:e årgången. Häfte N:r 2

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 2

2 - 73- Arsberättelse i sjökrigsknst ch sj ö krigshistria. Avgiven vid KöMS:s högtidssammanträde den 15 nvembet 1938 av ledamten kaptenen vid flttan Ostberg. Materialet för årsberättelsen i fö,revarande ämjne har varit synnerligen mfattande ch likartat, vilket nödvändiggjrt såväl en begränsning till vissa mråden sm en stark kncentratin vid utarbetandet. Årsberättelsen mfattar dels en redgörelse för revisinen av 1936 års Lndntraktat, dels vissa uppgifter å den marina kapprustningen, samt dels en sammanfattning av sjökrigshändelserna under spanska inbö'l:deskriget ch japansk-kinesiska krigcji: under den tid, sml förflutit, sedjan sista årsberättelsen i förevarande ämne avgavs. Revisinen av 1936 års Lndnfördrag. Japans vägran att ansluta sig till 1936 års Lndntraktat ställde dess signahirmakter infö1 allvarliga prblem. Traktaten hade sm bekant bl. a. inneburit en begränsning av slagskeppens strlek till 35,000 tn ch kannkalibern till 35,6 cm., det senare dck endast under förutsättning att Japan ch Italien senast den 1 april 1937 anslutit sig därtill, varm icke Tidskrift i Sjöväsendet. 6

3 -74- maxim~ka l ibern alltjämt skulle förbliva 40,6 cm. Dessutm vägrade J apan att ingå någt avtal m infnnatinsplikt b e träffande flttbyggnad ch iakttg den strängaste sekretess beträffande sina nybyggen av örlgstnnage. Redan tidigt efter Lndntraktatens undertecknande uppstd rykten m stapelsältandet :w japanska slagskepp mätande över 40,000 tn ch bestyckade med kanner av över 40 cm. kaliber. Dessa rykten tg i den engelska ch amerikanska pressen allt fastare frm, ch den 15 januati 1938 skrev I-leetr C. Bywater i,, Daily Telcgraph >>, alt ryktena m alt Japan skulle bygga världens största slagskepp vr bekräftade. Med anledning av dc förmd::tde japanska sjörustningarna inleddes rådplägning ar meuan Strbritannien, Förenta Staterna ch Frankrike. Dessa rådplägningar resulterade uti nkr till Japan från nämndal makter - samtliga nter praktiskt taget lika lydande - med begäran m: upplysningar rörande nybyggnadsprgraihlmet. De brittiska ch amerikanska ntern ~ överlämnades den 5 februari ch den franska den 8 februan till den japanska regeringen i Tki. I dessa nter påpekades bl. a., att, då japanska regeringen icke dementerat de rykten, enligt vilka Japan skulle hava förctaait eller skulle hava för avsikt att företaga byggandet av.slag;kepp eller kryssare, vilkas egenskaper skulle överskrida Lndntraktatens gränser, dessa rykten syntes böra betraktas s'onl befgade. Med anledning härav skulle signatännakterna knappast kunna unde1'låta att utnyttja säkerhetsklausulens bestämmelser, d. v. s. att övenskrida de gränser, vi~ka de hppats definitivt blivit reglerade. signatärmakterna önskade därför erfara, m den japanska regeringen vre benägen att intill ckll 1 januari 1943 i förväg underrätta m de nybyggnader, sm avsågs sättas på stapeln, ch vilkas egenskaper bctriiff::mc_h: tnnage ch kaliber icke vr överensstämmande med Ln dntraktatens grän.ser. Den japanska regeringen skulile sakert förslå, att upplysning i förväg 0111 dessa nybyggnader vr önskvärda. Det vre därför angeläget att den japanska regeringens svar i detta avseende erhölls, i mtsatt fall sku1j C' -75- signatärmakterna se sig nödsakade att inbördes börja underhandlingar i avsikt att återtaga handlingsfriheten beträffande nybyggnade:r. Redan den 12 februari överlämnade den.japanska re~eringen sitt svar till de brittiska, amerikanska ch fransl:_a :Ull bassadörerna i Tki. Svaren vr isa mlliga likalydande. Lydelsen i svaren var bl. a. följande: >>Det bör påminnas, att Japans regering uneler elen senaste Lnelnknferensen hade en ivrig önskan att kraftigt begränsa de marina rustningarna ch töreslg dt ttala avskaffandct av slagskepp ch hangarfartyg, vilka är att btrakta sm ffensiva, ch samtidigt framhöll, att en kvalitativ begränsning, sm icke beledsagades av en kvantitativ, icke kunde gcltaga.s sm en verklig ch rättvis avrustningsåtgärd. Olyckligtvis delades elen japanska rcgcring L ns åsikter ickp av Eder regering ch av de övriga regeringama. Vid detta kritiska tillfällc', d:l, sm ett resultat av att övriga länder icke antagit Japans skäliga önskemål i avrustningshågan, intet verkligt avtal C'xistC'rar, sm gclkiints av Japan, är japan.ska regeringen av den åsikten, att :vtterligare upplysningar rörande byggandet av ö'l'lgsfartyg, i avsaknad av kvantitativ begränsning, icke skulle leda till nå gn reeu ch rättvis rustningsbegränsning, ch beklagar, att clc'n är förmögen att uppfylla Eder regerings önskan. Den japanska n geringn kan icke finna någt J.. giskt skäl J ör Eder regerings antagande', att J apan skulle hysa planer på fartygsbyggnader, vilka ick överensstämma med dc på Lndnknferensen 1936 an tagna bestämmelsernr., endast därför a t t den icke erhåller svar på begärda upplysningar. >> Det dunkelt frmulerade japanska svaret skakade grunderna för Lndnfördraget ch gjotde läget kmplicerat för övriga strmakter. Man std icke bltt inför frågan m en ökning av slagskeppens strlek ch kannkalibern utan även inför det kanske icke mindre angenäm:a PI'Oblemd, vilka åtgårdet brde vidtagas, m fartyg inm den förbjudna znen ( 8,000-17,500 tn) skulle tillföras den japanska flttan, varm rykten i

4 -76- engelsk h ame-rikansk press varslat. I ett utta'lande av amiral Yamamt hade även hämyftningar gjrts på knstj:ukti ner av fartyg, sm skulle vara speciellt ägnade att mtsvara Japans behv. Dessa antydningar k unde hänföra sig antingen till slagskepp över 35,000 tn etler till fartyg liggande inm den förbjudna znen. Det japanska sva,ret följdes inm krt av rådplägningar mellan representanter för StrbTitannien, Amerika ch Frankrilke. Den 31 mars utväxlades mellan resp. utrikesministrar nter angivande regeringarnas ståndpunkt. De brittiska ch amerikanska nterna vr av i huvudsak smnma lydelse ch angåv, att dessa länder ansåg sig nödsakade att tilläntpa den rättighet, sml Lndnfördraget medgiver i sin första paragraf, nämligen att avvika från fördragets begränsningar ch restriktiner med hänsyn till slagskepp. I den franska nlen förklarades, att den franska regerino'en skulk frtsätta att vidm.akthålla de kvalitativa gränser. sm fixerats genm Lndnfördraget, så länge ingen annan makt på den eurpeiska kntinenten överskred dem. Genm dessa ntifikatiner hade signatärmakterna skaffat sig frihet att, jämlikt Lndnfördragets a,rt. 25 mm. 4. tre n11ånader därefter göra avsteg från fördragets bestämmelser. Efter ntväxlingen den 31 mars frtsattes undet'hand lingar i Lndn för att fastställa, vilka avsteg lämpligen brde göm s. Hä 1 wid synes det hava fördegat svårigheter att få enighet till stånd mellan Strbritanniens ch Amerikas representanter. Dag.spres.sen meddelade sålunda i börjm1 av maj, att Amerika med hänsyn till säkerheten beträffande Japans a' sikter påytikade, att ingen begränsning vad beträffar slag- 9keppens tnnage skulle förekmma. Amerikas hållning trde ses mt hakgrunden av, att det var de amerikanska representanterna vid Lndnknd'erensen, sm yrkade på, att maximitnnaget för slagskepp skulle fastställas till 35,000 tn. Såväl Strbritannien sm Frankrike ch jämväl Italien hade kunnat nöja sig med en strlek av 25,000 tn Den 30 juni undertecknades emellertid -ett avtal mei-lan Strbritannien, Amerika ch Frankrike fixerande avstegen från Lndnfördraget Detta avtal innebär huvudsakligen att övre tnnagegränsen för slagfartyg höjes från 35,000 tn till 15,000 tn, varemt Lndnfördragets överenskmmelser angående begränsningen av kalibern till 40,6 cm. förblir förändrad. Sanuna dag, sm avtalet undertecknades, lä:mnade förste am iralitetslrden, Mr Duff-Cper, på en förfrågan i underhusel av Mr Alexander (förste amiralitetslrd i Mae Dnaids arbetarregering), en del upplysningar angående avta-let. Den övre gränsen av 45,000 tn '~ar högre än den brittiska reg'eringen önskat, men den utgjrde den lägsta siffra, m vilken enighet kunde uppnås. Den brittiska regeringen hade underrättat alla flttmakter, njiecl vilka den slutit flttavtal, -att den för närvar-ande ej hade för avsikt att bygga några slagskepp överstigande ett standarddeplacement av 40,000 tn. Ingen av de makter, sm deltagit uti de sedan den 31 mars pågå-ende diskussinerna, hade av vissa tekniska skä l framfört någn önskan att öka kannkalibern. :; dr Duff-Cper m eddelade även, att Amerika till att börja med framiförde krav på begränsad frihet beträffande tnnaget, under det att Strbritannien yrkade på en maximigräns av 42,000 tn. Amerika mtiverade sina krav med att dess natinella säkerhet frdrade minst paritet med Japan beträffande slagskeppens strlek. Den 30 juni undertecknades äv-en ett avtal mellan Strbritannien h Tyskland begränsande tnnaget till 45,000 tn, ch den 6 juli undertecknades ett likalydande avtal mellan Strbritannien ch Ryss1land. Frågan m byggande av fartyg inm den förbjudna znen tgs således icke upp vare sig i ntväxlingen den 31 mars eller i avtalet den 30 juni. Detta kan möjligen ses :sm ett uttryck för Strbritanniens ängslan att släppa lös ett fartyg\sbyggande inm denna zn, vilket under nuvarande förhållanelen för Strbritanniens del knappa1st läte sig göra, även m inga hänsyn. skulle tagas till de ekntniska knsekvenserna härav. Dc engelska varven är belastade till bristningsgräns.

