Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nytorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan


Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

Ölyckeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Krusboda skola

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Norråsaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Östra Frölunda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015

Förskolan Skogsbrynets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Bessemerskolan Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdaklevs skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKA-behandlingsplan

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning

Stugsunds skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Trimsarvets förskola

Förskolan Trollbackens plan mot. diskriminering och kränkande behandling

Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

SDF södra innerstaden barn och Ungdom. Möllevångsskolans handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Källängens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Limmaredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Änga/Västervångskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling F-klass-åk 6

Vikbolandets skolor LIKABEHANDLINGSPLAN. Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan. En plan för en trygg miljö VIKBOLANDSSKOLAN

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnebo skola och fritidshem 2014/2015

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Ånässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alboga förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Vikingagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SSP Svenska skolan i Paris

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

Transkript:

Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou Nyström - Rektor Åsa Yttermo - Specped,och rep. i Trygghetsrådet Vår vision Bo skola och fritidshem bildar en enhet som har ett gemensamt synsätt på Kunskap, Hälsa och Trygghet. Med Stolthet och Lust arbetar personal, elever och föräldrar tillsammans för att utveckla skolan till en trygg och lärorik plats. Se barnet hela dagen Planen gäller från 2011-08-20 Planen gäller till 2012-08-20

2 Elevernas delaktighet Trygghetsrådet: För att mobbning och kränkande behandling ska kunna förhindras har vi på Bo skola ett Trygghetsråd. Rådet består av 2 representanter från varje klass, samt personal som vi kallar Vuxengruppen. Trygghetsrådet träffas regelundet,1 gång /månad för att kartlägga och följa upp det sociala klimatet på skola. Representanterna blir en viktig länk mellan sin klass och övriga skolan. Representanterna är en viktig resurs så att alla elever blir delaktiga och kan vara med och påverka skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling. Klassrepresentanterna får även med sig ett uppdrag från Trygghetsgruppen som skall genomföras i sin klass. Då är det mentors uppgift tillsammans med trygghetsrepresentanterna i sin klass att planera en lektion kring uppdraget. Denna termin arbetar vi med att på olika sett tydliggöra och synliggöra Bo skolas värdegrundsord. Skapa gemensamma trivselregler/ordningsregler vid terminsstart: Vid terminsstart arbetar hela skolan med Tema Vänskap och mycket tid ägnas åt gemensamt skapa triveslregler som gäller på skolan och i sitt egna klassrum. Detta läsår skapades även Kompisregler, som är tips på vad man aktit kan göra för att alla ska trivas och känna trygghet. Dessa tips finns synliga på skolan och klasserna pratar mycket om dessa. Elevråd: Rektor och en fritidspersonal samlar i gång/månad representanter från varje klass för att diskutera ett aktuellt ämne. Elevrepresentanterna har före elevrådet haft klassråd och diskuterat frågan där. Representanterna blir även här en viktig länk,som främjar elevernas delaktighet och skolans kommunikationsvägar. Elevenkäter 1 gång /termin: Lektionspass kring Trygghet planeras och genomförs i klasserna - avslutas med elevenkäter med kartor som eleverna får kryssa i ev. platser som de upplever otrygga. Utvärderas av mentor och Trygghetsrådet. Brukarundersökning för elever i år 3. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar, personal och eleverna har gemensamt arbetat fram skolans värdegrund. På terminens första föräldramöte presenteras de vuxna som är aktiva i Trygghetsrådet.Den strukturerade arbetsgången beskrivs, så att alla föräldrar blir trygga med våra åtgärder. Skolans Likabehandlingsplan visas, utvärderas på föräldrarådet en gång per år och information ges om att den finns på skolans hemsida. Föräldraråd Vid 3 tillfällen per termin samlas representanter från skolan och föräldrar för att diskutera ett aktuellt ämne. Ett av dessa ämnen är Bo skolas Likabehandlingsplan.

