JÄMSTÄLLDHET - EN KONST?!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JÄMSTÄLLDHET - EN KONST?!"

Transkript

1 JÄMSTÄLLDHET - EN KONST?! Slutrapprt från prjektet Rekrytering, karriär ch karriärvägar vid de knstnärliga högsklrna Delegatinen för jämställdhet i högsklan beviljade anslag för detta gemensamma jämställdhetsprjekt mellan de knstnärliga högsklrna i Stckhlm: Dans ch Cirkushögsklan, Knstfack, Kungl. Knsthögsklan, Kungl. Musikhögsklan, Operahögsklan samt Stckhlms Dramatiska högskla. DOCH Dnr

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...,... 3 Bakgrund... 3 Syfte ch mål...,... 4 Effektmål... 5 Prjektetmål...,... '"...,... 5 Delmål... 5 Målgrupp... 5 Metd... 5 Anslag... 6 Prblembeskrivning... 7 Genmförande... 8 Dkument... 8 Sammanställning av nuläget... 9 Meritprtfölj... 9 Brev till sakkunniga Bedömningsgrunder Karriärvägar Rekryteringsprcess Sakkunnigprcess... '" Aktiviteter Föredrag för studenter ch anställda Seminarium chefer ch lärarförslagsnämnder Utbildning för lärarförslagsnämnder ch persnalhandläggare..., Resultat ch slutsatser Frtsatt verksamhet...'" Förteckning över bilagr (16)

3 Sammanfattning Jämställdhetsprjektet Rekrytering, karriär ch karriärvägar vid de knstnärliga högsklrna har genmförts under 2010 ch 2011 genm anslag från Delegatinen för jämställdhet i högsklan. De knstnärliga högsklrna i Stckhlm sm deltagit i prjektet är Dans ch Cirkushögsklan (DOCH), Knstfack, Kungl. Knsthögsklan (KKH), Kungl. Musikhögsklan (KMH), Operahögsklan i Stckhlm (OHS) samt Stckhlms Dramatiska högskla (STDH). Syftet med prjektet har varit att förändra könsbalansen på högre lärarnivåer ch högre befattningar, skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnr ch män att göra frskarkarriär ch anta ledande psitiner samt att bidra till större transparens i rekryteringsprcessen för läraranställningar ch högre befattningar. Förhppningen är att prjektet på sikt ska ra betydelse för förändring av könsbundna val till utbildningarna. Inm prjektet har en översyn av rekryteringsprcessens lika delar, karriärmöjligheterna inm högsklan samt bedömningsgrunderna vid anställning av lärare skett ur ett jämställdhets- ch genusperspektiv samt med ett generellt kvalitetsperspektiv. Målet var att upprätta rekmmendatiner för knkreta bedömningsgrunder vid anställning av lärare, för lärarrekryteringsprcessen samt för karriärplanering avseende lärare ch ledande psitiner vid de knstnärliga högsklrna i Stckhlm. Prjektledaren har samverkat med en prjektgrupp. Denna har haft regelbundna möten för planering ch avstämning. I de lika delarna av prjektet har lärarförslagsnämnder, knstnärliga utvecklings- ch frskningsnämnder, jämlikhetskmmitteer liksm andra instanser ch annan persnal invlverats vid behv. Inm ramen för prjektet rekmmendatiner, mallar ch checklistr utarbetats. Vidare har ett antal arrangemang, t ex jämställdhetsseminarier, jämställdhetsföredrag ch utbildningar vilka haft sm målsättning att sprida kunskap till anställda ch studenter m de frågr sm prjektet behandlat. Inm prjektet har följande material utarbetats: mall för meritprtfölj, mall för instruktiner till sakkunniga, prcessbeskrivning för utseende av sakkunniga, prcessbeskrivning för rekrytering av lärare, beskrivning av karriärvägar samt underlag för vidare arbete med bedömningsgrunder. Samtliga dkument finns, liksm affisch ch inbjudningar till aktiviteterna, sm bilagr till denna rapprt. De lika delarna av prjektets arbete samt prcessen sm sådan hänger samman. Avsikten med samtliga framarbetade dkument är att de knstnärliga högsklrna ska ta dem till sig ch implementera dem i sina verksamheter. Arbetet med prjektets dkument samt aktiviteterna har resulterat i ett ökat medvetande ch en mer aktiv diskussin m det viktiga i utvecklingsarbetet för att skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnr ch män i rekryteringsprcessen fr sökande tillläraranställningar. Bakgrund Prjektet Rekrytering, karriär ch karriärvägar vid de knstnärliga högsklrna har varit ett gemensamt jämställdhetsprjekt mellan de knstnärliga högsklrna i Stckhlm: DOCH, Knstfack, KKH, KMH, OHS samt STDH. Prjektet pågick fr..m. den 15 mars 20 l O t..m. den 31 december Prjektledaren var anställd vid DOCH sm std sm huvudsökande till statsbidraget från Delegatinen för jämställdhet i högsklan. En prjekt!,>rupp knstituerades med uppgift att utgöra stöd till ch medverka i prjektledarens arbete. Den har 3 (16)

