 4-6 arbetar lärarna tillsammans utifrån behörighetsperspektivet, sedan många år tillbaka, på det sätt sm van beskrivs för åk 1-3. En fråga sm särskilt väckts under

16 sid 16 (42) året är på vilket sätt vi bättre kan nyttja lärarnas kmpetenser i syfte att dels få arbetstiden att räcka till dels nå högre kvalitéer i bedömnings- ch betygsättningsarbetet. Frågrna behöver analyseras ch diskuteras nggrant innan beslut tas. Beslut inför läsåret 2013/14 Vi ska analysera på vilket sätt samarbetet mellan lärarna 4-6 bör utfrmas utifrån att vara effektiva ch uppnå hög kvalité i planeringar ch genmförande av undervisning. Utifrån vad vi kmmer fram till, tar vi beslut m lämpligt sätt att fördela planering ch genmförande av undervisningen mellan lärarna. Vi ska analysera hur vi på bästa sätt genmför de natinella prven i åk 6 när det gäller genmförande, rättning ch analyser. Hittills har prcessen vilat på undervisande lärare i åk 6. Vi bör diskutera ckså andra alternativ, sm t ex att alla lärare på mellanstadiet sm är behöriga att undervisa i ämnet ckså deltar i rättandet av de natinella prven. Detta skulle kunna innebära en rimligare arbetsbörda ch en högre rättssäkerhet i bedömningarna, samt ett kntinuerligt lärande för alla berörda lärare i st f varje tredje år. Efter genmförda analyser ch diskussiner tas ett beslut. Lärartäthet i grundsklan åk 1-6 Antalet elever per heltidstjänst (lärare) är på Herrhagssklan 14,1 elever. Genmsnittet i vår kmmun, kmmunala sklr, är 12,1 ch i riket 12,0. Herrhagssklan har således lägre lärartäthet än genmsnittet i Karlstads kmmun ch i riket. När man jämför lärartätheten i grundsklan måste man ckså beakta timplanens fördelning. Timplanefördelningen är lika i Karlstads kmmun i enlighet med beslut taget på huvudmannanivå. Fördelningen liknar den sm i regel finns i landet i övrigt. I sammanhanget bör ckså beaktas på vilket sätt det har bedömts nödvändigt att av pedaggiska skäl ch säkerhetsskäl göra särskilda gruppdelningar. I ämnet slöjd har vi, sm andra sklr, grupper m maximalt 16 elever, varför gruppdelning alltså skett. För vissa elever med åtgärdsprgram ch där beslut m särskilt stöd finns, har vi tidvis undervisning i mindre grupperingar för att särskilt kunna träna vissa förmågr. Med beaktande av ckså dessa faktrer är det vår bedömning att lärartätheten på Herrhagssklan är låg. I den budgetfördelning sm har gjrt i övrigt, finns inga anmärkningsvärt höga kstnader. Tvärtm är ckså övriga kstnader för Herrhagssklan på en nivå sm fta ligger under de genmsnitt/nyckeltal sm presenteras av barn- ch ungdmsförvaltningens eknmiavdelning. Beslut inför läsåret 2013/14 Sklledningen ska till huvudmannen uppmärksamma ch påtala den låga lärartätheten.