3 Gemensamt förhållningsätt: Bo skolas arbetssätt kring kränkande behandling är att med tillit goda relationer och ett positivt förhållningsätt hitta lösningar tillsammans med eleverna, lyckas inte det tar vi givetvis hjälp av föräldrarna. Att arbeta i samråd med hemmet upplevs som mycket positivt och lyckosamt från båda håll. Personalens delaktighet Efter diskussioner och arbete med Lgr 11: All personal vet om den strukturerade arbetsgången som skolan arbetar efter. All personal har ansvar att ingriper när du ser eller hör elev/personal använda nedlåtande kommentarer, miner eller liknande. All personal skall rapportera till rektor om du ser eller misstänker diskriminering/trakasserier/kränkningar mellan personal och elev. All personal är delaktiga i att tydliggöra och synliggöra skolans värdegrundsord på ett strukturerat arbetssätt,eftersom detta är ett ständigt återkommande uppdrag från Trygghetsrådet. All personal har kunskap om att i en konflikt finns oftast fler sanningar, utan att någon ljuger. All personal känna till skolans gemensamma förhållningsätt kring konfliktsamtal. All Personal skriver incidentrapporter vid konflikter. All personal har tagit del av skolans likabehandlingsplan. Förankring av planen Eleverna: Bo skolas Likabehandlingsplan är ett levande dokument. Vid varje terminstart läggs tid åt att synliggöra detta dokument för eleverna på ett lustfyllt sätt. I år gick Trygghetsrådet ut i klasserna och berättade om innehållet och den strukturerade arbetsgången vid incidenter. Med hjälp av enkla dramatiseringar försöktes innehållet riktas till elevernas referensramar. Trygghetsrådet skapar måldokument - där mål för abetet för terminen tydligt syns. Klassrep. delger klassen - målen finns synliga. Utvärderas av Trygghetsrådet. Klasserna arbetar vid varje terminsstart med gemensamma trivselregler/kompisregler. Personal: Vid terminsstart skapar vi gemensamt ramarna för nya mål och arbetsområden. Vi deligerar och planerar olika projekt som skall genomföras under terminens gång som främjar skolans förebyggande arbete kring likabehandling. Ansvaret fördelas mellan oss pedagoger.

4 Föräldrar: Föräldrar får information om Likabehandlingsplanen på terminens första föräldramöte. Likabehandlingsplanen diskuteras även på skolans föräldraråd i början av terminen. Synpunkter därifrån lämnas vidare till Trygghetsrådets Vuxengrupp att arbeta vidare med. En tanke är att vi nästa föräldramöte dela in föräldrarna i café grupper med olika diskutionsfrågor kring Likabehandlingsplanen/skolans trygghet och trivsel. För att på ett mer aktivt och konkret sätt få del av föräldrars åsiketer och värderingar. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering av Trygghetsrådets mål utvärderas vid terminens slut, tillsammans med elever. Utvärdering skedde i elevhälsogruppen. Utvärdering/sammanställning av incidentrapporter skedde - vuxna i trygghetsrådet. Utvärdering i arbetslagen vid terminsslut. 3 gånger /år utvärderas skolområdets måldokument. Vårdnadshavare år 2,3 och elever i år 3 har fått svara på brukarundersökning - resultat av detta delges personalen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla elever och personal på skolan genom Trygghetsrådets måldokument. All personal på skolan genom arbetslag, elevhälsan och planeringsdagar. Skolledningen + skolsköterska genom elevhälsan Vårdnadshavare genom brukarundersökningen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Efter utvärderingen av incidentrapporter från förra terminen blev åtgärderna: att fler vuxna skulle finnas tillgängliga i kapprummen. Anledningen till detta var att det ofta uppstod konflikter i kapprummen och de som rastvaktade var ute på skolgården. att eleverna behöver med stöd och struktur kring bandyrinken, då många konflikter uppstod där. Pedagogerna har nu gjort en tydligare indelning av rastvaktsområdet och dess uppgifter. Att elever upplevde att det var få vuxna ute på skolgården under raster. Rastvaktsvästar i starka färger införskaffades. Idrottslektionerna har blivit förstärkta med en pedagog extra.

5 Lärare och elever upplevde att Trygghetsrådets uppdrag/måldokument var lärorikt och roligt att arbeta utifrån, vilket ledde till att mer tid läggs på detta och att arbetet fortsätter. Årets plan ska utvärderas senast 2012-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av Trygghetsrådets mål utvärderas tillsammans med elever. Utvärdering sker även i elevhälsogruppen. Utvärdering/sammanställning av incidentrapporter i maj månad - av de vuxna i trygghetsrådet. Utvärdering i arbetslagen vid terminsslut. 3 gånger /år utvärderas skolområdets måldokument - aug, okt, jan Vårdnadshavare år 2,3 och elever i år 3 har fått svara på brukarundersökning - resultat av detta delges personalen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor tillsammans med de vuxna i Trygghetsrådet. Främjande insatser Namn Trygghetsarbete Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att öka gemenskap, trygghet och trivsel på skolan - för att god inlärning skall kunna ske. Detta utvärderas genom enkätundersökning, trygghetsråd, utvecklingssamtal, arbetslag och elevhälsogrupp. Insats Trygghetsrådet planerar och genomför uppdrag/samlingar kontinuerligt. Klasserna arbetar kontinuerligt med värdegrundsorden och skolans gemensamma trivselregler/ordningsregler. Personalen har avsatt tid att studera, disskutera och planera lektioner utifrån Lgr 11 kap 1 och 2. Schemalagda lektioner finns avsatta för att arbeta kring detta - skolans val. Ansvarig Trygghetsrådet + all personal på skolan Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Utvärdering av trygghetsrådets arbete sker 1 gång /termin.