4 bestått av prjektledaren tillsammans med persnalansvariga respektive persnalhandläggare vid de ingående högsklrna. Högsklrnas förvaltningschefer utgjrde ledningsgrupp för prjektet ch var därtill prjektbeställare. Lagändringen i högsklelagen ch högskleförrdningen vid årsskiftet 2010/2011 medförde att prjektet blev än mer aktuellt eftersm högsklrna därmed ratt en större frihet till självstyre. Den minskade styrningen har gett högsklrna ett ökat ansvar för tydlighet inm den egna rganisatinen. I denna slutrapprt redvisas arbetet, resultat ch slutsatser samt det materiel sm prducerats inm prjektets ram. Rekmmendatinerna i rapprten är framtagna för ch riktas till de knstnärliga högsklrna i Stckhlm. Prjektledare: Karin Jhanssn (DOCH) Prjektgrupp: Charltte Celsing (persnalchef, STDH) Gun Anderssn (persnalchef, KMH) Harriet Lundgren (persnalchef, KKH) Ingemar Herdenberg (persnalansvarig, DOCH) J an Lindstein (persnalhandläggare, Knstfack) Jan-Erik Sahlberg (förvaltningscheftillika persnalansvarig, OHS) Karin Lantz (persnalhandläggare, KMH) Karin Åman (persnalhandläggare, KMH) Petra Pilgelt (persnalchef, Knstfack) Syfte ch mål Målet med prjektet var att förändra könsbalansen på högre tjänster ch befattningar vid de knstnärliga högsklrna samt att skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnr ch män att göra frskarkarriär ch att anta ledningspsitiner inm högsklan. Ianslagsansökan uttrycktes även att prjektet på sikt sannlikt kmmer att ha betydelse för förändring av studenternas relativt könsbundna val till de knstnärliga utbildningarna - genm en förändring av lärarkårens sammansättning vid de knstnärliga högsklrna. Därutöver skulle prjektet bidra till större transparens i rekryteringsprcessen för högre läraranställningar ch befattningar vid högsklrna. Ett knkret syfte inm prjektet var att skapa långsiktiga förändringar/förbättringar i rekryteringsprcessen, vilka under prjektets gång implementeras i verksamheten. Arbetet skulle mfatta utveckling av bedömningskriterier (kategrier, nyckelrd mm) för rekrytering av lärare, en översyn av prcesserna för rekrytering av läraranställningar, skapande av transparenta rekryteringssystem samt slutligen utveckling av karriärplanering inför ledande befattningar vid högsklrna samt frskarkarriär inm knstnärligafåltet - speciellt relaterat till den nya knstnärliga dktrsexamen. För att tydliggöra prjektets uppgift delades syftet in i tre delar: effektrnål, prjektmål ch delrnål, dessa presenteras nedan. Effektrnål avser de effekter sm prjektets arbete forväntas medföra. Prjektmål är de mål sm prjektet arbetat efter att nå. Delrnål har uppställts for 4 (16)

5 prjektgruppen för att förtydliga vilka delar sm ska uppnås inm prjektet för att nå prjektmålen. Effektmå/ Syftet med prjektet var att förändra könsbalansen på högre lärarnivåer ch högre befattningar, skapa likvärdiga förutsättningar för kvinnr ch män att göra frskarkarriär ch anta ledande psitiner samt att bidra till större transparens i rekryteringsprcessen för läraranställningar ch högre befattningar. Förhppningen var att prjektet på sikt ska ra betydelse för förändring av könsbundna val till utbildningarna. Prjektetmå/ Prjektgruppen beslöt att skulle arbeta med följande mål. Prjektets mål var att upprätta ett dkument med rekmmendatiner för knkreta bedömningsgrunder vid anställning av lärare, rekryteringsprcess avseende lärarrekrytering samt karriärplanering avseende lärare ch ledande psitiner vid de knstnärliga högsklrna i Stckhlm. Knkret innebar detta att prjektgruppen skulle se över rekryteringsprcessens lika delar, karriärmöjligheterna samt bedömningsgrunderna vid anställning av lärare med utgångspunkt i ett jämställdhets- ch genusperspektiv samt med ett generellt kvalitetsperspektiv. De/mål Prjektgruppen hade följande delrnål uppställda för sitt arbete: Göra en översyn av rekryteringsprcessen för lärare ch arbeta fram förslag till en rekryteringsprcess för lärare Utveckla knkreta bedömningskriterier för anställning (inklusive befrdran) av lärare Utveckla/ta fram förslag till karriärvägar/-planering inför frskarkarriär ch ledande befattningar inm det knstnärliga fåltet Målgrupp Den målgrupp sm prjektets arbete främst riktar sig till är rekryteringsansvariga, (blivande) lärare, (blivande) frskare, (blivande) chefer ch utbildningsansvariga vid de knstnärliga högsklrna. Metd Prjektgruppen har haft möten regelbundet under prjektets gång. Lärarförslagsnämnder, knstnärliga utvecklingsnämnder, jämlikhetskmmitteer liksm andra instanser ch annan persnal har invlverats vid behv i lika delar av prcessen. Dkumentatin liksm stegvis utvärdering har skett frtlöpande under prjektets gång. Möten har hållits med förvaltningschefer ch rektrer för avstämning ch rapprtering, bland annat vid förvaltningschefsrnöten ch ett rektrsknvent. Inm prjektet har arrangerats seminarier, föredrag ch utbildningar för att aktualisera prjektet för ch sprida kunskap till anställda ch studenter. Möten har ckså hållits med persner för att ra del av deras kunskap ch erfarenhet sm ansetts värdefulla för prjektets syfte ch mål - inm jämställdhet ch genus relaterat till högsklans rekryteringsprcess. Möte har hållits med bland andra Marta Edling sm arbetar 5 (16)

6 med ett prjekt benämnt "Knst, karriär ch kön. En studie av manliga ch kvinnliga knstnärers meriteringsvägar ch rekryteringen till prfessurer ch högre lärartjänster " sm frtsätter hennes tidigare arbete inm närliggande fålt. Hennes arbets- ch erfarenhetsmråde har varit mycket aktuellt fr detta prjekt. Det inledande arbetet bestd av att skapa en klar bild över rådande rekryteringssituatin vid de knstnärliga högsklrna ch fr detta inhämtades infrmatin från högsklrna. Infrmatin ch kunskap har även inhämtats från dkument ch rapprter, inm fr prjektet relevanta mråden, från bl.a. från knstnärliga högsklr, fakulteter ch institutiner i Sverige ch andra relevanta aktörer. Rapprter ch dkument sm berört prjektets mråde har även hämtats in från Delegatinen fr jämställdhet i högsklan ch andra källr. Genm Delegatinen för jämställdhet ch de övriga prjekt sm genmförts med finansiering därifrån har värdefulla kntakter knutits. Återkmmande samtal har förts med bl.a. Götebrgs universitets knstnärliga fakultet ch Karlstads universitets estetisk-filsfiska fakultet. Genm de persnliga kntakter sm tagits har det genmgående visat sig att alla varit intressenlde aven utveckling ch ett förtydligande av bedömningsgrunder vid bedömning av knstnärlig kmpetens samt framtagande av dkument över rekryteringsprcess, karriärvägar, prcessen att utse sakkunniga, instruktiner till sakkunniga ch meritprtflj. De knstnärliga fakulteter ch institutiner sm kntaktas har varit mycket intresserade av frtsatt kntakt ch erfarenhetsutbyte m rekryteringsprcessen inm det knstnärliga mrådet. Ä ven m någt knkret nätverk inte har skapats genm prjektet så har viktiga kntakter knutits med Götebrgs universitets knstnärliga fakultet samt Karlstads universitets estetisk-filsfiska fakultet. " Prjektet har hållits ihp aven prjektledare sm samarbetat nära med de medverkande högsklrnas persnalansvarigajlärarrekryteringshandläggare sm utgjrt prjektgruppen. För att resultatet ska kunna implementeras ch användas i den dagliga verksamheten har även lärarförslagsnämnder ch knstnärliga utvecklings- ch frskningsnämnder vid respektive högskla invlverats vid behv. Prjektgruppmedlemmarnas huvuduppgift har varit att bidra med sin kunskap ch erfarenhet i diskussiner m prjektets genmförande, de har även haft ansvar för att på prjektledarens begäran ta fram efterfrågade underlag. När det i rapprten anges att prjektet utfört någt innebär det rent knkret att det är prjektledaren sm utfört arbetet, i annat fall uppges annat. Med utgångspunkt i det utvecklingsarbete sm genmfrts inm prjektet genmfördes ett antal aktiviteter med lika målgrupper för att ytterligare sprida diskussinerna inm en vidare krets vid de medverkande högsklrna. Vissa aktiviteter genmfördes för en bred målgrupp medan andra var särskilt inriktade på persner med ledningsansvar ch deltagande i rekryteringsprcessen för lärare. Anslag Under 2009 utlyste Delegatinen för jämställdhet i högsklan medel till jämställdhetsinsatser inm högsklan. De knstnärliga högsklrna i Stckhlm ansökte ch erhöll i nvember 2009 statsbidrag (l kr) från Delegatinen för jämställdhet i högsklan för det gemensamma prjektet Rekrytering, karriär ch karriärvägar vid de knstnärliga högsklrna. De knstnärliga högsklrna bestd vid den tidpunkten av DOCH, Dramatiska institutet, Knstfack, KKH, KMH, OHS samt Teaterhögsklan. Ett år senare, i januari 20 Il gick 6 (16)

