Utanför upptrampade stigar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utanför upptrampade stigar"

Transkript

1 FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete mellan Gävle kmmun ch Landstinget Gävlebrg Eija Urnefelt Inga Michaeli I Kaj Gustafssn I Karin Tillberg Mattssn Handledare: Karin Tillberg Mattssn

2

3 Utanför upptrampade stigar En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Inga Michaeli Kaj Gustafssn Karin Tillberg Mattssn

4 FU Rapprt 2010: 6 FU Välfärd Regin Gävlebrg Grafisk frm: Baring reklam & kmmunikatin, Gävle Tryck: Backman Inf, Gävle ISSN

5 Förrd Hösten 2006 beslöt regeringen att under tre år satsa närmare 4 miljarder krnr på att utveckla kmmunernas ch landstingens äldremsrg. Sm en del i denna satsning gavs huvudmännen möjlighet att söka medel för att starta uppsökande verksamhet bland äldre över 80 år. Ttalt har 182 kmmuner ch 15 landsting beviljats medel för att starta uppsökande verksamhet. Syftet med den statliga satsningen har varit att alla äldre sm inte har hemtjänst eller hemsjukvård ska erbjudas ett hembesök. Syftet med hembesöket ska vara både att infrmera m kmmunens/landstingets verksamhet ch vara en del i arbetet med att minska falllyckr bland äldre. Ett ytterligare syfte har varit att landsting ch kmmuner i möjligaste mån ska arbeta tillsammans med den uppsökande verksamheten. Huvudmännen har fta kmpletterat insatserna med t.ex. fixartjänster ch föreläsningar/infrmatinsmöten. Med tanke på att den uppsökande verksamheten för flertalet kmmuner ch landsting är en ny verksamhet är det viktigt att veta vilka vinster ch prblem sm finns. Scialstyrelsen gav därför FU Välfärd i Gävlebrg i uppdrag att följa upp den uppsökande verksamheten i fyra kmmuner. Tre av kmmunerna ch landstinget har finansierat sin uppsökande verksamhet med stöd av de statliga stimulansmedlen medan en (Gävle) har finansierat verksamheten med egna medel. Erfarenheterna från de lika kmmunerna skiftar mycket berende på hur väl satsningarna har förankrats både plitiskt ch inm prfessinen. FU Välfärds redvisning visar på betydelsen av att man avsätter tid på att planera ch förankra nya satsningar. Inte minst gäller detta, sm här, prjekt sm rör två huvudmän. En annan viktig slutsats är att det behövs någn frm av stöd för dem sm arbetar med uppsökande verksamhet. De har fta ett mycket ensamt arbete ch får fta knstruera sina uppdrag ch redvisningar till ansvariga chefer ch nämnder. Rapprten visar på att det behövs utvecklas reginala nätverk för att stödja uppsökarna. Rapprten visar även att det finns ett strt behv av en natinell vägledning sm stöd för genmförandet av uppsökande ch förebyggande hembesök hs äldre. Niklas Bjurström Utredare Scialstyrelsen Tack Författarna vill rikta ett varmt tack till alla dem i berörda kmmuner samt landstinget sm avsatt tid till intervjuer ch lämnat värdefulla uppgifter ch kmmentarer på utkast till rapprten. 3

6 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 6 1. INLEDNING Vad är förebyggande hembesök Studiens syfte Metd Frskningsprcessen Definitiner ch förkrtningar BAKGRUND Tidigare studier Förebyggande hembesök en fråga m preventin Prgramlgik ch interventinsteri Studiens teretiska utgångspunkt PRESENTATION AV GÄVLEBORGS LÄN OCH DE FYRA STUDIEOMRÅDENA Länets ch studiemrådenas demgrafi Stimulansmedlen i Gävlebrg Beskrivning av de studerade verksamheternas utfrmning Gemensamt för de fyra studerade verksamheterna Gävle Söderhamn Hudiksvall Ljusdal Schematisk sammanställning över de fyra studiemrådena I GRÅZONEN MELLAN HEMMET OCH VÅRD- OCH OMSORGSSYSTEMET Mötet Generella drag De fyra studiemrådena. Jämförelser Strukturella villkr Generellt De fyra studiemrådena Uppsökarens självständighet Samverkan mellan rganisatiner ch prfessiner Generellt Studiemrådena Reflektiner

7 5. BESÖKETS SAMMANHANG Generellt Uppföljning i vilken mening? Det slutna rummet ch det öppna rummet Löst eller tätt kpplade rganisatiner Jämförelse mellan studiemrådena Upprepade besök eller uppföljning av prblem Öppet eller slutet rum PROJEKTENS HÅLLBARHET Generellt Legitimitet Effektivitet Implementering De fyra studiemrådena Gävle Söderhamn Centrala Hudiksvall ch Dellenbygden Ljusdal Slutsatser m hållbarhet Vad krävs för att man ska kunna tala m hållbarhet? VAD TYCKTE DE SOM FICK BESÖK? Psitiva till besöket ch infrmatinen Minns inte mycket av förebyggande infrmatin Fler besök eller inte? Distriktssköterskans medverkan Behövs besöken? AVSLUTANDE DISKUSSION Utvärdering Operativ- ch ledningsnivå Organisatinsnivå Natinell nivå Tankar ch diskussin kring frtsatt utvecklingsarbete Verksamhetens rganisering Hembesökens inriktning ch metd...58 Kunskapsförsörjning.. 59 REFERENSER BILAGOR: INTERVJUUNDERLAG

8 Sammanfattning Förebyggande hembesök hs äldre innebär att persnal från kmmun ch landsting gör hembesök hs äldre (ftast från 80 år) sm annars inte är aktuella inm äldremsrg eller hemsjukvård. Den tngivande målsättningen med verksamheten är att förebygga framtida hälsa ch nedsättningar i funktinsförmågan bland äldre. Under periden har det från Scialstyrelsen utgått stimulansmedel till kmmuner ch landsting för att utveckla verksamheter med förebyggande hembesök hs äldre. I denna rapprt presenteras resultaten från en studie av verksamheter med förebyggande hembesök hs äldre i Gävle, Söderhamn, Hudiksvall ch Ljusdal. Studiens metd är kvalitativ ch bygger på intervjuer med hembesökare, ledning från kmmun ch landsting samt senirer sm fått förebyggande hembesök. Ansatsen med studien är i str utsträckning av främjande karaktär, där målet är att skapa ett kunskapsunderlag för metdutveckling ch framtida rganisering av de förebyggande hembesöken hs äldre. Studien har dck ckså en utvärderande inriktning där resultaten ställs emt de natinella målen för förebyggande hembesök. Rapprten visar att det i de studerade kmmunerna utvecklats verksamheter sm i viss utsträckning liknar varandra men ckså uppvisar skillnader i metd, inriktning, samarbetsfrmer ch rganisering. Två huvudsakliga utvecklingslinjer eller tankefigurer sm präglar utfrmningen av verksamheterna har identifierats: Det slutna rummets tankefigur sm innebär att relatinen ch alliansen under mötet mellan hembesökaren ch seniren utgör utgångspunkten vid utfrmning ch rganisering av verksamheten. Det förebyggande hembesöket betraktas då sm en fristående ch avskild verksamhet, en frm av hälsprjekt, där syftet är att infrmera ch mtivera för att därigenm förebygga skadr. Kntakter med kringresurser, förbättringsaktörer, ledning, plitik.s.v. finns visserligen men är inte det centrala i detta tänkande. Mtbilden är Det öppna rummets tankefigur. Där är utgångspunkten i stället att besöket sker sm ett led i att skapa kunskap m äldres situatin sm grund för att mbilisera lika samhällsresurser på bred frnt. I denna tankefigur är verksamheten med förebyggande hembesök inbäddad sm en del i det större vård- ch msrgssystemet för äldre. Studien tydliggör ckså att förebyggande hembesök hs äldre sker i en frm av gråzn mellan det privata ch det prfessinella, vilket skapar särskilda förutsättningar samt kräver ett särskilt inkännande ch ödmjukt förhållningssätt av hembesökaren. Av studien framgår att det bedrivits engagerade verksamheter med förebyggande hembesök i de fyra studerade kmmunerna. Psitiva resultat är att de flesta senirer sm erhållit besök uppskattade verksamheten ch fick del av mycket infrmatin kring tillgängliga samhällsresurser. Verksamheten har ckså bidragit till att exempelvis fallrisk, felmedicinering, munhäls- ch nutritinsprblem samt behv av bstadsanpassning m.m. hs de besökta senirerna identifierats ch mötts upp med insatser ch slussningar till andra resurser. Lärandet ch samarbetet mellan kmmun ch landsting samt inblandade prfessiner sm exempelvis distriktssköterskr, kmmunala uppsökare, sjukgymnaster ch arbetsterapeuter, har ckså utvecklats sm ett resultat av verksamheten. 6