5 -78- Vissa reduceringar av jagarbyggen ha måst v~dtagas för att bereda den civila sj6f.arten möjlighet alt i någn mån få sina krav å fartygsbyggen tillgdsedda. Den strategiska knsekvensen av ti llkmsten av en fartygsklass jnm den föt ~bjudna znen vre ckså för Strbritannicns del föga angenäm. Värdet nv den mängd Washingtn- ch andra kryssare, sm StOI britannien byggt för skydd av egen handel, skulle därigenm mer eller mindre förringas. Skyddet av sjöhandeln skulle bliva en synnerligen svårlöst f.råga ch framtvinga ut01nrdentlign åtgärder - bl. a. kryssarnas ersättande med slagfartyg -- vilkas genmföcandc skulle stöta på mabända alltför stra svårigheter. Ett vidmaktihållande av den förbjudna znen är således av vital b e tydelse för Strbritannien ch är överhuvudtaget fördelakti,gt för dc stra marinerna för upprätthållandet av deras ÖYerlägsenhet. Redan vid ti'llkmslen av 1936 års flttavtal var i Strbritannien frågan uppe m den mindre behagliga existensen av h e Deulschlandskepp. Dessas betydelse k~nmle nämligen att ökas, genm att enligt avtalet inga fartyg inm en ur eknmisk synpunkt lämplig strleksram kunde byggas, vilka vr läm.jpliga att sbppa dessa fartygs evcntueua peratiner vid handelskrig. De enda engelska fartyg, vilka med hänsyn till fart ch styrka 1skullc kunna sättas in mt de tyska fartygen, vre»hcl»,»henwn >> ch >> Hcpulse >>. Vid unelerhusdebatten rörande flttbudgeten elen 17 mars 1938 uttalades även farhågr för att Japan skulle bygga fartyg inm elen förbjudna znen. Bl. a. anfördes av Churchill. att m Japan skulle börja byggn 15,000 tns fartyg med 30,5 cm. kanner för handelsfö'l störing, så skuue alla engelska ch amerikanska kryssare vara ur räkningen. Han ansåg, att Japan verkligen byggde fartyg av detta slag, så brde mtåtgärder medelbart vidtagas. Denna fråga vre av mycket större belydelse än frågan m byggandet av stra fartyg. Vid tidpunkten för det japanska svarets avgivande hade Strbritannicn fem, Amerika två samt Fmnkrike ch Italien -79- vardera två 35,000 tns slagskepp på stapeln. nerade ytterli gare fem sam t Strbritannien ytterligare minst t vå nybyggnader. Amerika plach Frankrike P å de redan uneler byg.gna cl varande slagskeppen kunde självfallet inga mera genmgripande förändringar kmma till stånd. En ökning av deplacement var helt utesluten, ch en ökning av kalibrarna knappast genmförbat. En övergång till slag5kepp nt<ed 10,000 tns större deplacement än för de planerade fartygen skulle medföra synnerligen mfattande ch tidsödande förm beten såväl av knstnlktiv natur sm av arbeten i hamnar, varv, idekr etc. Härtill skulle kmma en mängd vapentekniska uppgifter av str mfahning. Sm förut nämnts föredrag Amerika att medelbart gå över till ökat tnnage; inm brittiska marina kretsar vt meningarna dck delade. Många höll före, att tidsfak trn vre det viktigaste, ch att det bästa v11e ett m:edelbm t fullföljande av byggandet av redan planerade fartyg. Andra ansåg däremt, att tnna,get Omedelbart skulle ökas, ch a lt kalibern skulle ökas till 40,6 cm. eller däröver, även med risk för fördröjning av fartygens färdigstäl'lande. Sm förut nämnts gav föt ste amiralitetslrden vissa upplysningar i underhuset den 30 juni, samma dag, sm tilläggsavtalet undertecknades. Han meddelade även samtidigt, att de två engelska slagskepp, sm ingå i 1938 års prgram, icke kmma att överskrida 40,000 tns standarddeplace1ncnt, ch att de kmma att be-styckas med 40,6 cm. kanner. Strbritannien har alltså ökat kalibern; huruvida deplacementet ökats är visst, men fö,refaller ej trligt. Enligt uppgifter i pressen förefaller det, sm m de amerikanska skeppen i 1938 års prgram även kmma att bestyckas med 40,6 cm. kanner ch att deplacementet ej knnner att överstiga 40,000 tn. Det synes därför sm m slagskeppen i 1938 års prgram ut ~rmats sm en kmprmiss m:ellan minimitid ch maximieffektivilet. Tnnaget har sannlikt bibehållits enligt ursprungligen gjrda planer, men kannkalibern har ökats. Beträffande Japans hållning med anledning av Lndn-

6 -straktatens revlsln föreligga för närvarande inga fficiella meddelanden. Den fficiösa pressbyrån Dmei har dck ~led delat, att Japan knuner att återupptaga planer på byggandet av icke endast slagskepp u tan även kryssare utanför Lndn traktatens tnnagegränser. Tkipressen insisterar, att en mdifikatin i nuvarande prgram kmmer att vid~agas, uteslu tande förrsakad av signatärmakternas beslut att tillämpa garantiklausulen. Den japanska pressen har även upprepat, att övriga makter icke är berättigade att draga den slubsats, att Japan skulle bygga slagskepp på Ö ver 35,000 tn endast p :'t landets vägran att lämna underrättelser. Den möjligheten kan tänkas föreligga, att Japan genm dunkla antydningar söker framtvinga byggandet av jätteslagskepp hs eventuella mtståndare, varigenm dessas möjligheter att bygga lämpliga mtståndare till 15,000 tns skepp förminskas. Strbritanniens arbete för de mindre makternas anslutning till Lndntraktaten, vi'l.ket behandlats i föregående årsberättelse, resulterade den 27 april 1938 uti ett avtal med Plen i strt sett av samma lydelse, sm de avtal, vilka Strbritannien avslutat 1ned Tyskland ch Ryssland m. fl. stater. Avtalet gäller femårsperiden t.. m I en avtalet bifgad särskild nt medgives, alt Plen efter 1942 h ar full rätt att bygga krigsfartyg mellan 8,000 ch 17,500 tn. I den rad fluavtal, sm St,rbritannien ingått med de mindre.sjömakterna, har det hittills icke ryktats n ågt m ett flttavtal med Hlland. Det ligger nära till hands att antaga, att anledningen härtill är en viss benägenhet från den hlländska regeringens sida att följa Strbritanniens önskningar ch då framför allt den önskan, att deplacement.sregish,e t mellan 8,000 ch 17,500 tn :skall vara förbjudet m.råde. En sådan benägenhet är för viss rtad uti en sund uppfattning m vad för landet är gagneligt. Vad beträffa r ett eventuellt avtal mellan Sverige ch Strbritannien föreligga inga fficiella uppgifter. - Sl- Den marina kapprustningen. Allmänna uppgifter. Upprustningen till sjöss inm de större sjömakterna pågår för närvarande i en takt, sm hittills under fredstid icke uppnåtts. Någn kvantitativ begränsning av fartygsbyggen utöver den, sm betingas av varvens kapacitet, förefinnes praktiskt taget ej. Antalet på stapeln liggande fartyg var våren 1938 i Strbritannien 80 % större än fön:lgående år, ch jämfört med 1933 har Strbritanniens nybyggnadstnnage tlvdubbla.ts (434,000 tn mt 38,000). De fficiella siffrrna för Japan visa dck en tillbakagång, berende på att dessa icke innefatta uppgifter för slagskeppsbyggandel I februari 1938 Ö vers teg summan av de stöite sjömakterna!s under byggnad varande tnnage en miljn tn. Mtsva:rande siffrr vid samma tid åren är 476, 460, 411, 421, 322, 334, 542, 640 ch 802 tusen tn. Summan av de större sjömakternas marinbudgeter hava mtsvarande år uppgått till 3,896, 3,901, 3,973, 3,667, 3,767, 3,936, 4,566, 5,215, 5,274 ch år 1938 till 5,754 miljner riksmark.*) Den största prcentue'lla ökningen av marinbudgeten de t senaste året fauer på Strbritannien, vars marinbudget jämfört med föregående å r ökats med 20 %. Enligt en amerikansk uppgift hava de ttala utgifterna för fö,rsvaret i h ela världen under åren uppgått tijll respektive 4,067, 3,815, 3,992, 5,064, 8,810 ch 10,730 miljner dl'lars. Sedan 1914 har en väsentlig fönskjutning ägt rum m ellan de Eka sjömakternas ttaltnnage. Strbritanniens andel av ttaltnnaget utgjrde 1914 c:a 40 %; 1938 hade dess andel sjunkit til'l 30 %. Den största relativa ökningen utvisa Italiens ch Japans mariner, vilka ökats från 4,6 till 10,3 resp. från 9,5 till 20 %. Tyskland, sm 1914 innehade andra - -- platsen med 19,6 %, har nu endast 2,8 %. *) Dessa ch en del av följande siffrr är hämtade ur»schriften des Instituts Hi r Knjunldurfrschung vy ch en berich t» Numlller 29/38.