7 Dramatiska institutet ch Teaterhögsklan samman ch bildade Stckhlms Dramatiska högskla. Regeringen tillsatte 2009, under Utbildningsdepartementet, Delegatinen för jämställdhet i högsklan. Delegatinens uppdrag var att stödja insatser ch föreslå åtgärder sm främjar jämställdhet i högsklan. Följande prblemställningar skulle särskilt uppmärksammas: a) könsbundna utbildningsval till högsklan, b) minskningen av andelen män sm söker sig till högre utbildning, c) skillnader mellan kvinnr ch män vad avser studietakt, avhpp ch benägenhet att avlägga examen, d) kvinnrs ch mäns skilda möjligheter till frskarkarriär, e) den jämna könsfördelningen på högre tjänster ch befattningar inm högsklan. Prblembeskrivning Knstnärliga läraranställningar bygger i huvudsak på att knstnärerna rör sig in ch ut ur högsklan mt bakgrund av att deras huvudsakliga kmpetensutveckling ch meritering sker genm knstnärlig verksamhet. Detta skapar helt andra rekryteringsförutsättningar än i de traditinella akademiska miljöerna där högsklan är den främsta meriteringsinstitutinen. En annan skillnad utgörs naturligtvis av att man i den vetenskapligt baserade akademin traditinellt redvisar sina resultat i frm av skriftliga publikatiner i bk-eller artikelfrm, medan man inm knstnärlig högskleverksamhet redvisar resultat genm sina verk (i lika medier) ch endast till begränsad del i skrift. I rekryteringsprcessen, sm styrs av högskleförrdningens (SFS 1993: 100) kapitel fyra, har sakkunnigbedömningen avgörande betydelse för utgången av anställningsbeslutet. F ör den praktiska hanteringen av HF kap 4 har varje högskla en anställningsrdning sm anger hur anställnings ärenden ska handläggas i praktiken. De sakkunniga får riktlinjer från respektive högskla för hur sakkunnigbedömningen ska göras, men dessa är av generell karaktär ch tjänar inte sm ett reellt, knkret verktyg för bedömning av den knstnärliga kvaliteten i de sökandes meriter ch framskrivandet av bedömning sm skapar förutsättning för jämförbarhet mellan kandidater till anställning. Likt många andra mindre ch specialiserade fält inm högsklan består de knstnärliga frskningsfälten av relativt :ra persner, sett ur ett natinellt perspektiv. Detta leder till att många har persnlig kännedm m varandra vilket är en mständighet sm behöver beaktas vid sakkunnigförfarandet. Under arbetet med prjektet har kunnat knstateras att det vid de knstnärliga högsklrna råder en balans mellan antalet kvinnr ch män i de lika lärarkategrierna. På flertalet av de knstnärliga högsklrna dmineras de högre läraranställningarna ch chefspsitinerna av män, medan det på DOCH är ett mvänt förhållande med str kvinndminans. Vid alla högsklrna finns det str variatin mellan ämnena. Inm arbetet med prjektet har det blivit tydligt att infrmatinen m hur rekrytering av lärare behöver utvecklas för att öka transparensen avseende prcessen ch utifrån vilken grund rekryteringar genmförs. Sm nämnts van är en viktig rekryteringsbas aktiva knstnärer vilka i vissa fall har liten erfarenhet av högsklans prcesser varför en tydlig ch transparent prcess är av str vikt. En säkerhet m förutsättningarna kan utifrån tidigare erfarenheter i andra sammanhang mtverka sökande av underrepresenterat köns benägenhet att ansöka. 7 (16)