9 Studiens resultat visar vidare att de statliga stimulansmedlen skapat förutsättningar att starta upp försöksverksamheter med förebyggande hembesök. Det verkar dck sm m implementering ch hållbar rganisering av verksamheten utan externa medel är prblematisk i de flesta av de studerade kmmunerna. Likaså framkmmer i studien att de lika regelverk ch utgångspunkter sm landstinget ch kmmunen styrs av i större utsträckning måste beaktas vid ett samarbete kring förebyggande hembesök. I rapprten lyfts tre centrala mråden fram att förhålla sig till vid framtida utveckling av förebyggande hembesök hs äldre: Verksamhetens rganisering Vid en rganisering av förebyggande hembesök är det centralt att reflektera över hur verksamhetens relatiner till samarbetspartners ch andra resurser i mvärlden bör utfrmas för att skapa de bästa förutsättningarna. Likaså förefaller verksamhetens förankring i inblandade rganisatiners perativ- ch ledningsnivå, de plitiska församlingarna ch civilsamhället vara av str vikt för att uppnå en legitimitet ch hållbar rganisering av verksamheten. En viktig rganiseringsfråga är ckså sammankpplingen med adekvata förbättringsaktörer. Med detta begrepp avses aktörer sm kan svara upp mt de faktiska behv av insatser ch förbättringar sm framkmmer under verksamheten med förebyggande hembesök. Hembesökens inriktning ch metd Det är viktigt att reflektera aktivt kring sambandet mellan å ena sidan verksamhetens mål ch förväntade resultat ch å andra sidan de planerade aktiviteterna ch de resurser sm finns till förfgande (verksamhetens prgramlgik). Olika inriktningar ch ansatser, sm exempelvis kartläggning av äldres behv eller ett djupgående mtivatins- ch förändringsarbete på individnivå, kräver lika metder, kmpetenser, resurser, samarbetsfrmer ch rganisering. Likaså är det av avgörande betydelse för verksamhetens utfrmning m hembesöken ska rikta sig till alla (universell preventin) eller m det är riskgrupper man vill identifiera (selektiv preventin). Viktiga ställningstaganden vid framtida metdutveckling är ckså verksamhetens inriktning i förhållande till de nämnda tankefigurerna, dvs. det öppna respektive slutna rummet. Kunskapsförsörjning ch lärande Det är vidare betydelsefullt att reflektera över vilka eventuella utbildnings- ch kmpetensutvecklingsbehv sm finns. Berende på verksamhetens ansatser ch mål ställs lika krav på kmpetens bland dem sm utför hembesöken. Vidare är det viktigt att analysera förutsättningarna för dkumentatin under hembesöken såväl på individsm gruppnivå i förhållande till rådande lagstiftning ch praxis i syfte att finna lösningar. Det verkar här finnas behv av att lyfta frågan till natinell nivå för eventuella lagändringar. I ett större sammanhang är det ckså viktigt att fråga sig hur man kan ta tillvara ch använda de erfarenheter ch kunskaper sm inhämtas inm ramen för förebyggande hembesök. Vilka mttagare finns? Slutligen är det viktigt att reflektera kring hur de lkala verksamheterna kan stödjas av reginala aktörer sm exempelvis FU-miljöer ch de natinella aktörerna Scialstyrelsen ch Flkhälsinstitutet. Vilka behv finns exempelvis av metd- ch kunskapsstöd samt frum för erfarenhetsutbyte? 7

10 Inledning 1.1 Vad är förebyggande hembesök Förebyggande hembesök har varit en aktuell fråga internatinellt sedan mitten på 1990-talet. Under 2000-talet har ett antal försök gjrts ch flera frskningsrapprter har skrivits. Regeringen bedömer att kvaliteten i vården ch msrgen m äldre måste höjas. Förebyggande hembesök anges sm en metd för en sådan kvalitetshöjning varför stimulansmedel har utgått för för detta. Målet är att öka antalet förebyggande hembesök. Riktlinjer ch villkr för användning av stimulansmedel till vård ch msrg m äldre persner anges i bilaga till regeringsbeslut (Scialdepartementet, 2007). I denna bilaga mtiveras beslutet med att den snabbt växande andelen äldre gör hälsfrämjande åtgärder ch förebyggande insatser till denna grupp viktiga. Förebyggande hembesök ses sm en metd för att etablera kntakt med grupper sm annars är svåra att nå med infrmatin m hälsa ch livsstil. Genm samtal i hemmet kan man infrmera m vilka möjligheter sm finns i kmmunen ch även identifiera risker för fallskadr, se möjligheter till bstadsanpassning ch tala m äldres läkemedelsanvändning. Förebyggande arbete har stöd i såväl Häls- ch sjukvårdslagen (HSL 2 c) sm i Scialtjänstlagen (SL 3 kap.1 ). I SL betnas speciellt det uppsökande arbetet - genm uppsökande verksamhet ch på annat sätt främja förutsättningarna för gda levnadsförhållanden, [ ] I Gävlebrgs län pågick verksamheter med förebyggande hembesök hs äldre i åtta av länets ti kmmuner när föreliggande studie påbörjades år I Bllnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker ch Söderhamn var verksamheten helt eller delvis finansierad med statliga stimulansmedel. I Gävle, Hfrs ch Sandviken ingick hembesöken i rdinarie kmmunal verksamhet, utan deltagande från landstingets sida ch utan stimulansmedel. 1 Under 2008 förde FU Välfärd vid Regin Gävlebrg diskussiner med Scialstyrelsen ch med företrädare för förebyggande hembesök hs äldre i länets kmmuner m behvet av att följa upp verksamheterna. Ett intresse framkm för att FU Välfärd genmförde en studie i Gävlebrgs län sm underlag för metdutveckling ch planering för en långsiktigt hållbar rganisatin av de förebyggande hembesöken till äldre. Dessa samtal utmynnade i att Scialstyrelsen upprättade ett avtal ktber 2008 med FU Välfärd m att utföra en utvärderande studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrgs län, samfinansierad av Scialstyrelsen, Hudiksvalls kmmun ch Ljusdals kmmun. Föreliggande text är en avrapprtering av studien. 1 När föreliggande studie påbörjades, pågick även ett stimulansmedelsfinansierat landstingsprjekt i Sandviken, där sjukgymnaster gjrde fallförebyggande hembesök. Även persner med hemtjänst ingick dck. 8