7 -82- Jämfört med flttbyggnadsplitiken fö re 1914 har en genmgripande förändring ägt rum. Sålunda kan beträffande föt hållandet m ellan antalet slagfartyg ch lätta övervattensfartyg en avsevä11d förskjutning knstateras så tillvida, att dc lätta st ridskrafternas antal ökats. UU'der det c:a 85 % ttv det ttala nybyggnadstnnaget år 1914 utgjrdes av slagfartyg, är mtsvarande LSiffra för 1938 endast c:a 40 %. Ökningen av de lätta stridsfartygen gäller ej endast kryssare ch jagm-c utan i än högre grad specialfartyg (bl. a. hangarfartyg). I denna förskjutning f~h- nmn dck ej se en minskad betydelse av slafartwren utan förs.k j'u tn imten berr på att det n1!dern a b., n '._,. sjökriget kräver ett väsentligt större antal lätta far tyg för varje slagfartyg än tillförne. Vidare har en betydande kvali teldförbättring av fartygen åstadkmmits, va'l igenm det enskilda fartygets kstnader ch därnced byggnadsprgrammens ttalkstnader i högst avsevärdi grad ökats. Exempelvis var kstnaden för»dreadnught (17,900 tn) år ,813 miljner pund ch för >> Queen Eliza:beth» (28,000 tn) år ,48 miljner pund. >> King Gerge y, (35,000 tn) beräknas ksta 8 miljner pund. I dessa sifft1r ingå ej kstnaderna för bestyckning, inventarier, pr, turer 111. m. Bycrunadstiderna hava väsentligen fötkortats, framiför alll bn { J i Str!br:itannien. Särskilt gäller dena för kryssare, jagare ch ubåtar. Byggnadstiderna för kryssare hava i Strbritannien pressats ned från månader till 27, för jagan från månader till (för jagare på 1,800 tn d cl~ 18 måml!der) ch för ubåtar från 2 1 m ånader till 18. Sann likt kunna de tyska byggnadstiderna förkrtas i samma grad. Enligt en uppgift byggdes kryssaren,, 1'\iirnberg >> på 24 m å nader. I Amerika ha dck byggnadstiderna ökats berende pa s trejker ch försenade råvaruleveranser ch möjligen även berende på brist på kmpetent knstruktinspersnal Persnalkadrarna hava ökn ts i takt med tnnageökningarna. Sålunda har uneler de senaste åren persnalkadern i Strbritanniens marin Ö']m,ts med 25 %; i Tyskland är den prcentuella ökningen än större Av visst intresse är en jämförelse mellan den industriella världsprduktinen ch krigsfartygsbyggandel Mellan!'tren 1929 till 1937 löpte kurvrna för den industriella världspt'duktinen ch krigsfartygsbyggandet ungefärligen parallellt in trädde en förändring, i det att kurvan för krigsfartygsb yggandet steg kraftigt till det dubbla mt l 929, under det att världsprduktinskurvan sjönk n ed till nära ng 1929 åris nivå. De större sjömakternas krigsfartygsbyggen m. m. framgår av eftejföljande tahlå. Atempptagndet av slagfmtygsbygge. Oberende av förut mnämnd förskjutning beträffande förhållandet m ellan antalet slagfartyg ch lätta övervattensfartyg k an man med fg påstå, att krigsfartygsbyggandet nu går i slagskeppens tecken. Den bittra strid, s1n sedan mer än ett decenn ium pågått mellan lika meningsriktningar rörande sla gfartygens b erättigande med hänsyn till deras sårbarhet för anfall från luften, kan nu anses definitivt ulkätnpad. Ur denna strid har slagskeppet utgått m ed bibeh ållen rangplats ch supremati. Omfattande försök, särskilt i England ch Amerika, hava utförts för utrönande av träffmöjligheterna vid flyganfall mt krigsfartyg ch för utrönande av flygbl111bernas verkan. Resullaten av dessa försök. ha visat, att det just är det pansrade arlillerifartygel, sm betsi tter tihräcklig mtståndskraft mt lflygbmiber, ch sm har de bästa möjlig ~ heterna för avslående av luftanfall. Beträffande denna fråga må h är i utdrag en del yttranden av utländska auktriteter citeras. Chefen för den mnerikanska marinstahen anför i ett b e tänkande uti senatens marinutsktt år 1938: >> De förslag, sm avsåg att ersätta slagskeppen med flyg1)lan ch andra fartygstyper, utging från elen felaktiga förutsättningen, att en bmb från Jlygplan ell er en trpetl från jagare eller från u]) åtar, alltså frå n förhållanclvis

8 -84- billiga typer, kunde fö.rstöra ett strt ch dyrbart slagskepp, ch att man därför brde bygga flera mindre ch ej så dyrbara fartyg. Fö reträdarna för denna bevisförin g ha ej tagit hänsyn till slagskeppens uppgifter, ch till det f örh ållandet att flygplan, jagare ch ubåtar icke kunna fylla dessa uppgifter. En bmb eller en trped kan icke fö rstöra ett slagsk epp ch ej heller någt annat större krigsfartyg. Bemälda bevisföring brde i st ället användas för att göra gällande, att kryssar ch jagare böra ersättas med flygplan, mtrtrpedbåtar ch ubåtar ch detta med dest större lgisk rätt, då kryssare ch jagare är mera sårbara än slagskepp ch med str sannlikhet kunna sänkas a1 <'n str trped elle1 bmb.» Det i England tillsatta utsktt, sm skulle undersöka slagskeppens värde ch betydelse, har kmmit Wl sam1111a r esultat ch avslutar sitt betänkande med följande sammanfattning:»slag:skeppet är utan gensägelse det starkaste örlgsfartyget, både då det gäller angrepp ch försvar. Unclt r sjöstrid ha alla andra fartyg till uppgift att understödja slagskeppen. Dessa är försvarets mest betydelsefulla element, emedan de ckså utgö ra elen starkaste anfallsfaktrn mt eventuella fiender. En fl-tta, sm har tillräckligt antal slagskepp, är det enda tillförlitliga medlet för att tillbakaslå ett allfall mt våra kuster ellm då det gäller att bringa ett krig till en framgångsrik avslutning.» Chefen för den fran.ska marinstaben har i >> Revue generale>> publicerat en artikel med titeln»flttans sammiausättning ch styrka samt dess plats i det natinella för!svaret». Beträffande slagskeppen skriver amiralen: >>Slagskppet har icke, förrän under de senaste åren, haft turen att behaga fransmännen. De krigsbedrifter, s!ll utfördes av det tyska ubåtsvapnet. vars förlust av 198 båtar man glömmn brt, bmbflygstricls ln"aften1a.s utveckling ch far teds m.ystik hava fört många människr till den brtänksamma uppfattningen, att tiden för >>mastdnternas >> välde var ute. Men för att tyivla på styrkan hs ett mt alla mderna vapen ehektivt skyeldat slagskepp, är det nödvändigt att aldrig hava utstått elden från dess kanner. I 'ör att vederlägga utsagrna från dem, sm hålla före, att en enda trped kan bringa ett mde! nt slagskepp att sjunka, är det tillräckligt att kasta en återblick på världskrigets histria>>. I detta sammanhang m å nämnas att de erfarenheter, sm kunna utvinnas ur nu pågående krig rörande krigsfartyg.s sårbarhet vid anfall från luften, även tydligt peka hän mt att faran från luften på många håll överskattats. Enli gt tillgängliga uppgifter h ar under spanska inbördeskriget hittills 33 anfall av flygplan mt krigsfartyg ägt rum. Av dessa anfall ha 14 r esulterat i träff eller träffa r i fartygen. De skadr, sm trä1ftfarna förrsakat, ha dck i de flesta fall varit av mindre betydelse. En tran.sprtpråm. ch (möjligen) en jagare ha sänkts. De uppgifle.r, sm stft att erhålla rörande flyganfallen (antal flygplan, flygplan typ, flyghöjd, mtverkan m. m.), är emeuertid alltför knapphändiga ch säkra, för att n11an med berättigad säke11h e t skall kunna fixera flygbmbe111s värde ~m ett sjökrigels Yapen. Ndgra tel-.:nisl;a tendenser inm s]öl,tigsmaierielens utueching. Flttavlalen ha för vi,ss lagt en hämsk på krigsfartygstypernas utveckling. Avtalens överenskmmelser angående nraximitnnag e ch maximikaliber för lika typer h ava utgjrt de frmer, inm, vilka far tygen blivit till. Detta förhållande har medfört en viss standardisering av fartygstyperna. Dc.lika l ändern:~s marinm hava vid sina flttbyggen icke uteslutande ställts inför uppgiften att skapa för respektive länder p as.sande fartyg utan fastmera inför. uppgiften att inm samma ram sm en ev-entuell mtståndares åstadkmma en Prdukt, sm är elen eventuelle mtståndarens överlägsen. Rapprustningen har bundits kvantitativt m en ej kvalita tivt.

