Svar på Landstingets remisser gällande

Transkript

1 Ärende nr 14 Svar på Landstingets remisser gällande Handlingsplan för barns ch ungas uppväxtvillkr samt användandet av digitala verktyg 1

2 ~Tingsryds ~kmmun Kmmunstyrelsens arbetsutsktt SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 Au 378 Dnr 2014/ Svar på reginalledningsgrupp för flkhälsas remisser gällande handlingsplan för barns ch ungas uppväxtvillkr samt användandet av digitala verktyg Ledningsgruppen för reginal flkhälsa har sänt ut handlingsplaner för barns ch ungas uppväxtvillkr samt användandet av digitala verktyg. Remisserna har behandlats i scialnämnden ch bam- ch utbildningsnämnden ch förts samman i ett svar av tf. kanslichef/flkhälssamrdnare. Beslutsunderlag Scialnämnden 222, Bam- ch utbildningsnämnden 93, Sammanställning av svar på remissvar från bam- ch utbildningsnämnden ch scialnämnden, Beslut Kmmunstyrelsens arbetsutsktt föreslår kmmunstyrelsen besluta att anta sammanställning av svar från bam- ch utbildningsnämnden ch scialnämnden sm sitt eget yttrande samt översända det tillledningsgruppen för reginal flkhälsa. Exp: Reginalledningsgrupp för flkhälsa Justeran e

3 Bilaga Ks Au r.itingsryds ~kmmun Kmmunledningsförvaltningen Jörgen Wljk Till Kmmunstyrelsen 1(2) Förslag till yttrande från Tingsryds kmmun över handlingsplaner gällande barns ch ungas uppväxtvillkr samt användning av digitala verktyg Den reginala ledningsgruppen för flkhälsa i Krnbergs län har sänt ut två handlingsplaner på remiss; handlingsplaner gällande barns ch ungas uppväxtvillkr samt användning av digitala verktyg. Dessa är framtagna ur den antagna, länsgemensamma flkhälsplicyn. Kmmunstyrelsen i Tingsryds kmmun bad m yttrande fi ån scialnämnden ch barn- ch utbildningsnämnden. Scialnämndens yttrande över handlingspla n gällande barns ch ungas uppväxtvillkr Scialnämnden anser att handlingsplanen är ett bra dkument sm kan vara till hjälp både i det lkala ch reginala arbetet för flkhälsa för utsatta grupper. Ansvar för åtgärder är tydligt angivna ch förslagen till insatser hänger väl ihp mellan det lkala ch reginal planet. De framtagna indikatrerna är knkreta ch mätbara ch kmmer att tillsalrunans ge ett bra tmderlag för åtgärder ch planering. Handlingsplanen stämmer även väl överens med kmmunens övergripande visiner ch mål m attraktiv kmmun med hållbar utveckling. Det gör att förslag tilllkala åtgärder relativt enkelt kan lyftas in i knuntmens egna styrdkument Psitivt är ckså art befintliga nätverk ska kartläggas ch kpplas samman. Detta ser scialnänmdens m en mycket viktigt punkt då det fta finns en upplevelse lkalt av att det är för många samverkansgrupper/nätverk vilket leder till tydlighet ch rörighet. Det kan vara svårt i den mindre kmmunen att hitta representanter till lika nätverk ch srunverkansgrupper då va1:je ru1ställd har vida arbetsnuåden att täcka upp. Det är bättre att ha tidsbegränsade arbetsgrupper för en särskild fråga. Det finns en rjsk med att göra för många mätningar. Hm ska mätningama göras ch vem ansvarar? Redan j dag mäter verksamhetema en mängd fakta, både lkalt ch natinellt ch svarar på många enkäter. Det är bra m indjkatrerna kan ansluta till sådant scialnämnden redan mäter idag. Det är ckså viktigt att det skapas tydliga vägat föt vem sm ansvarar för uppföljning ch hm fakta ch infrmatin sprids så att framtaget material används sm underlag i beslutsprcessen. Scialnämndens yttrande över handlingsplan med inril{tning Jlå digitala verktyg t7~~ ~~rrv Tingsryds l<mmun Bx Tingsryd besöksaclres s Trggatan 12 Tingsryd telefn fax (vx) e-pst/hemsida l<mm unen@tingsryd.se

4 (2) Scialnämnden anser att handlingsplanen på ett bra sätt förtydligar mrådet "digitala verktyg" ch vad sm är prblematisk användning ch hm man kan arbeta förebyggande från srnåbam till ungdm/vuxen. Scialnämnden yttrar även att en kmplettering med handlingsplan för mrådet spel m pengar redan idag efterfrågas, då det råder str klarbet vern sm hal' ansvar för att hjälpa ungdmar/vuxna med spelberende. Barn- ch utbildningsnämndens yttrande övcj' handlingsplan gällande barns ch ungas uppväxtvijuwr samt användning av digitala verlrtyg Bam- ch utbildningsnämnden yttrar att förslagen presenterar väldigt stra ch övergripande förändringar sm skulle ge psitiv effekt för alla barn ch tmga i länet ch främst för den sm har särskilda svårigheter. Psitiva insatser i unga år kan påverka hela livssituatinen för dessa persner cb även ge samhällseknmiska vinster i etllängre tidspet spektiv. Barn ch utb.ild11ingsnämnden ser mycket psitivt på de fdreslagna åtgärderna i de båda handlingsplanerna ch att de ligger väl i tiden. Nämnden saknar dck ulfrtnatin m hur förslagen ska realiseras ch finansieras samt hur en priritering mellan förslagen ska göras. Yttrande från tf. kanslichef/fll<hälssamrdnare Jörgen W ijlc: Barn- ch utbildningsnämndens frågr m priritering~ finansiering ch realisering av åtgärclet besvaras bäst genm att citera bakgnmdstexten i remissen gällande l1andlingsplan för barns ch lul.gas uppväx.tvillkr: "Handlingsplanen utgår från visinen för målmråde 3 ch fkuserar på mråden där samverkan mellan aktörerna redru.1 firu1s eller skulle förstärkas ch utvecklas. Handlingsplanen utgör även ett kunskapslmclerlag med förslag till möjliga åtgärder vilka kan ligga till grund för framtagandet av lkala handlingsplaner." Ansvaret för hur h i vilken mån implementering sker lkalt är j Tingsryds kmmuns fall ett ansvar i första hand för respektive nämnd. Handlingsplanerna är inte tvingande, men det är tydliggjoji vilka åtgärder sm anses viktiga för målgruppema ch vem sm har ansvar dessa. Förslag till beslut: Knummstyrelsen beslutar att översända vanstående synpunkter till ledningsgruppen för reginal flkj1älsa sm Tingsryds kmmuns svru. på handlingsplaner gällande barns ch ungas uppväxtvnlkr samt användning av digitala verktyg. Tingsryds kmmun Bx Tingsryd besöksadress Trggatan 12 Tingsryd telefn fax (vx) e-pst/hem sida kmmunen@tingsryd.se

5 :lllfj'-111( 1L TINGSRYDS KOMMUN S~ANTRÄDESPROTOKOLL Scialnä:mnden SN /286 SN 092 Remiss, Länsgemensamma handlingsplaner i flldtälsarbetet för Krnbergs län Den reginala ledningsgruppen för flkhälsa i Krnbergs länhar sänt ut på remiss till knrrnunstyrelsen för$lag tilllänsgemensam handlingsplan "Barns ch ungas uppväxtvillkr ", samt "Förslag till länsgemensam handungsplan med inriktning på användning av digitala verktyg i Krnbergs län". Kmmunstyrelsen har översänt ärendet till scialnämnden för yttt ande senast Föreligger tjänsteskrivelse från IPO chefragubild Olssn med förslag till ytb:andet över länsgemensamma handlingsplaner för Krnbergs län. Scialnämnden beslutar Att tjänsteshivelse lämnas till kmmunstyrelsen sm yttrande över länsgemensamma handlingsplaner fr Krnbergs län. Exp: Kmmunstyrelsen Scialchef IDO chef 5 Utdrags~es tyrlcand e l Jy_,.,_n, 'lrr

