Samverkan mellan sprinkler och brandventi lation

Transkript

1 Haukur Ingasn Samverkan mellan sprinkler ch brandventi latin Fullskalef6rs6k BRANDFORSK prjekt SP Sveriges Prvnings- ch Frskningsinstitut SP Brandteknik SP RAPPORT 2001:18

2 2 Abstract The reprt describes experiments carried ut in rder t investigate the interactin f a fire plume and a sprinkler spray. The effects f gravity ventilatin n the interactin f a sprinklerspray and a ht ceiling layer is als presented. The interactin f a wd crib fire surce and a crrespnding sprinklerspray is given. The prject was carried ut in rder t cllect data fr validatin f CFD mdels which predict the interactin f sprinkler spray and ht ceiling layer in a ventilated envirnment. Key wrds: sprinkler spray, ht ceiling layer, fire vents Sveriges Prvnings- ch Frskningsinstitut SP Rapprt 2001: 18 ISBN ISSN Bds 2001 Swedish atinal Testing and Research Institute SP Reprt 2001: 18 Pstal address: Bx 857, S BORAs, Sweden Telephne Telex Testing S Telefax

3 3 Innehallsfrteckning Abstract 2 Innehallsfrteckning 3 Frrd 4 Sammanfattning 5 1 Inledning 6 2 Genmfrande av fdrsk Valideringsfrsk med sprinkler ch vattenuppsamling Matinstrument Praktiska frsk 11 3 Resultat Valideringsfrsk Praktiska frsk 16 4 Slutsatser 18

4 4 Frrd Prblematiken kring samtidig anvandning av sprinkler ch brandventilatin beskri vs i tva rapprter, SP Rapprt 2001: 17 sm ar en kunskapssammanstallning kring prblematiken ch denna rapprt. Denna rapprt beskriver ett antal fullskaliga brandfrsk sm genrnfrdes fr att validera lika mdeller sm kan beskriva interaktinen mellan en sprinklerspray ch ett varmt rkgaslager.

5 5 Sammanfattning Syftet med frsken ar, frutrn att samla data fr validering av CFD prgram, att utrna sprinklersprayens inverkan pa brandventilatins effektivitet ch hur sprinklersprayen paverkar brandplymen. Frsaken genrnfrdes i ett rum med dimensinema 10 m x 16 m ch 5 m takhjd (11 x 11 x 2.5 m enligt anskan). En takppning pa 1 m' respektive 2 m' anvandes sm brandventilatin. Det firms mdeller sm kan simulera interaktinen mellan sprinklerdrppar ch rkgasen. De kan ge detaljerad infrmatin m hur vattendrppama kyls ch sprider sig i rummet. Dessa mdeller behver valideras men det finns begransad med frsk sm kan anvandas fr vajidering. Fr att mta behvet av fler val definierade experiment genmfrde SP pa uppdrag av BRANDFORSK en serie fullskaliga frsk ch sm presenteras i denna rapprt. Den frsta frsksdelen, sm far betraktas sm en mer akademiskt del, bestd av frsk med ett sprinklerhuvud i taket ch baljr pa glvet sm anvandes fr att samla upp det vatten sm passerade genm ett varmt rkgaslager uppe vid taket. Brandkallans placering i frhallande till sprinklem ch sprinklemas vattenflde varierades. Den andra delen, sm far betraktas sm mer praktiskt inriktad, bestd av frsk med traribbstablar i ett rum med ett sprinklerhuvud i taket sm placerades pa lika avstand fran branden. Olika ppningsfrfarande fr brandventilatr i taket anvandes. Fr att simulera aktiveringstider hs brandventilatm sa anvandes en simulerad lank (srnaltsakring) i frm av en massing vals. De "praktiska" frsken visar att nar frsta sprinklem aktiveras sa kyls brandgasema i narmradet av sprinklersprayen ch temperaturen i srnaltsakringen i de brandventilatrer sm Jigger narmast branden kmmer att sjunka. Frutm att smaltsakringen har lagre temperatur jamfrt med sprinklem (brandventilatm ligger kanske langre brt fran branden ch smaltsakringen har hgre RTI Yarde) nar sprinklem aktiveras sa kmmer brandgasema att kylas ch vattendrppar ch vattenanga kmmer att belagga ch kyla smaltsakringen, Darmed finns det en str risk att smaltsakringen inte utlser. Det enda sm kan aka temperaturen i smaltsakringen i sa fall ar att brandens tillvaxt kar igen. Under dessa frhallanden ar det en frdel att brandventilatrema ppnar autmatiskt. Om sprinklema kan kntrllera branden sa blir mjligheterna fr brandventilatinen att autmatiskt aktiveras med srnaltsakring berende av brandens intensitet. Kvarstar mjligheten att kunna gra en manuell ppning av raddningstjansten. Resultaten visar att kad ventilatin paverkade brandens intensitet vilket kan frsamra sprinklems mjlighet att kntrllera branden. Frsaken visade dck att skillnaden blev marginel!. Frsaken visade att sikten frbattrades i rummet jamfrt med icke ventilerad brand. Frsaken visar cksa att nar sprinklem startar sa kyls smaltsakringen uppe i brandluckan sa pass kraftigt att den inte kmmer att utlsa.

6 6 1 Inledning BRANDFORSK har under flera ar satsat pa detta frskningsmrade men de praktiskt anvandbara resultaten eller rekmmendatinerna har varit fa. Det finns inga entydiga svar ch fr att kunna lsa prblemet kravs mycket mfattande ch dyra fullskaletester. Fr att kunna genmfra sadant prjekt kravs en samlad internatinell insats. Det har inte varit mjligt hittills ch darfr firms bara ett alternativ dvs genm berakning. Ett strt prblem ar dck att det finns begransad antal val definierade experiment sm kan anvandas fr att verifiera de teretiska mdeller sm tas fram. I dag finns berakningsprgram baserade pa zn-mdeller sm kan anvandas fr att berakna frdelningen av sprinklerspray i rum under vissa frenklade antaganden. Mdellen kan anvandas fr att underska hur sprinklersprayen kyler brandgasen ch hur vattendrpparna sm nar fasta ytr frdelas. Vidare finns mdeller sm kan rakna rkgashjd, gastemperatur ch utlsning av sprinkler fr lika gemetrier, brandstrlekar ch brandventilatrer. Inverkan av rkskarrnar kan cksa inkluderas. Dck kan man inte rakna pa interaktin mellan sprinkler ch brandventilatrer eller sprinklerspray ch en brandplym. Nar det galler de mer avancerade CFD (Cmputatinal Fluid Dynamics) prgram men sa kan man i dag berakna rkspridning i kmplex a lkaler ch delar av interaktinsprblemet mellan sprinkler ch brand ventilatin. Mdeller finns sm simulerar interaktinen mellan sprinklerdrppar ch rkgasen ch sm kan ge detaljerad infrmatin m hur vattendrpparna kyls ch sprider sig i rummet. Dessa mdeller fungerar bast langt brta fran branden. Berakningarna kraver an sa lange langa krtider men allteftersm datrerna blir mer effektiva kmmer denna krtid att frkrtas. Det finns mycket data fran frsk genrnfrda 1992 vid SP (SP Reprt 1992:11) ch sm har anvants flitigt av mdellutvecklare fr validering. De frsken hade dck vissa begransningar. En begransning var att det inte fanns nagt varmt rkgaslager i frsksrummet. Av den anledningen genmfrdes nu frsk med mjlighet att bygga upp ett varmt rkgaslager. Fr att kunna gra en validering kravdes cksa en mfattande instrumentering. Fr att aven kunna mta behvet av battre kunskap m interaktinen mellan sprinkler ch brandventilatin genmfrdes nagra frsk med traribbstablar ch autmatisk sprinkler ch brandventilatin. Darmed finns en mjlighet att underska interaktinen mellan dessa tva system. Nedan ges en sammanstallning av de frsk sm redan har genrnfrts. Frsksserien delades upp i tva lika delar sm vi kallar har fr "Valideringsfrsk" ch "Praktiska frsk".

7 7 2 Genmfrande av frsk Frsaken genrnfrdes i en rum sm hade marten 10 m x 16 m x 5 m. Vaggar ch tak var gjrda av Prmatect skivr. lena andan av huset fanns en tilluftsppning sm matte 3 x 1.4 m hg. I taket fanns en simulerad brandventilatr med marten 1 m x 1 m. Den var placerad excentriskt i rum met, se Figur lch Figur Valideringsfrsk med sprinkler cb vattenuppsamling I denna frsksserie genmfrdes 17 frsk med en sprinkler sm var mnterad i tak ch i centrum av frsksrumrnet. En ppning i tak pa 1 m' placerades 3 m nedstrrns sprinklem. Sprink1ema sm anvandes var av typ Wrmald A, SSP 15 mm ch OW SSP, 15 mm. En brandkalla placerades pa lika avstand uppstrrns sprinklem; 3 m ch 6 m samt direkt under sprinklem. I Figur 1 visas en bild fran frsksuppstallningen ch i Figur 2 visas en planbild fran frsksuppstallningen. FIesta frsken genrnfrdes med tackluckan ppen fran start ch dar sprinklem startade efter 10 minuter. Sedan krdes frsket i ytterligare 10 minuter med sprinklem pa. Darmed uppnaddes statinara frhallanden vilket ar viktigt fr validering av delmdellema. Tva lika branslen anvandes: prpan (gas) ch hexan (vatska). Brandeffekten varierades mellan 0.6 MW ch 1.1 MW. Figur 1 Valideringsfrsk med lika sprinkler i tak ch brandkallan placerad 6 m uppstrms branden. Kunskapen kring sprinklersprayens ch brandplymens interaktin ar frtfarande liten. Darfr genrnfrdes ett antal frsk dar avstandet fran brandkallan i frhallande till sprinklersprayen varierades. Frdelningen av sprinklervattnet pa glvniva uppmattes efter frsket genm att placera sma baljr pa glvet. Detta ar viktig infrmatin fr validering av de mdeller sm beraknar hur mycket vatten sm frangas i det varma rkgaslagret. I fiesta frsaken sa bildades ett rkgasskikt pa 2.3 m innan sprinklem startade (10 minuter fran tandning), De vattenflden sm anvandes var 60,90, 120 ch 150 l/rnin dck fiesta med 90 limin. Fr 60 ch 90 limin sa paverkade inte sprinklersprayen rkgasskiktet narnnvart. Darernt fr 120 ch 150 limin paverkades rkgasskiktet. Vid 150 IImin sa slg tken anda ner till glv. Det gar att sikten i lkalen frsamras avsevart. Detta fenmen kallas pa engelska fr "smke lgging". Rkgaslagret

8 8 kyls av kraftigt pa grund av vattensprayen sm passerar genm det varma rkgaslagret. Sm exempel sa sanktes genmsnittstemperaturen i takluckan fran 160 C til1100 C vid ett flde pa 90 l/min. 16m Inlpp 3 m x 1.4 m d /0 Sprinkler 3 Brandventilatr 1 m x 1 m Brandkalla~ 5m 6m 2m Inlpp 3 m x 1.4 m ~ Figur 2 Planbild ver frsksuppstallning Matinstrument I varje frsk sa uppmattes brandgastemperaturen, syrekncentratinen, flde, tryck ch branslefrbrukning. Dessa uppmatta data kan sedan anvandas fr att jarnfras med beraknade resultat. Det ingick inte i prjektet att gra sadana berakningar. I Figur 3 visas placeringen av de lika instrumenten i en planbild. Bkstaverna i Figur 3 ch Figur 4 betyder fljande: T: 0.25 mm typ K svetsat termelement PT:platttermelement U: bi-directinal prbe fr matning av hastighet 02: syrgasmatare Of): siktlangdsmatare SB: stralningsmatare Ww.fuktmatare Brandkallan placerades vanpa en vag. Massfrlusten uppmattes kntinuerligt under hela frsket. Vattenflde ch tryck vid sprinklem uppmattes cksa. Den rnangd vatten sm samlades upp i varje karl pa glvet vagdes efter varje frsk. Pa sa satt kan man fa en bra bild ver hur vattnet frdelades pa glvet efter att det hade passerat det varma rkgslagret.

9 9 Inlet pening 3 x 1.4 m T,u - E T,U,PT,SB / T T,TP 1.5 m 3m T,u I~ 16 m Figur 3 Placering av instrument i plan. T,U,02,WW TP T,U T T T T 4 T, E Vi -0 T,OD,02 T,U T, ~... en T ~ ~ T T,OD 1.5 T 1.5 m 3m 1--./.. I~ ~~ 16 m 7m I~ 4.5 m 1 Figur 4 Placering av matinstrument i hjdled langs centrumlinjen av lkalen. I Tabell 1 ges en versikt ver genrnfrda frsk. De parametrar sm varierades var typ av bransle, sprinklerflde, typ av sprinkler, brandeffekt ch placering av brand i frhallande till sprinkler.

10 10 Tabell 1 Oversikt ver genrnfrda frsk. Frsk Typav Brandstrlek Brand- Typav Sprinkler Placering av bransle effekt sprinkler nde brand (kw) Fl Hexan 0.75 x 0.75 m 985 Wrmald 60 2 m fran gavel F2 Hexan 0.75 x 0.75 m ~1000 GW 90 2 m fdm gavel F3 Heptan 1 x 1 m ~2500 GW 90 2 m fran gavel F4 Gasl 1 x 1 m ~1100 GW 90 2 m fran gavel F5 Gasl 1 x 1 m ~1100 Wrmald 90 2 m fran gavel F6 Gasl 1 x 1 m ~700 Wrmald 90 2 m fran gavel F7 Gasl 1 x 1 m ~600 Wrmald 90 2 m fran gavel F8 Gasl 1 x 1 m ~780 Wrmald 90 6 m fran gavel F9 Gasl 1 x 1 m ~1050 Wrmald 90 6 m fran gavel FlO Gasl 1 x 1 m ~780 Wrmald 90 8 m fran gavel (centrum) Fll Gasl 1 x 1 m ~1050 Wrmald 90 8 m fran gavel (centrum) F12 Hexan 0.75 x 0.75 m 1213 Wrmald 90 2 m fran gavel F13 Hexan 0.75 x 0.75 m 1379 Wrmald 60 2 m fran gavel F14 Hexan 0.75 x 0.75 m 1249 Wrmald m fran gavel F15 Hexan 0.75 x 0.75 m 1300 Wrmald m fran gavel F16 Hexan 0.75 x 0.75 m 512 Wrmald 90 8 m fran gavel (centrum) F17 Hexan 0.75 x 0.75 m - Wrmald m fran gavel (centrum) F27 Gasl 1 x 1 m ~1050 Wrmald m fran gavel (centrum) ~ betyder att varden a ar uppskattade Vid berakning av brandstrleken sa anvandes fljande effektiva frbranningsvarden: Heptan: 41.2 MJ/kg Hexan: 39.4 MJ/kg Gasl: 43.7 MJ/kg

11 Praktiska fdrsdk I den andra frsksserien anvandes en traribbstabel sm var placerad mitt under sprinklem i rummets centrum (se bild nedan). Ttalt 10 frsk genrnfrdes. Sprinklem aktiverades nar en simulerad lank uppnadde 140 grader. Lanken hade ett RTI varde mtsvarande 100 m l12 s 112 Samma typ av simulerad lank anvandes vid takluckan. Lanken bestd av en massingcylinder med ett inbrrad termelement. Darmed kunde lankens ternperaturkningen fljas ch nar en frutbestamd temperatur uppnaddes aktiverades sprinklem manuellt. Figur 5 Bild fran frsk med traribbstapel. Takluckan ppnades antingen samtidigt sm sprinklem, fre sprinklem eller efter att sprinklem aktiverades. Fr jamfrelse sa genrnfrdes frsk utan taklucka. Traribbstabeln antandes med tva sma karl med heptan. Traribbstapeln bestd av ett 13A bal sm ar ett standardbal fr prvning av handbrandslackare. Den matte 1.3 m lang, 0.56 m hg ch 0.5 m brede. Brandkallan std pa en vag. Brandfrlppet var relativt lugnt ch stabilt. Traribbstabeln vagdes hela tiden fr att kunna mata brandeffekten. Darmed kunde cksa inverkan av ventilatinsgraden pa frbranningshastigheten uppmatas. Det sm var viktigt i dessa frsk var att ta reda pa m ventilatinen frsvarade fr sprinklem att kntrllera branden. En sprinkler av typ Wrmald spray sprinkler anvandes med flde pa 150 l/min. Den var placerad i centrum av rummet ch brandkallan farms placerad rakt under sprinklem.

12 12 Tabe1l2 Oversikt ver frsk med traribbstabel Frsk Brandlucka Sprinkler startar Placering av brand Min:sek F18 Oppen fran brj an Ingen sprinkler Brandkalla ch sprinkler i centrum av rum F20 Lucka stangd Sprinkler aktiveras " 2:58 F21 Luckan halvppnas 6:00 3:06 " Oppnas helt 6:50 F22 Lucka ppnar 4: 14 4:14 " F23 Lucka ppnar 8:00 3:48 " F24 Lucka ppnar 0:00 3:22 " F25 Lucka stanad 3:36 " F26 Lucka ppnar 7:22 3:16 Brandkalla ch sprinkler flyttad 1.5 m fran bran ventilatr F28 Lucka ppnar 0:00 4:03 I centrum av rum, dubblerade ventilatinsarean F29 Lucka ppnar 3:31 3:31 Dubblerad ventilatinssarea (1 ->2 m')

13 13 3 Resultat Nedan ges en sammanstallning av resultaten fran de frsk sm genrnfrdes. 3.1 Valideringsfrsk En viktig parameter fr validering av lika prgram ar ternperatursankningen i det varma rkgaslagret nar sprinklema startar. Berende pa fldet sa kmmer temperaturen att sjunka ner till lika nivaer. IFigur 6 kan man se hur temperaturen sjunker i rkgaslagret berende pa sprinklerfldet. Fr 60 I1min ar andringen marginell medan fr 90 eh ver ar den 25 % eller mer. --60Ilmin 200,------,---,----,---,---,----,---,--,----r----,--,------,--,---,-,-.,--r-r-.----r--,---,--,---rl - - ~ IImin,-.., 150 U '-' 5 '<;l 100 t a. E (l) E-< IImin --)E- 150llmin Figur 6 O'-L----'-J-L--LJ---'------'---'----"---'-L----'-J---'---'----'----'-,--"-----'---'-'-----'-J---'----'---'----'-"---,---, Tid (sek) Temperatursankningen i brandluekan nar sprinklem startar vid 720 s. Olika flde med samma sprinkler, Wrmald SSP. Frsk dar man samlar upp vattnet i baljr visar hur spridningen av vattendrppama kmmer att se ut. I figur 7 nedan visas hur baljma ligger i frhallande till sprinklem eh brandkallan. brandka Ia sprinkler A ~ I I I I I I I I I D I-- I-- I-- I-- C I-- I-- '-- Figur 7 Plaeering av baljr tillhrande rad A eh C. Baljma i rad A val' 50 x 50 em eh i rad C 60 x 40 em.

14 ~ 8 3.Sa; s: 1ti C (]) 1a >... i ~ ~,.. " : -&- ingen brand / ~ 0 F5 / \ '---7'~-~~~---,--...-l ) X ~ \ : ~ /..~ ~ l..\~ : ~.. ;.. \, \ ', ~ \... ~ : ;. ~ ~ ~ '-- -"-.i '- -'--~_~==<."-- ' ' avstand fran sprinkler (m) Figur 8 Den upprnatta vattentatheten vid gjv i bajjr tillhrande rad A sm funktin av avstandet fran sprinklem. Brandkallan Jigger 6 m fdm sprinklem. 5,----"----'1, -----,-----, , c E.S- Ql s:.cil C (]) 1a > 4 -&- ulan brand F F6 x F avstand fran sprinkler (m) 5 Figur 9 Den uppmatta vattentatheten i baljr vid glv tillhrande rad C sm funktin av avstandet fran sprinklem.

15 15 5r----,----,----,-----,------" 4. 3,. 2!: : ': 8., ,(If t' : ~ F5 F6 F7 "'-- -'---..J- -'-- -L- --' upprnatt - inget rklaqer (mm/min) 5 Figur 10 Uppmatta vattentatheten utan brand sm funktin av uppmatta vattentatheten vid lika brandstrlekar fr baljr tillhrande rad A ~ ~ ~ Ql OJ C1l 32 :e E r> _ --'' _ _ l;l. ;;0 E :J F5 F6 F upprnatt - inget rklaqer (mnn/min) 5 Figur 11 Uppmatta vattentatheten utan brand sm funktin av upprnatta vattentatheten vid lika brandstrlekar fr baljr tillhrande rad C.

16 16 Figur 8 ch 9 visar att det varma rkgaslagret paverkar avsevart spridningsbilden pa glvet. Det verkar sm att rkgaslagret "plattar till" frdelningen av drppama samtidigt sm en del av vattendrppama frangas brt. Sm frvantat sa visar frsken att det firms tendens till att mer vatten frangas ju strre brand sm anvands, Det kan vi se i figurer Dessa diagram ar viktiga fr validering av berakningsmdeller sm anvands fr att berakna spridning av vattenspray fran sprinklers. 3.2 Praktiska frsk Nar frsta sprinklem aktiveras sa kyls brandgasema i narmradet av sprinklersprayen ch temperaturen i smalblecket i de brandventilatrer sm Jigger narmast kmmer att sjunka. Frutm att smaltblecket har antagligen lagre temperatur jamfrt med sprinklem (brandventilatm ligger kanske langre brt fran branden ch smalblecket har hgre RTI varde) nar sprinklem aktiveras sa kmmer brandgasema att kylas ch vattendrppar ch vattenanga kmmer att belagga ch kyla smalblecket ch darmed hindra utlsning. Det enda sm kan hja temperaturen i smalblecket ar att branden brjar vaxa igen. Da har sprinklersystemet inte branden under kntrll men sprinklersprayen kmmer att kyla brandgasema anda. Under dessa frhallanden kan det bade vara en frdel ch en nackdel att brandventilatrema ppnar autmatiskt. Om sprinklema kan kntrllera branden sa ar mjligheterna fr brandventilatinen att autmatiskt aktiveras relativt liten. Kvarstar mjligheten att kunna gra en manuell ppning av raddningstjansten. Preliminara resultat pekar mt att kad ventilatin frsamrade sprinklems mjlighet att kntrllera branden. Det ar dck en marginell skillnad i sammanhanget. Daremt frbattrades skikten i rummet jamfrt med icke venti lerad brand. Frsken visar cksa att nar sprinklem startar sa kyls bulbema vid luckan kraftigt vilket franleder att man kan tr att brandluckan inte kmmer att ppnas. Om man jamfr en bulb uppe i luckan med samma RTI sm en sprinkler sm Jigger valdigt nara brandluckan sa kmmer sprinklem att aktivera tidigare ch darmed frsamra rnjligheterna fr luckan att ppna, Om man jamfr placeringen av en lank nedanfr lucka ch uppe i luckan sa visar frsken att en lank vid tak ar att fredra. Figuren nedan visar ett frsk dar brandluckan aldrig ppnades eftersm lanktemperaturen uppnadde inte aktiveringstemperaturen. Den visar cksa vilken skillnad det blir berende pa placeringen av aktiveringlankarna.

17 17 R36055 F25.D "3 150.D 8 E= I:>: ~ i- : ; L --Ch15 : ' " Ch26...,.. ~e~.avspri~ Ch27 ~ ~ -J._.. _ -i ~ E 50 ~ L..W...L.L.l-'-'-L..W...L..L.J-'-'-L.L.L.L..L.J...L.l...L.L.L~L.LL.L.L.l-'-' Figur Tid i sek fr~n tandning Figuren visar hur temperaturen i lanken varierar. 30 Ch Figur 8 Figuren visar hur lankarna sitter i taket eh i brandventilatm. AlIa matt i mm. ChIS ar sprinlklerbulb van brand, ch26 ar bulb vid brandlueka 15 em under tak eh eh27 ar uppe i brandluekan. Plaeering av messing bulber fr aktivering. Angi vna matt i em. Analysen av resultaten ar inte fardiga men det ar i alia fall tydlig skillnad mellan bulb i taklucka jamfrt med en bulb 15 em under tak. Ocksa att nar sprinklem startar sa kmmer den att avsevart paverka temperaturutveeklingen i bulbema i brandluekan. Det kan bli sa ilia att m branden kntrlleras av sprinklem sa kan brandluekan frbli stangd. Detta verensstamrner med de resultat sm uppnaddes i de Amerikanska frsken.

18 18 4 Slutsatser Syftet med frsken ar, frutm att samla data fr validering av CFD prgram, att utrna sprinklersprayens inverkan pa brandventilatins effektivitet ch hur sprinklersprayen paverkar brandplymen. De "praktiska" frsaken visar att nar frsta sprinklem aktiveras sa kyls brandgasema i narmradet av sprinklersprayen ch temperaturen i smaltblecket i de brandventilatrer sm ligger narmast branden kmmer att sjunka. Frutrn att smaltblecket har lagre temperatur jamfrt med sprinklem (brandventilatm ligger kanske langre brt fran branden ch smaltblecket har hgre RTI Yarde) nar sprinklem aktiveras sa kmmer brandgasema att kylas ch vattendrppar ch vattenanga kmmer att belagga ch kyla smaltblecket ch darmed hindra utlsning. Det enda sm kan hja temperaturen i smaltblecket at- att branden brjar vaxa igen. Under dessa frhallanden kan det bade vara en frdel ch en nackdel att brandventilatrema ppnar autmatiskt. Om sprinklema kan kntrllera branden sa blir mjlighererna fr brandventilatinen att autmatiskt aktiveras berende av brandens intensitet. Kvarstar mjligheten att kunna gra en manuell ppning av raddningstjansten, Resultaten visar att kad ventilatin paverkade brandens intensitet vilket kan frsamra sprinklems mjlighet att kntrllera branden. Det at- dck en marginell skillnad i sammanhanget. Daremt frbattrades skikten i rummet jamfrt med icke ventilerad brand. Frsaken visar cksa att nar sprinklem startar sa kyls bulbema vid luckan kraftigt vilket franleder att man kan tr att brandluckan inte kmmer att ppnas, Om man jamfr en bulb uppe i luckan med samma RTI sm en sprinkler m ligger valdigt nara brandluckan sa kmmer sprinklem att aktivera tidigare ch darmed frsamra mjligheterna fr luckan att ppna. Om man jamfr placeringen av en lank nedanfr lucka ch uppe i luckan sa visar frsken att en lank vid tak ar att fredra. Figuren nedan visar ett frsk dar brandluckan aldrig ppnades eftersm lankternperaturen uppnadde inte aktiveringstemperaturen. Den visar cksa vilken skillnad det blir berende pa placeringen av akti veringlankarna.