17 sid 17 (42) Pedaggisk persnal i förskleklass Antalet elever per lärare är i Karlstad 17,8 ch i samtliga kmmuner 15,6. På Herrhagssklan är antalet elever per lärare någt lägre än i genmsnittet i Karlstad. Persnaltäthet i fritidshem Antalet elever per årsarbetare är i Karlstad 23,2 jämfört med 20,1 i riket. På Herrhagssklan är antalet barn i fritidshem på samma nivå sm i riket. Persnalmsättning i förskleklass, grundskla ch fritidshem Persnalmsättningen bland förskllärare, fritidspedagger, lärare ch övrigt persnal är låg vid Herrhagssklan. Att persnal slutar p g a dålig trivsel, sjukdm dyl är mycket vanligt. Däremt händer att persnal frtsätter att arbeta trts uppnådd pensinsålder. Sklledningen får ta emt många samtal ch ansökningar från pedagger sm efterfrågar tjänst vid sklan trts att vi sällan annnserar ut lediga tjänster. Vikarier ch lärarstuderanden uttalar fta att de trivs bra på Herrhagssklan ch att de gärna önskar återkmma. De årliga ledar- ch medarbetarundersökningarna uppvisar gd trivsel bland persnalen. Pedaggisk utbildning Alla förskllärare, lärare ch fritidspedagger har utbildning ch behörighet. Förskllärarna i förskleklass har fått sina legitimatiner. I vilken utsträckning lärare undervisar utan att ha tillräcklig behörighet eller legitimatin för undervisning i ett visst ämne föreligger det frtfarande säkerhet m, eftersm flera lärare på Herrhagssklan hittills inte fått sin legitimatin från Sklverket trts att man skickat in sina papper sedan länge. Under hösten 2013 beräknar vi få besked m återstående lärares behörigheter, varefter eventuella mdispneringar görs. Också nya signaler från utbildningsministern kan påverka behörigheterna ch sättet vi bör rganisera lärarnas tjänstgöring. Beslut inför 2013/14 Rektr ska kntrllera återstående inkmmande legitimatiner från lärarna samt jämföra med den aktuella tjänstgöringen. Förändringar i rganisatinen ska över tid göras så att undervisningen stämmer överens med legitimatinerna. Specialpedaggisk utbildning ch specialpedagger Herrhagssklan har en specialpedagg på heltid. Specialpedaggen har föreskriven utbildning. Frtbildningar ch särskild handledning med specialpedaggiska inslag bedrivs kntinuerligt. Det innebär att persnalen över tid får specialpedaggisk kmpetensutveckling. Elevernas bakgrund I princip alla Herrhagssklans elever har gått i förskla innan de börjar i förskleklass. Alla elever sm börjar årskurs 1 inför en hösttermin har gått i förskleklass. 8 % av eleverna har utländsk bakgrund, enligt Sklverkets definitin, vilket är under genmsnittet såväl i kmmunen sm i landet. Dessa elever erbjuds ch får mdersmålsundervisning i hög utsträckning. För en elev har rektrn fattat beslut m svenska sm andraspråk.

18 sid 18 (42) Inför varje läsår kartläggs vilka elever sm har särskilda behv inför start i förskleklass. Detta görs via en rutin gemensam med våra försklr. För elever sm behöver särskilt stöd görs en särskild planering i samverkan med vårdnadshavarna. Det är vanligt att alla elever sm börjar årskurs 1 är läskunniga efter att de gått ett år i förskleklass på Herrhagssklan. Lärmedel ch digital utrustning (IT) Varje arbetslag inkl fritidshem, tilldelas ett eknmiskt anslag årligen att själva dispnera för inköp av lärmedel, förbrukning ch uteleksaker. Om anslaget inte räcker finns möjlighet att diskutera med rektrn. Herrhagssklan har eget sklbiblitek samt gångavstånd till Karlstads stadsbiblitek. På Herrhagssklan finns ett antal internetuppkpplade datrer: 2-3 datrer för varje förskleklass ch åk 1-3, 4 datrer till varje mellanstadieklass samt några datrer i lärarnas arbetsrum. Alla lärare har en egen datr (laptp). Sklan har trådlöst nätverk. Alla klassrum är utrustade med strbilds-tv där lärarna kan ansluta sin laptp. I varje förskleklass finns minst en läsplatta. På varje fritidshem finns ckså någn eller några datrer. Det finns ckså tillgång till s k smartbard. Digital utrustning ch digital kmpetens bland persnalen är ett utvecklingsmråde sm särskilt bör uppmärksammas