6 Scialförvaltningen Avd chef IFO Ragnhild Olssn Tjänsteskrivelse 1 (2) Yttmnde över remiss angående länsgemensamma handlingsplaner l flkhälsarbetet Diarienr: 2014/ Bakgrund Den reginala ledningsgruppen för flkhälsa i Krnbergs län har sänt ut på remiss till kmmunstyrelsen förslag tilllänsgemensam handlingsplan "Barns ch ungas uppväxtvillkr ", samt. "Förslag tilllänsgemensam handlingsplan med inriktning på användning av digitala verktyg i Krnbergs län". Kmmunstyrelsen har översänt ärendet till scialnämnden för yttrande senast Handlingsplan Barn- ch ungas uppväxtvillkr Synpunkter Sammantaget är förslaget till handlingsplan B am ch ungas uppväxtvillkr ett bra dkument sm kan vara till hjälp både i det lkala ch reginala m bet~t för flkhälsarbetet för utsatta grupper. Förslaget innehåller både länsgemensamma insatser ch förslag tilllkala insatser sm hänger väl ihp.. För att följa utvecldingen av bams uppväxtvillkr ch hälsa har man tagit fram en rad indikatrer sm ska mätas ch följas upp regelbtmdet. Indikatrema är knkreta ch mätbara ch tillsammans kmmer de att kunna ge ett bra underlag för planering ch åtgärder. Handlingsplanen stämmer väl överens med kmmunens övergripande visiner ch mål m attraktiv krnn1un med hållbar utveclding. Förslag tilllkala åtgärder kan relativt enkelt lyftas in i kmmunens egna styrdkument Aktivitetema är överskådliga ch ansvar tydligt angivet. Risker I åtgärdsplan under mrådet strukturer ch rutiner för hur samverkan ska utvecldas, beskrivs hur man ska samla ch effektivisera användningen av resurser ch att befintliga nätverk samverkansgrupper ska kartläggas ch kpplas samman. Detta är en mycket viktig punkt då det ute i lkala verksamheter fta finns en upplevelse av tydlighet, rörighet ch för många samverkansgrupper/nätverk Det finns en risk med för mycket mätn!ngar. Hur ska mätningar göras ch vem ansvarar, redan idag mäter verksamheterna en mängd fakta, både lkalt ch natinellt ch svarar på många enkäter. Det är bra m indikatrer kan anslutas till sådant vi redan mäter idag. 6 ps(adress V besöksadress telefn Bchc 99 S. Str~atan (vx) fax e-pst/hemsida scialtjansten@tingsryd.se

7 (2) Det är viktigt att det skapas tydliga vägar vem sm ansvarar för uppföljning ch hur. fakta ch infrmatin sprids så att fi:amtaget material används sm underlag i beslutsprcessen. I mindre kmmtmer är det svårt att hitta representanter till lika nätverk/samverkansgrupper därför att man har så vida arbetsmråden. Bättre då med arbetsgiupper för en särskild fråga ch sedan upphör den arbetsgruppen när uppdraget är slutfört. Handlingsplan med i.mr.iktning på användning av digitala verktyg Syfte Handlingsplanen ska bidra till att barn, unga ch deras föräldrar ska få ett medvetet förhållningssätt till digitala verktyg ch dess användning. Längre fram kan handlingsplanen kmpletteras med mrådet spel m pengar. Synplmkter Handlingsplanen förtydligar på ett bra sätt mrådet digitala verktyg ch vad sm är prblematisk användning ch hur man kan arbeta förebyggande från småbarn till ungdm/vuxen. En kmplettering med handlingsplan för mrådet spel m pengar efterfrågas redan idag, då det råder str klarhet vem sm har ansvax för att hjälpa ungdmar/vuxna med spelberende. Förslag till beslut Att vanstående tjänsteshivelse lämnas till kmmunstyrelsen sm yttrande över länsgemensamma handlingsplaner för Krnbergs län. Ragnhild Olssn Avd chefindivid-ch familjemsrg 7

8 ~Tingsryds ~kmmun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(18) Barn- ch utbildningsnämnden BUN 93 Dm 2014/ Länsgemensamt flkhälsarbete Krnbergslän SklchefYngve Rehnström har.tillsammans med Katrin Karlssn sm är chef för Elevhälsan studerat förslagen rörande länsgemensamma handlingsplaner för Krnbergs län. Föreligger förslag till svar på remiss m: Förslag till handlingsplan för barns ch ungas uppväxtvillkr samt förslag tilllänsgemensam handlingsplan med inriktning på användning av digitala verktyg i Krnbergs län, bilaga 3. MBL-infrmatin har ägt rum den 18 september Barn- ch utbildningsnämnden vill att sklchef Yngve Rehnström kmpletterar remissvaret med följ ande tillägg; hur ska pririteringen ske mellan de lika föreslagna åtgärderna samt vem skall ta ansvar för den pririteringen? Barn- ch utbildningsnämnden beslutar att gdkänna förslag till remissvar med tillägget; hur ska pririteringen ske mellan de lika föreslagna åtgärderna samt vem skall ta ansvar för den pririteringen? samt att skicka remissvaret till kmmunstyrelsen. Exp:. Kmmunstyrelsen Justerande rl~ laljj. 8rtillagsbasty>kande.. ; ~0\L1-l0-03 Et::

9 Tingsryd ~ 1L:mmw"'1mll -~-: ;!:_u.m.ill. Barn- ch utbildningsförvaltningen Yngve Rehnström Oi barn. utbild ning@tingsryd.se 2CHl,it',. l j \l-. 6CC bilaga 3 BUN Till Kmmunstyrelsen L 'Yttrande angående förslag till Handlingsplan för barns ch ungas uppväxtvillkr 2015=18 samt förslag tilllänsgemensam handlingsplan med inriktning på användning av digitala verktyg ( 18 i Krnbergs län Chefen för elevhälsan har, tillsammans med sklchefen, studerat förslagen ch föreslår följande yttrande: Förslagen presenterar flera väldigt bra, stra ch övergripande förändringar sm skulle ge psitiv effekt för alla barn ch unga i länet ch främst för dem sm har särskilda svårigheter. Psitiva insatser i unga år kan påverka hela livssituatinen för dessa persner ch även ge samhällseknmiska vinster i ett längre tidsperspektiv.. ( Vi ser mycket psitivt på de föreslagna åtgärderna i båda handlingsplanerna ch att de ligger väl i tiden. Det vi saknar i förslagen är hur de skall realiseras samt hur fmansieringen skall ske. Det är stra förändringar sm förslås sm ckså kmmer att kräva stra resurser. Hur skall detta :fmansieras? Förslag till beslut: Att gdkänna vanstående förslag till yttrande ch skicka detta till kmmunstyrelsen. Tingsryds km~~-:t11e Bx Tingsryd telefn fax (vx) e~ pst/hemsida barn.utbildnin,g@tingsryd.se