9 -86- Vid en ytlig undersökning, vilka vägar denna kvalitativa kapprustning tagit, kan bl. a. följande knstateras: Skrv knstruktiner. Fartyg-skrppen har givits ändmt frmvärde för möjliggörande av högre farter; principerna för fartygens vattentäta indelning ch b e pansring samt durkars placering m. m:. ha ändrats för att er. hålla ökard mtståndskraft mt all slags vapenverkan ch ökad flytbarhet; anrdningar hava vidtagits för att minska fartygens rörelser i sjö ch för att minsl<a vibratiner medgivande vapnens bättre utnyttjande under alla väderleksförhållanden ch vid alla farter; anrdningar hava vidtagits för beredande av ökad bekvämlighet för besättningen ; för att nedbringa vikten har svetsning i str utsträcknin g använts i stället för nitning, ch lättmetall har, där så kunnat ske med hänsyn till hå'llfasthe ten, fått ersätta plåt T 0 r p e d e n s prte ch kaliber ha ökats, varjämte.skjutn etdern a alltmera fullkmnats. 1 Aven in m andra mråden - förbindelse- ch lyssnart änsten - har utvecklingen gått starkt framåt. 1 Några för taktikern helt revlutinerande tekniska förbähringar ejiler uppfinningar ha emellertid ej gjrts. Utvecklingen har skett efter en jäm~1 m än brant kurva, ch ännu åter.stå många önskemål, sm vänta på sin uppfyuelse. Den tekniska utvecklingen har emellertid icke endast medfört fördelar utan även nackdelar. Genm materielns knlplicerin g har skötseln av de11samjrna försvårats. Materielens fulla u tnyttjande kräver numera icke bltt en nggrann sklutbildning av persnalen utan även en långvarig samövning å fartygen. Är persnalen icke sklad ch samövad, så sjunker materielens verkningsgrad snabbt mt nll. En av teknikens uppgifter synes därför nu vara att förenkla materielen ch göra densamma mera öm. J.VJ askineri. Framdrivningsmaskineriets effekt per viktsenhet har ökats efter en mycket brant kurva. Denna stegring av effekten h ar m erendels utnyttjats för en ökning av farten. (Vid sekelskiftet var medelfarten hs stön e artillerifartyg 18 knp, år 1914 c:a 22 knp ch 1938 är den vid nyknstruktiner c:a 30 knp. Mtsvarande siilfpr för kryssare är 21, 28 ch 35 ch för jagare 27, 32 ch 40.) Oljeeldning har införts, varigenm även bl. a. en del vä.sentliga taktiska för.delar kunnat erhållas. Vapen. A r t i Il e r i e t s effektivitet har ökats genm eldled ningsmaterielens utveckling ch genm fö.1,bättrade prjektilch rörknstruktiner.

10 80L80L 18!01 9LI89I l 9 sl l LLI l L1L1 l 0 l l 9L l t L! 989tL LL 989l7L LL u mums I1l'l]/llil Ll8I 01 t8006l g z. LTLl f, L188TT TL (.Ul.I1lJfOAU01[ ) <l.l1l2uf 60980! gr ()()()f' (j 8 609t8 (;1 609t8 61 e.msss.ll[ unwr t- l ~ l ~ * Ytterligare 3 slagskepp planeras. Summa J agare D Ubåtar l l l Lätta kryssare Tunga kry~ sa re Hangarfartyg Il An t.[ Tntal An t.[ Tntal Tntal Tntal apprx. apprx. An t.[ apprx. An t.[ ap pr x. U]I]Jl'OX. l l l An t.[ Tntal Slagskepp * lliderna enl. Summa T y p 1936 års Överåriga flttavtal Under byggnad el. beviljade 'r talsumma Färdiga Tablå utvisande de ledande sjömakternas fartygsbestånd m. m. samt under byggnad varande ch beviljade fartyg ktber Strbritannien. ";J :>f!j :>f U B J.::J u.il! p 111.>[ 1lUIUinS [ 1ll0.1 epufnaeq 1e puu.il.ila:q.iepun [1l'IA1llf0Jt u.il!.!]p<laq Sl1/ 91]61 da:,l u mums '[H<l umepoji[ xjddu [ +uv x.tddu [ +uv xnldu [ +uv x.tddu [ +uv xjddu [ll'iiioj; [llliioj; [1lliiOJ; [1lliiOJ; JUF!O.L [ +nv OOOOL L OOOOL L OOOOL L e.!1lsss.tl[ u.ilun.1 9Jt(;9 8 t 6 9Tt (;6 r..ilaf1ljiu.iiuuh 9t688(; 6 l OOOOL If, l L 9t689T Il.... cld<j}[s.iiu[s l..._ ~ ~ ~ 00 't:! - ~ "' "' ~ """ ~ :~ ;;:,...., 'C C/:)

11 s ~ 00 r r r t C' l r g. ~ 01 M- O< l ~ CXl C/) ~ <n -J "3~ S. ~ ~ Tl---l 8~ ~ ~ "Qj' : ~»:j ~ O< ~,.,.. ~ ~ Q ~ P> s ~

12 q ~ t"' f-3 ::q w er ~ 11'' "' 11' s; ~ 11' '"" Il' + + ; ; er q 11' crq crq CD 11' '"" :>;"... CD "' "' :>;"..., :>;"..., ~ 'd 'd '<l <:1 "' + "' "' '<l..., Il' 11' "' crq w CD... "' s : s "' CD : 1- ~ t>:) t>:) Ii' :... ; -l..,.. <J:> O> Ol Ol P" ~ ~... <O.....,...., f-3..,....,.. 1- <C..,.. 'd l ~..., <;):)...,... O> "O..,....., Ol t>:) <;):) <;):) Ol 00 Ol Ol t>:) 1- tv O> Ol (.0 Ol 00 >:>..., ~ :1, ~ 1>:)..,....., "O "' f-3 O> -l (:JJ - Ol Cfj..., '"' ; (.0 t>:) 1- M-.?' ~l (.0 w ~ <J:>..., O> 00 Ol Ol + Ol Cl:i......,... ; L-:l t>:)..., ,.. Il' f-3 I:V 00 Ol <;):)...,... O> - L-:l (.0... ""'..., ~ ""' ~ <J:> 1-..,.. Ol t>:) <;):) <;):) 00 <J:> <O Ol Ol c ~ ~ f-3 '<l 'd :±....,... is: <D ~...,.,... O> ; "" CD ;:; p "' 11' "'? ~ '"' CD 0' <: CD '"' :p '"" aq" "' "' "' [h s s l l b;! "''... ~ ~ crq "' t-< <O g g t- (jj rl (jj ~ >C O> Ol - (.0 ~ Ol t>:) t>:) Ol t>:)..,.. ; w... P' f ~ ;..., w...,..,..,.....,.. (.0..,.. - ( O>..., ; <J:> <D M- ~ ~ """ q ~ ; ~ -' CD CD '"' <i -' :::.:c...::l '-' CJq?'[Jq ~; CD p ~..,.. 1- w ~ <;):) w :JO Ol 1- <J:>, _, <J:>... w... - Ol <J:> <J:> -l..., Ol... O> p <O O>...,... (.0..,.. "'" ""' f-3 w ;..., 00 <J:> 00 O l w O> w <J:> CP 3 :l O l Ol.."' """ f-3 M- "' -"' "' s s P' (frts.)