8 Vidare är en utveckling av utfrmningen av bedömningsgrunder viktig för att synliggöra vad högsklan menar med knstnärlig kmpetens i generell mening. En utvecklad kunskap m vad sm avses med knstnärlig kmpetens ch hur den kan bedömas är relevant i samband med att den knstnärliga frskningen ch den knstnärliga dktrsexamen utvecklas ch frmas. Utan tydliga kriterier fr bedömning av knstnärlig kmpetens finns risken fr subjektiva bedömningar ch även att ptentiella sökande uteblir- även från det underrepresenterade könet. Ä ven inm mrådet akademiskajknstnärliga ledarskapet inm de knstnärliga högsklrna har ett utvecklingsbehv identifierats, både avseende karriärvägar ch det specifika innehållet i ett knstnärligt ledarskap. I många delar kan de knstnärliga högsklrna ta del av ch ha strt utbyte av de vetenskapliga högsklrnas ch universitetens verksamheter. Men det är en känd svårighet att upprätthålla sin knstnärliga prfilering samtidigt sm lärarrllen upprätthålls. För att vara aktuell sm lärare inm ett knstnärligt mråde måste persnen aktivt frtsätta sin knstnärliga utveckling ch kan inte ske inm högsklan utan måste ske utanfr läraranställningen. Genmförande Huvudfkus inm prjektet låg på att genmföra en kartläggning av nuläget inm de medverkande högsklrna ch med utgångspunkt i de behv sm identifierats där genmfra en prcess med syfte att ta fram rekmmendatiner, checklistr ch mallar sm stödjer högsklrnas frtsatta arbete. Under hösten 2011 genmfrdes ckså en str satsning på jämställdhet ch genus i frm av fredrag, seminarier ch utbildning. Aktiviteterna var ett led i det genmgående arbetet med jämställdhet ch genus i prjektets alla delar. Dkument För att identifiera de knkreta behven inm de medverkande högsklrna ch fr att säkra att arbetet med att ta fram instruktinsdkument var relevant fr verksamheten besökte prjektledaren vid flera tillfällen de knstnärliga högsklrnas lärarfrslagsnämnder. Ett viktigt mråde fr diskussin var kvaliteten i de ansökningar ch sakkunnigutlåtanden sm var en del av lärarrekryteringsprcessen. Samtal ch diskussin fördes fr att få ledamöternas synpunkter på utfrmning, behv ch deras tankar m förbättring. Förslag m tydligare ansökningsanvisningar i en meritprtflj samt tydligare instruktiner till sakkunniga presenterades muntligt för ledamöterna. Bedömningsgrunder diskuterades ckså, där styrkr ch svagheter framrrdes ch vägdes mt varandra. Behv av utveckling av knkreta bedömningsgrunder diskuterades liksm vad sm skulle kunna frenkla lärarförslagsnämndernas arbete. För prjektets arbete har infrmatin m hur andra lärsäten, knstnärliga såväl sm vetenskapliga, ch institutiner i såväl Sverige sm utmlands har utfrmat sina dkument fr ansökningsinstruktiner, instruktiner för sakkunniguppdrag, bedömningsgrunder, jämställdhetsplaner, rekryteringsprcess ch prcess att utse sakkunniga varit av str nytta. Inm prjektet har följande dkument arbetats fram: mall för meritprtfölj, mall för instruktin till sakkunniga, beskrivning av prcess för utseende av sakkunniga, beskrivning av rekryteringsprcess, beskrivning av karriärvägar ch underlag fr vidare arbete med 8 (16)

9 bedömningsgrunder. Samtliga framarbetade dkument inm prjektet finns sm bilagr till denna rapprt. Sammanställning av nuläget I syfte att skapa en översikt över rådande situatin ch att få en tydlig grund att prblematisera prjektplan utifrån samlades i juni 2010 uppgifter in från de knstnärliga högsklrna i Stckhlm m antal samt könsfördelning mfattande persner anställda sm lärare, anställda på ledande psitiner, rekryterade lärare de senaste tre åren samt granskning av sakkunniga. Dessa insamlade uppgifter sammanställdes i ett dkument sm finns bilagt denna rapprt. Utöver detta samlades även anställningsrdningar, annnser, ansökningar, instruktiner till sakkunniga, sakkunnigutlåtanden ch jämställdhetsplaner in. Prjektet fann genm sammanställning av uppgifter ch dkument från de medverkande högsklrna att: Det ttalt var fler män än kvinnr anställda på prfessrsnivå samt på högre befattningar, Bland de prfessrer ch gästprfessrer sm rekryterades var det en relativt jämn fördelning av kvinnr ch män, Fördelningen av kvinnr ch män bland sakkunniga var jämn, Sakkunnigbedömningarna skilde sig markant åt mellan högsklrna, bland annat genm att riktlinjerna till sakkunniga var lika utfrmade i tydlighet gällande bedömning av knstnärlig skicklighet, Bedömningsgrunderna för anställning av prfessr skilde sig åt i innehåll ch tydlighet, särskilt gällande innebörden av knstnärlig skicklighet. De sammanställda uppgifterna visade bland annat i vilken mfattning prfessrer sakkunnigbedömts i rekryteringsprcessen ch att det var vanligt förekmmande att gästprfessrer inte behövde genmgå sakkunnigbedömning. Genmgången avannnser, ansökningar, sakkunnigutlåtanden ch instruktinerna till de sakkunniga visade på vikten av att tydliga instruktiner behövs både för sökande tillläraranställningar ch för sakkunniga. Den inhämtade infrmatinen km att ligga till grund för planeringen av det frtsatta prjektarbetet. Meritprtfölj I arbetet med att arbeta fram instruktiner för ansökan tillläraranställning - även kallad meritprtfölj - för våra knstnärliga högsklr i Stckhlm valde prjektet att utgå från material sm utarbetats vid andra svenska lärsäten. Vid t.ex. Götebrgs universitets knstnärliga fakultet är syftet att meritprtföljen ska användas sm ett samlingsdkument över meriter vid ansökan till anställning, m befrdring, samt för användning vid löne- ch utvecklingssamtal. Detta gedigna dkument använde prjektet sm utgångspunkt för att utveckla en meritprtfölj anpassad för behv ch verksamhet vid våra knstnärliga högsklr - detta ansågs fördelaktigt i stället för att uppfinna hjulet på nytt. Med den utgångspunkten inleddes ett arbete för att anpassa meritprtföljen för de knstnärliga mråden ch de behv sm finns vid de knstnärliga högsklrna i Stckhlm. Det var en prcess sm km att ta ett halvår innan ett utkast kunde skickas ut på slutremiss till l ärarförsl agsnämnder samt för kännedm till förvaltningschefer ch rektrer. Meritprtföljen avser en sammanställning aven persns kunskaper ch erfarenheter. I det framtagna dkumentet lämnas infrmatin m vad högsklan vill att en ansökan till 9 (16)