ch där särskilda utvecklingsinsatser behöver göras. Beslut inför 2013/14 Rektrn ska frtsätta sin utbildning Omtanke för rektrer. Fritidspedaggerna ska frtsätta sin påbörjade utbildning Omtanke för fritidspedagger. Alla lärare ska genmgå Omtanke för lärare. En av studiedagarna i ktber ska ha det digitala lärandet sm innehåll för lärarna. Inne- ch utemiljö för förskleklass, grundskla ch fritidshem Herrhagssklans fysiska miljö är gd när det gäller det stra sklhuset. I flera mgångar har det stra sklhuset renverats: tak, fasader, fönster, ventilatin, trapphus ch krridrer. Det är högt i tak ch gd tillgång på grupprum ch utrymme. Gymnastiksalen är i dåligt skick ch behöver renveras. Sklgården är en typisk innerstadssklgård. Det händer att sklgården besöks av behöriga persner sm måste avvisas, ibland med hjälp av plis. Sklgårdsmiljön får betecknas sm säker. Det finns relativt gda möjligheter till lek, rörelse ch rekreatin på sklgården. En knstgjrd bllyta på sklgården håller mycket gd klass. Tvärs över vägen på andra sidan huvudbyggnaden finns en grönyta sm sklan kan dispnera såväl under vintertid (skridsk) sm övrig tid (ftbll, brännbll mm) I arbetet med att kartlägga var lyckr kan inträffa eller kränkningar kan förekmma, finner vi att det är på sklgården samt i samband med förflyttningar sm dessa önskade händelser kan inträffa. Beslut inför 2013/14

19 sid 19 (42) Vi ska särskilt granska, diskutera ch vid behv förbättra klimatet på sklgården när det gäller incidenter, språkbruk ch kränkningar. Vi ska särskilt rganisera de förflyttningar vi gör, så att de är väl planerade ch att det finns persnal sm övervaktar förflyttningarna inm sklhuset, samt ut ch in till ch från sklgården. ARBETET I VERKSAMHETEN Trygghet, trivsel, arbetsr ch värdegrund Många av de viktiga uppdrag sm skllag, lärplan ch förrdning föreskriver för förskleklass, grundskla ch fritidshem ger vi elever ch vårdnadshavare möjlighet att yttra sig m via enkäter. Vi gör två lika enkätundersökningar: 1. Enkäter till elever ch vårdnadshavare i åk 3 ch åk 6 sm berör såväl grundskla sm fritidsverksamhet. Dessa enkäter utfrmas av ss på sklan. 2. Kund- ch brukarundersökningar (KBU) sm utfrmas av huvudmannen ch kmmunledningen. KBU är rganiserat centralt från barn- ch ungdmsförvaltningen ch går ut till våra sklr. Enkäterna riktar sig för Herrhagssklans del till a. Elever åk 2 b. Elever åk 5 Alla dessa enkätsvar utgör en viktig del av vårt uppföljnings- ch utvärderingsarbete. Det ger ckså elever ch vårdnadshavare en tydlig påverkansmöjlighet i ch med att vi nggrant analyserar svaren ch gör förbättringsåtgärder varje år. Persnalen gör analyser ch föreslår åtgärder efter att ha tagit del av elevernas ch vårdnadshavarnas åsikter. Vårdnadshavarna får delta bl a via föräldraföreningen. Eleverna får via klassråd ch elevråd vara med ch yttra sig över på vilket sätt de anser att vi bör utveckla verksamheten utifrån vad sm framkmmer i enkäterna. Enkätsvaren redvisas ckså på kmmunens hemsida, samt redvisas på våra föräldramöten. Rektrn fattar beslut m åtgärder efter att ha tagit in synpunkter. Kund ch brukarundersökningarna sm ges i hela kmmunen (bilaga 3, 4) Syftet med kund- ch brukarundersökningarna är att ge infrmatin m kvaliteten i verksamheten underlag för val underlag för utvecklingsarbete Elevernas svar i åk 2 är psitiva, bilaga 3. Eleverna har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är det lägsta värdet ch 5 är det högsta. De indexvärden för samtliga mråden sm Herrhagssklans elever ger är höga: Trygghet ch trivsel 4,5 Kunskaper 4,6 Mitt inflytande 4,6