11 1.2 Studiens syfte Att beskriva hur rganisatinsfrmer, samarbetsfrmer, prfessinskulturer ch utfrmning av de förebyggande hembesöken påverkar förutsättningarna att se ch möta upp de äldres medicinska ch psyksciala behv Att studera vilka förutsättningar sm gynnar en långsiktig ch hållbar rganisering av de förebyggande hembesöken Att studera m de äldre upplever ökad trygghet ch kunskap m samhällets resurser sm ett resultat av verksamheten Studien är i str utsträckning av främjande karaktär, där målet är att skapa ett kunskapsunderlag för metdutveckling. Studien har en samhällsvetenskaplig ansats i meningen att verksamheten i de fyra studiemrådena beskrivs ch analyseras i syfte att förstå prblem ch framgångsfaktrer i denna typ av verksamhet. I den avslutande diskussinen lyfts dck frågr m hur en bärkraftig utveckling skulle kunna åstadkmmas ch hur verksamheten kan förankras bättre i det plitiska systemet ch i civilsamhället. Studien har därutöver en utvärderande ansats. För att möjliggöra det värderande ch bedömande inslaget krävs någn frm av värdekriterier att relatera studiens resultat till. Vedung (2009) benämner detta sm utvärderingens rganiserande princip 2, eller med andra rd den grundläggande frågan sm ställs i en utvärdering. De värdekriterier vi valt vid värdering ch bedömning av resultaten i denna studie är härledda ur de natinella målen för stimulansmedlen riktade till det förebyggande arbetet (Scialdepartementet, 2007) samt centrala erfarenheter ch slutsatser från tidigare försöksverksamhet inm mrådet 3. Utvärderingens värdemässiga kriterier kan frmuleras enligt nedan: De förebyggande hembesöken bör ske återkmmande ch i samverkan mellan kmmun ch landsting för att i möjligaste mån upptäcka ch tillgdse såväl medicinska sm sciala behv. Det är eftersträvansvärt att uppnå en hållbar ch bärkraftig rganisering av verksamheten sm håller även efter att stimulansmedelssatsningen upphört. Då dessa värdekriterier i str utsträckning utgår från de natinella målen för stimulansmedlen, betyder det att utvärderingen görs med utgångspunkt i frågan i vad mån studiemrådena med hjälp av stimulanspengar, anvisningar m.m. lyckas bidra till en utveckling mt dessa natinella mål. 2 Vedung delar in utvärderingar i lika typer berende på vad sm utgör utvärderingens rganiserande princip. För utförligare beskrivning, se Vedung (2009). 3 Se rapprtens frskningsöversikt. 9

12 1.3 Metd Metden är kvalitativ. Fallstudier har gjrts inm fyra mråden: Gävle, Söderhamn, Hudiksvall ch Ljusdal. Insamling av det empiriska materialet har gjrts genm: Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer (Kvale, 1997) med persnal i den uppsökande verksamheten samt beslutsfattare (bearbetningar av materialet från intervjuerna har därefter kmmunicerats med infrmanterna) Frskarna har deltagit i ett eller ett par hembesök per kmmun för att därigenm få en bild av verksamheten Två hearingar med utförare av hembesök samt ledningspersnal från länets verksamheter inm förebyggande hembesök hs äldre Studier av verksamhetsberättelser, prjektplaner ch material från lkala uppföljningar ch utvärderingar av verksamheterna Telefnintervjuer med ett urval av de äldre sm fått förebyggande hembesök 1.4 Frskningsprcessen Frskningsprcessen har utvecklats genm att medarbetarna i studien kntinuerligt kmbinerat insamling av material med diskussiner sinsemellan för att successivt utveckla en allt större förståelse för fenmenet förebyggande hembesök. Under studiens gång har ckså två hearingar 4 anrdnats med hembesökare ch ledning från länets verksamheter med förebyggande hembesök hs äldre. Under dessa hearingar har studiens planerade utfrmning samt preliminära resultat diskuterats. Dessa möten med verksamhetsföreträdarna har gett betydelsefull input av ytterligare infrmatin, stimulerat till reflektiner samt inneburit möjligheter att validera frskarnas preliminära tlkningar ch slutsatser. Olika begrepp för att tlka ch förstå de studerade verksamheterna har diskuterats såsm öppet ch slutet rum. Detta arbetssätt har resulterat i en karta /analysmdell över hur lika instanser på skilda sätt påverkar de förebyggande hembesöken (se Figur 1). Samtliga infrmanter har fått möjlighet att läsa ch kmmentera tidigare manusversiner i den mån de berörts av rapprten. 4 Till Hearingarna sm hölls i ktber 2008 respektive ktber 2009 inbjöds perativ ch ledningspersnal från kmmun ch landsting i samtliga verksamheter sm arbetar med förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrgs län. 10

13 1.5 Definitiner ch förkrtningar Studiemrådena avser de fyra gegrafiska mråden där verksamheterna med förebyggande hembesök studerats. När begreppet verksamhet används avses de förebyggande hembesöken. För att undvika missförstånd används uttrycket kmmun i meningen kmmunen sm rganisatin ch endast undantagsvis i meningen gegrafiskt mråde. Uppsökare eller besökare används båda för den sm gör hembesöket. Senir eller pensinär avser den äldre från 80 år ch uppåt sm får besök. Förebyggande hembesök avser besök riktade till persner 80 år ch äldre sm br i rdinärt bende ch inte har insatser från äldremsrgen eller har hemsjukvård. Vård- ch msrgssystemet avser både vård ch mvårdnad/msrg. Vårdprfessin avser en persn med legitimatin enligt HSL. Omvårdnadsprfessin, t.ex. biståndshandläggare med utbildning med utgångspunkt i SL. Denna har mandat att göra biståndsutredningar ch biståndsbeslut men har ingen legitimatin utan har sitt mandat från sin arbetsgivare, ftast från den nämnd sm har ansvaret för målgruppen. Nämnden har delegerat beslutsfattandet till handläggaren. FHB = Förebyggande hembesök Rehab = Rehabilitering. Dsk = Distriktssköterska. Bh = Biståndshandläggare. Operativ nivå = de sm gör själva hembesöken. Ledningsnivå = de på nivån vanför den perativa nivån sm ger villkren för hembesöken. SL=Scialtjänstlagen. HSL=Häls- ch sjukvårdslagen. HC=Hälscentral. Citat markeras med eller indrag. Överhppad text i citat markeras med [ ]. 11