10 ;t.tyj'fly 9L UinsgemenGamt flkhälaarbete Klnbctg; liln 4vt j[ :L9Kj2J 'i Reginalledningsgrupp flkhälsa Eva Petterssn Lindberg Kmmunstyrelsen, Alvesta kmmun Kmmunstyrelsen, Lesseb kmmun Kmmunstyrelsen, Ljungby kmmun Kmmunstyrelsen, Markaryds kmmun Kmmunstyrelsen, Tingsryds kmmun Kmmunstyrelsen, Växjö kmmun Kmmunstyrelsen, Uppvidinge kmmun Kmmunstyrelsen 1 Älmhults kmmun Landstingsstyre Isen, Landstinget Krnberg Länsstyrelsen i Krnbergs län Reginstyrelsen, Reginfrbundet södra Småland Remiss länsgemensamma handlingsplaner för Krnbergs län Sedan 2012 har vi i Krnberg en länsgemensam flkhälsplicy sm anger riktningen fåt flkhälsarbetet i länet. Ett unikt samarbete där samtliga kmmuner, landstinget, reginförbundet ch länsstyrelsen kmmit samman med visinen En gd hälsa fr alla! Föt hållbar utveckling ch tillväxt i Krnbergs län. Fkus fr de kmmande åren kmmer att vara barns ch ungas uppväxtvillkr ch ANDTSmrådet (Alkhl, Narktika, Dpning, Tbak ch Spel). Till detta har förslag på länsgemensamma handlingsplaner nu ftmulerats i samverkan mellan samtliga aktörer. I bifgade förslag till handlingsplaner anges både länsgemensamma insatser ch förslag till lkala ins&tser. Ledningsgruppen önskat nu få synpunkter på förslagen illl1an de slutligt kan faststä Ilas. Eventuella synpunkter skickas till senast den 17 ktber 2014 till flkhälsutvecklare HannaLunding via e-pst hanna. lunding@ltkrnberg.se eller till Flkhälsenheten Landstinget Krnberg, Bx 1223, Växjö. Martin Myrskg Ordförande Reginalledningsgrupp flkhälsa 10

11 I.Aiugemensamt fjidll.ilcoclrbt.c: Krnberga tlln Reginal ledningsgrupp flkhälsa Eva Petterssn Lindberg Reginal ledningsgrupp flkhälsa Christina Nyquist, Lesseb kmmun Eva Petterssn Lindberg, Landstinget Krnberg Kristuna Ksunen Erikssn, Alvesta kmmun Laila Jeppssn, Tingsryds kmmun Lennart Jhanssn, Länsstyrelsen i Krnbergs län Martin Myrsk g, Landstinget Krnberg, rdf Ove Dahl, Växjö kmmun Peter Hgla, Reginförbtmdet södra Småland P-0 Ekelund, Uppvidinge kmmun Rland Eiman, Ljungby knunun Svante Melander, Markaryds knunun Tmas Rikse, Älmhults kmmun Reginal arbetsgrupp flkhälsa Anders Olssn, Alvesta kmmun Anette Anderssn, Älmhults kmmun Annika Perssn, Uppvidinge kmmun Anna Ståhl, Länsstyrelsen i Krnbergs län Camilla Thure, Lesseb kmmun Eva Petterssn Lindberg, Landstinget Krnberg Hanna Lunding, Landstinget Krnberg Jennie Rnefrs, Ljungby kmrmm Jörgen Blmmendahl Gustavssn, Växjö kmmun Jörgen Wijk, Tingstyds knunun Marita Erikssn, Reginförbundet södra Småland OJa Eknr, Markatyds kmmun 11

12 Uinsaemensamt flkhälsarbete K1nbe1gs llin Förslag till handlingsplan - Barns ch ungas uppväxtvillkr 2015 p 2018 Intrduktin År 2012 antgs en länsgemensam flkhälsplicy för Krnbergs län med visinen En gd hälsa för alfa l För hållbar utveckling ch tillväxt i f( rnabergs lön. l plicyn pririterades två av flkhälsplitikens 111nålrnråden; målmråde 3, barns ch ungas uppväxtvillkr ch målmråde 11, ANDTS. En jämlik hälsa är ett övergripande mål för flkhälsarbetet i länet liksm på natinell nivå. 1 Detta innebär att det utöver generella insatser för att stärka flkhälsan behövs särskilda insatser till såt bara ch utsatta grupper. Tidiga ch förebyggande insatser, särskilt under barndn1en, är en långsiktig scial investering sm generar samhällseknmiska vinster på sikt. Att satsa på barn ch unga är därför viktigt för en hållbar utveckling. Framtagande av handlingsplan För att knkretisera ch förverkliga intentinerna i flkhälsplicyn gä llande målmråde 3 gavs reginal arbetsgrupp f lkhä lsa uppdraget att ta fram en länsgemensam handlingsplan av den reginala ledningsgruppen. En skrivargrupp bestående av representanter från kmmun, landsting ch länsstyrelse fick ett särskilt ansvar för sl<rivandeprcessen. Under arbetsprcessen har natinella underlag granskats. Gruppen har även tagit del av Malmökmmissinen ch Östgötakmmissinens arbete ch resultat. Utvalda prfessinella i länet har intervjuats ch lämnat synpunkter. Länets elevråd har varit delaktiga genm att dela med sig av barns ch ungas åsil<ter. 2 Uppföljning ch revidering Reginal arbetsgrupp flkhälsa ansvarar för en årlig uppföljning av handlingsplanen med återrapprtering till reginal ledningsgrupp flkhälsa. Handlingsplanen revideras en gång per mandatperid samt i samband med eventuella förändringar i den länsgemensamma flkhälsplicyn. ll<rnbergs län följs sedan 2003, vart tredje år, barns ch ungdmars egen upplevelse av hälsa ch levnadsvanr genm enkäten Barns- ch ungdmars hälsa ch levnadsvanr. 3 För att kmplettera denna rekmmenderas att följande indikatrer för barns uppväxtvillkr ch hälsa följs regelbundet. läs/skrivkunnighet i åk3 sklfrånvar Behörighet till gymnasiet Genmförd gymnasieskla efter 4 år Simkunnighet vid 9 års ålder Antalet barn 4 år med fetma eller övervikt Tandhälsa Utbildning ch medellivslängd Ohälstal16-64 år Ungdmsarbetslöshet Barn i eknmiskt utsatta hushåll Antalet barn (8 mån) sm utsätts för passiv rökning 1 Regeringskansliet (2002) 2 Landstinget Krnberg (2014) 3 Landstinget Krnberg (2014) 1 12

13 Lönsgettltmsaml flkbmsartete Krnbergs län Fkus för handlingsplan Handlingsplanen utgår från visinen för målmråde 3 ch fkuserar på mråden där samverkan mellan aktörerna 4 redan finns eller skulle kunna förstärkas ch utvecklas. Handlingsplanen utgör även ett kunskapsunderlag med förslag till möjliga åtgärder vilka kan ligga till grund för framtagandet av lka la handllngsplaner. Handlingsplanen kmpletteras med en separat plan för mrådet användning av digitala verktyg ( ). En länsgemensam handlingsplan finns även för alkhl, narktika, dping ch tbak ( ). Visinen l Krnberg satsar vi på barn från födseln ch ger varje barn möjlighet att utvecldas ptimalt efter sina egna förutsättningar. Alla barn ch unga: är delaktiga i frågr sm berör dem, har tillgång till trygga vuxna ch en försl~la av gd kvalitet, har en trygg sklgång, går ut grundsklan med gdkända betyg ch har möjlighet att fullfölja en gymnasiel1tbildning, har möjlighet till frtsatta studiel', arbete eller annan meningsfull sysselsättning efter avslutad sklgång, hartillgång till en psitiv fritid ch gda miljöer, har möjlighet till ku lturupplevelser ch eget skapande, " har tillgång till en gd ch lättillgänglig vård, sm riskerar hälsa eller befinner sig i riskmiljöer uppmärksammas i ett tidigt skede ch får den hjälp ch det stöd sm behövs. Viktiga förutsättningar fö1 att nå visinen: Långsiktig planering med ett barn- ch genusperspektiv. Insatser ska ske tidigt i livet ch tidigt i ett förlpp. Skillnader i scieknmisk bakgrund ska kmpenseras. e Arbete ska ske utifrån frskning ch aktuellt kunskapsläge. Det ska finnas fungerande strukturer ch rutiner för samverkan på alla nivåer. e Hälsläget ska följas ch analyseras. '~ Alvesta kmmun, Lesseb kmmun, Ljungby kmmun, Markaryds kmmun, Tingsryds kmmun, Uppvidinge kmmun, Växjö kmmun, Älmhult kmmun, Länsstyrelsen i Krnbergs län, Reginförbundet södra Småland, Landstinget Krnberg. 2 13