20 sid 20 (42) Sklan sm helhet 4,5 För de detaljfrågr sm finns är resultaten gda. Siffrrna i parentes är genmsnittsiffrrna i kmmunen för åk 2. Jag trivs i sklan 4,7 (4,7) Jag känner mig trygg i sklan 4,6 (4,7) Jag har arbetsr i sklan 3,8 (4,0) Vi har bra stämning på sklan 4,4 (4,6) Vi behandlar varandra bra på sklan 4,4 (4,5) Pjkar ch flickr behandlas lika på sklan 4,6 (4,6) Jag blir bra bemött av persnalen i sklan 4,8 (4,9) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven 4,3 (4,4) Lärarna hjälper mig i sklarbetet m jag behöver det 4,9 (4,8) Jag får veta hur det går för mig i sklarbetet 4,5 (4,6) Mina lärare är bra på att undervisa 4,9 (4,9) Sklarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust lära mera 4,3 (4,9) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven 4,7 (4,8) Mina lärare trr på min förmåga att lära mig lika saker 4,8 (4,8) Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter 4,7 (4,8) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt sklarbete 4,6 (4,8) I utvecklingssamtalen pratar vi m vad jag behöver 4,6 (4,8) förbättra på ett sätt sm jag förstår. Jag är nöjd med sklmaten 4,1 (4,3) Jag är nöjd med miljön inmhus 4,7 (4,7) Jag är nöjd med miljön utmhus 4,5 (4,5) Jag har haft möjlighet att välja vilken skla jag ska gå på 4,2 (4,1) Jag kan rekmmendera min skla till en kmpis 4,4 (4,7) Jag är sm helhet nöjd med sklan 4,8 (4,7) Elevernas svar i åk 5 är mycket psitiva, bilaga 4.. Eleverna har fått ange på en skala från 1 till 5 där 1 är det lägsta värdet ch 5 det högsta. Siffrrna i parentes är genmsnittssiffrrna i kmmunen för åk 5. De indexvärden för samtliga mråden sm Herrhagssklans elever ger är höga: Trygghet ch trivsel 4,7 Kunskaper 4,6 Mitt inflytande 4,8 Sklan sm helhet 4,3 Trygghet ch trivsel Jag trivs i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,6) Jag känner mig trygg i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,7)

21 sid 21 (42) Jag har arbetsr i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,4 (4,0) Vi har bra stämning på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,3) Vi behandlar varandra bra på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,4) Flickr ch pjkar behandlas lika på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,4) Jag blir bra bemött av persnalen i sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,7) Kunskaper Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de lika ämnena. Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,2) Lärarna i min skla hjälper mig i sklarbetet m jag behöver det. Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 5,0 (4,7) Jag får veta hur det går för mig i sklarbetet Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,4) Min lärare är bra på att undervisa Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,8) Sklarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,0 (3,8) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,6) Min lärare trr på min förmåga att lära mig lika saker Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,8) Inflytande Lärarna i min skla tar hänsyn till elevernas åsikter Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,5) Jag är nöjd med det inflytande jag har över sklarbetet Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,7 (4,5) I utvecklingssamtalen pratar vi m vd jag behöver förbättra på ett sätt sm jag förstår Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,9 (4,8) Sklan sm helhet Jag är nöjd med sklmaten Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 3,2 (3,4)

22 sid 22 (42) Jag är nöjd med miljön inmhus på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,4 (4,3) Jag är nöjd med miljön utmhus på sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,3 (4,1) Jag har haft möjlighet att välja vilken skla jag ska gå på Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,3 (4,4) Jag kan rekmmendera min skla till en kmpis Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,8 (4,4) Jag är sm helhet nöjd med sklan Genmsnittet för Herrhagssklans elever är 4,5 (4,3) Våra egna enkätundersökningar i åk 3 ch 6 Vi har frågat vårdnadshavarna i åk 3 ch 6 (bilaga 5) hur de tycker att samarbetet fungerar mellan hem ch skla utvecklingssamtalen fungerar infrmatinen m sklans verksamhet fungerar En majritet av föräldrarna såväl i åk 3 sm åk 6 väljer det högsta alternativet Mycket bra på de tre frågrna. En grupp väljer Ganska bra på de tre frågrna. Någn