14 2. Bakgrund 2.1 Tidigare studier Det finns i dagsläget ingen internatinell samstämmighet kring vilka hälseffekter de förebyggande hembesöken ger. Generellt sett är det mycket svårt att mäta effekter av förebyggande arbete, sm ftast har karaktären av öppen prcess ch sker i samarbete mellan lika rganisatiner (Nrdell 2009). Frskning har dck visat på lika frmer av psitiva resultat både för individen ch samhället av förebyggande hembesök (se Crnelius & Wånell (2005) samt Sherman m fl. (2007) för kunskapsöversikter på mrådet). Flera studier har visat att livslängden ökar bland dem sm fått hembesök. De psitiva överlevnadseffekterna gäller i synnerhet de yngre äldre ch under förutsättning att interventinen inkluderar flera uppföljande besök. Även ökat kvarbende i det egna hemmet har rapprterats. Inm ramen för den Natinella handlingsplanen för äldreplitiken (prp. 1997/98:113) avsattes statliga stimulansmedel för ett försök med uppsökande verksamhet bland äldre åren (Scialstyrelsen, 2002). Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap m hur man förebygger hälsa ch vårdbehv bland äldre. 21 försöksverksamheter i lika delar av landet beviljades stimulansmedel. Försöksverksamheterna genmfördes i samarbete mellan kmmun ch landsting. Utifrån detta natinella försök bedömde Scialstyrelsen (2002) att tre faktrer enligt nedan är avgörande för i vilken utsträckning hembesöken påverkar de äldres hälsa ch funktinsförmåga: Målgruppens sammansättning (högre ålder på senirerna ger mindre grad av förbättring av hälsan). Besöksfrekvensen (upp till två besök verkar inte ge effekter på funktinsförmågan ch hälsan). Fyra eller fler besök visar överlag psitiva effekter. Besökens innehåll (nggrant planerade besök med knkret sjukdmsförebyggande innehåll ger bäst effekt). Ett av de van nämnda 21 försöken, verksamheten i Nrdmaling, har blivit föremål för en mfattande vetenskaplig studie (Sahlén m fl. 2006; Sahlén 2009). Slutsatserna från denna är bland annat att förebyggande hembesök (två besök/år under två år) utförda på ett strukturerat sätt bland hemmabende friska äldre, ger minskad dödlighet, minskat antal akuta läkarbesök ch minskat utnyttjande av hemtjänst. Dessutm förbättras de äldres självupplevda hälsa. Studiens hälseknmiska analyser visade ckså att besöksverksamheten är kstnadseffektiv. Sahlén (2009) framhåller att de psitiva effekterna förutsätter att kunnig, medicinskt ch scialt utbildad persnal genmför besöken, att de sker i samverkan mellan äldremsrg ch primärvård samt att besöken är återkmmande. Beaktansvärt är att endast några enstaka studier har undersökt psyklgisk hälsa, livskvalitet ch välbefinnande ch därför inte inkluderats i kunskapsöversikterna. Inte heller har prcessen under hembesöket eller relatinella aspekter i mötet mellan besökaren ch den äldre belysts särskilt fta. Det har ibland framhållits att 12

15 förebyggande hembesök framförallt har karaktär av scial prcess ch därför inte kan utvärderas med samma mdell sm man utvärderar medicinska insatser (t.ex. Clark, 2001). Begrepp sm empwerment, autnmi, berende beslutsfattande ch självkänsla är svårare att mäta än t.ex. dödlighet. Undersökningar av de äldres egna upplevelser visar överlag att hembesöken är mycket uppskattade (Nrdell 2009; Dahlberg m fl. 2007; Sherman m fl. 2007; Scialstyrelsen 2002). De äldre anser att de fått värdefull infrmatin m vilka möjligheter till stöd ch hjälp sm finns. Att få veta vart man kan vända sig inför förändringar sm kan kmma, till exempel till biståndshandläggaren, innebär en trygghet. Det upplevs sm värdefullt att bli sedd ch uppmärksammad persnligen av någn inne i systemet. Den äldre får möjlighet att diskutera sina eventuella prblem med någn sm verkligen kan lyssna. De flesta är psitiva till återkmmande besök. Vidare framhåller många äldre att det är en fördel att samtalet ägt rum i hemmet. Det är lättare att ta upp känsliga prblem hemma, man är mer avslappnad i hemmet ch det kan vara bra att besökaren får se vilken miljö den äldre befinner sig i. På frågan m besöket lett till några förändringar i den äldres liv, framstår åtgärder av praktisk natur, såsm installatin av trygghetslarm eller halkskydd, vara vanligast. För de allra flesta har samtalet inte kmmit att innebära förändringar i livsstil, exempelvis ökad fysisk aktivitet. Utgångspunkterna vid utfrmningen av föreliggande studie är sm nämnts de natinella målen för verksamheten, men ckså en strävan att fkusera på aspekter i de förebyggande hembesöken sm inte förefaller särskilt befrskade. I den tidigare frskningen kring förebyggande hembesök till äldre verkar framförallt hårda effekter sm ökad livslängd, eknmiska vinster, vårdknsumtin ch liknande haft en framskjutande plats. Sm ett led i en målsättning att försöka tillföra ny kunskap inm mrådet tar denna studie istället bäring på mjukare aspekter sm verksamhetens förutsättningar i termer av sammanhang, rganisatin, legitimitet, samarbetsfrmer, hållbarhet mm. 2.2 Förebyggande hembesök en fråga m preventin Preventin är det övergripande ch internatinella begreppet för åtgärder sm syftar till att bevara gd hälsa ch förhindra att skadr eller annan prblematik uppkmmer. I den senare frskningen brukar man skilja mellan tre preventinsnivåer, universell, selektiv ch indikerad preventin 5 (se exempelvis Mrazek & Haggerty, 1994). I ett universellt preventinsprgram tar man inte hänsyn till skillnader mellan exempelvis låg- ch högriskgrupper. Fkus ligger inte på enskilda grupper eller individer. Samma insats ges till alla i syfte att främja alla individer. I ett selektivt preventinsprgram fkuserar man på undergrupper i beflkningen sm man identifierat expneras för en eller flera riskfaktrer. Den aktuella gruppens samlade behv utgör utgångspunkten vid utfrmningen av interventinen. 5 Tidigare användes fta begreppen primär, sekundär ch tertiär preventin. 13