10 anställning eller befrdran sm lärare innehåller. Infrmatinen i meritprtfljen efterfrågas fr att ra ett underlag fr värdering av meriter, kvalitet ch prduktivitet. Prjektgruppens framarbetade frslag till meritprtflj har varit på remiss till de knstnärliga högsklrna. Meritprtfljen finns bilagd denna rapprt. Rapprten "Wmen Matter" (McKinsey & Cmpany 2010) visade att kvinnr mer sällan än män ansöker m nytt arbete men att när de gör så är deras ansökningar av mycket hög kvalitet, medan män ftare ansöker m nytt arbete men att deras ansökningar generellt var av sämre kvalitet. Undersökningen visade ckså att kvinnr inte ansökte m ett arbete när de inte ansåg sig uppfylla alla anställningskrav, medan män i större utsträckning ansökte m ett arbete avsett m de uppfyllde anställningskraven eller inte. Den inledande genmgången av ansökningshandlingar tillläraranställningar visade att de skilde sig åt i utfrande ch innehåll mellan de sökande. I annnserna gavs, med ett ratal undantag, knappa instruktiner fr ansökningarnas innehåll. För att göra ansökningsprcessen mer jämställd har prjektet arbetat fram meritprtfljen sm ger tydliga instruktiner m vilken infrmatin sm efterfrågas vid anställning, på så vis rar alla sökande samma frutsättningar när de skriver sina ansökningar. Med inkmna ansökningar sm fljer samma struktur ch innehåll underlättar det fr sakkunniga att kunna jämfra de sökandes meriter. Inm prjektet har bedömningen gjrts att frde1ar med meritprtfljen är att: Ansökningar utfrmas på samma sätt vilket innebär att alla sökande ges samma frutsättningar, Den underlättar fr den sökande sm direkt rar reda på vilken infrmatin sm efterfrågas i ansökan, Det blir enklare att direkt ra den infrmatin högsklan behöver ch därmed slippa begäran m kmplettering ch en därmed utdragen prcess, Den underlättar fr sakkunniga vid bedömning ch jämfrelse av kmpetens, Den bidrar till kvalitetssäkring ch transparens i rekryteringsprcessen ch även vid karriärplanering. Det har frutm psitiv respns ch van nämnda frdelar framkmmit negativ kritik mt meritprtfljen, nämligen att: Meritprtfljen är alltfr mfattande m brde krtas ner betydligt, Möjligheten fråntas den sökande att uttrycka sin knstnärliga frmåga, Det är viktigt att de sökande rar utfrma sin ansökan själva fr det är därigenm man kan se knstnären. Brev till sakkunniga Vid genmgång av de knstnärliga högsklrnas instruktiner till sakkunniga fr bedömning av sökandes meriter fr läraranställning samt skrivna sakkunnigutlåtanden, blev det tydligt att många sakkunnigutlåtanden inte var tillräckliga ch det kunde i dessa fall direkt kpplas till de bristfälliga instruktiner sm lämnats fr uppdraget. Det fanns således ett behv av ändrade instruktiner till de sakkunniga fr att i möjligaste mån säkerställa att uppdraget presenteras ch att frmen fr genmfrandet blir tydligt. Avsikten var att få välskrivna ch tydliga sakkunnigutlåtande ch minska behvet av att be sakkunniga kmplettera sitt utlåtande alternativt utse ny sakkunnig fr att ra ett tillräckligt beslutsunderlag. Framtagandet av instruktiner i ett brev till sakkunniga pågick parallellt med arbetet med meritprtfljen ch km att ta ett halvår innan ett utkast kunde skickas ut på slutremiss till Iärarfrslagsnämnder samt fr kännedm till frvaltningschefer ch rektrer. 10 (16)

11 I ch med att de knstnärliga mrådena är små, sett till antalet utövare, blir frågr sm jäv ch bjektivitet centrala ch viktiga att frhålla sig till. Vid utseende av sakkunniga inm de knstnärliga mrådena måste jävsituatiner utredas nggrant men även senare i prcessen är det viktigt att hålla frågan aktuell. Ett sätt att på frhand frsöka undvika dessa prblematiska situatiner är att vara mycket tydlig i instruktinerna till den sakkunnige. Med tydliga instruktiner till de sakkunniga m hur de ska genmfra sin bedömning frtydligas uppdraget vilket trde frenkla deras arbete, förbättra det ch även minska risken fr gdtyckliga bedömningar. Brevet med instruktiner till sakkunniga finns bilagd denna rapprt. Bedömningsgrunder Infrmatin m bedömningskriterier ch instruktiner fr bedömningsuppdrag har sökts från andra högsklr, Vetenskapsrådet, Kulturrådet, Knstnärsnämnden, SAR (Sciety fr Artistic Research) ch dess publikatin JAR (Jurnal fr Artistic Research). Infrmatin m vilka bedömningsgrunder sm rådde vid de knstnärliga högsklrna samlades in fr att få kännedm m hur den aktuella situatinen såg ut, fr att därefter kunna arbeta med ch utveckla knkreta bedömningsgrunder fr anställning (inklusive befrdran) av lärare. Mestadels var det anställningsrdningarna sm lämnades in vari bedömningsgrunderna uppgavs framgå. Det gjrde de ckså, på ett mer eller mindre tydligt sätt. Arbetet handlade främst m att arbeta fram knkreta bedömningsgrunder fr knstnärlig respektive pedaggisk skicklighet. Vid ett särskilt sammankallat prjektmöte diskuterades vilka faktiska meriter, erfarenheter, egenskaper sm undersöks vid bedömning av knstnärlig kmpetens. Det mötet resulterade i en lång lista över vad de knstnärliga högsklrnafaktiskt bedömde sökande efter. Denna lista finns bilagd i rapprten. Det var anmärkningsvärt att så lite fanns dkumenterat medan så mycket fanns i de praktiska rutinerna. Detta resultat km även att ligga till grund fr prjektets frtsatta arbete med anvisningar fr sökande (meritprtflj) ch brev med instruktiner fr sakkunniga. Den lista sm tidigare framarbetats kmmer tillsammans med det medvetande sm prjektet väckt hs högsklrnas lärarfrslagsnämnder, knstnärliga utvecklings- ch frskningsnämnder ch persnalansvariga att ligga till grund fr frtsatta diskussiner i ämnet ch frhppningsvis framöver att resultera i ett framtagande av knkreta bedömningsgrunder. Det är viktigt vid framtagande av bedömningsgrunder att de graderas lika på lärarnivåerna ch även kan vara jämfrbara till antagningskriterier på studentnivå, med andra rd ska en prgressin framgå mellan de lika nivåerna. Det är viktigt att utveckla knkreta bedömningsgrunder ch uppge dessa i dkument vid högsklan fr att på så vis bidra till rättssäkerhet, kvalitetssäkring ch transparens i rekryteringsprcessen. Det är viktigt att det finns tydliga bedömningsgrunder eftersm de dels ger stöd fr bedömning m en sökande är behörig eller inte, dels används fr att kunna bedöma rangrdningen meriteringsmässigt mellan de sökande sm uppfyller behörighetskraven. I dagsläget kan det i flera fall vara svårt att veta på vilka grunder man sm sökande tillläraranställning blir eller blivit bedömd eftersm dessa grunder i många fall inte är kända fr den sökande. I sådana fall kan det därmed frsvåra ett överklagande, både fr den sökande ch fr högsklan. En svårighet i bedömningen av knstnärlig kmpetens är dels att bedöma det dkumenterade materiel sm skickas in då ett knstnärligt arbete bäst upplevs ch bedöms på plats under 11 (16)