13 - ::)4- imperialistiska maktens kurva n ed åt. Det är slut med sår En läsvärd bk m sjökrigsknst m. m. Av kmmendör Aug. Girn. Utclrag ur italienske divisinsamiralen Oscar di Giamberardin's arbete L'arte <lella guerra in mare. (U t g i w n a v m n rinm inist rriet i Rm.) Strbritwmiens marinplitil..:. (Frts. från häft. 1, sid. 35.) Om man tar i betraktande det relativt snabba skapandet av det Brittiska Imperiet, tycker man sig i själva verket skåda ett riktigt mirakel. Detta har tillkmmit genm en lycklig ch med kraft genmförd tillämpning av de van mnämnda marinplitiska principerna, varvid man till sitt förfgande h a de en övermäktig h krigsvan fltta, bemannad av besättningar stn i höcrsta ()'rad besj'älades av gd sjömilitär anda, allt ' ~ i:) under det att de brittiska lantstridskrafterna alltid varit fög;t utvecklade i förhållande till övriga rivaliserande makter. Och sjökrigen hava ständigt utkämpats inm begränsade mråden. avlägset från mdedandels öar, vilka förblivit kränkta ch i fred, under det att väldiga klnialmråden, tagna från 3ndra natiner, tillkmmit ch ökat dc Brittiska öarnas samlade rikedmar. "Gnder långa tider föreföll det, sm m hela arbetet nwd att civilisera världen,»the white mans burden,, måste bäras av ett enda utvalt flk, det brittiska. Men det mirakulösa brittiska uppsligandel har avstannat. ch från den upphöjda tppunkt, sm erövrats, böjer sig de! barbeten hs de Brittiska öarna, mt vilka lufthtet från kntinenten förtätas, det är slut med att förhindra andra sjömakters utveckling, det är slut med säkerheten för kmmunikatinslinjerna på väddshaven. lviedan vägen till Östern blir alltmera rad, har det förnämsta målet för densamma, Indien, fått inreplitiska symptm av föga lugnande art, det andra, Australien, htas av japanernas framträngande, ch det tredje, Kina, håller på att helt undandraga sig vidare eknmiskt utnyttjande från Strbritanniens sida. Det enda btemedlet mt de lika farrna skulle vara att definitivt lämna den islering, sm icke längre är»splendid», för att bilda ett blck tillsammans med natiner, vilka ha gemensamma intressen ch med fördel kunde ömsesidigt understödja varandra. Men denna nödvänclighet kmmer svårligen att erkännas av den engelska mentaliteten, sm ef- ter tre århundradens plitiska framgångar blivit högmdig ch exklusiv. Den föredrager att icke gripa si:g an med sina vitala prblem för att snabbt finna den lgiska lösningen pti desamma ch frtsätter i stället att tillämpa de gamla principerna, vilka. haft ett så glänsande resultat, liksnt m det i dem ännu funnes kvar en uttömlig källa till framgångar. Man anser att tiden, såsm den alltid har gjrt, brde frtsälta att arbeta till Strbritanniens fördel. >Wait and see» är den engelska vishetens permanenta frmel. De övriga sjömakterna böra räkna med denna mentalitet ch förbereda sig på den långsamima men envisa engelska mtverkan varje gång de, m ck långt brta, uppväcka misstanken att intrigera mt någn av de fyra van mnämnda grundsatserna. Varje lgisk ch uppriktig förklaring blir då till ingen nytta ch kmmer au slås i spillrr mt den andra sidan av elen engelska mentaliteten, nämligen att icke inlåta sig i diskussin med en sannlik mtståndare ch ännu mindre att förklara för hnm de verkliga skälen till.sin egen förbittring:»n ev er explain and never aplgize». Den engelska maktställningen har fått sitt försla verkliga grundsktt av Japan, sm, efter en kraftig upprustning

14 -96- till sjöss, nu spelar herre i Yttersta Östern ch såsm en långsamt framflytande lavaström förintar alla de brittisk a intressena, det ena efter det andra, i denna del av världen. Aven Australien är i fara. Ödgsbasen i Singapre, den sista av någn effektivitet gentemt den Uppgående Slcrus Imperium, förefaller att, på grund av sitt läge, vara mera ägnad att försvara Indiska Oceanen än att beskydda de Australiska Dminins. Svårligen trde FöPenta Staterna vara hågade att förena_ sig med Stnbritannien för att störta den japans-ka maktstäjl. ningen. U. S. A. genmlever nu en självvald perid av islering, beträffande vilkens varaktighet man ingenting vet. Den amerikanska repuj)liken har, efter sin underbara demgrajfiska, industriella ch eknmiska utveckling, snabbt utnyttjat h ela sitt rika territrium. Republiken har sedan känt sig så översvallande av kraft, att den dragit ut brtmn egna gränser, både vid kriget med Spanien, sm tillförde densamma av lägsna besittningar, ch i fråga m den eknmi.ska expansinen, sm tvingade den att utöka sina för skyddet på långt håll av egmu intressen undgängliga sjöstridskrafter. Detta skydd förmådde republiken att deltaga i världskriget ch u t satte den sm följd h ära v för elt visst 1ni.ssnöje från Strbritanniens sida, enär den hade kullkastajt en av den si slnämndas bestående plitiska principer. I denna summariska översikt av dc lika flkens marinplitik kan Rys.sland nu kmma med endast i fråga m sina i rd uttryckta planer på stra sjömilitära rustningar. Ständigt i eknmisk depressin på grund av sina utpisliska experiment på det sciala mrådet, scillerar Ryssland mellan öster ch väster för att finna utlpp för sina ideer ch b e tjänar sig därvid av alla lagliga ch -lagliga medel. Det h ar utvecklat sina lant- ch flygstridskrafter men ännu icke siu fltta. Ryssland kmmer utan tvivel att återupptaga tsartidens fö-rsök att hävda sig maritimt för att utvidga sig åt siidcr ch skaffa sig användbara hanmar även under dc kallaste m:ånaderna, enär de hanmar det nu äger i Östersjön ch Yttersta Östern under vintern är blckerade av isen Frankrike kämpar med sina egna wåri gh eter ch önskar, i till ytterlighet gående knservati sm, f. n. intet annat än alt till str del leva på det förgångna ch slo'ppa ancl r.as expan sinssträvanden. Dess verkliga kraft blir förstörd av jäsningsämnen a från de sciala ideer, vilkas talesman inför världen Iandet redan gjrt sig till. De demkratiska regeringarna, sm fö,lja varandra, förlama i fåfänga inreplitiska strider de strartade n a tin ella krafter, sm icke mera synas kmma till användning i andra, mindre imprduktiva ch mindre fruktbara uppgifter. Tyskland, översvallande a v energi ch i u vvisligt behv av expansin, hade, hellre än att fön erkliga silt htade»drang nach Osten», valt sjövägen, u lbrelt.sin sjöhandel överallt ch skaffat sig lika klnier, mera för att utnyttja dem än för att beflka dem. Och s:"t km det sig, alt Tyskland på mera än ett h åll stölle ihp med dc brittiska inlresscna, vilket blev anledningen till världskriget, med kända knsekvenser. Strbritannien blckerar genm sitt gegrafiska läge Ty,sklands maritima utveckling, sm gör sig gällande i innanhavet Ö s- tersjön ch i den s. k. våla triangeln, varifrån alla trafiklinjer mt ceanen måste passera under engelsk kntrll. Det första vålelsamma ch plötsliga försöket a lt slå.sig fri har misslyckats. Uneler den natinalscialistiska regimen reser sig Tyskland nu på nylt, utvecklar åter igen sin krigaranda ch återvänder efter hårda erfarenbeler till sin expansinsplitik, men med mera upplyst plitiskt sinne ch dt försiktigare l illvågagångssätt. På liknande sätt kan det i Medelhavet instängda Italien där blckeras av Strbritannien, sm kntrllerar inna111havets Utlpp mt ceanen. Vårt imperium i Ostafrika förbindes med mderlandet med en enda sjöväg, sm patsserar genm Suezkanalen ch är helt mg ivcn av enf!elska besittnin-ar '.., b ' Prtek t rat ch mandat. Men å andra sidan htas allvarligt det brittiska im1)eriets stra kmmunikatins-pulsåder av strypning söder m Sicilien, ch Malta kan sättas ur krigsdugligt skick genm upprepade luftanfall från italienskt mråde. Det