14 Cl ' Länsgemensamt flkhälsarbete Krnbergs län Länsgemensam åtgärdsplan med förslag till lkala åtgärder Åtgä rdsplanen syftar till ett länsgemensamt utvecklingsarbete. Då det länsgemensamma arbetet behöver kmpletteras med arbete på lka l nivå finns även förslag till sådana åtgärderfrmulerade. Planen utgår från barnknventinen vilket redvisas under respektive mråde. l pratbubblrna synliggörs ckså röster från elever runt m i länet. strukturer ch rutiner för samverkan sl<a utvecklas Barnets bästa ska vara vägledande ch sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande ch vid alla åtgärder sm rör barn (artlkel3). Barnets rätt till utveckling kräver att vi ser till hela barnet ch dess livssituatin. En helhetssyn kräver samarbete över rganisatins-, förvaltnings- ch verksamhetsgränser (artikel G). Dialg ch samrdning mellan aktörer på alla nivåer bör utvecklas ch förbättras. Samverkan ska alltid sätta barnets behv i centrum. l flera kmmuner har samverkansteam redan startats. 5 Samlkalisatin, att samla kmpetens under ett tak, underlättar samverkan ch förenklar för barn ch familjer att kmma i kntakt med lika aktörer. 6 Detta är särskilt viktigt för barn ch familjer med särski lda behv. Länsgem ensamma åtgärder Ansvar Samverkans Uppföljning parter För att samla ch effektivisera användningen av Reginal Alla berörda Genmförd resurser ska befintliga länsgemensamma nätverk ch ledningsgrupp myndigheter kartläggning. samverkansgrupper, inm mrådet barn ch unga, flkhälsa ch ideburna Uppföljning av 7 kartläggas ch kpplas samman. rganisatiner länsgemensam strukt ur Skapa en länsgemensam plattfrm på webben för Reginal Alla berörda Utvecklad webbarbetet inm mrådet barn ch unga. Plattfrmen ska ledningsgrupp myndigheter plattfrm fungera sm ett frum ch stöd för flkhälsa ch ideburna förbättringsarbete, metdutveckling ch utbildning. rganisatiner Infrmatin m länsgemensamma prjekt ch samverkansavtal ska finnas på hemsidan. Förstag på lkala åt gärder a Samla kmpetens runt barn ch familjer, skapa naturliga kntakttillfällen, öka tillgängligheten till expertis ch avdramat isera kntakt med scia ltjänsten genm exempelvis familjecentraler. 8 Samverkan mellan lika förvaltningar ch landsting/kmmun kan utvecklas genm l l~ala samverkansgrupper/team i alla kmmuner. Ett tydligt uppdrag ch mandat för arbetet, täta ch regelbundna möten är identifierade framgångsfaktrer för att utveckla teamsamverkan. 9 5 Två exempel är Samverkansteam i Markaryds kmmun; Barnens bästa i Braås i Växjö kmmun. 6 Regeringskansliet (2013b); Scialstyrelsen (2008); Västra Götalands Reginen (2009) 7 Exempel på befintliga nätverk är Det gda föräldraskapet, SUF-nätverk, SALUT, tvärgrupp barn, nätverket för ensamkmmande barn etc. 8 Regeringskansliet (2013b); Scialstyrelsen (2008); Västra götalandsreginen (2009) 9 Markaryds kmmun (2012); Landstinget Krnberg (2013) 14 3

15 "... e G eeg 3e Krnbergs län Länsgemensamt flkhälsarbete l<mpetens, l~unskap ch m etder sl<a förstärl<as ch utvecklas Alla sm arbetar med ch för barn har ett ansvar att priritera ch förverkliga barnets rättigheter i sin verksamhet (artlke14). Barnets rättigheter ska kunna msättas praktiskt, vilket kräver kunskap ch kmpetens (artikel42). Tidig upptäckt ch effektiva insatser kräver kunskap, kmpetens ch tillgång till utvärderade ch verksamma metder. Att stödja kunskaps- ch metdutveckling samt samrdna utbildningsinsatser i länet är en viktig uppgift för det länsgemensamma arbetet. Länsgem ensamma åtgärder Ansvar Samverkans Samrdna länsövergripande utbildningar via nätverket SALUT. Kmmun landsting länsstyrelse RFSS parter Uppföljning Årlig redvisning från nätverket Ta fram en årlig plan för länsgemensam kmpetensutveckling via nätverket SALUT. Områden sm bör inkluderas är barns behv/utveckling, psykisk hälsa/hälsa, knsekvenser av våld ch missbruk. Även etnicitet, migratin ch kulturella aspekter är viktiga mråden. Kmmun landsting l änsstyrelse RFSS Framtagen plan Antal utbildningar/ deltagare/ spridning över länet Barns delal<tighet i frågr sm berör dem ska öka Barnknventinen slår fast att barn har rätt att vara delaktiga i alla frågr sm rör dem (arlikel12). Delaktigheten ska vara anpassad till barnen ch utgå f rån alla barns lika värde ch rätt att inte diskrimineras lartikel2l. För att säkra barns delaktig bör strukt urer ch rutiner skapas sm underlättar barnrättsbaserade beslutsprcesser på lika nivåer. Barn ch unga ska ges möjlighet till inflytande över sin egen närmiljö. Barns ch ungas berendeställning gentemt vuxna kräver att varje rganisatin medvetet arbetar för att inhämta ch företräda deras åsikter. Det ör vikugt att vuxna alltid lyssnr på ss. Alltid t lla smtal på allvr ch lyssn ndr barnet berättar någt Förslag på lkala åtgärder e Ta fram tydliga planer ch strategier för barns delaktighet inm rganisatinen för att stärka barns rätt till delaktighet i frågr/beslut sm berör dem på lika nivåer. 15 4