12 exempelvis en utställning eller föreställning. Vidare är det en svårighet i hur meriterna ska bedömas eftersm det finns lika aspekter aven merit sm värderas vid de knstnärliga högsklrna. Vid framtagandet av bedömningsgrunder har fkus legat på att nga tänka igenm vilka kunskapsnivåer sm ska finnas för de lika lärarkategrierna, vad sm ska bedömas, hur det ska bedömas (kvalitetlkvantitet) ch vad sm anses vara mer meriterande framför annat. Vid framtagandet av kunskapsnivåer för de lika lärarkategrierna är det viktigt att ta fram förslag på graden av den knstnärliga (likväl vetenskapliga ch pedaggiska) skickligheten. Det är viktigt att prgressinen i efterfrågad kunskap på de lika läramivåerna är synlig, exempelvis följande: förmåga for högskleadjunkt, mycket gd förmåga för högsklelektr respektive väl utveckladförmåga för prfessr, alternativt grundläggande kunskaper, gda kunskaper respektive mycket gda kunskaper. Det är viktigt att analysera de bedömningsgrunder sm utfrmas ur flera led ch skapa en gemensam förståelse av innebörden av exempelvis "knstnärligt erkännande på natinell ch internatinell nivå" eller "ha lett knstnärlig verksamhet av hög kvalitet". Vad avses till exempel med "natinell ch internatinell nivå" samt "hög kvalitet" ch hur ska lika sökandes erfarenheter ch meriter bedömas ch rangrdnas gentemt varandra. Karriärvägar En beskrivning av möjliga karriärvägar inm knstnärliga högskla har bedömts vara viktig för att synliggöra lärarkategrierna ch karriärmöjligheterna för dels de sm arbetar inm den knstnärliga högsklan, dels de sm funderar på att eventuellt söka läraranställning inm den knstnärliga högsklan. Eftersm det vid flera av de knstnärliga högsklrna finns en sned könsfördelning inm lärarkategrierna ch ledande psitiner är det viktigt att tydliggöravilka anställningar ch uppdrag sm finns inm högsklan ch vilka meriter sm krävs respektive är meriterande. Förhppningen är att de sm tillhör det kön sm är underrepresenterat inm en lärarkategri på ett enkelt sätt ska kunna få insyn i möjligheterna sm högsklan erbjuder. Det är viktigt att det blir en transparens i läraranställningar ch ledande uppdrag för att möjliggöra en karriärplanering för den enskilde individen. I dkumentet finns alla läraranställningar vid den aktuella högsklan angivna (högskleadjunkt, högsklelektr, prfessr, gästlärare, adjungerad lärare, dktrand ch pstdktr). För varje kategri anges behörighetskriterier, generella bedömningsgrunder, generella arbetsuppgifter samt meriterande erfarenhet. Det är viktigt att det i dkumentet presenteras möjliga karriärvägar mellan högskla ch knstnärsliv, eftersm det förhållandet ch den rörelsen är så viktig. Avsikten är att det ska vara ett beskrivande dkument över karriärvägarna inm den knstnärliga högsklan från nivån dktrand till prfessr samt ledande psitiner såsm dekan ch prefekt. Detta skulle bidra till kvalitetssäkring ch transparens i både rekryteringsprcess ch karriärplanering. Beskrivningen av karriärvägar finns sm bilaga i rapprten ch utgör en grund för frtsatt arbete. Det finns svårigheter beträffande karriärplanering ch -möjligheter. För att vara aktuell sm lärare inm ett knstnärligt mråde måste persnen aktivt frtsätta sin knstnärliga utveckling vilken inte kan ske inm högsklan utan måste ske utanför läraranställningen. Det är en svårighet att upprätthålla sin knstnärliga prfilering samtidigt sm man utvecklas inm lärarrllen. Det är även en utmaning att praktiskt möjliggöra en karriärutveckling inm den 12 (16)

13 knstnärliga högsklan när de flesta läraranställningarna är tidsbegränsade samt fr de många lärare sm är timanställda. Rekryteringsprcess Med anledning av att de knstnärliga högsklrna utöver anställningsrdningarna saknade dkument sm beskrev hur rekryteringsprcessen går till har prjektet arbetat fram ett frslag till beskrivning av detta. Denna behandlar dels rekryteringsprcessen fr de lika läraranställningarna ch ledande uppdragen i löpande text dels visar rekryteringsprcessen krtfattat i ett schema. Det har bedömts vara viktigt att rekryteringsprcessen finns nedtecknad i dkument fr att öka rättssäkerheten, bidra till kvalitetssäkring ch göra prcessen transparent. Målet har varit att det ska framgå vilka steg sm rekryteringsprcessen mfattar samt i vilken rdning de sker. En mall till beskrivning av rekryteringsprcessen är framtagen inm prjektet ch finns bilagd denna rapprt ch utgör grund fr frtsatt arbete. Sakkunnigprcess I samband med genmgången av sakkunnigutlåtanden ch att instruktinerna till sakkunniga sågs över blev det tydligt att det fanns behv av att beskriva hur prcessen att utse sakkunniga ska gå till. Av den anledningen arbetade prjektet fram ett dkument över vilka delar sm behövs i en sådan prcess. I dkumentet anges i vilka fall sakkunniga behövs, antalet sakkunniga, hur frslaget till sakkunniga ska vara mtiverat, att sakkunnig inte rar vara jävig samt exempel på situatiner dåjäv kan freligga. Dkumentet finns sm bilaga i denna rapprt. Aktiviteter Prjektgruppen enades m att göra en stark satsning på aktiviteter inm jämställdhet ch genus under hösten 2011 sm ett led i arbetet med dessa frågr inm prjektet Rekrytering, karriär ch karriärvägar vid de knstnärliga högsklrna. Aktiviteterna var fredrag, seminarier ch utbildning: en serie fredrag m jämställdhet ch genus hölls fr anställda ch studenter, två seminarier m jämställdhetsprblematik ch aktivt jämställdhetsarbete hölls fr anställda, fr lärarfrslagsnämndernas ledamöter hölls utbildning relaterad till deras uppdrag. Valet att kncentrera aktiviteterna sattes framfr alternativet att sprida ut aktiviteterna under hela året, detta fr att ge en större fkus på prjektets satsning ch aktivera medvetenheten ch kunskapen ur lika perspektiv. Inbjudan till aktiviteterna samt annnser finns sm bilagr till denna rapprt. Föredrag för studenter ch anställda Prjektet arrangerade fredragsserien "jämställdhet - en knst?!" sm innehöll fredrag med lika inriktning på jämställdhet ch genus i relatin till det knstnärliga mrådet, där vmje knstnärlig högskla std värd fr ett fredrag. Vatje knstnärlig högskla fick välja vilken fredragshållare de ville ha till sin högskla utifrån de behv de hade inm sin verksamhet. Prjektet genmfrde fredragsserien fr anställda ch studenter i syfte att sprida kunskap ch medvetenhet m jämställdhet ch genus sett ur lika perspektiv. Följande fredragshållare anlitades: Eva Mark, Marta Edling, utbildningsfretaget Jämställt.se, Tiina Rsenberg ch Fredrik Bndestam. Närvarn vid freläsningarna varierade. Ttalt deltg drygt 300 persner vid fredragen. KKH std värd fr det frsta fredraget sm hölls av Eva Mark: Jämställdhetsarbete med knservativa rebeller - jämställdhetsintegrering i praktiken. Eva Mark är filsfie dktr i 13 (16)