16 Vid indikerad preventin fkuseras enskilda individer sm på någt sätt identifierats vara i riskznen för hälsa ch kmplikatiner eller redan utvecklat en prblematik. Interventinen utfrmas med utgångspunkt i den enskilda individens behv. I den tngivande interventinsfrskningen betnas vikten av att ta hänsyn till den grad av risk- ch skyddsfaktrer sm en given persn, undergrupp eller ppulatin uppvisar. Detta utgångsläge utgör grunden för utfrmningen av den aktuella interventinen (Ferrier-Wreder mfl, 2005). Detta innebär att den preventinsnivå sm fkuseras bör vara avgörande för såväl val av målgrupp sm utfrmning av metd. Det vill säga, ska man rikta insatserna mt riskgrupper (selektiv preventin), bör man lägga ned arbete inledningsvis på att ur den större ppulatinen, exempelvis persner över 80 år, identifiera riskgrupper. Detta möjliggörs fta genm att använda generella riskfaktrer för hälsa (exempelvis att vara ensamstående) eller lkal kunskap m faktrer sm kan bidra till hälsa på den aktuella rten (exempelvis utsatta bstadsmråden). Under själva interventinen av selektiv karaktär krävs en metd sm möjliggör att på ett bestående sätt minska de aktuella riskfaktrerna respektive stärka skyddsfaktrerna. Har man däremt en ansats att arbeta med universell preventin bör man inte göra urval ur den aktuella ppulatinen utan försöka nå ut till alla ch helst innan de utvecklat riskbeteenden eller manifesterad hälsa. Metden i detta sammanhang bör sannlikt inriktas på infrmatin m sunda vanr, tillgängliga aktiviteter sm främjar hälsa ch liknande. Interventinen bör ckså bedrivas på ett sådant sätt att så många sm möjligt kan nås med befintliga resurser. 2.3 Prgramlgik ch interventinsteri Vid utfrmning av interventiner, exempelvis av preventiv karaktär är målet naturligtvis att utfrma en verksamhet sm leder till de önskade resultaten. Detta innebär att det måste finnas ett rimligt samband mellan de planerade aktiviteterna ch de förväntade resultaten. För att beskriva ch studera det tänkta sambandet mellan aktiviteter ch förväntade resultat brukar man inm framförallt utvärderingsmrådet använda begreppen prgramteri, prgramlgik eller interventinsteri 6. I den följande beskrivningen kmmer begreppet interventinsteri att användas för enkelhetens skull. En viktig distinktin är att interventinsterin alltså inte är en beskrivning av hur prgrammet eller verksamheten fungerar i praktiken utan hur det är eller var tänkt att fungera. Man kan ckså uttrycka det sm att interventinsterin utgör verksamhetens tankemässiga ryggrad (Vedung, 2009). Många gånger är de underliggande föreställningarna m hur en interventin ska fungera ch vad man vill uppnå inte särskilt tydliggjrda. 6 För utförligare beskrivning, se Vedung (2009). 14

17 Ytterligare en dimensin är att det inte sällan förekmmer att andra än de sm planerat ch utfrmat prgrammet eller interventinen, exempelvis utförarna, har egna föreställningar m det knkreta genmförandet ch vad sm ska uppnås. Det kan därför existera flera parallella interventinsterier. Man kan i detta sammanhang använda begreppen frmell interventinsteri sm utgör den fficiella beskrivningen av hur interventinen ska utföras ch infrmell interventinsteri sm avser antaganden sm enskilda aktörer har m hur prgrammet skall genmföras ch m vad sm skall uppnås (Jnssn, 2005). Förekmsten av parallella interventinsterier är naturligtvis viktig att beakta vid verksamhetsutveckling, styrning ch utvärdering av en interventin. 2.4 Studiens teretiska utgångspunkt Vår centrala utgångspunkt vid förståelsen av förebyggande hembesök hs äldre sm fenmen är att det uppsökande hembesöket innebär att människr på uppdrag av kmmun ch landsting gör besök hs äldre i deras privata hem. Det innebär alltså ett möte mellan vård- ch msrgssystemet ch den enskilde, på individens privata arena. De människr sm gör dessa hembesök har alltså att förhålla sig till hur de ska hantera detta möte. Ska besökaren kmma sm medmänniska sm blir mttagen i senirens hem, eller sm prfessinell med sina kunskaper ch sin prfessins mandat, t.ex. att kunna föra jurnal eller besluta m hemtjänst. En strävan hs uppsökarna har varit att kmma sm medmänniska; samtidigt ingår de i ett strt system med två lika rganisatiner styrda av lika lagsystem ch med lika prfessiner med lika kunskapsmråden ch förhållningssätt. Mötet kan därför sägas ske i en gråzn där mtstridiga förhållningssätt ch värdesystem finns närvarande samtidigt ch där det inte är givet vad sm ska gälla. De förebyggande hembesöken hs äldre utgör i str utsträckning ett nytt arbetssätt, någt främmande i förhållande till de institutinaliserade arbetsfrmerna. Man kan säga att verksamheten utspelar sig i avvikelsens dmän utanför de upptrampade stigarna (Mrén 1993). Detta bör påverka förutsättningarna för legitimitet, implementering samt möjligheter till användande av eventuellt ny kunskap sm prduceras inm verksamheten. Utgångspunkten van kring hembesökens grundläggande natur tillsammans med de gemensamma diskussinerna i frskningsprjektet har mynnat ut i nedanstående karta eller analysmdell där de förebyggande hembesöken placeras in i ett större sammanhang. 15

18 Figur 1: Förebyggande hembesök ch deras sammanhang Lagar, SS, departementen Plitisk ledning B Organisatin Chefer Förbättringsaktörer Hemtjänst, vårdcentral, tekniska kntret, hyresvärd, byggblag mm Närliggande aktörer, ex. frivilligrganisatiner Kppling till resursförmedlare D Inf för samhällsplanering Kppling rganisatinsnivå hembesök. Idéer, mål Samverkan mellan prfessiner C Samhällets åtgärder Fixarmalte, dsk-besök, hemtjänst, hjälpmedel i hemmet, parkbänkar, busstider mm D A Pensinärens liv, nätverk ch aktiviteter E Nedan förklaras figurens innehåll: A. MÖTET. Det centrala i FHB är mötet i den enskilda pensinärens hem. Det är på denna arena uppsökaren ch pensinären möts. Hur detta möte utfaller är i hög grad berende av uppsökarens ch pensinärens persnligheter, uppsökarens förmåga till bemötande, pensinärens syn på myndigheten / kmmunen ch villighet att ta till sig infrmatin m.m. Mötet kan ha flera syften, exempelvis att mtverka uppkmsten av skadr ch hälsa, skapa kntakt, infrmera, kartlägga, riskbedöma, förebygga fall, hitta dem sm behöver hjälp, hitta dem sm behöver stimulans, hitta resurserna hs pensinären eller skapa trygghet. 16

