Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Fastebol förskola Namn på rektor/förskolechef: Ingela Brandt

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Fastebol förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Fastebol förskola Namn på rektor/förskolechef: Ingela Brandt User: jukis001, Printdate: :02 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens enkät: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens föräldrar förskola 98.0% Statistik: personal, barn och elever: Utfall 15 Oktober 2013 Barn per årsarbetare den 15 oktober 6.0 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 46.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 45.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 9.0% Antal barn förskola 63.0 Kommentar Inkluderar 0,85 resurspersonal samt 0,75 pooltjänst som delas med Traktor förskola. Andel högskoleutbildade har ökat från 35,3 till 46%. User: jukis001, Printdate: :02 2

3 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: 15/10 En grupp 15 barn 1-2 år i egen lokal. En grupp 17 barn 3 år dessa tre grupper finns i en stor gemensam lokal. En grupp 15 barn 4 år En grupp 16 barn 4-5 år 48% av barnen är födda ca 20% av barnen har minst en förälder med annat modersmål än svenska Småbarnsgruppen utökades under våren till 17 barn. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Arbetet med likabehandlingsplanen leds av biträdande förskolechef och likabehandlingssamornaren på förskolan. Föräldrarna tog fram riskområden på höstens föräldramöte.de äldsta barnen intervjuades i grupp. Under våren har föräldrarna enskilt lämnat synpunkter på riskområden inför kommande plan. Kommande år har vi lagt in ett föräldramöte under våren där föräldrarna tar fram riskområden,då det visat sig att i dialog med varandra ger det ett större engagemang. Verksamhetsplanen utformas av förskolechef och biträdande förskolechef utifrån kvalitetsredovisningarna. Båda planerna presenteras och arbetas vidare med på höstens kompetensutvecklingsdag. Incidentrapporter delges samtliga på APT för att minimera risker. Likabehandlingsplan,verksamhetsplan och kvalitetsredovisning mailas ut till alla familjer. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Till personella resurser för barnens individuella behov i två av grupperna. User: jukis001, Printdate: :02 3

4 Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: November 2013 i samband med skyddsrond genomfördes barnskyddsrond och allergirond. Kontinuerligt gör vi PIS ronder såväl utom som inomhus som syftar till hög säkerhet. i JFOG:s "lathund" finns rutiner för många områden. Enhetens regler och rutiner finns nedskrivna och uppdateras inför varje hösttermin där finns bla information om tystnadsplikt och anmälningsplikt. User: jukis001, Printdate: :02 4

5 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: jukis001, Printdate: :02 5

6 Utveckling och Lärande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 95.5% 100.0% Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer till stor del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer inte alls Stämmer inte alls Stämmer till viss del Analys av måluppfyllelse 100% av såväl flick som pojkföräldrar nöjda. Vi har inte heller något vet ej svar. Ett mycket gott resultat. Även på frågan om om barnens utveckling och lärande dokumenteras och följs upp är 100% nöjda utan några vet ej svar. User: jukis001, Printdate: :02 6