15 -98- finns alltså en sårbarhelsjämvikt mellan de bägge staterna, sm råder till en för båda fördelaktig ch därför varaktig överenskmmelse. Ilalien, med sin slida fascistiska regering ch sin underbara utveckling på alla mråden, representerar en fast ch -rubblig.stödjepelare i dc aktuella plitiska situatinernas beräkneliga böljerö relse ; dess vänskap ch s löd är säkerligen icke värdelösa, liksm ick e heller dess fiendskap kan negligeras. Det finnes alltså på marinplitikens mråde, liksm i fråga m all övrig internatinell verksamh et, många likarta.. dc ten denser, i a1lmänhet icke parallella, utan tvärtm kn vergerande t ill ibland.jösliga m~sättni ngar ch sammanstötningar. Många stater hava livsviktiga behv att skydda, m e1~ a lla tendera a tt överdriva sina egna behv ch framställa dem såsm dc viktigaste samt sig själva såsm varande upprörda över de övrigas bristande förståelse, vilken alltid förefaller alt Yara grundad på illvilja ch rättvisa. Vissa flk h ålla sig på defensiven ch andra hava en bestämd ffensiv tendens. vilken fta är så u tpräglad, att man, alltefter deras respeklive plitik, kan iakttaga ett ställningstagande ch pererande al l dcles sm i krigets strategi, till vilken detta i s j ~ilv a verket fta utgör fredstidens inledande manövrar. Sjöhandeln h ar i vissa stater en mera fredlig innebörd ch följer de mest inbringande vägarna ulan alt göra intrång på andras intressen, undl' r det a lt densamma i andra stater antager en karaktär mera ay frfcnsiv än av knkurrens. S{t uppträdde Tyskland i bö-rjan av detta århundrade, vari genm det framprvcerade elen rganiserade engelska mtverkan, sm förde till världskrigel Den, smj har lösta territriella prblem! eller säkra landgränser, är icke benägen att ingripa på det maritima mrådet i andra fall, än då det gäller verkligt livsviktiga behy. :\fcn insulära länder ch sådana med säkra ch välskyddade landgränser ha den naturliga lendensen att skaffa sig en stark sjömakt,.sm kan möjliggöra för dem att g[t mycket långt i alla avseenden. Den natin, sm äger vidsträckta klnier på andra sidan ]laven, kan icke undvara en förtänksam marinplitik, ty det existerar inga säkra b esittningar, sm man ick e kan behöva försvara en gång. Man b ehöver bant betrakta de successiva kartrna över k1nia la besittningar under de senaste århundradena. Ulan sjömakt riskerar den, sm åger klnier, a tt förlra dem, ch den sm icke har några, kan icke h eller tänka.sig att erövra klnier med andra medel än sjömakt. Krt sagt, världen är för närvarande allt annat än lugn ch fredlig, ch havet kmmer ännu alt bli sldclcpla tsen för stra strider m herraväldet över detsanuna. Och liksm i gångna tider knnner utgången av dessa strider att vara bestämmande för många flks öden: några kmma att dömas till förfall ch undergång, under det a lt andra där kmma att finna lösningen på sina livsprblem samt rikedm ch makt. I< nj'erenser, traktater ch lagar mt b igct. I en värld, sm är så litet t ilfredsställd ch fridfull, i:i r vimlet av knfercmser, traktater ch Jagar mt krigd elt mi.irkligt reaktinsfenmcn. Fredsidealct, sm tvivelaktigt är en av kristendmens grundvalar, synes äntligen hava funit vägen till många trendes hjärtan ch därifrån höja sig upp direkt till de skeptiska, trra ch fördmsfria»'slals.skälen» vi lka i alla tider hava baserat sig uteslutande på kalla beräkninga r ch egistiska inlrcssen. Brtsett från dem, vilka av mraliska skäl iir generöst intresserade av värdsliga frågr ch därför är djupt övcrtyg~de m den praktiska möjligheten att medelbart genmfö ra en allmän fred, i:ir massrna, snl! sluta sig till fredsrörelsen icke b esjälade av så upphöjda känslr, ut~n fastmc.ra ay e 1~ blind k ärlek till egna fördelar samt av benägenhet att under ~asta sig mödr ch uppffringar ch att riskera det egna!~v et för ett hyptetiskt allmånt bi:ista, inm vilket möjligheten hll medelbar persnlig vinning icke synes påtaglig. '

16 S:'t snart striden med vapnen efter världskriget upph ört, frtsatte kriget på det cknmliska mrådet, inm vilket för övrigt i våra dagar de mest mvälvande rörelserna ägt n 1n1, vare sig det gällt förhållandet mellan lika sciala klasser eller mellan lika flk. De kapitalistiska natinerna, vilka i gång. na dagar samlat rikedmar ch sn1 äga på råvarr rika territrier samt vidsträckta prduktiva klnier, hava,sökt h ålla de prletariska natinerna nere i underkastelse ch bel'oen dc med tillhjälp av det eknmiska vapnet, sm icke är mindre grymt än dc övriga. Härav kmmer det sig, att vissa flks plitiska berende icke mtsvaras av verkligt bel'oende; fri. hetcn är fastmer endast skenbar, då där finnes ett eknmiskt berc'ncle, sm mtverkar varje försök att slärka en natins maktställning ch sm ibland lyckas uttrka natinens livskällr. ~Ian kan icke säga, att samtliga hittills gjrda görsök a tt minska rustningarna ch begränsa knflikterna hava kmmit till några verkliga resultat. Kriget är icke någt slngs mänsklig sjukdm, från vilken man kan tillfriskna tack vare mer ell n mindre visa rd från ett mindretal bakm ljuset fönla ch m ycket intresserade, ity att kriget berr av dc eviga lagarna för flkens uppgång ch förfiall, gent emt vilka inga flks 1 cll inga flkklassers knservatism har nf1gt sm helst värde. Kriget har vidare sin stra lckelse, sm härleder sig från histrien, i vilken dc mest suggestiva gestalterna alltid är krigarnas, ch utövar en emtståndlig eggelse på all verklig ungdm, s m icke vill lyssna till de försiktiga råd, varmed pacifisterna vilja skönmåla det fridfulla njutandel av materiella ch intellektuella nöjen. Ungdmen vill i stället följa sin emtståndliga impuls att springa ch rusa på, rakt mt varje känd fara, ~; amt föraktar det stijj.asittanclels välbefinnande, sm får betalas med trftkigheten i ett händelsefattigt ch enfrmigt liv. Dc internatinella dmstlarna hava ingen möjlighet att uträtta någt, emedan det ännu existerar alltför många l il;: heter mellan staterna, ch m dc rika till varje pris vi lja ]la ,status qiw», är de faltiga tvungna att göra revlt. Om det vre möjlig t att påvisa, att vissa natiners erhörda rikedmar icke härleda sig från våld ch erövring, skulle man kunna medgiva det berättigade i detta den mältade natinens besittande, sm i så fall skulle lstå i mtsatsrförhållancle till våldet ch icke vara en direkt följd av detsamma. Natinernas Förbund är elen internatinella pacifismens stabila tempel, i vilket England är övel'stepräst ch Frankrike dess assistent. De övriga natinerna skicka sina representanter till Geneve egentligen för att under de högtidliga ceremnierna tjänstgöra såsm körsångare åt de båda slisterna. Knkreta resultat för det alhnänna bästa hava hittills icke uppnå tts vid höga rådet i Geneve. Hellr e än att vidmakthålla ett allt annat än fulländat >>'status quo >> brde förbundet sysselsätta sig med att skapa allmänt samförstånd i världen, varigenm varje behv kunde finna Jnöjlighet alt förverkligas ch varje kraft alt få sitt na Ludi ga ullpp ch leelas så, a tt elen bidrager till det gda men fäthindras att göra nå,gra DÖverlagda ch för det gemensamma bästa skadliga överwämningar. Sm grundval för det h ela skulle erfrdras ett nggrant stuclium av samtliga sta lers behv ch materiella resm ser för att medledning clärav söka del rättvisa jämviktsläget ch vidmakthälla detta genm lämpliga avvägningar av grundelementen. H e lire än all hålla knferenser för att minska dessa rustningar, sm är den undvikliga följden av rsakerna till bristen på internatinell jämvikt, vre del mcm ändamålsenli.gt alt faslställa dessa rsaker ch verkställa en allmän rcglenng av desamma, så att det rättvisa ch undviklina må k b unna inträffa utan knflikler ch svårigheter. Man brde, exempelvis, upprätta en internatinell kntrll över råvar rna, s~t att Yärlclens rikedmar icke såsm nu är fallet, stannade i händerna på några få, vilka i följd härav kunna diktera lagar för de f a l tiga samt upprätthålla del mest för hatliga av allt slaveri, den eknmiska träldmen. ;\{an hnrde vidare färdigställa några säkerhetsventiler för dc -ha- '