14 teretisk filsfi ch föreståndare för Grundtviginstitutet vid Götebrgs universitet. Hn frskar inm mrådet självbilder ch praxis samt är ckså knsult inm självutveckling, ledarskapsutveckling ch rganisatinsförändring. Vidare är Eva Mark jämställdhetsexpert ch arbetar dessutm med mötet mellan knstutveckling ch frskning. Till föredraget var 69 persner anmälda ch ca 60 deltg. KMH std värd för det andra föredraget sm hölls av Marta Edling: Knst, karriär ch kön - rekryteringen av prfessrer till den högre bildknstnärliga utbildningen Marta Edling är dcent i knstvetenskap vid Uppsala universitet, författare till bken Fri Knst? ch har även frskat m bland annat framväxten av knstnärlig frskning i Sverige. Marta Edling arbetar med frskningsprjektet Knst, karriär ch kön - en studie av manliga ch kvinnliga knstnärers meriteringsvägar ch rekryteringen till prfessurer ch högre lärartjänster , en studie sm ligger helt i linje med prjektets arbete. Till föredraget var 22 persner anmälda ch 14 deltg. Knstfack std värd för det tredje föredraget sm hölls av Utbildningsföretaget Jämställt.se: Inflytande ch makt - m härskartekniker, mtstrategier ch jämställt bemötande. Jämställt.se är ett företag sm håller utbildningar inm jämställdhets- ch likabehandlingsfrågr för sklr, kmmuner, föreningar ch myndigheter. Till föredraget var 103 persner anmälda ch 122 deltg. DOCH samt OHS std värdar för det fjärde föredraget sm hölls av Tiina Rsenberg: Med genusperspektiv på scenknsten - m m akt strukturer ch genusteri. Tiina Rsenberg var prfessr i genusvetenskap vid Lunds universitet ch är från ch med februari 2012 prfessr i teatervetenskap vid Stckhlms universitet. Hn arbetar med ett prjekt m nutida feministisk scenknst i Sverige ch har skrivit flera böcker m scenknst, feminism ch queerteri. Till föredraget var 86 persner anmälda ch 70 deltg. STDH std värd för det femte föredraget sm hölls av Fredrik Bndestam: Jämställdhet ch nrmkritik - pedaggiska prblem ch utmaningar. Fredrik Bndestam är scilg med inriktning mt genusfrskning ch genuspedaggik, anställd sm frskare ch prjektledare vid Uppsala universitet. Fredrik Bndestam har arbetat med utbildningar m jämställdhet ch genus samt anlitats sm särskild utredare åt myndigheter ch departement, samt är författare till lärbken Könsmedveten pedaggik för universitets- ch högsklelärare. Till föredraget var 57 persner anmälda ch 42 deltg. Seminarium chefer ch lärarförslagsnämnder Under hösten rdnade prjektet ett seminarium mjämställdhetsprblematik ch aktivt jämställdhetsarbete genm att anlita utbildningsföretaget Vardagens dramatik. Avsikten var att genm detta seminarium aktivt sätta igång funderingar ch tankar kring jämställdhet ch genus inm de knstnärliga högsklrna. Eftersm seminariet var lämpligast för en begränsad skara m persner för att det skulle ra bästa genmslagskraft för deltagarna, prjektgruppen var därför nödgad att utse de anställningskategrierlbefattningar man ansåg var mest viktigt att ra ta del av seminariet. De anställningskategrier sm valdes ut var: rektrer, prrektrer, förvaltningschefer, chefer, prefekter, persnalansvariga samt ledamöter i lärarförslagsnämnderna. Prjektet genmförde två seminarietillfållen för att samtliga skulle kunna beredas plats. Ttalt deltg drygt femti persner fördelade över de medverkande högsklrna vid seminariet. 14 (16)

15 Utbildning för /ärarförslagsnämnder ch persna/handläggare Under prjektet framkm att behv av utbildning för lärarförslagsnämnder fanns för att rekryteringen skulle utvecklas ch förbättras. Prjektet genmförde därför i en utbildning för lärarförslagsnämndernas ledamöter i rekryteringsjuridik, bedömning av knstnärlig kmpetens, intervjuteknik ch egna brister vid bedömning av andra persner. F ör att alla skulle beredas möjlighet att delta hölls utbildningen vid två tillfällen. Ttalt deltg knappt 30 persner i utbildningen. Utbildningen innehöll följande mment: Rekryteringsjuridik - Gustav Dyrssen, advkat vid MAQs Law Firm, Intervjuteknik ch m egna brister vid bedömning av andra persner - Björn Gustavssn, ledarskapslärare vid Försvarshögsklan, Bedömning av knstnärlig kmpetens - wrkshp Resultat ch slutsatser Inm prjektet har följande dkument arbetats fram: meritprtfölj, brev till sakkunniga med instruktiner, prcess över hur sakkunniga utses, rekryteringsprcess, karriärvägar ch underlag för vidare arbete med bedömningsgrunder. Därtill har ett antal arrangemang ch utbildningar genmförts ch nått dels specifika målgrupper ch bredare lager av anställda ch studenter vid högsklrna. Under prjektet gjrdes en översyn av hela rekryteringsprcessen ch det kunde tidigt knstateras att allt förändringsarbete hänger ihp för att kunna göra så bra rekryteringar sm möjligt: En tydlig karriärväg möjliggör att fler persner söker en läraranställning ch/eller ledande uppdrag inm den knstnärliga högsklan, Tydliga instruktiner är en förutsättning för den sökande att kunna stå sig i knkurrensen, Prcessbeskrivning för hur sakkunniga ska utses är viktig för att säkerställa att rätt sakkunnig för ämnet utses, Tydliga instruktiner för de sakkunniga är viktiga för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt - ch för att jävsituatiner ska undvikas liksm subjektiva bedömningar, Bedömningsgrunderna måste vara tydliga för såväl sökande sm sakkunniga ch lärarförslagsnämnd för att det ska vara en rätts säker rekryteringsprcess, Lärarförslagsnämnderna behöver utbildning för att utrra sitt uppdrag på ett kvalitetssäkrande sätt, En rekryteringsprcess behöver vara dkumenterad för att såväl anställd sm (ptentiell) sökande ska känna till hur prcessen går till. Beträffande bedömningsgrunder ch målet att ta fram förslag till bedömningsgrunder, särskilt för knstnärlig kmpetens kmmer arbetet att frtsätta. Prcessen med översyn av befintliga bedömningsgrunderna, framtagandet av rekmmendatiner, beskrivningar ch checklistr samt genm de diskussiner sm förts i anslutning till detta, har lett till ett medvetande ch en mer aktiv diskussin m det viktiga i att ha tydliga ch knkreta bedömningsgrunder. Vid genmgång av de befintliga anställningsrdningarna knstaterades att de skilde sig åt i utfrmning, en del var mer utvecklade ch specifika medan andra var relativt diffusa beträffande rekryteringen av lärare, detta gällde i synnerhet bedömningsgrunder. Vanligt 15 (16)

