Det är som att förbjuda regn

Transkript

1 Det är sm att förbjuda regn Stureplan, Löberöd h Köpenhamn. D N NYA KONOMIN, vad betyder den egentligen för individen? Jag gav mig ut på en resa för att tala med människr sm på lika sätt tagit knsekvenserna av den nya tiden. Det blev samtal m arbete, Sverige h- slidaritet. Första anhalten är i Sveriges hjärta. Stureplan, Stkhlm. Här möter den gamla världen den nya med en lätthet, sm m skiftet inte fanns. Gamla pengar i stenströms möter nya i Filippa K. Servitörerna på uteserveringarna tjänar dem alla; pengar luktar inte. I ett av husen sm kringgärdar Stureplan har jag en träff med en ung kvinna sm med stureptanitisk lätthet surfar mellan den gamla h den nya världen. Hn arbetar sm hef för kunskapsföretaget Universums undersökningsinstitut h heter Maria Perssn. Verksamheten är internatinell h i det närmaste berende av årets växlingar, h Maria berättar att persnalen arbetar på högtryk, trts att det är mitt i juli. I den stra lkalen sitter bara några enstaka individer h knappar på datrer. Det är alldeles lugnt. Var är persnalen? - Äh, de jbbar hemma, förklarar Maria senare när vi samtalar inne i Sturehfs bar. -Vår krrekturläsare Paula exempelvis br h jbbar i Atlanta, USA. Maria Perssn är 28 år h utbildad vid Handelshögsklan i Stkhlm. Det visar sig att hn alldeles snart ska sluta på Universum h börja sm human resure prfessi na! på MKinsey. n slarvig genmläsning av hennes meritförtekning skulle ge den bäste fördmar. Men, sm så fta är verkligheten mer spännande. Maria är ingen streber- "jdå, det var väl det du trdde"- utan ägnade sig mest åt kårlivet på Handels ("kåren är entreprenörsdelen av Handels"), hamnade på Universum av en slump h börjar på MKinsey för att hn vill prva på någt nytt. Finns det en ny eknmi? knmen kmmer fram i Maria. - "Nytt företagande" är en bättre term. Ny eknmi låter så makrmässigt, säger hn strängt. -Att flk kan sitta på lika ställen h jbba ihp är nytt. Individen har ett större ansvar- det är upp till individen att säga till. Så länge man är tyst har man inget att säga till m; då gillar man läget. Hn berättar m en Universum-anställd sm ville lämna undersökningsavdelningen i Stkhlm h börja jbba med kmmunikatin på Universums kntr i New Yrk. För Maria ställde det till prblem, eftersm hn var tvungen att rekrytera ny persnal, men för företaget i strt var det väldigt bra, eftersm kunskap behölls h spreds inm företaget. Individualisering gör att helheten blir viktigare än delarna, paradxalt ng. D N NYA KONOMIN kräver ett nytt ledarskap. -Det sm krävs är inte att styra flk utan att stämma av med flk. Man får inte släppa kntrllen, man måste kräva att tidsplaner h budgetar följs; ett lyhört ledarskap i en mer individanpassad rganisatin. Det är lite trixigt - man får inte styra, men man måste ändå veta vad alla håller på med. Jag trr att det är ett ganska kvinnligt ledarskap, lyssnande. Man förutsätter myket ansvar hs individen. Men, säger Maria, alla klarar inte av detta ansvar. Tydlig kmmunikatin mellan hef h anställd är viktig, h att hefen verkligen vågar säga ifrån m hn märker att den anställde tappar taget. Universums persnallägger upp sitt arbete efter eget huvud, h det är kså en del av det nya. Men det är ändå fyrtitimmarsvekan sm är mallen. - n förutsättning i detta är att flk är ärliga - jag kan inte klla flk förrän det är deadline i prjekten. fl!] l Svensk Tidskrift 11999, nr 41