16 r, l) O Länsgemensami flkhälsarbete (\ Krnbergs län Alla bar n ch unga ska ha tillgång t ill trygga vuxna Föräldrar har ansvar för sitt barn. De ska utgå från barnets bästa ch frtlöpande utveckling för att ge barnet lämplig guidning i fönerkligandet av sina rättigheter (artikel s). Båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnet, vilket inkluderar ansvaret för barnets utveckling ch uppfstran samt en gd levnad sstandard ch scial trygghet (artlkel 18,26 ch 27) Vuxna sam vågr säga t/il när det händer någt. Br p6 att lyssna, Lugn, snäll cll hjölpsm. Lagm s träng ch snäll. Trygghet är ett grundläggande behv ch trygga vuxna ska finnas i alla verksamheter där barn ch unga befinner sig. Behvet framgår tydligt av den enkät sm genmfördes bland länets elevråd. 10 Allra störst betydelse har föräldrarna/vårdnadshavarna för barnets hä lsa ch utveckling. Den natinella strategin för generellt föräldrastöd syftar till att alla föräldrar ska erbjudas samma möjligheter t ill stöd ch hjälp. Den bärande tanken är att bygga vidare på befintliga strukturer, främja samverkan ch skapa förutsättningar för föräldrar att mötas. 11 Länsgemensamma åtgärder Det gda föräldraskapet är en länsgemensam nätverksplattfrm sm börförvaltas ch utvecklas. En översyn bör göras av rganisatin, struktur ch resursbehv. Utveckla det länsgemensamma arbetet med generellt föräldrastöd 0-18 år. l detta ska det ingå att skapa strategier/metder för att öka föräldrars delaktighet i försklan, sklan samt att stärka föräldrarllen. Ansvar Reginal ledningsgrupp flkhälsa Reginal ledningsgrupp flkhälsa Samverkans parter Ideburna rganisatiner Uppföljning Genmförd översyn Uppföljning av arbetet med föräldrastöd Utveckla strategier för föråldrastöd riktat till föräldrar med särskilda behv. Exempelvis barn eller föräldrar med funktinsnedsättning, kgnitiva svårigheter inklusive intellektuell funktinsnedsättning, unga föräldrar, föräldrar med psykscial prblematik eller med annat språk än svensl<a. 12 Reginal ledningsgrupp flkhälsa Ideburna rganisatiner Uppföljning av riktat föråldrastöd Förslag till ll<ala åtgärder Ta fram strategier för mttagande av nyanlända familjer med uppehållstillstånd. Faktrer att ta hänsyn till är bland annat språkutveckling, sklgång, föräldraskap samt hur persner med kulturkmpetens, exempelvis samhälls- ch hälskmmunikatörer (SHI<), kan användas sm brbyggare i a rbetet. 13 Skapa mötesplatser med fkus språk ch föräldraskap för hemmavarande föräldrar med barn i förskleåldern. 10 Landstinget Krnberg (2014) 11 Flkhälsmyndigheten (2014) 12 Föreningen Sveriges habiliteringschefer (2010); Sveriges kmmuner ch landsting (2014a); Brun, L (2012). 13 Exempelvis Linköpings kmmun ch Landningsbanan Växjö kmmun s 16

17 Länsgemensamt flkhblsarbete Krnbergs län Alla barn sl<a ha tillgång till en förskla av gd kvalitet Barnets bästa ska vara vägledande ch sättas i främsta rummet vid allt beslutsfattande ch vid alla åtgärder sm rör barn (artikel3). Barn har rätt till utbildning i en förskla ch skla (artikel 28 ch 29) sm möjliggör barnets utveckling ch lärande (artikel 6). De tidiga åren är av str betydelse för barns utveckling ch framtida hälsa. Detta gör försklan till en viktig arena för barns ch ungas hälsa. 14 Genm att ge stöd i den mentala ch språkliga utvecklingen ökar barnets möjlighet till en gd utveckling. 15 Eftersm scieknmisl<a bakgrund har str betydelse för läsförmågan är det viktigt att arbeta med läsutveclding, läsförståelse ch hemspråk utifrån ett jämlikhetsperspektiv? 6 Försklans verksamhet, gruppsammansättning ch gruppstrlek ska utgå från barnets bästa. Utöver det pedaggiska innehållet ska barnets behv av närhet ch trygghet tillgdses. 17 Detta gäller för alla barn men inte minst för barn under tre år. Barnets ch inte i första hand föräldrarnas behv ska avgöra möjlighet till förskleplats. Barn sm behöver stimulans ch stöd i sin utveckling ska berende av ålder erbjudas plats, m inte detta kan tillgdses på annat sätt. 18 Färskleplats bör då erbjudas även m barnet inte har symptm eller utvecklingsförsen inga r, En förskla av gd kvalitet kräver närvarande, trygga vuxna ch en gd arbetsmiljö. Förslag t ill ll<a la åtgärder Se överförsklans kvalitet. Detta hand lar bland annat m gruppstrlek ch persnalen möjlighet t il l kmpetensutveckling. Utveckla metder för arbetet med barn sm behöver extra stöd i sin språkutveckling ch/eller mentala utveckling {anknytning/mentalisering). 19 l detta arbete är bland annat specialpedaggiskt stöd ch handledning till pedagger viktigt. Ge barn med annat mdersmål än svenska möjlighet att utveckla både det svenska språket ch sitt mdersmål. 20 Förstärka ch utveckla samverkan mellan förskla, barnhälsvård ch scialtjänst mkring barn sm far illa, riskerar hälsa eller är i behv av extra stöd för sin utveckling. Förstärka elevhälsans uppdrag mt försklan. 14 Marmt M. (2008) 15 Hagström B. (2010) 16 sklverket (2011) 17 Brberg, Hagström (2012) 18 sklverket (2010) 19 Hagström B. (2010) 20 sklverket (2013} 17 6

18 . G e O '..,... 8 Länsgemensam l flkhälsarbete (;e Krnbergs län Öl<a förutsättningarna för att alla barn ch unga sl<a ha en t rygg sklgång, gå ut grundsl<oian med gdl<ända betyg ch ha möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning Viktigttt ha många vuxna i närheten. Läxhjälp. Rastvakter Br, kunniga ch snälla lärare. Viktigt att ha en sklsköterska, helst varje dg. Barn har rätt till utbildning i en förskla ch skla (artikel 28 ch 29) sm möjliggör barnets utveckling ch lärande (artikel G). Barn har rätt att känna sig respekterade ch trygga i sklan, sklans regler ska respektera barnets rättigheter ch alla frmer av mbbning ch trakasserier ska förebyggas ch hanteras skyndsamt (artikel2, 19 ch 29). Barn ch unga sm inte når sklans mål är en högriskgrupp för framtida psyksciala prblem. Detta gör sklan till en viktig arena för barn ch ungas hälsa. En inkluderande skla innebär att alla barn ges möjligheten att nå sina mål. Siwlan är en skyddande faktr ch ska ha en kmpensatrisk rll. Detta innebär att elevers scieknmiska bakgrund ch resurser i hemmet inte ska tillåtas vara avgörande för elevens resultat i sklan. 21 En skla av gd kvalitet kräver gda pedagger, närvarande trygga vuxna ch en gd arbetsmiljö. Pedaggiken ch lärarens rll betnades av eleverna i elevrådsenkäten. l enkäten angavs även elevhälsan sm en viktig resurs i sklan ch arbetsr, lugn ch r skattades högt. 22 Förslag till ll<ala åtgärder Frt sätta att utveckla arbetet med närvarsystem i sklan. Genm en systematisk närvarruti n, åtgärdstrappa ch datriserad närvarkntrll kan möjligheten till tidig upptäckt ch interventin öka. 23 Förstärka arbetet med tidig ch kntinuerlig uppföljning av studieresultat följt av stödåtgärder vid behv, exempelvis åtgärder för att öka läs- ch skrivförrnåga samt läsförståelse. 24 Frtsätta att stödja språkutvecklingen för barn med annat mdersmål än svenska genm att erbjuda stöd i det egna mdersmålet. Samverkan mellan kmmuner kan öka möjligheten att ge alla barn stöd. Tydliggöra infrmatinsöverföring m elevens situatin ch specifika behv. För att inte tappa värdefull infrmatin sm ger möjlighet till tidiga insatser behöver infrmatinsöverföringen mellan förskla till skla, lika stadier ch sklr, bli tydlig ch mer effektiv. Säkra en lättillgänglig elevhälsa. Skapa gd tillgång t ill en sam lad medicinsk, psyklgisk ch psykscial kmpetens i sklan vilket ger ökad möjlighet till tidig upptäckt ch interventin. 25 Säkra tillgången till ett aktivt ch fungerande elevråd för att öka förutsättningarna för elevers delaktighet. Skapa tillgång tillläxhjälp så att alla barn, även de med bristande stöd i hemmet, ges ökad 21 Specialpedaggiska sklmyndigheten (2013); Sklverket (2011); Natinellt kmpetenscentrum anhöriga (2014) 22 Landstinget Krnberg (2014) 23 Sveriges kmmuner ch landsting (2013); Scialstyrelsen (2014b) 24 sklverket (2011); Natinellt kmpetenscentrum anhöriga (2014) 25 Sveriges Riksdag (2010); Scialstyrelsen (2014b) 18 7