16 frekmmande var att anställningsrdningarna direkt angav lagtext m behörighetskriterier ch bedömningsgrunder, men inte vidareutvecklade ämnet genm att ange de egna lkala bedömningsgrunderna utan endast rättigheten att sm individuellt lärsäte bestämma dem. Arbetet bakm de framarbetade dkumenten har resulterat i ett ökat medvetande ch en mer aktiv diskussin m det viktiga i utvecklingsarbetet fr att skapa likvärdiga frutsättningar fr kvinnr ch män i rekryteringsprcessen fr sökande tillläraranställningar. Efter genmfrandet av utbildningar ch arrangemang har synpunkter har inhämtats från deltagare i aktiviteterna. Deltagarna har över lag varit mycket psitiva till de aktiviteter sm genmfrts, till att det varit ett samlat krafttag i jämställdhetsfrågr. Prjektgruppens deltagare har alla uttalat sig mycket psitivt till de aktiviteter sm genmfrts ch de dkument sm arbetats fram inm prjektet. De anser att dkumenten kmmer att utgöra en viktig del fr de knstnärliga högsklrnas frtsatta arbete. Arbetet bakm prjektets aktiviteter samt genmfrandet av dem har resulterat i ett ökat medvetande ch en mer aktiv diskussin m det viktiga i utvecklingsarbetet fr att skapa likvärdiga frutsättningar fr kvinnr ch män såväl i rekryteringsprcessen fr sökande till läraranställningar, sm i egenskap av studenter eller anställda. Frtsatt verksamhet En slutsats efter prjektets genmfrande att arbetet inte är färdigt i ch med att prjektet är avslutat. Det är av yttersta vikt fr de knstnärliga högsklrna att frtsätta arbetet med att utveckla knkreta bedömningsgrunder. Med tydliga, mer utvecklade ch ändamålsenliga bedömningsgrunder blir det tydligare fr de sökande vad sm eftersökts ch risken fr tydliga sakkunnigbedömningar relaterade till subjektiva bedömningar minskar. Samarbete bör utvecklas ytterligare mellan lärarfrslagsnämnderna ch de knstnärliga utvecklings- ch frskningsnämnderna. Den lista över vad de knstnärliga högsklrna tar in i bedömningarna tillsammans med det medvetande sm prjektet väckt har kmmit att ge liv i frågan ch aktualiserat ämnet ch behvet att arbeta fram tydliga bedömningsgrunder. Varje knstnärlig högskla kan ta till sig prjektets framarbetade dkument i sin helhet eller till vissa delar ch anpassa dem fr ch implementera dem i sin verksamhet. Förteckning över bilagr Sammanställning över anställda, rekryterade ch sakkunniga Bedömnings grunder Mall fr meritprtflj (på svenska ch engelska) Prcess utse sakkunniga Brev med instruktiner till sakkunniga Dkument m karriärplanering Rekryteringsprcessbeskrivningar Affisch Jämställdhet - en knst?! Inbjudan till seminariet Ställ dig Jämt! Upplägg fr utbildning fr lärarfrslagsnämnder 16 (16)

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

1- Inledning Definition av huvudområde och ämne Examensrätt vid Konstfack...2

1- Inledning Definition av huvudområde och ämne Examensrätt vid Konstfack...2 Bilaga 1 KU-prtkll 2015:15 Fastställt av KU-nämnden 2015-12-09 (ersätter Rutiner för inrättande, uppföljning ch avvecklande av huvudmråde vid Knstfack, fastställda av KU-nämnden 2012-12-12). 1- Inledning.......2

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för inriktning av frskning Sara Brunnberg +4610-240 4087 sara.brunnberg@msb.se Anvisningar för utlysning av frskningsmedel

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011 1 (18) BESLUT 2011-02-16 Dnr SU 40-0346-11 Dk 2 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2011 INNEHÅLL 1 Beslut... 2 2 Inledning...

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete. Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Jämställdhet och mångfald 2009-2011

Jämställdhet och mångfald 2009-2011 Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning LSF HR Jämställdhet ch mångfald 2009-2011 1. Förvaltningen övergripande...3 2. Syfte...4 3. Arbetsförhållanden...4 3.1. Mål...4 3.1.1. Nuläge...4 3.2. Sjukfrånvar...5

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad

Delrapport utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, ReKo Sjuhärad Delrapprt utvärdering av Samverkansrådet för arbetsterapi ch sjukgymnastik, ReK Sjuhärad Brås den 30 december 2008 Angela Bångsb Leg.arbetsterapeut/prjektledare ÄldreVäst Sjuhärad Sammanfattning av hur

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats 2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp

Studieguide för. Idrottsmedicin: Vetenskaplig teori, metod och etik, 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET Idrttsmedicinska enheten Magisterprgrammet i idrttsmedicin, 60 hp Idrttsmedicin: Vetenskaplig teri, metd ch etik 7,5 hp HT 2014 Kajsa Gilenstam Kajsa.gilenstam@umu.se Versin 20141010 Studieguide

Läs mer