2 Flk bör stppa in fyrti timmar i vekan fördelat över året, men jag har i sak inget emt m flk jbbar åtti timmar ena vekan h tar ledigt den andra. När man tar ifrån flk fikapauser h annat från den gamla eknmin, gräver man in mer ineffektivitet i systemet. Att få en vettig arbetsrytm är svårt med den flexibla arbetstiden. För att kunna njuta av livet h av de pengar man tjänar, måste man strukturera upp sitt liv, ta pauser. -Prblemet med den nya eknmin är att flk jbbar åt helvete för myket. -Vår tid är brtskämd med att saker går så snabbt. Kanske är det ett Stkhlmsfenmen, men jag tyker att det går snabbare rent generellt nu. Gillar man att det går snabbt, måste man söka sig till framtidsföretag, h inte till exempelvis kmmunalkntr. Maria tyker att de flesta privata företag är framtidsföretag, h nämner sm exempel ABB, Kinnevik, Spray, rissn. Banker h andra företag med dressde för sina anställda tillhör inte framtiden, menar Maria. -På Vinge måste tjejerna ha nylnstrumpr året m! Det har jag svårt att respektera. n persn sm representerar ett nytt, svenskt näringsliv på ett bra sätt tyker Maria är In Medialabs Jhan Stael vn Hlstein, Sprays Per Bysted t h Nyman & Shult Maria Lilja. Hjältarna är nyföretagarna. Men vilken betydelse har egentligen Sverige för MARIA PRSSON en persn sm Maria? Sm språkkunnig eknm brde hn stå högt upp på de internatinella rekryteringsföretagens önskelistr. -Jag har jbbat i Sverige nästan hela tiden i en internatinell värld. Det är viktigt med språkkntakter så att man känner att man utmanas lite grann. Första året på Handels ville vi alla flytta ut, men sedan blev vi lite mesigare h stannade. Man vet ju sm högutbildad att man skulle kunna få jbb utmlands, h säkert få bättre betalt. Men när jag tänker på varför jag ändå stannar, är det för att mina vänner är här. Vem är det sm gör karriär i den nya eknmin? - Vem sm helst sm har myket driftighet kan kmma fram. Men man ser hur svårt invandrare har att kmma in på arbetsmarknaden. Får man en möjlighet att visa framfötterna, har alla hansen. Vre det lättare att starta h driva småföretag skulle det kmma massr med nya stjärnr. Det ftnns så himla myket att göra. NÄSTA ANHALT ÄR N VILLA l LÖBRÖD, ett litet samhälle utslängt i slättlandskapet mellan Lund h Hörby i Skåne. Luften dallrar i julihettan h det är flktmt på gatrna. Här br paradigmmäklare Tred Tredsn med fru h tre barn. Villan har kså varit hans kntr, men nu ska hans enmansföretag expandera. Två persner ska anställas h ftrman flytta in i Löberöds gamla bank. Rekryteringen har skett lkalt - det visade sig att det fanns två utmärkta blivande knsulter i byn, så möjligheterna för Löberöd att bli ett den nya eknmins Mekka har ökat radikalt. Jag bjuds på bröd från byns bagare h kaffe på verandan, sm ännu är sval. Paradigmmäklare, vad är det? - Jag försöker få rganisatiner h företag att se att man srterar in världen i mönster, paradigm. De är inte knstanta, h det är abrupta skiften mellan dem. På lika sätt, från föreläsningar till knsultjbb, visar Tred företagen h rganisatinerna på det paradigmskifte sm han anser pågår nu h hur man kan vrida verksamheten för att hänga med. Visst är det många rganisatiner sm har förstått att det är en förändring på gång, men det hjälper inte. -De svänger allt vad de rkar, men inte frt ng. Sedan mitten av 1980-talet är vi inne i ett paradigmskifte, menar Tred. Det var sm m allt hände på en enda gång. Finans-, fastighets- h arbetsmarknadskri- :ta...!:.:::. J Svensk Tidskrift 11999, nr 4J m

3 s.. s.. =~ :...:::.:::. serna avlöste varandra, samtidigt sm alla blev överens m att sklan h äldremsrgen inte kunde bedrivas sm tidigare. I samband med Åsbrinks avhpp började man diskutera statsministerns ledarstil, vilket inte hände förr. Tred berättar att några kmmuner i Nrdvästskåne sm han arbetat med haft högre msättning på förtrendevalda under den senaste mandatperiden än under de tre föregående periderna. - Oh kmmer man till Brukshundsklubben klagar kså de över att msättningen av förtrendevalda ökat. Skiftet märks överallt. Man kunde tänka sig att Tred, sm har en bakgrund sm sinm med persnalinriktning h sm anställd arbetat kmmunalt, senast sm utveklingshef på