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder För att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella kränkningar följer skolan nedanstående rutiner: Elevenkäter baserat på skolans värdegrundsord genomförs 1 gång/termin inför utvecklingssamtal - Ansvarig mentor Trygghetsrådet bestående av pedagoger och klassrepresentanter träffas regelbundet - Ansvarig de vuxna i trygghetsrådet. Utvecklingssamtal en gång per termin.dessa samtal skall förutom om information om elevens studiesituationskapa ett diskussions tillfälle kring det sociala klimatet - Ansvarig mentor, föräldrar och elev. Elevrådet - ansvar rektor och fritidsrepresentanter. Elevhälsa är en stående punkt på Arbetslagsträffarna varannan vecka - Ansvariga är alla i arbetslaget. Elevhälsogrupp träffas 1 gång /vecka. - Ansvarig rektor. Elevenkäter - Ansvarig är trygghetsrådet. Incidentrapportering - Ansvarig trygghetsrådet Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Klassernas ständigt pågående arbeten/uppdrag till trygghetsrådet pågår en återkommande diskussion i klasserna, som ofta resulterar i olika förbättringsområden Det blir en kartläggning som pågår hela terminen varje dag och förbättringsförslag/ orosmoment arbetas vidare med i arbetslagen. Elevrådet kartlägger olika förbättringsområden som främjar trygghet och trivsel genom sina diskussioner och återkommande möten. Trygghetsrådet kontinuerliga träffar. Diskussionsfrågor med anknytning till värdegrundsorden skickas hem inför utvecklingssamtalen. Återkommande diskussioner kring konflikthantering och förhållningssätt. Hur personalen har involverats i kartläggningen De vuxna i Trygghetsrådet informerar och diskuterar tillsammans med övrig personal fram nya arbetsområden inför varje termin. Diskussioner vid arbetslagsträff

7 Diskussioner vid arbetsplatsträffar Diskussioner vid studiedagar Resultat och analys Elever upplevde att det inte såg rastvakterna - Rastvakterna bär speciella vinterjackor som är lätta att se. Efter konflikter på bandyplan mellan elever - Tydligare indelning av rastvaktsområdet. En personal ansvarar för bandyplan. Ringat in platser på skolgården som elever uppfattar som otrygga - Enkäter Flickor upplevde det svårt att få tillgång till bandyplanen, då pojkarna tog hela planen i anspråk - Ett schema håller på att skapas där flickor kan spela mot flickor. Kränkande ord och allmänt tråkig språk bland elever - observationer i speciella miljöer, samtal med elever och deras föräldrar, ständigt pågående diskussion. Klassen har sett på olika filmer från Friends och från Utbildningsradion för att skapa diskussion och förståelse. Vi behöver lägga mer tid och engagemang på att hitta bättre lösningar när det gäller att öka elevers trygghet på skolgården. Även med att medvetandegöra elever om hur språkbruket påverkar en själv och andra. Förebyggande åtgärder Namn Värdegrundsarbete Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Att öka gemenskap, trygghet och trivsel på skolan - för att god inlärning skall kunna ske. Åtgärd Bo dagen - Susanne Anne -Charlotte Lekdag - Åsa Maria G Fadderverksamhet - Therese, Sofia FN - samling - Maria G, Maria S Musikveckan - Maria S Lekinspiratör - Linda, Peter och David. Motivera åtgärd På Bo skola bedrivs det grundläggande förebyggande arbetet för elevernas trygghet i den egna klassen. Genom skolans olika råd arbetar vi tillsammans för ökad gemenskap mellan klasser och pedagoger. Vi strävar efter ett gott utvecklingsklimat där elever och pedagoger ser möjligheter och bemöter varandra med ett positivt förhållningssätt. Vi arbetar aktivt mot all form av