7 På frågan om utvecklingssamtalen finns några flickföräldrar som är mindre nöjda. Något vi får jobba vidare med kommande år även om resultatet gått åt rätt håll. Medelvärdet är detsamma som föregående år eftersom fler familjer nu är helt nöjda. Vid vår interna bedömning då vi använt BRUK "Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande" skattade vi på samtliga områden att förskolan kännetecknas till stor del av kriterierna. Det vi under kommande år behöver utveckla är användningen av lärplattor,gå från konsumtion till produktion.men också appar som kan användas för kunskapande i skogen och naturorienterande ämnen. Framgångsfaktorer är att använda alla rutinsituationer -"snäppet över". Att lyssna och att variera för att checka av den generella kompetensen. Tankekartor är en bra metod som synliggör och växer tillsammans med barnens kunskaper under året. Att hitta okonvetionella lösningar och att växla vuxna tex vid matbordet kan också vara en framgångsfaktor. Åtgärdsplanerna utifrån föregående års BRUK utvärderingar om språk,matematik och naturvetenskap har vi arbetat vidare med som utvecklingsområden under året. Det vi utvecklat är arbetet med att stödja de barn som har ett annat modersmål än svenska bla genom vår tvåspråkiga personal. Vi strävar också efter att ta tillvara de äldre barnens kunskaper vid många tillfällen under dagen. Vi har i alla grupper haft matte tankekartor och när det gäller naturvetenskapen har det nya nätverket höjt "kunskapssnäppet" ett steg till. Vi ser med tillförsikt fram emot hösten då det ytterligare kopplas till forskning och beprövad erfarenhet. På alla områden har vi höga förväntningar på oss själva,varandra och barnen. Att bibehålla en hög måluppfyllelse kräver ständig utveckling av verksamheten. Kvalitetsindikatorerna för lärande i förskolan är till mycket stor del uppfyllt. Det vi sätter fokus på kommande år är att utveckla matematiken ytterligare genom att delta i skolverkets matematiklyft med en pedagog från varje arbetslag. Naturvetenskapen hoppas vi ska få ytterligare en skjuts i rätt riktning via det nya nätverket och tydligare roll för NT ombudet som förhoppningsvis sprider engemang och kunskap till hela förskolan. Detta ger uttryck för att det är en förskola med god kvalité som har förutsättningar att utvecklas ytterligare. Bruk utvärdering om det "systematiska kvalietsarbetet" anger att att förskolan till stor del kännetecknas av dessa kriterier. Våra utvecklingsområden är att dokumentera än mer (tex inskolning) så vi kan luta oss tillbaka på beprövad erfarenhet. Vi behöver också bli bättre på att göra nulägesbeskrivningar som vi sedan kan jämföra med måluppfyllelsen. Vi skall också hitta fler rutiner och uppföljningar som involverar barn,föräldrar och pedagoger. Vårt kvalitetshjul stödjer oss i detta systematiska kvalitetsarbete liksom att ytterligare stärka arbetslagsledarrollen. Kvalitetsindikatorer särskilt stöd. Uppmärksammar behov gör vi och sätter upp strategier som förankras i personalgruppen. Vi har konsultationsstöd via förskolepsykolog,talpedagog på JBE och HAB. I förekommande fall görs pedagogiska kartläggningar och handlingsplaner. Utredning kan vi bara rekommendera föräldrarna till,då detta sker i landstingets regi. Om och när en utredning är gjord samarbetar vi med någon part tex autismcenter eller Hab i fortsatt arbete med enskilt stöd och inkludering. Detta följs upp och utvärderas. Samtlig personal har gått VIF utbildning 15 timmar vardera som syftar till ökad kompetens när det gäller inkludering. Många exempel på att kunskaperna används i verksamheten finns.vi har också haft internt pedagogiskt forum där vi samtalat om innehållet i utbildningen. Detta är dock ett område vi behöver fortsätta utveckla tillsammans med den nyanställda specialpedagogen för förskolan som nu finns på JBE. User: jukis001, Printdate: :02 7