19 Mötet är ckså en balansgång ch kan upplevas sm en slitning mellan lika psitiner: : Yrkesrll medmänniska Infrmatin, pekpinnar Allians ch mtivatinsarbete Paternalism - empwerment Förstärka negativa upplevelser av åldrande eller ge hpp, fungera uppbyggande, ge trygghet B. KOPPLING TILL LEDNINGSNIVÅN. FHB sker samtidigt i ett större sammanhang: De sker på uppdrag av rganisatinens ledningsnivå. Besöket bör därför vara präglat av ledningens mål med hembesöken ch uppsökarna vara ledda av dessa. Vidare styrs FHB av den natinella nivån genm stimulansmedlens anvisningar. Slutligen präglas FHB av de lika lagsystemen sm anger vad kmmun ch landsting ska förhålla sig till. Samtidigt kan infrmatin från FHB gå upp till övergripande nivåer för bl.a. samhällsplanering. C. SAMARBETE MELLAN FLERA PROFESSIONER. Ibland är flera prfessiner engagerade i besöket sm uppsökare. Hur dessa förmår samverka vid det knkreta besöket påverkar detta ch dess utfall. D. SAMMANKOPPLING MED FÖRBÄTTRINGSAKTÖRER. De lika uppsökarna har i sin tur lika kntakter med lika förbättringsaktörer i kmmun, landsting ch samhället i övrigt ch kan mbilisera dessa vid behv. Här har samverkan mellan rganisatinerna betydelse för hur förbättringsaktörerna kan ställa upp i de knkreta fallen. E. PENSIONÄRENS EGET LIV. Slutligen har pensinären själv ett eget liv, ett nätverk ch aktiviteter. Det är med den van beskrivna mdellen sm utgångspunkt sm de förebyggande hembesöken studerats i de fyra studiemrådena. I kapitel 4 diskuteras dessa mråden (Gävle, Hudiksvall, Ljusdal ch Söderhamn) med utgångspunkt i tre lika teman hämtade från kartan/analysmdellen. 1. Mötet i gråznen mellan hemmet ch vård- ch msrgssystemet 2. Strukturella villkr. Ledningsnivå, stat, lagar påverkar besöket 3. Samverkan mellan rganisatiner ch prfessiner påverkar besöket Nedan ges först en översiktlig beskrivning av de lika studiemrådena. 17

20 3. Presentatin av Gävlebrgs län ch de fyra studiemrådena Gävlebrgs län består av ti kmmuner uppdelade på två landskap. I Gästrikland finns kmmunerna; Gävle, Sandviken, Hfrs ch Ockelb. Hälsingland inrymmer kmmunerna; Nrdanstig, Ljusdal, Hudiksvall, Söderhamn, Bllnäs ch Ovanåker. Denna studie mfattar verksamheter med förebyggande hembesök hs äldre i de fyra kmmunerna Gävle, Hudiksvall, Söderhamn ch Ljusdal. Figur 2: Karta över Gävlebrgs län 3.1 Länets ch studiemrådenas demgrafi Beflkningen i Gävlebrgs län 1:a kvartalet 2010 var invånare 7. Gävlebrg har i strt sett haft en fallande nettbeflkningsutveckling de senaste 40 åren, med få variatiner. De senaste ti åren har dck den negativa utvecklingen frtlöpande förbättrats, främst på grund av ett immigratinsöversktt. Endast Gävle kmmun uppvisar dck en stabil stigande trend i nettbeflkningen trts enskilda psitiva utfall peridvis i andra kmmuner. Andelen persner 65 år ch äldre har under de senaste 40 åren ökat från ca 15 % till 21 % av beflkningen. Under samma perid har andelen yngre (0-19 år) minskat från ca 28 % till 23 % av beflkningen. Prgnser anger ckså 7 SCB beflkningsstatistik. 18

21 att Gävlebrg inm de närmaste 40 åren kmmer att ha dubbelt så många invånare jämfört med i dag sm är över 85 år 8. När det gäller de fyra kmmunerna sm mfattas av denna studie, uppvisar Ljusdal ch Söderhamn en beflkningsstruktur med någt större andel äldre än genmsnittet för länet. Det mtsatta förhållandet gäller i Gävle där andelen äldre är någt mindre. Hudiksvall ligger i strt sett i nivå med länsgenmsnittet. Se nedanstående tabell: Tabell 1: Andelen äldre i studiemrådena, länet ch riket. Kmmun/regin Andel 65 år ch äldre Andel 80 år ch äldre Gävle 18,3 5,1 Hudiksvall 21,0 5,9 Ljusdal 23,2 7,0 Söderhamn 23,5 6,9 Gävlebrgs län 21,0 6,0 Riket 18,1 5,3 (Källa: SCB, beflkningsstatistik 31/12-09). Den demgrafiska utvecklingen i Gävlebrg är en str ch avgörande fråga för länets framtid utveckling ch strategiska arbete. I länets reginala utvecklingsprgram för periden (RUP), benämns länets beflkningsstruktur sm den demgrafiska utmaningen. Viktiga mråden i det strategiska arbetet är naturligtvis att stimulera till en ökad inflyttning ch minskad utflyttning av yngre persner. I det reginala utvecklingsprgrammet resneras kring att den stra efterkrigsgeneratinen är pensinärer runt år Denna grupp kmmer trligen generellt sett att ha både bättre hälsa ch eknmi än tidigare pensinärsgeneratiner. Framtiden inrymmer en utmaning för välfärdssystemet i att kunna erbjuda lösningar ch innehåll i nivå med kraven på livsmiljön ch tillgången till upplevelser sm efterfrågas. 3.2 Stimulansmedlen i Gävlebrg Den innevarande statliga stimulansmedelssatsningen på vård ch msrg m äldre påbörjades år 2007 ch löper frtfarande på år 2010, m än med mindre belpp. Medlen har utgått med 70 % till kmmunerna ch 30 % till landstinget ch har sedan fördelats på de lika gegrafiska mrådena efter invånarantal. De av regeringen pririterade mrådena har varit kst/nutritin, demensvård, rehabilitering, förebyggande arbete, läkemedelsgenmgångar, förbättrad läkartillgång ch det sciala innehållet. Var ch en av kmmunerna i studiemrådena (utm Gävle sm aldrig sökte) ansökte själv ch frmulerade förebyggande hembesök sm ett separat delprjekt inm de pririterade mrådena van. 8 Regin Gävlebrg (2007). Reginalt utvecklingsprgram för Gävlebrgs län

22 Landstinget Gävlebrg ansökte m stimulansmedel för hela länet samtidigt. Dessa fördelades sedan på länets lika delar i prprtin till beflkningsstrlek. Ansökan var övergripande i landstinget ch beslutades av Häls ch sjukvårdens ledningsgrupp. I delar av länet var ansökan i högre grad ett samarbete med de närliggande kmmunerna än i andra delar. För Söderhamn ch Hudiksvall var kmmunen den sm tg initiativet till prjektet förebyggande hembesök. I Söderhamn std kmmunen sm prjektägare, medan man i Hudiksvall hade tre självständiga prjekt: hälscentralens, rehabenhetens ch kmmunens. För Ljusdal hade kmmunen ch primärvården var sitt prjekt för förebyggande hembesök. Genm närvårdsgruppen, en samverkansgrupp, hade kmmun ch primärvård gemensamt beslutat att söka stimulansmedel för att utveckla förebyggande hembesök. De startade på så vis samtidigt vilket trligtvis gav primärvården en mer jämställd ch berende rll i förhållande till kmmunen än i de övriga studiemrådena. 3.3 Beskrivning av de studerade verksamheternas utfrmning Gemensamt för de fyra studerade verksamheterna Vissa drag inm de studerade verksamheterna med förebyggande hembesök hs äldre var gemensamma för alla. Nedan beskrivs de mest centrala likheterna: Förebyggande hembesök avsåg de sm var 80 år ch äldre ch inte hade hemtjänst eller var inskrivna i hemsjukvården. Målgruppen valdes ut med hjälp av beflkningsregister ch hemtjänstregister. Alla kmmuner (vanligen prjektledaren) skrev först ett brev till de senirer sm skulle besökas där man infrmerade m besöket ch dess syfte. För Söderhamn ch Hudiksvall angavs ckså att persnal från primärvården eventuellt km med. Efter någn vecka ringde man upp från kmmunen, hörde efter att det var OK att kmma ch bkade tid. Söderhamn ch Hudiksvall bad samtidigt m medgivande till att någn från primärvården km med. I Ljusdal bad den kmmunala uppsökaren i samband med sitt hembesök m samtycke för ett senare besök av distriktssköterska. Alla kmmuner hade ett infrmatinspaket sm seniren fick. Alla kmmuner dkumenterade i en intervjublankett för statistik på gruppnivå. Materialet annymiserades genm att inga persnuppgifter registrerades. Besöken kunde därför inte följas upp på individnivå utan endast statistik på gruppnivå var möjlig. I Söderhamn ch Ljusdal skrev dck persnal från primärvården jurnal. Alla kmmuner förde ändå ett tillfälligt krtvarigt register på individnivå genm att varje besökt senir fick ett nummer sm svarade mt intervjublankettens nummer. Detta var för att m en senir t.ex. ringde upp uppsökaren för en fråga 20