Helsingbrgs kmmun, skulle vara lite gnällig h tyka att finanskris h massarbetslöshet var någt tråkigt, men nejdå, tvärtm. -Arbetslöshet är resurser över. Det behöver inte vara ett mått på ett samhälles fattigdm. Frågan är vad vi ska göra med människrna när vi äntligen fått ut dem ur bilfabriken. Nu kan de ju göra någt myket mänskligare. Så det finns en ny eknmi? - Ja! knmin bygger på att det finns begränsade resurser sm blir värdefulla. Det sm händer är att resurser sm tidigare var begränsade blir i prinip ändliga, till exempel arbetskraft h infrmatin. Arbetskraften mvärderas alldeles. Vi är på väg över i en verksamhet där TROD TRODSON man måste anställa människr sm skapar värde just nu. Det gäller främst tjänsteföretag, men även andra, eftersm kraven på individualisering även av varr ökar. Den nya eknmin kräver ett nytt sätt att räkna h tala. I industrisamhället prduerades främst varr, h där blev l+ l exakt 2. Men en kunskap plus en kunskap blir inte två kunskaper. Infrmatin är värd någt nyprduerad h under väldigt krt tid. - Just nu händer detta i musikbranshen; den slåss med näbbar h klr, h försöker med fysiska lås att låsa in MP3-filen- men det lykas den ju aldrig med; det är ju sm att förbjuda regn. Musiken är värdefull när den är alldeles ny, sedan är den värdelös. Förutm nya beräkningssystem behövs ledare sm har en förmåga att nätverka h vara "sialt tänkande". Men det behövs kså en ny begreppsapparat. - Om det är sant att "företagets kapital går hem klkan fem" blir balansräkningen värdelös. Sätter de anställda sig i en buss h den blir påkörd så att alla dör, blir företaget värdelöst. Vi blir tvungna att lära ss att mäta detta. Vi kmmer att hitta begåvningens mtsvarighet till en kilwattimme. Man kmmer kunna tala m "mediinsk kmpetens" på samma sätt sm vi mäter effekt. Oh det är klart att det går att mäta. Förebilder i näringslivet har Tred inte många. - Dels ska det vara persner sm gör rätt saker, h det finns det några, till exempel Hemfrids Mnika Lindstedt h Framtidsfabrikens Jnas Birgerssn. Dels måste det vara människr sm gör saker på rätt sätt. Jag har följt en del Internetbyråers utvekling med förvåning, för deras inre struktur liknar rissns, även m persnalen inte bär slips. Så det behövs alltså både företagsledningsförmåga h förmåga att se vad sm är rätt saker, h det är nt m sådana. Det kan ber på att den nya eknmin är så ny att man inte kan ha hunnit få erfarenhet. Han säger med ett snett leende att Björn Rsengren på besök i Bengtsfrs brde ha sagt att "det var väl en herrans tur att vi blev av med detta, nu har vi ett gyllene tillfälle till förändring." -Oh så bygger de en ny bilfabrik med U-pengar! Antingen trr de på det gamla, eller så fattar de det nya men tyker att detta är alltför plitiskt riskabelt för att ta knsekvenserna. I vilket fall sm helst är det behagligt. Vad betyder Sverige? -Det medelbara svaret är: inget alls. Jag har nästan ij l Svensk Tidskrift 11999, nr 41

4 alla mina kunder i Sverige, men nej. Svenskan sm språk är viktigt, men natinsbegreppen håller på att suddas ut. Varför är det naturligt att jag delar mina intäkter med dem sm har det sämre än jag i Nikkalukta än i Bremen eller Brnhlm sm ligger närmare? U är ett steg i rätt riktning, liksm de glbala försäkringssystemen, där jag delar risken med dem sm har samma inställning sm jag h inte nödvändigtvis har gegrafisk samhörighet med. Är Sverige värt någt i krnr h ören? -Nej, det är inte värt någnting. Att b här är värt väldigt myket, men m landgränserna flyttades till Hallandsåsen sm förr, skulle jag inte lägga två ören för att hamna i "Sverige" igen. Det är platsen där jag är, h så är det resten av världen. Det kmmer bara behöva finnas länder där det krävs ett gegrafiskt mråde, till exempel för rdningsmakt, primärvård, äldremsrg, infrastruktur. Vi