8 Detta ger uttryck för att vi är på väg åt rätt håll. Vårt fortsatta arbete med inkludering av barnen på Pråmen har utvecklats mycket under året.många goda exempel finns såväl när det gäller barn som personal-detta beskrivs mer i Pråmens redovisning. Den feed back vi får från JBE,Hab och föräldrar stärker oss i vår värdering. Kvalitetsindiktorer Fysiska lärandemiljön: Den tradionella förskoledelen på Fastebol förskola använder 3/5 av huset. I den ena delen finns småbarnsgruppen och den andra delen är en stor avdelning för tre åldersgrupper om sammanlagt 48 barn i åldern 2,5-5 år. Detta är för mycket. Men att personalmässigt och ekonomiskt driva förskolan med färre barn går inte. Vi får då inte ihop öppethållandetiderna och bemanningsbehovet. Barnen har hög närvaro.detta innebär att det är mycket trångti hallar,toaletter och vid måltiderna. Det förutsätter att minst en grupp alltid är ute under verksamhetstiden. Det blir också stort slitage på såväl lokaler som material. Utemiljön kan mycket väl användas i pedagogiskt syfte men vi saknar möjligheter att arbeta eller äta mellanmål under tak vid regn och snöstorm. Lekhallen som är ett genomgångsrum används dagligen av någon grupp till aktiviteter som rörelse,dans etc. Tyvärr är det oundvikligt att störa dem då matvagnar måste rullas igenom. Så startade hösten 13. I oktober startade vi upp vårt arbete med attraktiv studiemiljö där dessa "akilleshälar" skulle byggas bort. I mitten på februari började vi packa och delar av gården stängdes av.i början av mars stängdes en tredjedel av den traditionella delen av förskolan av och ombyggnationen började. När den etappen var färdigställd i slutet av maj och nästa påbörjades stoppades allt. Nu vet vi att renoveringsbehovet är mycket större än den ursprungliga planen och kommer pågå under hela nästa år. Så om jag ska svara för hur väl det är uppfyllt nu så måste det nog bli stämmer inte alls under kommande år. Vi kommer att bedriva verksamhet på en byggarbetsplats endast med tillgång till en del av huset och gården som det ser ut just nu. På planeringsdagen i maj arbetade vi i tvärgrupper med avsnittet i allmänna råden om barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet. Kunskap och tankar som vi tänkt använda under kommande verksamhetsår då vi utvecklar våra miljöer. Vår bedömning är att målet är uppfyllt när vi tittar på de fyra frågorna om barnens lärande och jämför det med kommunsnittet och väger in vår egen bedömning av utvecklingen Insatserna ska leda till fortsatt utveckling av ämnesområden i läroplanen. Vi utvärderar, följer upp och utvecklar vår verksamhet utifrån utarbetade årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsplanen På höstens planeringsdag arbetar arbetslagen fram HUR årets utvecklingsområden ska angripas. Då vi har gemensamma utvecklingsområden för hela enheten arbetar vi vidare med dessa på APT och interna pedagogiska forum som vi har varje vecka Vi gör kontinuerligt dokumentationer, intervjuer och tankekartor. Vi har återkommande reflektionstid i alla arbetslag. Vi gör självutvärderingar via BRUK som utmynnar i åtgärdsplaner som utvärderas under våren. I slutet av vårterminen träffar ledningen de arbetslagsansvariga i respektive hus då görs en sammanfattande bedömning och analys av årets utvecklingsarbete som sedan vävs ihop med kvalitetsundersökningen från föräldrar till kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen är sedan grunden för enhetens verksamhetsplan. Detta gäller alla områden. User: jukis001, Printdate: :02 8

9 User: jukis001, Printdate: :02 9

10 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 90.9% 95.3% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 98.5% 96.9% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 95.5% 100.0% Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Analys av måluppfyllelse 100% av såväl flick som pojkföräldrar är nöjda med vårt jämställdshetarbete. 5% vet ej svar påverkar dock resultatet. Förra året stod endast pojkföräldrarna för vet ej svaren nu är de jämt fördelade. Vi har under våren ingått i jämställdhetsprojektet "På gång jämt" där vi fått mycket stöd med kartläggningar och åtgärdsplaner. Ett arbete vi kommer fortsätta med under kommande verksamhetsår. På frågan om personalen bemöter barnens behov och önskemål med respekt är är 100% av såväl pojk som flickföräldrar nöjda. Det sänkta resultatet beror på några vet ej svar. På frågan om trygghet är 100% från båda könen nöjda och här finns inte något vet ej svar. Likabehandling. På frågan om personalen aktivt motverkar att något barn behandlas illa svarar 100% av familjerna att de är nöjda. På frågan om familjerna känner till förskolans arbete med likabehandling är 98% nöjda. Vi har 2% av familjerna kvar att nå fram till,men vårt resultat är mycket gott jmfrt med kommunen totalt. Vi har arbetat vidare med att utveckla vår likabehandlingsplan och förankra den i praktiskt arbete. På föräldramöte vid höstterminestarten satt föräldrarna i små grupper och plockade fram riskområden. De äldsta barnen har intervjuats och utifrån detta har vi skapat rutiner och trategier. Under våren fick föräldrarna individuellt ta fram riskområden till kommande likabehandlingsplan. User: jukis001, Printdate: :02 10