17 tincr, sm lida av överbeflkning, ch öppna prtarna till rika territrier, vilka nu ligga avundsamt utnyttjade ch näslan övergivna pa grund av snålheten hs någn makt ellr r fientligheten hs dess invånare. Vi.ssa klnier brde öpp na~ f6r allt slags verksamhet, från vilket land det än må vara, ch s~tied<::> för all emigratin, på så sätt bildande dc första cellerna i den hcg~l ksm:cpliliska stat, sm brde vara el('( stra.slulmajet för den pacifistiska internatinalismen. Mn denna internalinahsm, sm synes vara så uppfylld av ideal, synes i verkligheten leka med rd samt tjäna sm täckmantel för natinalistisk ch imperialistisk egism. Den saknar inm sig kraften av en fullödig övertygelse, av vilkrn man emtståndligt tvingas alt gripa sig an med de mest svårlösta prblem ch sm icke ger sig, förrän dc blivit löistn. Så har den gamla plitiken tagit sitt högsäte i Geneve ch spinner där trådarna till de spindelnät, sm den behöver för sin bedrägliga verksamhet. Ä ven för dc mest förhppningsful] a synes den tidpunklen icke vara nära förestående, d:l en allmän >> carta del lavr >> 1 ) för natinerna kan bliva i fullt samför.slåncl ch förtrende undertecknad. Det ~nda sitiva resultatet av aha avrustningsknferenserna har vunnits i \Vashing'ln, säkerligen därför att dc pmkti1ska amerikanarna hade insett, att sjömakterna efter viiridskriget villkrligen måste minska sina rustningar, snt blivit klssala ch i fredslid uthärdliga, särskilt i betraktande nv de efter krigets stra ansträngningar uttömda finansiella tillgångarna. Det blev därför möjligt att uppnå en överen<;kmmclsc, sm kunde kallas för dembilisering, men enelast i fdlga m dc stra pansrade skeppen, vilka då i några länd( r drabbats av ett förtjänt misstrende. För de lätta fartygen ch undervattensbåtarna var det icke möjligt att erhålla samstämmighet vid överenskmmelsen i \Vashingtn, ch icke 1 )»Carta del lavr» är ett av vederbörande myndighet i H : 1 - lien utfärdat dkument, genm vilket innehavarens såväl rättighd sm skyldighet till arbete garanteras ch fastställes. ö v r s. a n HL förrän flera å r senare lyckades Förenta Staterna, Strbritannien ch Japan att i Lndn uppnå.samförstånd i fråga m sjörustningarna, ett jämviktsläge, sm dck förrycktes av dc fransk -italienska reserverna. H.aden av sjömilitära knferenser är nu i ch med Japans utträde bruten, ch friheten i ör Jgsfartygsbygget ~ir i verkligheten {tlcrs t~illd, med 1y :Hföljande kapprustn ing::n-. Genm \Vashingtnövcrc nskmmcl.scn blev en viss hierkarkisk rdning fastslagen natinerna emellan på grundval av deras sjömilitära rustningar. Om det är sant.a lt, Neptun ii treudd är jrdens spira», så utgöras dc tre uddarna av Fön:n ta Statemas, SLrbr.itannicns ch Japans flttr. Överensshimmelse melln plitif..: 0ch nzstningur. Vi hava redan iakltagit, att ett lands utrikesplitik icke är någnting annat än strategi i verksamhet, varvid man pererar m ed na lincns samtlig'a krafter ch tillgångar för att löisa de lika prblemen dels i statens nrmala liv ~h dels fö r dess framtida blmstring. Vi se ckså, alt natinens väpnade.styrka uneler fredstidens ständigt pågående strategiska peratiner verka med sina ptentiella möjligheter, d. v. s i själva verket såsm ett förtäckt ht. En skicklig strateg kan på detta sätt fnrt.sätta i många år att gå från den ena framgången till den andra utan a lt bliva nödsakad att gripa till krig. Ju mera viljekraftig ch energisk han är, ch ju bättre han visar sig kunna behärska de plitiska lmafter, m ed vilka han manö vrerar, dest säkrare kmmer han att lyckas undvika att indraga sitt land i en väpnad knflikt, ehuru han för att imp ~era på mtståndaren då ch då kmmer farligt nära en dyhk knflikt. För att kunna på detta sätt leka med elden frdras det att besitta en sällsynt förmåga, i annat fall kunna de händelser,.sm tagit en farlig vändning, svårligen stppas a_v en crfaren ch trevande hand. Den, sm icke är vuxen uppgift, kan lätt bli förskräckt över elen förutseelda ver-

18 -104- kan, sm uppslå tt av,-issa av hnm själv skapade rsaker. Han låter sig då lätt ledas av de händelser, vilka han själv b,rde dirigera, med en resignerad fatalism, sm på etl ömkansvärt sätt avslöjar hans egen förmåga. Det är icke tänkbart, att en beslutsam, senfärdig ~ch s,rag statsman medvetet glider mt ett avgörande med vapnen, emedan han icke i tid förstår att med ett raskt ch pprtunt beslut lägga nt sin kurs. I dylikt fall kan man betrakta kriget såsm resultatet av en förfelad plitik ch icke såsnt dess åsyftade våldsamma utveckling. Den väpnade styrkans ptentiella understöd bör, i den (för att låna begrepp från strategien)»ffensiva» såväl sm i den»defensiva >> plitiken, vara grundat på verkligen befin t lig ch till medelbar användning färdig militär makt, men icke på skenbar sådan, vi lken förblir utan verkan i internatinella kretsar. där de m ilitära rustningarnas verkliga värde är tillräckligt känt. Man bör kmtma ihåg, huru klart Machiavelli har framhållit det ringa värdet av skrytsamma överdrifter:,, Det har alltid va.rit klka mäns mening, att ingenting är så färdigt ch säkert sm en sådan tnakts rykte. vi,lken,icke är grundad på egen styrka >>. Histrien visar, att detta den militära,styrkans ptentiella stöd icke alltid stått i paritet med den föt da plitiken. E n regering, sm gynnar industriens utveckling ch i följd därav berfrdrar en avsevärd ökning av i främsta rummet sjöhandeln, åt vilken den försöker att snabbt vinna marknader ch ullränga knkurrenter, kan lätt kmma att stöta mt nå!:"n strmakts stabili'scrade intressen. Regeringen i fråga ;~1ås te räkna med all en dylik målmedveten handelsplitik medför risker att råka i krig ch bör därför i tid förbereda sig, vare sig genm upprustning eller genm -en förutseende alliansplitik, anpassad efter den sannlika knflikten. Den kejserliga L:vska regringen, till exempel, hade drivit på landels expansin i sådan grad att utvecklingen av sjö,stridskrafterna försummats ch icke h ållit jämna steg med den snabba e~ pansin en, ch särskilt hade man försummat den realplitiska förberedelsen av nödvändiga allianser. Strbrittannien utnyttjade dessa <wagheter ch inväntade icke.deras brtarbetande, innan världen tvingades in i ett krig, sm för nämnda strmald var undgängligen nödvändigt. De regeringar, sm icke ständigt ch metdiskt underhålla sin krigsmakt, kunna möjligen implxlvisera en talrik arme samt ä ven i densamma uppväcka hänfö relse ch ffensiv anda, sm ibland kan ubföra underverk, även i.sådana fall, då tekniken ch utbildningsmetderna lämna en del övrigt att önska; kanske skulle en sådan regering ckså kunna inm ej alltför överdrivet lång tid skapa ett militärt flygvapen, ifall tillverkningsmöjligheter finnas, flygknsten är utbredd bland beflkningen samt flyglinjerna är många ch väl betjänade. Men den skulle icke kunna på mt.svamnde sätt imprvisera en fltta, sm, förutm mäktiga specialindustrier, kräver mån ga års arbete för att knstruera fartygen ch bygga örlgsbaserna.samt åratal av unelervisning ch intensiva övningar för att utbilda fficerare ch besättninga,r till att kunna fullgöra sin viktiga ch i högsta grad kmplicerade uppgift. Av dessa skäl lyckas endast de starka regeringarna,.sm regera ett land under lång tid ch kunna klart planlägga sitt Yel'k p å lång sikt, att skaffa sig en effektiv fltta. E ftersm kriget är ett för närvarande undvikligt fen In!en, f ramalstrat av alltför m ånga främmande ch kntrlle.rbara -element, är det rimligt att tr, att önskan m fred är likvärd ig med säkerhet för fred. De flk, smn inbilla sig att de kunna hålla kriget på av.ståncl endast med s in ensidiga vilja samt kri tisera de imprduktiva militärutgifterna ch den för krigsfaran grundläggande militarismen, hindra sina regeringar att sin plikt likmätigt för<bereda landets kr1gsmakt. Dessa f<ll\: få sedan möta den så avskydda krigiska hemsökelsen med tillräckliga medel. med risk att förlra allt eller åtrninstn e att prövning-en kmmer att räcka så mycket längre. Att väl förbereda sig för kriget innebär att tillkäm_pa sig fram Sång med minsta förlusler h att förkrta knfliktens var- T idsb if l i Sjöväsendet. 8