är väldigt många sm har kulturell samhörighet sm inte sammanfaller med natinen Sverige. Oh det finns många svenskar vars kultur jag inte delar, h sm jag därför inte är intresserad av att ingå i samma sialförsäkringssystem med. Men Tred, finns det inte någt sm är bra i det gamla? Tystnad. Följt på tystnad. -Ja, det måste väl finnas någnting. J, föreningsh rganisatinskulturen. Det stra samhällsengagemanget h slidariteten sm vi har i Sverige är bra. Inte ens de mest rabiata diskuterar m vi ska vara sli- HNRIK CHALLIS dariska, utan hur. SISTA ANHALTN är en vitmålad källare i Nyhavn, Köpenhamn. Där, i samma hus sm webfirman Musehuse h danska Yah, finns Henrik Challis, 28 år h en av medlemmarna i det sedan juni etablerade Y al a Yala Cnsulting & Ven tures. Ya la Yala är ett samriskföretag mellan fem ensamföretagare sm tröttnade på ensamheten h ville satsa på företagsamheten. Det är både danskar h svenskar i gruppen, h gemensamt för dem är att de har genmgått det danska ledarskapsprgrammet Kaspilterna. tt annat gemensamt drag är att de alla arbetar prfessinellt med rganisatinsutvekling. Ya la Ya la består av en del sm är traditinell knsultverksamhet ute på företag h rganisatiner, h av en annan del där företag får stöd h hjälp att hitta rätt på Oresundsmarknaden. Det har gått väldigt frt för YalaYala. Två månader efter start är redan tre företag knutna till Ya la Yala Ventures, h källarlkalen börjar kännas trång. Det finns planer på att hyra en betydligt större lkal, där allmänhet h företagare ska kunna mötas på ett kmplierat sätt. Henrik Challis berättar, när vi satt ss på det närbelägna kafeet Zeleste för att få lite lugn h r, att han fik en visin m det perfekta kntret när han hade kmmit över en förstaklassbiljett h för första gången gästade business lunge på Kastrup. Preis så ska en arbetsplats vara - flexibel, rfylld, bra servie med många möjligheter att knyta intressanta kntakter. Så till dagens fråga. Finns det en ny eknmi? Henrik tvekar h väger sina rd. - Sm term, ja, men den är ju inte ny. Saker kan ju bara vara nya en krt stund. Men jag började förstå att någt hände, att det var ett paradigmskifte på gång, våren 1997 när jag läste ett år i San Franis sm ett led i Kaspilterna. Tidningen Fast Cmpany började bli ppulär, Silin Valley var inne, det var en känsla av att "ww, nu händer någt", kså för att en så tidstypisk utbildning sm Kaspilterna började existera. Oh nu- ja, jag andas h lever i den nya eknmin, så jag märker den inte. Men den är säkert ny för den stra majriteten. nligt Henrik består den nya eknmin av lika faktrer. n ökad förändringstakt styrd av ökade fysiska h virtuella kmmunikatinsmöjligheter ger en glbal arbets- h prduktmarknad. n ökad autmatisering leder till att färre arbetar i tillverkningsindustrin h fler i tjänstesektrn. Det ger högre krav på inte!- :(!J...::.::, l Svensk Tidskrift 11999, nr 41!J

5 3... :r..:::.::.. lektuell kmpetens, eftersm det är viktigt att kunna arbeta strukturerat efter mdeller. Henrik trr även på en ökad byteseknmi, där allt fler byter tjänster med varandra. Nätverksföretagsamhet ökar, där företaget består av mer eller mindre löst anslutna människr, varav många betalda. n annan trend är att kunna jbba där man helst vill vara, inte där någn annan sagt att du ska befinna dig. Företagen kan inte ge dig tryggheten sm livstidsanställning, h du kan inte ge dem tryggheten att du satsar ditt liv på dem. Organisatinerna blir mer slimmade. tt företag kan ha ti anställda, men bestå av femhundra prjektanställda persner vid arbetstppar m det skulle behövas. Oh m trygghet inte är den bindande länken mellan arbetsgivare h arbetstagare blir delade värderingar h visiner en viktig anledning till att företagen tar ett större samhällsansvar h är mer engagerade i det gemensamma. Det