11 Vi har nu lagt in ett extra föräldramöte kommande vår för att ge föräldrarna möjlighet att i dialog med varandra ta fram riskområden då detta visat sig ge ett bredare resultat och fler familjer engagerade i planen. Intervjuer med barnen och föräldrarnas arbete med att ta fram riskområden gör oss uppmärksamma så vi kan skapa rutiner och strategier. Ett exempel på detta är minimera den tillgängliga ytan ute och inne vid tidpunkter då vi ej är full personalstyrka. Rollspel,teater temaveckor är lyckade metoder för att nå ut med budskap till barnen. Att ge barnen -även de yngsta- "reflektionstid" inför övergångar,måltiderna etc ger dem möjlighet till egna beslut som minimerar frustration. På Fastebol förskola har vi avdelningen Pråmen detta har utvecklat mångfalden och inkluderingen på många sätt. Vi anser att målet är uppfyllt. Insatserna ska leda till att utveckla samarbeter med föräldrarna om likabehandlingsarbetet. User: jukis001, Printdate: :02 11

12 Barns inflytande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 89.4% 98.4% Analys av måluppfyllelse 100% av de familjer som svarat är nöjda.11% vet ej svar föregående år har nu sjunkit till 2%. Vi har uppenbarligen lyckats med att förmedla detta till våra familjer under året. Intervjuer med barnen och deras tankekartor inför olika projekt och teman har kanske bidragit till detta. Det är lyssnandet mitt i vardagen som är avgörande - att vi nappar på barnens tankar och ideer här och nu. Brukutvärderingen om "barns delaktighet,inflytande och ansvar" skattades till att vi uppfyller kriterierna till stor del. Det vi ska utveckla under kommande år är fler tema/önskeveckor och än mer använda oss av tankekartor i alla delar av verksamheten. Jobba på att checka av den generella kompetensen,observera-variera mer och utveckla intervjufrågorna. Vi ska lägga in mer av saga och drama och tidigt på hösten ta del av de äldsta barnens önskemål om vad de vill lära sig och eventuella förändringar på förskolan så att de hinner uppleva och ta del av det. Barnens delaktighet i utvecklingssamtalen har utvecklats mycket under de senaste åren. Våra reflektionsveckor som återkommer under året då vi bryter ordinarie verksamhet och samtalar med barnen individuellt och i smågrupper om deras lärande bidrar till att barns tankar och ideer kan tas tillvara och påverka innehållet i verksamheten. Vi anser att målet är uppfyllt. Insatserna ska leda till stor variation i verksamheten utifrån pedagogernas observationer och barnens intresse. User: jukis001, Printdate: :02 12

13 Förskola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 95.5% 93.8% Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 100.0% 100.0% Analys av måluppfyllelse Att vi uppnått 100% som kan rekommendera förskolan är vi stolta över. Att vi dessutom lyckats behålla det över tid är vi mycket stolta över. När det gäller inflytandet har vi ett fortsatt bra resultat trots en sänkning.att fler nu är helt nöjda innebär att medelvärdet är detsamma som föregående år. Vi har dock en liten procent som inte är nöjda alls och det får bli vår utmaning inför kommande år. Vi har under året arbetat med föräldrarnas medansvar. Vi har utarbetat en ny introduktionsplan för våra familjer där vi trycker extra mycket på våra ömsesidiga förväntningarsom vi har och ska ha på varandra.förhoppningsvis kan detta vara en bra start för fortsatt arbete med det sociala kontraktet. Det är tillsammans vi ser till att det blir en trygg,rolig och lärorik förskola.vi har en hög svarfrekvens på skolundersökningen så det känns tillförlitligt och användbart. Vår egen bedömning är att vi lyckats mycket väl och det baserar vi på den återkoppling vi får från föräldrarna om information, möjlighet till inflytande,på föräldramöten, föräldradialogen och inte minst på utvecklingssamtalen. Föräldraaktiv inskolning bidrar troligen till att föräldrarna får insyn i förskolans hela dag. Att vi har en gemensam syn på vad föräldraakativ inskolning innebär och har för syfte är då en förutsättning. Även på frågorna om bemötandet från förskolan har vi ett gott resultat. Synsättet "alla barn är allas barn" behöver vi jobba vidare på så detta får genomslag även i alla föräldrarnas ögon. Årets stora,stora utmaning blir att få fortsatt nöjda föräldrar under kommande år när vi ska bedriva verksamhet på en byggarbetsplats. Vi anser inte att målet är uppfyllt när det gäller inflytandet. Insatserna ska leda till att göra föräldrarna trygga i att "alla barn är allas barn" på förskolan. User: jukis001, Printdate: :02 13