19 ~Je tt e e aae ' e 0 1 Q Länsgemensamt fl'k.halsarbele Krnbetgs län möjlighet att nå sina mål. Förstärka sklans kunskapsbaserade arbete mt diskriminering ch mbbing. Öka vuxennänarn i sklan genm exempelvis rastvakter ch att fler vuxna deltar i sklmåltider. 26 Kmpetensutveckling inm sklan ch scia ltjänst rörande kgnitiva svå righeter. 27 Skapa möjligheter för ökat teknikstöd i sklan för barn ch unga med kgnitiva svå righeter. Kartlägga behv av persnellt stöd i klassrummet, exempelvis tillgång till lärare, specia lpedagg, mdersmålsstöd ch elevass istenter samt yrkesgruppernas behv av kmpetensutveckling. 28 Arbeta för att mtverka gymnasieavhpp, exempelvis genm ungdms- ch lärarcacher, samt ge stöd till unga sm har hppat av gymnasiesklan. 29 Förstärka sklans arbete för att förbättra barns levnadsvanr; mat, fysisk aktivitet ch ANDTS. 26 Landstinget Krnberg (2014) v Falkenrth Åquist, A. (2013); Reginförbundet södra Småland (2014) 28 Falkenrth Åquist, A. (2013) 29 Svenska ESF-rådet (2013) 19 8

20 a aee e cte M e00 Länsgemensamt tlkhälsarbete Krnbergs län Alla barn ch unga har möjlighet till frtsatta studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning efter avslutad sklgång Barn har rätt t ill studievägledning ch stöd under utbildningen så att de utifrån sina egna förutsättningar kan kvalificera sig för frtsatta studier, arbete eller annan meningsfull sysselsätt ning efter avslutad sklgång (artikel23, 28 ch 29). Att aktivt delta i arbetslivet, möjligheten till egen försörjning ch meningsfull sysselsättning, är av str betydelse för hälsan. För en str del av ungdmsgruppen fungerar övergången från skla till arbetsliv relativt väl. Även m det förekmmer en perid utan arbete brukar detta vara snabbt övergående? Smmarlvsentrepren örörtt rekmmendera. Om man inte mår bra l ung ålder kan det paverka frmtiden Annars kan det g6 sämre r sklan eller frmtiden Det finns dck en grupp unga sm stå r utanför arbetsmarknaden, unga sm varken arbetar eller studerar (UVAS). Inm denna grupp finns trligen de sm med högsannlikhet riskerar att hamna i ett permanent utanförskap. 31 Dessa unga är i strt behv av stöd för att etablera sig i arbetslivet eller påbörja studier. Förslag till lkala åtgärder Möjlighet till feriearbete för ungdmar. Förstärka ch utveckla arbetet med unga sm stårutanför arbetsmarknaden. 32 Kmpetensutveckla persnal sm arbetar med unga arbetslösa, exempelvis cacher ch försörjningsstöd, angående fakt rer sm påverkar psykisk hä lsa/hälsa. Utveckla hä lssamtal samt basutbildning i mentala strategier, känslha ntering, levnadsvanr etc. för målgruppen unga arbetslösa. 30 Arbetsförmedlingen (2013) 31 Eurpean fundatin f the imprvement f living and wrking cnditins (2012); Temagruppen unga i arbetslivet (2013) 32 Växjö kmmun (2014b) 9 20

21 CIOO... e t.> L.änsgernensamt tlkhälsarbete :: Krnbergs län Alla barn ch unga har tillgång till en psitiv fritid ch gda miljöer ) Sömn, br mt, mtin. Att fritidsgården är tillgänglig för alla/ Trygg när mn ska gå någnstans Barn har rätt tilllek ch fritid. Det ska finnas en balans mellan skla, lek ch fritidsaktiviteter sm ger barn en möjlighet att återhämta sig, genm bland annat vila. Fritidsaktiviteter ska vara frivilliga ch anpassade till barnets ålder ch mgnad (artikel31). Barn har rätt till trygga ch hälssamma miljöer sm förebygger barnlycksfall ch sm uppmärksammar barn sm far illa (artlkel24 ch 19). ttbr utbud i t, så att alla ~ara med. Att uppmuntrad. Samhä llet ansvarar för att ge barn förutsättningar att växa upp utan expnering för miljöfaktrer sm påverkar hälsan negativt. Barn ch unga har rätt att vistas på alkhl-, drg- ch rökfria sciala arenr. De bör ckså erbjudas en gd miljö med tillgång till grönmråden ch platser för spntanlek. 33 För trygga miljöer krävs vuxennärvar. Det handlar dels m att vuxenvärlden ser ch reagerar på det sm händer. Det handlar ckså m att bygga trygga, tillitsfulla relatiner. Detta framgår även av elevrådsenkäten? 4 För all planering sm rör barn ch unga är även jämlikhets- ch genusperspektivet är viktigt. Länsgem ensamma åtgärder Utreda behv av förbättringar av barns miljö i Krnbergs län utifrån enkäten Barn, miljö ch hälsa. Föreningslivet är en vilctig del i barns ch ungas möjlighet till en psitiv fritid. Vid stöd till föreningslivet är det viktigt attjämlikhet ch genusperspelctlvet ligger till grund för fördelning av resurser. Säkra gång/cykelvägar ch tillgång till trygg k Il el<t ivt ra f i k. Ansvar Landsting Kmmun länsstyrelse l<mmun Landsting Länsstyrelse l<mmun RFSS Samverkans parter Ideburna rganisatiner Uppföljning Uppföljning av utredning Uppföljning av resursfördelning Uppföljning av statistik Förslag till lkala åtgärder Skapa möjligheter för barn sm har behv av extra stöd ch stimulans på fritiden att beredas stimulansplats på fritidshem. Se över ll<ala förhållanden utifrån Bverkets kmmande rekmmendatiner/vägledning för barns ch ungas utemiljöer med fkus påförskle-ch sklgårdar. Ge möjlighet t ill öppna mötesplatser för barn ch unga, sm stimulerartilllek ch aktivitet. Exempelvis aktivitetsparker ch spntan idrttsplatser. Se över fritidshemmens kvalitet ch funktin, bland annat gällande gruppstrlek ch persnalens r ll ch möjlighet till kmpetensutveckling. Se över fritidsgårdarnas kvalitet ch funktin, med beaktade av genusperspektivet. Kmpetensutveckling av persnal inm mråden sm psykisk hälsa ch kulturkmpetens. 33 Regin Skåne, Landstinget l<rnberg, Landstinget O lekinge samt Länsstyrelserna i Skåne, Krnberg ch Blekinge (2014); Bverket (2014) 34 Landstinget Krnberg (2014) 10 21