23 så skulle uppsökaren kunna hitta persnens uppgifter. Detta register destruerades efter viss tid. I alla studiemråden var själva besöken gratis, även m flera uppsökare deltg eller besöken var uppdelade på två, sm i Ljusdal. Vid slussning till annan instans betalade däremt seniren på vanligt sätt. I alla studiemråden tillhörde hemsjukvården primärvårdens ansvarsmråde Nedan görs en sammanfattande beskrivning av de studerade verksamheternas specifika inriktning, utfrmning, mfattning ch rganisatin. Gävle För Gävle kmmun var det främsta syftet med förebyggande hembesök att skapa en kntakt mellan kmmunen ch seniren samt att infrmera m vad kmmunen kunde bidra med ch förmedla kntakter. Dessutm ville man skapa ett kunskapsunderlag för kmmunen m hur äldre persner i kmmunen har det. Målsättningen var att först besöka alla årets 80-åringar ch äldre sm inte hade hemtjänst ch att sedan successivt besöka nytillkmna 80-åringar. Hembesöken gjrdes vid undersökningstillfället av en speciellt anställd persn vid kmmunen knuten till anhörigenheten, senare Enheten för förebyggande verksamhet. Under besöket fyllde uppsökaren i en blankett m den besöktas situatin, hälsa, sciala aktiviteter, nätverk m.m. I början använde man en blankett sm trligen km från Scialstyrelsens tidigare försöksverksamhet. Under år 2009 fick 421 persner erbjudande m hembesök. 388 av dessa tackade ja, d.v.s. 92 %. Fyra prcent av de besökta senirerna slussades vidare genm uppsökarens förmedling, de flesta till biståndshandläggare för hemtjänst eller till Anhörigcenter, Fixarmalte eller färdtjänst. Ett fåtal slussades till hälscentral bl.a. för att få hjälpmedel. I allmänhet gav dck uppsökaren de äldre bara infrmatin ch telefnnummer, så fick de själva kntakta den det gällde. Endast ett besök per senir gjrdes. Hembesöken gjrdes enbart av persnal från kmmunen. Primärvården hade kntaktats inför starten, men där ville man inte vara med. 9 De flesta i den åldersgruppen hade redan kntakt med sjukvården genm hälscentralen eller sjukhuset, menade primärvårdschefen. År 2008 gjrdes en översyn av verksamheten. Utredaren vid Omvårdnad Gävle menade bl.a. att man gjrt väldigt lite av de resultat sm km fram i de årliga rapprterna. Han tyckte dessutm att blanketten med förtryckta svarsalternativ var för detaljerad ch inriktad på hälsa ch scial situatin. Inriktningen på intervjuerna förändrades därför någt så att de mer tg fasta på vad pensinären skulle vilja göra ch resurser sm behövdes för detta (Gävle kmmun 2008). Tanken var bl.a. att de 9 Omvårdnad Gävle ch Primärvården Gästrikland drev åren en av landets 21 försöksverksamheter med förebyggande hembesök på uppdrag av Scialstyrelsen. I Södertulls södra hälscentralsmråde gjrdes ett slumpmässigt urval bland äldre fyllda 75 år. Två distriktssköterskr gjrde fem hembesök per senir (Gävle kmmun ch Primärvården Gästrikland, 2002). Efter försöksverksamheten låg verksamhet med förebyggande hembesök nere ett antal år. 21

24 sciala mötespunkter sm man var i färd med att bygga upp i kmmunen skulle bli en resurs för senirerna ch samtidigt att senirerna kunde bli en resurs för dessa mötespunkter. Söderhamn Här deltg både kmmunen ch primärvården. Kmmunen angav syftet sm att höja kvaliteten i vården ch msrgen m de äldre när det gäller förebyggande arbete [ ]. (Söderhamns mvårdnadsförvaltning 2009). Primärvården beskrev syfte ch mfattning sm att - infrmera m kmmunens, landstingets ch frivilligrganisatinernas insatser för äldre samt efterhöra m eventuella behv av sciala aktiviteter - erbjuda riskbedömningar med validerade bedömningsinstrument avseende nutritinstillstånd, fall ch trycksår, upptäcka ch ge förslag på preventiva åtgärder - aktualisera persnernas läkemedelsvanr för att upptäcka ch förebygga felhantering ch felknsumtin av läkemedel (Landstinget Gävlebrg 2010) Kmmunens uppsökare ch primärvårdens distriktssköterska gjrde besöken tillsammans. Varje hembesök bestd av två delar, en sm utfördes av kmmunens representant ch en sm utfördes av distriktssköterskan. Endast ett hembesök per senir gjrdes. Kmmunens representant dkumenterade utifrån ett annymiserat frmulär med frågr m vardagen, möjligheter att utöva intressen, handla m.m. En förenklad riskbedömning gjrdes av fallrisk ch brand. Distriktssköterskan använde bedömningsinstrument för att identifiera prblem med sår, syn, hörsel, gång, fallrisk, nutritin m.m. Distriktssköterskan skrev jurnal efter senirens medgivande, där pängen från de lika riskskalrna infördes. Tanken var att materialet skulle kunna användas för bl.a. kmmunens samhällsplanering. Den ursprungliga målsättningen var att erbjuda samtliga persner i kmmunen sm ingick i målgruppen ett förebyggande hembesök. På grund av tidsbrist fick man begränsa ambitinen. 621 persner erbjöds besök ch av dessa tackade 53 % ja. För de sm önskade förmedlade uppsökarna ckså kntakt med t.ex. städhjälp eller kmmunens Fixare. Under 2008 genmförde Fixaren i kmmunen 525 insatser, till str del initierade genm hembesöken. Att distriktssköterskan deltg i alla besök innebar i sig en förmedling av sjukvårdskmpetens vilket möjligtvis gjrde besök hs HC mindre nödvändiga. Hudiksvall Ur kmmunens rapprt februari 2010 hämtas: - Målet är att mtverka uppkmsten av skadr ch hälsa [...] öka förståelsen för det gda åldrandet, äldre människrs livskvalitet, resurser ch behv. - Ett viktigt mål i det förebyggande arbetet med fallskadr är samverkan med landstingets primärvård. [...] Målsättningen är att arbeta fram en gemensam rutin för hur kmmun ch landsting (primärvård) tillsammans kan arbeta fallpreventivt med den äldre beflkningen i kmmunen. (Hudiksvalls kmmun 2010) Rehabs syfte var att arbeta fallpreventivt med äldre i Dellenbygden med riskfaktrer för fall [...] för att kmma fram till ett arbetssätt för hur arbetsterapeuter ch 22