19 aktighel. Det flk, sm ppnerar sig mt en välbeh övlig krigsförberedelse ch visar sig n juggt på härför erfrderliga penningmedel, får sedan i kriget betala en ännu större trihut i bld. Om det vre möjligt att, vid uppgörandet av saldt för människförluslcrna i krig, beräkna den prcentuella del, vilken berlt på tillräcklig förberedelse, skulle man kmm a till siffrr,.sm måste göra det djupaste intryck. Det äi således intet tvivel m, ntt icke plitik ch stratpgi böra samarbeta. Ett exempel på fullständig överensstämmelse mellan plitik ch strategi h ar givits av två tyska strmän, Bismarck ch l\iltkc. Resullatct, det fransk-tyska kriget av 1870, kunde icke vara mera glänsande ch säkert. En djupgående k ännedm m militära frågr är nödvändi" för -den man eller den plitiska församling, sm h :1 r t) att på ändammsenligaslc sält fördela anslagsmedlen till dc tre militära grenarna arme, fltta ch flygvapen. Den större eller mindre anparten till var ch en av dem berr på, vilk<'l stöd respektive försva rsgren kan giva åt den natinella plitikens mest avgörande prblem, varvid vederbörlig betydelse bör tillmätas ckså mindre viktiga frågr, sm kunna tänk as väntat rycka upp i främsta planet. En gdtycklig föniclni n ~ efter intuitin eller efter enskilda ministrars yrkanden skulle vara meningslös. Av de tre försvarsgrenarna är ulan tvivel flttan den, sm löper största risken att icke bliva förstådd i länder u tan fasta sjötraditiner. Det är nämligen svårt för lekmann, n att inse flttans nödvändighet ch möjligheter, även m h a n gör jämförelser med andra slaler, med vilka det är möjligt att råka i kr.ig ch sm äga.effektiva sjöstridskrafter med et t förgånget av segrar ch stra resultat till.förmån för si tt lands strhet ch välstånd. I det plitiska spelet, sm alstrar ch sätter i verksamhet vänskapliga, likgiltiga eller fientliga käns1strömningar, hör en skicklig strateg, sm är välbekant med de stra tegisk a k ra , en i Ya r.ie <Särs kilt f~dl, kunna förbereda icke bltt dc nödvänd iga militära maktmedlen utan ckså en gynnsam internatinell atmsfär. Han kan göra detta så mycket bättre, ju mera hans rådgiva re, d. v. s. de högsta militära cheferna, Lit på h öjden av sin långt ifrån lätta uppgift. s~i. är emellertid icke alllid fallet, tvärtm se vi av histrien, all mcueimålli,ga förmågr m[mga gånger placerats i spetsen för de militära styrk rna, även uneler dc för vis-sa flks öden mest avgörande mmen ten. Efter att hava mntimnt detta miirkliga fenmen, förklarar Jmini delsamma så, att >> förbindelserna mellan statsöverh uvuden a ch deras undcrlvd::mde är st\ sällsynta ch så tillfälliga, alt man icke får förvåna sig över svårig"hctcn att sätla rätt m an på rä!l plats. >> Regeringarna i dc demkratiska ch ~cialisl tvrda länder na bekymra sig ~innn mindre m alt anförtr lcch;ingen a.v dc militära.s lyrkrna å t dc därför mest värdiga. Då parti- eller p a rl amentnri~ka h ~ins:vn kmma i främsta rummet ch härigenm dc militära. ä'l11betena anförtrs {tt plitiker utan någn sm helst kmpetens, brukar man acceptera cten man, sm dc av alltför bcgriin5acl vördnad för den militära rangrdningens >> tnbu >> trligen lidande mil i lära kretsarna IM i t kmma mest lill s~'nes inför ffenlligheten. l\1cn även då del finnes el t Yisst bcfrdringssystcm, :ir del icke säkert alt detta verkar på ett fuleinelat sått, så att den häste autmatiskt ch på krtast möjliga l id kmmer i täten. Vi skla i kapitlet m persnal ch materiel få se, huru svårt det är att få bcfrclringssystcmet nlt fungera på ett rättvist ch säkert.sätt. I icke-militära krcl:,ar, även plitiska sådana, gdtager man i allmänhet den militära ancicnnitetsrdningen, m icke prcci 5 sm en exakt gradering av förtjbinst ch skicklighet, så dck ut~ n ~ vive l <Såsm en tillräcklig garanti för värclcsätlningcn av IUanmskrna. }[arskalk de Villars var icke riktigt av denn a l~l enin g, då h an t räffande an märkte: >Ödet m edgivet icke allhd, a lt den till rangen äldste ckså är den dugligaste >>. Hela natinen är intressemd av valet av chef för varje rnirt.. t t ar lll'll1jstenum, sm h andhar enrm a finansiella medel,

20 -108- sm underkastar tusentals människr åratal av uppffringar ch.sm svarar för krigsförberedelsen, vilken, då den verkligen göres grundligt, ulgör den djup::ste l'oten till ~egcrn. Pa grund av den bristande kmpetensen hs icke militärer ch disciplinen hs dc underlydande, vilka är vana att tiga även då de ha avvikande mening, c,"istcrar det ingen verklig kn. trll över vad ministern gör. Om han begår misstag, såsm exempelvis.en sjöminisler skulle göra, ifall han insistcraflc pa byggandet av fartyg med tillräckliga egenskaper i strid mt åsikten hs sina bästa saklmnniga Tådgivare, skulle mång,t milliareler förslösas h bkstavligen kaslas i sjön. Den, sm i fredstid leder ch administrerar, brde i regeln ckså stå i spetsen under krig, detta på grund av den nära gemenskap ch det ömsesicliga berende, sm råder mellan förberedelsen ch gärningen, båda av mfattande ch kmplicerad beskaffenhet. Därför är valet av chef så utmrdentligt viktigt, ch vi kmma att närmare beröra de c1- frdediga chefsegenskaperna i slutet av denna bk. De antimilitaristiska länderna är just de, sm icke tr p å det milltära geniet ch sm icke göra sig ett begrepp m den andliga mångsidighet ch smidighet, sm kräves av en högste befälhavare, samt de upphöjda karaktärsegenskaper, sm är fi!r hnm frånkmliga. Det ä'l icke aum givet a tt kunna fram bringa klka, ri,ginella, väl avpassade, bes tämda ch kraftfulla ideer, ch segern är alltid, innan den blir en underbar verklighet, en glänsande ide. A v denna anledning bör man i de flesta fall söka anledningen till nederlaget icke i m:stäj' dighelerna utan hs människrna. Man måste nggrant u n dersöka egenskaperna hs den, sm verkställt förberedelsern.t, ch hs den. sm har knunenderat. Alltefter sm läsningen av denna bk frtgår, framslå dr icke vanliga egenskaper, sm förberedelsen av ch ledaneld av sjökriget kräva av en amiral; men för icke faekmän ii r det svårligen möjligt att bilda sig en riktig föreställning 0111 den peraliva verksamheten, s1n är ännu mycket mera kmplicerad än man kan beskriva. Högste befälhavarens tank e förmåga m åste vara klar ch säker milt i en virvel av säkra faktrer ch han måste med blixtens hastighet fatta de mest avgörande beslut. Så utmrdentliga förstånds- ch karaktärsegenskaper krävas måhända icke av någn vetenskapernas eller arbetets man, ty ingen annan måste förstå ch fatta samt besluta ch befalla på så ytterligt krt tid. Plitiken ch elen miiitäw verksamheten i krig... Sm b ekm~.t ålade.såväl den tyska sm den engelska phtjken uneler varielskriget respektive flttr att iakttaga ett i yttersta grad försiktigt uppträdande. Försvaret, kritiken ch plemiken beträfjfande denna åtgärd har givit upphv till ett enrmt antal artiklar, brschyrer ch böcker, ur vjlka man kan hämta både klara ideer ch en elfarenher, sm kan vara nyt.ti.g att håll~- i minnet. I kntinentalstaten Tyskland följde P?.h.~Ik en lantirsvarets riktlinjer ch begrep mycket litet av s~.foi: svaret, vilket påtvingades ett defensivt uppträdande, sm sarskilt uneler vissa för en ffensiv gynnsamma tidpunkter ~t~mera kan anses ha varit fullkmligt absurt. Rakt en 10 t asjkten hs rganisatören av elen tyska sjömakten stramiral :~.~1 ~iq~itz,."~~le man på det perativa ml'ådet 'på ett för- ~ a ngt salt tjllampa den bekanta riskprincipen. Denna prin Clp hade varit grundläggande för den tyska fllt.plitiken ch ~.ad e det petiska målet att förmå Strbritannien att icke lago'a l d c t>~ 1 ll1 ~.r I va~:en r den tyska världshandelns utveckling s:mt avsl~~.. acka na1~mcla land från att i sådant syfte våga sig P.a ett avgrande kng, sm kunde medföra alltför stra kända n sker. Sedan riskprincjpen slagit fel på det nwåde, för vilket den var avsedd, överflyttades den till ett annat, där den brde ha fått prö v as, men d.. ar man 1 stället endast tillämpade en svau l.ld d.... Bö;.~VJI _ av c~ ~tent1ella h~tc~, ~1amligen en rder till.. e, SJOflttan alt Jakttaga ett frs1ktrgt, för att icke säa::t n f as t an P'lS. t t.. l d "' - rn 1 tt r l. ]. a r 11!1c ra knfhkten. brde man ha gått till grun-.. c _ c SIV upp Ta( an e. Eftersm risktanken icke hade