22 Alla barn ch unga har möjlighet tillkulturupplevelser ch eget sl<apande Mer teater c/r dns l sklan. Självförtrende. Att mn respekterar lika kulturer. Barn har rätt att både avnjuta ch delta aktivt i kulturlivet. Det kulturella utbudet ska vara öppet för barn, så länge det är förenligt med barnets bästa. Barn har även rätt att skapa ch uttrycka sig knstnärligt. l<ulturella aktiviteter ska vara frivilliga ch anpassade till barnets ålder ch mgnad (artike.j 31). Att detfinns i skln s6 att all kn t del vdet. Det finns många kpplingar mellan ku ltur ch hälsa. Kultu ren ger barn ch unga möjlighet att uttrycka sig på lika sätt, dela ch sätta rd på upplevelser ch stärka självkänslan. Det finns även en demkratisk dimensin av kultur, där jämlikhet, j ämst älldhet ch deltagande i samhället är en viktig del. Alla barn har inte samma möjlighet att delta i frit idsaktivitet, på grund av eknmiska begränsningar eller fu nktinsnedsättning, Vilket bör beaktas i planering. För att alla ba rn ska ha möjlighet att ta del av ku lturupplevelse ch eget skapande är f örsklan, sk lan, f ritidshemmen ch fritidsgården viktiga arenr sm ytterligare bör först ärkas ch utvecklas. Bibliteken är en annan betydelsefull arena sm riktar sig till alla. Dessutm är bibliteken en resurs för att f rämj a läsande ch läsförståelse i samverkan med andra sam hällsaktörer. l änsgem ensamma åtgärder Ansvar Samverl<ans Uppf öljning parter Arbeta enligt reginal kulturplan för där barn ch unga är en särskilt pririterad målgrupp. Länets kulturrgan isatiner med statlig ch/eller regina l f in ansiering ska arbeta för att uppnå en gd tillgång till kulturupplevelser ch eget skapande för barn ch unga i hela l(rnbergs län. 35 RFSS Uppföljning av reginal kulturplan Ökad samverkan mellan biblitek ch BVC, lgped1110ttagning ch förskla för att stärka språkutveckling, läsande ch läsförståelse. Reginal ledningsgr upp flkhälsa Uppföljning av samverkan Förslag t ill lkala åtgärder Skapa möjlighet t ill utökat stöd för barns f ritid ch ku lturaktiviteter i fam iljer med försörjningsstöd Reginförbundet södra Småland (2014b) 36 Regeringskan sliet (2014) 11 22

23 c - ea Länsgemensami flkhälsarbele.. G Krnbergs län et Alla barn ch unga har t illgång t ill en gd ch lättillgänglig vård Br m detfinns vuxna tt prata med. Bra med sklskötersk men vi vill h henne på plats varje dg. Br med kuratr på sk/n, även hn be/lover vara på plats l/tid. Barn har rätt t ill bästa uppnåeliga hälsa samt likvärdig tillgång till häls ch sjukvården (artike124). ll<rnbergs län har alla barn rätt till all häls- ch sjukvård. Landstinget Krnberg har ansvaret för att en gd ch lättillgänglig häls- ch sjukvård finns för alla länsinnevånare. För att barn med särskilda behv ska få hjälp, stöd ch vård i rätt tid ch på rätt instans krävs samverkan mellan verksamheter inm ch utanför landstinget. Detta frdrar gemensamma överenskmmelser, rutiner ch l<mmunikatinskanaler. ch lyssnd på ch inte satt l ett hörn. Attdetfinns pengar till bra sjukvård. Mödrahälsvård, barnhälsvård ch tandvården träffar alla blivande föräldrar/barn ch har därför stra möjligheter t ill generellt hälsfrämjande arbete, tidig upptäckt ch interventin. Arbetet ska präglas av helhetsperspektiv, in kludera båda föräldrarna. Det ska finnas strategier ch rutiner för att samtala kring ch uppmärksamma psyksciala faktrer. Förslag tilllkala åt gärder Förstärka mödrahälsvårdens arbete med psyksciala faktrer bland annat genm att i högre grad inkludera blivande färder ch partners. 37 Utveckla samverkan mellan scialtjänst ch barnhälsvård avseende barn sm kallats till barnhä lsvå rd vid flertal t illfällen men sm uteblivit. Utveckla tandvårdens arbete med barn genm att stärka ch utöka den psyksciala kmpetensen samt genm en förstärkt samverkan med barnhälsvård ch scialtjänst. Öl<a samverkan mellan ungdmsmttagning, barn- ch ungdmshälsan ch elevhälsa. Ta fram infrmatinsmaterial på flera språk, lättläst ch vid behv åldersanpassat utvecklas. Kan ske i samverkan med Ta fram Inbjudningar, kallelser, frågefrmulär på flera språk, lättläst ch vid behv åldersanpassat. 37 Austin (2014); Scialstyrelsen (2014c); Finnbgad6ttir. H (2014) 23 12

24 Alla barn ch unga sm riskerar hälsa eller befinner sig i riskmiljöer uppmärksa mmas i ett tidigt skede ch få r den hjälp ch det st öd sm behövs Om någt hänt hemma så sk mn kunna pr t med någn på skalan sm hjälper en. Få hjälp v scialen. B någn annan stans. l Barn har rätt att skyddas från våld ch övergrepp, försummelse ch vanvård samt ~ärren sk kunna hjälpa Il B t f" Id.. f" l barnet till att få mer sexue a vergrepp (artikell9 ch 34). arn sm utsa ts r va, vergrepp, rsumme se, h'öl. Anta Ii en behöver vanvård. ~.~ler varit med m väpnade knflikter, har rätt till en värdig rehabilitering i en ;ö~ldrrn~!ckså hjälp. trygg milj O (artikel 39). För barn ch unga med särskilda behv, sm far illa eller riskerar att fara illa, finns ett gemensamt samhällsansvar. För att uppmärksamma ch ge tidigt ch samrdnat stöd krävs samverkan mellan lika aktörer. Varje aktör har dessutm ett ansvar att följa den Jagstadgade skyldigheten att anmäla till scialtjänst vid misstanke att barn eller unga far illa. Länsgemensamma åt gärder Frtsätta utvecklingsarbetet för att Familjefrid Krnberg ska ku nna ge biståndsprövade insatser en ligt SL. Utveckla samhällsstödet runt persner med psykisk hälsa. Länsövergripande handlingsplan för riktade insatser ska tas fram ch en översyn av samverkansöverenskmmelser ska göras. F11sätta arbetet med länsövergripande samverkansrutiner gällande familjehems- ch HVBplacerade barn/unga. Rutiner finns för scialtjänst, elevhälsa, skla ch förskla ch rutiner för de minsta barnen (barnhälsvård, förskla, scialtjänst) ska tas fram. HVB-hemmens kvalitetskrav ska gälla alla barn sm befinner sig i dessa hem avsett rsal<. Rutinerna ska följas upp ch uppdateras regelbundet. Ansvar Kmmun Landsting Kmmun Landsting (PRIO) Kmmun Landsting Samverl<ans parter Ideburna rganisatiner Uppföljning Uppföljning av utvecklingsarb Särskild uppföljning av PRIO-satsnlng Uppföljning av samverkansrutiner Förslag till lkala åtgärder a e Skapa handlingsplaner för hur misstanke m våld i nära relatiner ch/eller hur barn sm far illa ska uppmärksammas ch hanteras. Det är viktigt att rutinerna även mfattar det födda barnet samt barn med skyddade persnuppgifter. 38 Utveckla frmer för psykiskt ch medicinskt stöd t ill ensamkmmande ch nyanlända barn. Förbättra implementering av SIP (sammanhållen individuell planering). Utveckla arbetet med att skapa rutiner ch metder för att ge stöd till barn sm anhöriga ch lyfta föräldraskapet hs deras föräldrar. Alla sm lyder under HSL ch SL har lagstadgad skyldighet att uppmärksa mma barn sm anhöriga samt att ge infrmatin, råd ch stöd efter barnets ålder ch mgnad. Barnets häls- ch sklsituatin ska ckså uppmärksammas. 39 öka samverkan inm kmmunen ch mellan kmmun/landsting för att ge barn till föräldrar med kgnitiva svårigheter/psykisk hälsa tillgång till stöd i hemmet Scialstyrelsen (2013) 39 HSL 2g; Natinellt kmpetenscentrum anhöriga (2014) 4 Falkenrth Åquist, A. (2013) 24 13

25 .. c;~ c Krnbergs län e ' LänsgemensamtllkhHisarbete Nyckelrd ch Definitiner Barn ch unga Barn sm far illa Barn ch unga sm anhöriga Familjecentral SALUT SIP PRIO satsning Tidiga insatser l handlingsplanen definieras Barn ch unga sm persner 0-18 år. Barn vars utveckling är i fara pga. brister i föräldrarnas eller annan vårdnadshavares mstgsförmäga. l begreppet inryms fysisk ch psyl<isl< våld, sexuella övergrepp, bristande msrg, vanvård ch barn sm bevittnat våld. 41 l familjer där föräldrar eller annan vuxen i barnets direl<ta närhet har missbruksprblem, psykisk sjukdm, psykisk funktinsnedsättning, eller allvarlig fysisk skada/sjukdm eller sm väntat eller hastigt avlider. För att kallas familjecentral ska minst fyra basverksamheter samverka ch dela lkaler: mödrahälsvård, barnhälsvård, öppen förskla ch förebyggande scia ltjänst. Samrdnad länsgemensam utbildning. Reginförbundet är sammankallande ch medlemmarna kmmer från landsting, reginförbund ch länsstyrelse. Gruppen är inrdnad under ledningsgrupp för samrdning av länets häls- ch sjukvård samt scialtjänst samt till sl<alchefsnätverket. Står för Samrdnad individuell planering. Det är en individuell plan enligt SL ch HSL är ett lagstadgat verktyg för kmmun ch landsting för att samrdnade insatser ska kunna ske på ett effektivt ch sammanhållet sätt. Planen ska upprättas när någn av huvudm~nnen bedömer att det behövs för att de"n enskilde individen ska få sina behv tillgdsedda, ch m den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Natinellt finansierad långsiktig satsning med ev. förlänghing berör Skapa/se över samverkansöverenskmmelser ch handlingsplaner gällande psykisk hälsa Insatser tidigt i livet, samt t idigt i en hälsprcess. 41 Scialstyrelsen (2013) 14 25

26 GeG».. eee e O Länsgemensamt flkhälsarbete :: Krnbergs län Kä llförteckning Arbetsförmedlingen (2013} Ungdmar på ch utanför arbetsmarknaden-fkus på unga sm varken arbetar elfer studerar p%25c3%2sas ch uta nf%2sc3%2sb6r arbm Rapprt pdf Hämtad Austin, Marie-Paule (2014) Marce Internatinal Sciety psitin statement n psychscial assessment and depressin screening in perinatal wmen, published in Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaeclgy 28 (2014} h ttp:/1 a c. els-cd n.c m/s /1-s2.0-S ma in. p d f? tid =58ec009a -d9bb-11 e3- af aab0f02&acdnat=l ce38cc1767f9f7b93af7b12449cb Hämtad Regin Skåne, landstinget Krnberg, Landstinget Blekinge samt Länsstyrelserna i Skåne, Krnberg ch Blekinge (2014) Barn, miljö ch hälsa- En rapprt från Skåne, Blekinge ch Krnbergs län l%c3%asguppl%c3%b6st FINAL.pdf Hämtad Bverket (2014) Den byggda miljön påverkar barnens vardagsliv Hämtad Brberg, Hagström, Brberg (2012) Anknytning i förskalan-vikten av trygghet för lek ch lärande. Brun, L. (2012} Föräldrar med kgnitiva svårigheter- att bryta ny mark. Allmänna Barn huset. Det Gda Föräldraskapet (2014) Om prjektet Hämtad Eurpean fundatin f the imprvement f living and wrking cnditins (2012} NEETs Yung peple nt in emp/yment, educatin r training: Characteristics, csts and plicy respanses in Eurpe Hämtad Falkenrth Åquist, A. (2013) sjutrapprt prjekt "ADHD- en samhä!lsfråga?" Finnbgad6ttir. H (2014) Expsure t dmestic vilence du ring pregnancy. Malmö Högskla. Hämtad Flkhälsmyndigheten (2014) Föräldrar spelar rll http ://www. flkhal smyndighete n.se/pagefil es/12829/ Fra l d ra r -spela r -r Il-h an d bk. p d f Hämtad Flkhälsmyndigheten (2014} Rekmmendatiner FaR Frylmark A. Språkkedjan f ryl mark. n et/ egnafil er /Rapprt%20H all and, %20sl utversin. pdf 26 15

27 . e ee :: 8 Krnbergs län () ee eec Länsgemensamt flkhälsarbete Föreningen Sveriges habiliteringschefer (2010) Förä/drastöd inm barn- ch ungdmshabiliteringen ebh/frald rastd/dku ment/fraldrastd. pdf H ä m ta d Hagström. B (2010) Kmpletterande anknytningspersn i försklan Sveriges riksdag Häls- ch sjukvårdslag {1982:763} sfs / Hämtad landstinget Krnberg, flkhälsenheten (2013) Prcessutvärdering av prjekt Barns ch ungas hälsa i Markaryds kmmun %20h%c3%41s%20i%20Markryds%20kmmun%20(2).pdf Hämtad Landstinget Krnberg (2014) Undersökning bland länets elevråd linköpings kmmun {2013) Lära tillsmmans 9 A4ra%20tillsammans%20 %20frskning.pdf7epslanguage=sv Hämtad Livsmedelsverket (2013) Bra mat i sklan skla/bra mat i sklan livsmedelsverket nv13.pdf Hämtad livsmedelsverket (2013) Bra mat i försklan skla/bra mat i frsklan livsmedelsverket.pdf Hämtad Länsstyrelsen i Krnbergs län (2012) Handlingsplan ANDT Hämtad Markaryds kmmun Barns ch ungas hälsa l Markaryds kmmun-prjektrapprt september Om%20landstinget/Arbetsmraden/Flkhalsa/Flkh%c3%a41sskrift % pdf Hämtad Marce internatinal sciety (2013) Psitin statement pper Hämtad Marmt. M (2008) C/sing the gap in a generatin determinants/final reprt/csdh finalreprt 2008.pdf Hämtad Natinellt kmpetenscentrum anhöriga (Nka) (2014) Barn sm anhöriga Hämtad Plugginnvatin-Natinell plattfrm för att förhindra avbrtt från gymnasiesklan (2014} Hämtad Regeringskansliet {2002) Reg prp. 2002/03:35 Hämtad Regeringskansliet (2013) SOU 2013:13 Ungdmar utanför gymnasiesklan - Ett förtydligat ansvar för stat ch 16 27