25 sjukgymnaster i primärvårdsrehab kan identifiera risker ch arbeta fallförebyggande. (Hudiksvalls kmmun ch Landstinget Gävlebrg 2009) Kmmunen sökte ch fick stimulansmedel före primärvården. Då Scialstyrelsen starkt betnade vikten av samverkan med landstinget tg kmmunen när de väl fått besked m stimulansmedlen kntakt med primärvården för att diskutera samarbetet. De enades m fallförebyggande sm fkus ch de gemensamma besöken påbörjades Kmmunen började dck redan hösten 2007 med planering ch de första besöken. Kmmunen hade tidigare drivit ett prjekt kring Gertranscendens, en teri sm beskriver hur åldrandet kan innebära en utveckling sm upplevs psitiv ch kan ge ökad livstillfredsställelse. På förslag från en tidigare cirkelledare tg kmmunen med 12 frågr med detta tema i frmuläret sm användes vid hembesöken. De första 63 besöken km att innehålla dessa frågr. När sedan distriktssköterska ch rehabpersnal km med så blev besöken för långa för seniren, så dessa frågr slpades utm den första med livsberättelsen. Fkus blev i stället samarbete med landstinget kring fallförebyggande arbete. Inm studiemrådet utvecklades två någt lika verksamheter, den ena i Dellenbygden ch den andra i två stadsdelar i centrala Hudiksvall. I Dellenbygden initierades tre lika samverkande prjekt; kmmunens, hälscentralens ch rehabenhetens. Hembesöken i Dellenbygden utfördes av uppsökare från kmmunen; i ungefär 25 % av fallen tillsammans med distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut. I centrala Hudiksvall drev enbart kmmunen de uppsökande hembesöken ch primärvården anlitades i mån av behv ch persnalens tid. Vid besöken användes Scialstyrelsens frågefrmulär samt lika typer av checklistr för att bedöma risker ch förebygga falllyckr. Samverkansrutiner mellan kmmunen ch primärvården utvecklades. Varken distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut förde någn patientjurnal vid hembesöken, medan kmmunen fyllde i ett frmulär för statistik på gruppnivå. Ett besök sm föranletts av ett hembesök dkumenterades dck av såväl rehabpersnal sm distriktssköterska i patientjurnal. För detta uppföljande besök debiterades avgift. Ett urval av persner i Dellenbygden ch centrala Hudiksvall gjrdes. Under erbjöds 440 persner besök, varav 87,5 % tackade ja. Kmmunens dkumentatin visade att 92 % av persnerna var mycket aktiva, 79 % var i gång dagligen med lika aktiviteter. 59 % sade sig vara mycket nöjda med sin tillvar, 39 % ganska nöjda ch 2 % ganska missnöjda. Cirka 10 % av de äldre sm inte redan vid hembesöket fick besök av sjukgymnast, arbetsterapeut eller distriktssköterska hänvisades i efterhand till någn av dessa persnalkategrier. Fem besök ledde till kntakter med anhörigcenter, biståndshandläggare eller färdtjänst. Arbetsterapeuten i Dellenbygdens primärvård arbetade även med att på lika sätt föra ut kunskap m ch rutiner för fallförebyggande åtgärder. Hn besökte pensinärsrganisatinerna ch jbbade med att bygga upp nätverk med lika aktörer i samhället för att den vägen diskutera fallrisker i hemmen ch farr i samhället, t.ex. bristande sandning, svårtillgängliga entréer sv. 23

26 Ljusdal Ur kmmunens ansökan 2007 m stimulansmedel: (Ljusdals kmmun 2007) - Vi behöver pröva denna för ss nya metd för att hitta persner sm behöver insatser ch för att bedriva förebyggande infrmatinsverksamhet. - Mål: [ ] Att under 2007 utveckla en samverkansmdell för hembesöksverksamheten med en bas i de centraler för anhörigstöd sm nu byggs upp i alla kmmundelar. Samverkan skall även mfatta landstingets distriktssköterskr ch hemrehabilitering. Primärvården angav sm syfte för sitt prjekt: - I dialg med den äldre samtala m hur denne kan utveckla ch vidmakthålla gd hälsa. Mtivera egenvård - Identifiera eventuella vårdbehv ch riskfaktrer, eventuellt åtgärda dessa för att underlätta för den äldre - Påverka riskfaktrer i den äldres miljö - Hänvisa ch ltsa vidare till rätt instans m det framkmmit att behv finns (Landstinget Gävlebrg 2008) I Ljusdal drevs Förebyggande hembesök sm två självständiga prjekt, kmmunens ch primärvårdens. För kmmunens del anställdes en biståndshandläggare sm prjektledare ch uppsökare, för primärvården en distriktssköterska. Var ch en arbetade fram material, riskbedömningsinstrument, blanketter, intervjufrmulär m.m. Med jämna mellanrum hade representanterna från kmmun ch primärvård möten ch stämde av de lika stimulansmedelsprjekten sm var på gång. För den kmmunala uppsökaren låg tnvikten på att nå ut med infrmatin, finna persner sm behövde insatser, förebygga fallskadr samt vid behv förmedla kntakt med distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut från primärvården. Kntakt med distriktssköterska fick alla sm fyllde i en medgivandeblankett vid kmmunens hembesök. Distriktssköterskan hörde av sig ett par veckr efter att hn fått medgivandeblanketten från kmmunen. Besöket, sm hn kallade hälssamtal, innehöll förutm infrmatin m landstingets resurser, ckså infrmatin m lika risker ch bedömningar enligt de lika riskbedömningsinstrumenten. Hn gjrde ckså en mindre hälsundersökning i frm av mätning av längd, vikt, bldtryck ch bldscker. Vid behv förmedlades kntakt till lämplig instans inm sjukvården eller till kmmunens resurser, bl.a. anhörigverksamhet. Distriktssköterskan förde en regelrätt patientjurnal efter medgivande från seniren med bl.a. hälssamtalets riskberäkningar. Uppgifterna fördes sedan in i en jurnal för patienten sm även berörd läkare hade tillgång till. I de fall riskpängen låg högt i någt kritiskt avseende meddelade hn läkaren. Detta förfarande uppskattades mycket av läkarna. Under erbjöds 506 persner besök av den kmmunala uppsökaren, av vilka 62 % tackade ja. Av dem sm erbjöds besök var knappt hälften äldre än 85 år. Av dessa äldre tackade hela 83 % ja till erbjudandet m besök. Av de yngre, i åldern 80-85, tackade endast 51 % ja till erbjudandet m besök. 24

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11.

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11. Sida 1 Kmmunala rådet för funktinshinderfrågr Plats ch tid Kmmunhuset Frum, nsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kmmunala pensinärsrådet kl 10.00-11.00 Beslutande ledamöter

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg

Läs mer

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad Sammanfattning av hur

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats 2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer