Verksamhetens namn och inriktning: Aspnäs förskola Namn på rektor/förskolechef: Lennart Bucht/uppgiftslämnare Marie Falk

Transkript

1 År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Aspnäs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Aspnäs förskola Namn på rektor/förskolechef: Lennart Bucht/uppgiftslämnare Marie Falk User: ERLAR001, Printdate: :31 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår Svarsfrekvens föräldrar förskola 66.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.0 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 38.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 52.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 10.0% Kommentar Andelen barn per årsarbetare torde visa på en möjlighet till en hög kvalitativ verksamhet. Aspnäs förskola har sju avdelningar och trots 38% med högskoleutbildning har det ej varit tillräckligt för att upprätthålla en bra kvalitet. En större andel av barnskötarna var månadsanställd personal under -ht12 liksom den personal som saknar utbildning. Årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn är heller ej tillfredställande att ha inom enheten. Där blir det en ledningsfråga att i samtal med personalen försöka övertyga om vikten av utbildning då möjligheten att distansläsa idag finns. User: ERLAR001, Printdate: :31 2

3 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplan och likabehandlingsplan utformas av personal och ledning. Planerna delges vårdnadshavare. Enheten har nedskrivna rutiner för klagomålshantering. Verksamhetsplan för innevarande år finns och den är gemensam för förskolorna och grundskolan. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Resurspersonal till barngruppen. User: ERLAR001, Printdate: :31 3

4 Elevsäkerhet Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Skyddsronder görs och senast vt-13. Barnskyddsrond i samband med skyddsrond. Dokumenterade rutiner för brandsäkerhet finns. Enheterna har ett antal Pis piloter som utbildats av Järfälla Kommun. I kommunens lathund finns nedtecknat rutiner för kris/katastrof, barnolycksfall, försvunna barn. Lathunden kompletteras med data specifika för vårt område och enhet. User: ERLAR001, Printdate: :31 4

5 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: :31 5

6 Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 89.2% 70.7% Analys av måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt Bedömningen grundar sig på; -Observationer -Samtal och reflektion mellan barn och personal och mellan personalen. -Dokumentation och utvärdering. -Föräldrasamtal -Portfolio där barn, föräldrar och personal kan följa barnens utveckling och som gör lärandet synligt. -Skolundersökning Det som fungerar bra; Språk. Personalen arbetar utifrån språkforskaren Veli Tuomelas fem språkliga principer. Dessa är; 1)Språkutrymme (hur mycket talutrymme ger jag barnen), 2)Nya upplevelser(nya upplevelser ger nya ord och samtalsämnen), 3)Rikt språkbruk(nyanserat språk och ta bort "tomma ord"), 4)Språknivå(ge språkliga utmaningar), 5)Begriplighet (att vara begriplig som vuxen och kanske visa med händerna vad man gör). Det har fungerat väldigt bra under året. Vid alla rutinsituationer är personalen noga med att benämna saker och uttrycka hela meningar. Det som behöver utvecklas; - Matematik, natur/teknik se vidare under fliken kvalitetsindikatorer. User: ERLAR001, Printdate: :31 6

7 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 88.3% 77.3% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 88.3% 74.7% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 91.9% 85.3% Analys av måluppfyllelse Målen är inte uppfyllda. Bedömningen grundar sig på; - Observationer. - Samtal och reflektion mellan barn och vuxna liksom mellan personal och mellan personal och ledning. - Samtal med föräldrar. - Portfolio där barn, föräldrar och personal kan följa barnens utveckling och där lärandet blir synligt. - Skolundersökningen Det som fungerar bra; - Avdelningarna arbetar med Start/StegVis. - Ett fördjupat likabehandlingsarbete har påbörjats under läsåret vilket avspeglar sig i en tydligare likabehanlingsplan. En likabehandlingssamordnare har utsetts på varje förskola i enheten. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen; - Ett fortsatt och fördjupat likabehandlingsarbete. User: ERLAR001, Printdate: :31 7

8 Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 76.6% 62.7% Analys av måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Bedömningen grundar sig på; - Observationer. - samtal och reflektion. - Dokumentation och utvärdering av arbetet. - Samtal med föräldrar. - Portfolio där barn föräldrar och personal kan följa barnens utveckling och där lärandet blir synligt. Det som fungerar bra; - I portfoliearbetet ökar barnens inflytande när de är delaktiga i arbetet. - Regelbunden reflektion av barn och personal. Behöver utvecklas; - Rutiner för reflektion och dokumentation tillsammans med barnen. User: ERLAR001, Printdate: :31 8

9 Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 82.9% 66.7% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 78.4% 66.7% Analys av måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Besömningen grundar sig på ; - Deltagande i föräldramöten. Enheten har valt olika former för att få deltagandet vid föräldramöten att öka. Drop in med tolk, traditionellt mm. - Utvecklingssamtal. - Dagliga samtal med föräldrarna. - Skolundersökningen. Det som fungerar bra; - Under året har det varit ett relativt stort deltagande i föräldramöte, Lucia, vårfest mm. Det som behöver utvecklass; - Hur vi bättre kan nå ut med information till föräldrar. - Fortsätta att hitta kreativa lösningar för att få föräldrar att komma till våra sammankomster på förskolan. User: ERLAR001, Printdate: :31 9

10 Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer inte alls Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Aspnäs förskola har en kvalitativ verksamhet även om målen ej uppnåtts helt. Personalens arbete utgår alltid från var barnen befinner sig i sin utveckling där förutsättningar och behov är styrande. Språk och kommunikation utgår som tidigare nämnts utifrån Veli Tuomelas teser. kobsbergs kommundel har en språkutvecklingsplan som används som ett levande verktyg och den kommer att omarbetas (revideras) under lå -13/-14. Det finns också en språkplan som uppdateras varje år vid ett av kommundelsmötena. Språk har förskolor alltid arbetat genomtänkt med. Matematik är en del av språk. Förskolan arbetar med matematik på ett lustfyllt sätt som väcker barnens intressen och gör att de vill veta mer. I detta arbete har det varit viktigt att synliggöra lärandet och t ex berätta för föräldrar att vi arbetar med matematik. Matematik är ju inte bara mekaniskt räknande med siffror. Förskolan lägger här en mycket bra grund för framtida skolgång. Genom det lustfyllda lärande väcks intressen som ska tillvaratas. Naturvetenskap innebär för många barn i vår organisation en upptäckt som de kanske inte får i sina hem. Det är i många stycken en kulturell fråga. Man kanske t ex aldrig går till skogen. I läroplanen står inskrivet att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sitt intresse för naturens olika kretslopp. Naturvetenskap och teknik går hand i hand. För att utveckla vårt arbete med detta kommer vi under lå -13/-14 arbeta utifrån en nyutkommen bok skriven av Veronica Bjurulf "Teknik-Didaktik i Förskolan". Den tar upp allt från teknik och genus till it och konstruktion. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer till viss del Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd Verksamhetens personal har under läsåret gått kursen VIF som har varit en värdefull fortbildning för personalen. Förskolan kommer att ta hjälp av specialpedagog Marie-Louise Karlsson från JBE i arbetet att bli ännu bättre på stödja barn i behov av särskilt stöd. User: ERLAR001, Printdate: :31 10

11 Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Stämmer inte alls Stämmer inte alls Stämmer inte alls Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Aspnäs förskola byggdes och öppnade på 70-talet. En del renoveringar har gjorts under årens lopp. Avdelning Topasen är relativt ny och den stämmer inte in i ovanstående negativa svarsalternativ. Under vt-13 påbörjades ett omfattande ventilationsarbete på förskolan. Detta arbete påverkade barn, föräldrar och framförallt personal. Inomhusluften är ju såklar viktig på en förskola och nu i skrivande stund är det avslutat och klart. De övriga avdelningarna har små rum med föga möjligheter att uppfylla de krav vi idag har i våra pedagogiska syften.barngruppernas ökande storlek har också stor betydelse när det är många små rum. Betydligt lättare är det för personalen att ha uppsikt över barnen när det är öppna ytor som är avskärmade med olika pedagogiska miljöer. Förskollärare och barnskötare har trots dessa förutsättningar gjort sitt bästa för att iordningsställa en så gynnsam pedagogisk miljö som möjligt. Under 2014 kommer Aspnäs förskola att ingå i projektet attraktiva studiemiljöer. Positivt för verksamheten. Utemiljön har en stor potensial att kunna användas i ett pedagogiskt syfte. Under vt-13 planerades för åldershomogena grupper. De fyra avdelningar som ligger på övre plan kommer att ha barn 1-3 år. Där är gården väldigt lämplig för yngre barn och deras behov. På nedre plan blir det tre avdelngar med de äldsta barnen, de kan vara ca 3-5 år. Gården på nedre plan ger många möjligheter till varierande pedagogisk verksamhet. Likabehandling: Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer helt Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Det fördjupade arbetet med likabehandling som startade under året har varit till stor hjälp för personalen.likabehandlingsplanen blir alltmer förankrad vartefter den används som ett levande verktyg. Den är och ska vara konkret utifrån verksamhetens behov och ha en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Varje barns rättighet är att få positiv uppmärksamhet varje dag. Alla barn ska bli sedda. Exempel på rutiner där barn får positiv uppmärksamhet är att bli mottagen i hallen, i samlingen, vid matsituationer. Dessa är återkommande varje dag. Därutöver ska barnen få positiv feed back vid utveckling och lärande mm. Reflektion tillsammans med barnen är en värdefull del av likabehandlingsarbetet. Detta är ett utvecklingsområde för Allmogens förskola. Att hitta tid för reflektion och att dokumentera det som framgår av reflektionen. User: ERLAR001, Printdate: :31 11

12 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Barngruppens storlek bör inte fastställas statiskt utan anpassas till de behov som finns i gruppen. Förskolan bör göra en konsekvensutredning för att på ett så gynnsamt sätt som möjligt tillgodose barn med särskilda behov. Utifrån förskolans kapacitetsplan så finns möjligheten att ha färre barn i en grupp och fler i en annan grupp beroende av gruppkonstelationen. Aspnäs förskola hade barn enligt följande åldrar; 1 åringar=17 2 åringar=26 3 åringar=31 4 åringar=16 5 åringar=16 Diamanten 1 barn födda -08, 6 barn födda -10 och 4 barn födda -11. Kristallen 5 barn födda -07, 1 barn födda -08, 2 barn födda -09, 5 barn födda -10 och 6 barn födda -11. Opalen 2 barn födda -07, 1 barn födda -08, 8 barn födda -09, 4 barn födda -10. Rubinen 3 barn födda -09, 3 barn födda -10 och 6 barn födda -11. Safiren 4 barn födda -07, 5 barn födda -08, 9 barn födda -09, 4 barn födda -10. Smaragden 1 barn född -06, 1 barn född -07, 8 barn födda -08, 9 barn födda -09, 3 barn födda -10. Topasen 4 barn födda -07, 1 barn född -10 och 1 barn född -11. När man har åldersblandade grupper så är det av yttersta vikt att göra tvärgrupper för att tillgodose barnens rätt till stimulans och för att kunna uppna de mål som finns enligt läroplanen. User: ERLAR001, Printdate: :31 12