8 diskriminering och kränkande behandling. Ett stort arbete läggs på det förebyggande arbetet som har en tydlig ansvarsfördelning och struktur. Våra åtgärder/aktiviteter skall främja samhörigheten och glädjen mellan pedagoger och elever. Eftersom det är en viktig förutsättning för att god inlärning skall ske. Med dessa gemensamma åtgärder/aktiviteter är syftet att eleverna skall känna trygghet på alla platser på skolgården. Finna stöd i alla pedagoger som är ute på rastvakt. - Enkätsvar, och resonemang från arbetslag Dåligt språkbruk som varit ett tråkigt inslag på skolan - bemöts med positivt ledarskap, ömsesidiga diskussioner och ett starkt engagemang från alla pedagoger. Ansvarig Ansvarsschema kring åtgärder finns. Sedan har alla pedagoger ett ansvar att utveckla sitt positiva förhållningssätt. Datum när det ska vara klart Hela läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy På Bo skola förstår vi vikten av pedagogiska övergångar mellan skola fritidshem och till vårdnadshavare. "Se eleven hela dagen" På Bo skola är det viktigt att få höra allas versioner och att respektera andras sanningar och upplevelser. På Bo skola arbetar vi aktivt mot all former av kränkningar, diskriminering och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Ett välfungerande trygghetsråd som arbetar förebyggande, eleverna har en stor delaktighet i detta arbete. Två ständigt återkommande punkter under arbetslagsmötena är elevhälsa och likabehandlingsfrågor. Elevvårdsgruppen sammanträder varje vecka. Täta föräldrakontakter. Enkätundersökningar. Erfaren och engagerad personal som har kunskap om hur signaler kan se ut bland elevgrupperna när maktförhållanden inte är sunda. En ökning av pedagoger under raster då möjlighet till detta fanns. Alla pedagoger arbetar med sitt förhållningsätt och engagemang, för att skapa goda relationer med eleverna så att förtroende skapas. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Utanför skolans matsal finns foto och namn på de tre pedagoger som är aktiva i

9 Trygghetsrådet. Det finns även en brevlåda där eleverna kan skriva till oss i Trygghetsrådet. Det kan vara anonyma lappar eller undertecknade brev. Alla elever och personal vet om detta kommunikationssätt. Varje mentor arbetar medvetet och konternuerligt med att skapa goda relationer i klassen som främjar tillit och förtroende. Vilket leder till goda inlärningsmiljöer Mentorerna arbetar med att se varje elev utifrån sina möjligheter, ha nolltolerans vid kränkningar eller sänkningar. Att medvetet ge tid och möjlighet till diskussion kring ämnet. På så sätt skapa goda förutsättningar att förtjäna elevers förtroende. Trygghetsrådet Åsa Yttermo asa.yttermo@lidingo.se Caroline Hellström caroline.hellstrom@lidingo.se Carl Wettebrant carl.wettebrant@lidingo.se Bo skolas rektor Gabriella Pierrou Nyström gabriella.pierrou@lidingo.se 08-731 36 01 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Enskilt samtal med den utsatte, och den som utsätter. Samtalet leds av någon vuxen från Trygghetsrådet. Samtalet lutar sig på en samtalsmetod som är framåtsyftande. En annan vuxen dokumenteras vad som sägs. Föräldrar informeras om detta bedöms. Dokumenteras. En överenskommelse/lösning skapas. Dokumenteras. Uppföljning bokas in. Dokumenteras. Återkoppling med hemmet. Dokumenteras. Om konflikten/problemet inte är löst vid uppföljningsmötet. De vuxna i Trygghetsrådet och rektor kallat till möte med föräldrar och elev. Elevvårdskonferens. Rektor ansvarar och dokumenterar. Åtgärdsprogram skrivs med beslut om lämpliga åtgärder. Rektor +Trygghetsrådet ansvarar och dokumenterar.

10 Uppföljningssamtal hålls och dokumenteras av rektor. Mindre uppföljningssamtal, stöttning - är vanligt att Trygghetsrådet har regelbundet med eleven under skoldagarna fram till rektors uppföljningssamtal. Polisanmälan kan göras av rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om de vuxna i Trygghetsrådet får vetskap om att personal kränker elever, hamnar ärendet skyndsamt i Elevhälsogruppen. Där finns kuratorer, psykologer och specialpedagoger som arbetar centralt med liknande svårigheter. Rektor tar del av det inträffade och väljer sedan åtgärder efter situationens karaktär. Samtala med berörd lärare / enskilt och tillsammans med elev och dess föräldrar om det inträffade. Ta stöd utifrån av andra professioner såsom kurator, psykolog eller spec. pedagog. St.:Lukasstiftelsen, tillsammans skapa ett åtgärdsprogram. Rutiner för uppföljning Överenskommelse görs vid ärendehantering när uppföljnings ska göras. Vanligtvis inom en vecka efter incident. Rutiner för dokumentation De vuxna i Trygghetsrådet dokumenterar alltid våra möten. Vi ansvarar även för att dokumentera incidentrapporterna samt att utvärdera dessa. Rektor ansvarar för att dokumentera Elevhälsokonferenserna. Varje enskild lärare ansvarar för att föra loggbok vid behov. Ansvarsförhållande Mentor eller annan vuxen på skolan är ansvarigt att rapportera incident samt dokumentera. Trygghetsrådet ansvarar att följa upp Rektor är ytterst ansvarig