enstaka förälder väljer alternativet ganska dåligt resp mycket dåligt. Vi är angelägna m att alla vårdnadshavare upplever att de ska kunna fylla i någt av de två mest psitiva alternativen, men knstaterar ändå att svaren överlag är mycket psitiva. Vi har ställt ett antal frågr till eleverna i åk 3 ch åk 6 m skla ch fritidshem (bilaga 6). Eleverna i åk 3 är mycket psitiva i sina svar: - Alla elever utm två tycker att de alltid eller nästan alltid får den hjälp de behöver i sklarbetet - Alla elever utm en är mycket nöjda eller ganska nöjda med sina klasskamrater. - Alla elever utm en svarar att de känner sig trygga i sklan - Alla elever är mycket nöjda eller ganska nöjda med sina utvecklingssamtal - Vi ställer ckså frågr m hur man bedömer att flickr respektive pjkar behandlas ch ges utrymme. Även där är svaren övervägande psitiva. - Undersökningen redvisas med flickr ch pjkar för sig, så att vi kan studera m det förekmmer några skillnader i svaren mellan flickr ch pjkar. Det gör det inte. Också eleverna i åk 6 är mycket psitiva i sina svar:

23 sid 23 (42) Tyvärr hade vi detta år en låg svarsfrekvens bland eleverna i åk 6, varför resultatet blir svårt att värdera. Skälet är att eleverna denna gång fått svara via Unikum, vilket tyvärr inte blev så lyckat. De svar vi fått in är mycket psitiva på de alla de frågr vi ställer, t ex m arbetsr, arbetsbelastning, trygghet ch hur man ser på den hjälp man får av lärarna. Eftersm vi ställt i strt sett samma frågr under mer än 15 år ch kan se den långsiktiga ch psitiva trenden, så gör vi bedömningen att de svar vi fick in ganska väl stämmer överens med vad den stra majriteten elever tycker. (Fritidshemmens enkätsvar redvisas nedan i dkumentatinen av fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete.) Kmmentarer ch analyser m enkäterna Arbetet med förebyggande åtgärder mt kränkningar är pririterat i förskleklass, grundskla ch fritidshem på Herrhagssklan. Det förebyggande arbetet sker i enlighet med vår plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplanen). Såväl i samtal med eleverna sm i de enkätundersökningar vi utfört under många år framgår att eleverna tycker att man har en gd fysisk ch psykisk miljö. Eleverna tycker att de har arbetsr i sklan. Bra lkaler underlättar en mväxlande undervisning. Vi har under senare år fått betydande förbättringar av den fysiska miljön såväl inmhus sm utmhus. Eleverna flickr ch pjkar - är psitiva till sin arbetsmiljö, såväl den fysiska sm den psykiska. Tillämpningen av barnknventinens artiklar fungerar väl på Herrhagssklan. De rättigheter sm där tas upp för barn utifrån den fysiska ch psykiska miljön är tillgdsedda. Vi trr att alla de gda insatser sm görs av sklans persnal när det gäller lika variatiner av värdegrundsarbete sm temaarbeten, teaterföreställningar, rllspel, FNdagen, barnrättsveckan ch arbetet med barnknventinen, deltagandet i Wrld Childrens Price, samverkan med Brttsförebyggande Centrum, vår elevstödjare, vårt arbete med scial kmpetens har str betydelse allt detta bidrar till en psitiv helhet. Bidragande är ckså beslut från förra årets utvärderingsarbete i det systematiska kvalitetsarbetet sm arbetet med våra gyllene regler ch trygghetsteamet. Det vi har anledning att inte vara nöjda med är språkbruket. Vi har under flera år gjrt kraftsamlingar för att kmma till rätta med det dåliga språkbruket. Eftersm vi har nlltlerans mt dåligt språkbruk kan vi inte acceptera att ens enskilda elever ägnar sig åt dåligt språkbruk. Vi trr att det är ganska få elever sm använder dåligt språkbruk men att man gör det fta. Att förbjuda lagsprter skulle ge en snabb minskning av det dåliga språkbruket, men det har vi inte planer på att göra. Vi får arbeta vidare på andra sätt, vilket vi redvisar i besluten nedan. Vid en sammantagen analys av vårdnadshavarnas svar ch elevernas svar, framträder således en bild där båda grupperna överlag är nöjda med sklans verksamhet. Den bilden stämmer ckså med de analyser vi gör i sklledningen, elevhälsan ch