är världen enligt Henrik, h så är Henrik ute i världen. Han medger att det ibland förekmmer kulturkrkar hs kunderna, men att YalaYala ändå vanligtvis träffar rätt. -Vårt namn i sig är den nya eknmin; yala yala, snabbare, snabbare, bättre, bättre. Det är hemma, i barndmens Stkhlm, sm de största kulturklyftrna kan skönjas. Barndmsvännen är glad över att ha fått fast arbete efter långtidsarbetslöshet- h Henrik tyker att det verkar sm "rena döden". -Arbetslöshet? Det finns inte! Du är prjektarbetare, fri agent! ALLT KAN TYCKAS SÅ LÄ TT dagar SOm denna, då firman flyter på, slen skiner h turisterna trängs på Nyhavns krer med varsin Hf. Arbetslöshet är ett dilemma lämnat åt frntiden, eller? Nja, så enkelt är det inte. Dk menar Henrik att det inte handlar m ett nllsummespel, där några är förutbestämda att gå under. Frågan är snarare hur vi ska få så många vinnare sm möjligt, nu när paradigmskiftet händer. Väntar vi för länge blir förlrarna fler, trr Henrik. - Jag trr generellt att i paradigmskiften är det de mdiga sm blir stjärnr. I det här paradigmskiftet är det så snabbt, så det gäller att blunda h bara springa ut i ksms, släppa allt. Människr sm vill vara flexibla har större möjlighet än sådana sm vill sitta under sitt ekträd. Nyfikenhet är en viktig kmpetens. Jag kastar mig ut i prjekt där jag vet att jag har trligt dåliga förutsättningar att lykas, för att hålla mig vig. Han berättar att bland de framgångsrika vännerna finns det minst lika många från riktigt dåliga hemförhållanden sm rikemansbarn. Det är mdet sm skiljer agnarna från vetet, inte stamträdet. -I industrisamhället var det de med vassa armbågar sm kunde ta för sig sm vann, medan det nu är de sm kan samarbeta h dela med sig sm vinner. Ledaren i den nya eknmin ska sträva efter att skapa kmpetens hs medarbetarna, inte stå först i ledet själv. Han ska leda genm att tjäna. - Är han sjuk en veka, ska företaget fungera perfekt. Detta är naturligtvis svårt att genmföra. Dels är det inte ett riktigt "gdkänt" förhållningssätt, bland annat för att där kapitalet finns anses denna nya typ av ledare för mesig h dålig. Dels för att det kräver en ledare med gd självkänsla, eftersm han eller hn får väldigt lite direkt bekräftelse. Vem sm helst kan inte bli ledare. -n persn med dålig självkänsla fungerar inte sm ledare i den nya eknmin. Nå, vad betyder Sverige för denne danske urstkhlmare? -Jag känner mig inte svensk. Jag är svensk, dansk h till ti prent amerikan. Sverige sm natinalstat spelar allt mindre rll för mitt arbetsliv. Sverige sm självändamål existerar inte. Det är hög tid för ss att sluta ha Sveriges gränser sm mått för hur långt vi tänker. Öresundsreginen är ett föredöme. -Jag är fta i Sverige, har kunder där, men jag br här. Det sm skulle kunna få mig tillbaka till Sverige är inte sill h snaps eller patritism, utan att det är enkelt för mig att vara i Sverige, svenskan är mitt mdersmål h jag har kulturen i bldet. Oh, j, messmör! Oh mina föräldrar, h lillebrr. Vad är bra i det gamla? Tystnad. ftertanke. -Att systemet var byggt på sköna värderingar. Värderingarna är frtfarande rätt, men systemet är fel. Jag hppas att Skandinavien behåller den gamla slidariteten, men med nya mdeller sm bygger på nätverkseknmin. Många kpplar ng den nya eknmin med nyliberalism. Men jag är övertygad m att det finns rum för de gamla värderingarna i den nya eknmin. - Näringslivet sköter sitt förändringsarbete själva; mney talks, hullshit walks. Är det någnstans samhället ska lägga krut är det på sklan. Det behövs en skla sm skapar mdiga, nyfikna människr. Allt måste vändas på: ska vi ha klassrum? Vad ska läraren göra? Vi måste ändra de grundläggande sanningarna. Karin Larssn (karin.larssn@gfrgld.a.se) är skribent h entreprenör. Läs mer m företagen: fl] l Svensk Tidskrift 11999, nr 41