Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Cylinders förskola ekonomisk förening. Personalkooperativ med Reggio Emilia-inriktning.

Transkript

1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Cylinders förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Cylinders förskola ekonomisk förening. Personalkooperativ med Reggio Emilia-inriktning. Gunilla Svensson User: krfag001, Printdate: :18 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens enkät: Utfall läsår 2013 / 2014 Utfall läsår 2014 / 2015 Svarsfrekvens föräldrar förskola 94.0% 99.9% Statistik: personal, barn och elever: Utfall Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.3 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 63.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 25.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 12.0% Antal barn förskola 79.0 Kommentar Förskolan är ett personalkooperativ sedan Det drivs av pedagogerna som arbetar på förskolan, som har bildat en ekonomisk förening. Vi är inte ett vinstdrivande företag, och vi har kollektivavtal med KFO, Kooperationens förhandlingsorganisation. Förskolan har en tydlig miljöinriktning, och har förutom kommunens miljödiplom guld (sedan 2003) även Svensk miljöbas (sedan 2013) samt arbetar med Miljöcertifieringen Grön Flagg sedan Förskolan arbetar också med listan från Naturskyddsföreningen för att minimera kemikalier i barnens omgivning, "giftfri förskola". Legitimerade förskollärare finns på varje avdelning. Förutom våra examinerade förskollärare har två pedagoger "med annan utbildning för arbete med barn" 195 av 210 högskolepoäng som krävs för examen. Det innebär att vi har 75% med högskoleutbildning. User: krfag001, Printdate: :18 2

3 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Styrelsen i personalkooperativet som är huvudman fördelar resurser till de olika avdelningarna efter diskussion med alla pedagoger i kooperativet. för att skapa en miljö som är meningsfull och utmanande för varje ålder, har vi delat in barnen i fem avdelningar utifrån deras ålder. Denna organisation stöder även det pedagogiska arbetet med t ex projekt samt främjar barns långvariga relationer. Vi bedömer att det är viktigt att starta med relativt små grupper för de yngre barnen. Därför startar höstens 1-åringar med en grupp på 11 barn. Den utökas till 12 efter en tid. På 2-årsavdelningen har vi 14 barn, på 3-årsavdelningen 17 barn, på 4-årsavdelningen 18 barn och på 5-årsavdelningen 19 barn. Hela barngruppen följs åt med sina pedagoger in på nästa avdelning efter sommaren. Detta främjar den viktiga kontinuiteten för barnen i sina kontakter med övriga barn samt långvariga vuxenkontakter. Vi tar in barn från vår kö utan hänsyn till barnets kön. Sammansättningen i gruppen kan därför variera i antal flickor respektive pojkar. Vi har en minsta grundbemanning på 2,75 tjänst/ avdelning, men det anpassas lite efter olika förhållanden. Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling kan finnas på avdelningarna, och då även ibland anställda resurspedagoger för barnet. På alla avdelningar finns legitimerade förskollärare samt pedagoger med minst 20 års erfarenhet. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen utformas under studiedagar och kvällsmöten av hela personalgruppen och förskolechefen. Därutöver utformar varje avdelning en egen arbetsplan som beskriver deras eget arbete och mål närmare. Avdelningarnas arbetsplan introduceras till föräldrarna på föräldramöte. Verksamhetsplan och arbetsplan finn sedan på vår hemsida. Likabehandlingsplanen utformas också av hela personalgruppen och förskolechefen. När förslag finns delges den för föräldraföreningen för synpunkter. När vi förbereder oss och utvärderar den gamla likabehandlingsplanen är barnen delaktiga. Det sker t ex genom barnintervjuer, observationer och "miljöpromenader" där vi går runt ute och inne tillsammans med en liten grupp barn för att höra deras tankar kring de olika miljöerna. Här kan vi t ex få reda på om de känner sig otrygga i någon miljö. Vårdnadshavare har utvecklingssamtal med pedagogerna, där vi också kartlägger barnens trygghet och kamratskap, så vi även får med föräldrars syn. Vår förskola har utformat en egen språkplan, som beskriver hur vi vill stödja alla barns språkutveckling. Där beskriver vi även hur vi arbetar med modersmålsstöd. Denna språkutvecklingsplan finns också på vår hemsida. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Tilläggsbelopp används främst till att anställa fler pedagoger, som har till uppgift att stödja de barn som har behov av särskilt stöd. Det för i första hand genom att barnet är delaktig i sin barngrupps aktiviteter i största möjligaste mån, men får tid och stöd att delta på sina villkor. Detta underlättas av att vi ofta delar våra barngrupper, så att barnen får delta i en liten grupp där alla barn blir lättare sedda och hörda. Tilläggsbelopp kan också användas för inköp av visst material eller hjälpmedel som barnet behöver. User: krfag001, Printdate: :18 3

4 Barnsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: User: krfag001, Printdate: :18 4

5 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? Nej User: krfag001, Printdate: :18 5

6 Utveckling och Lärande Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 96.0% 97.0% Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer till stor del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi helt eller till stor del uppfyller läroplansmålen för barns utveckling och lärande. Det grundar vi dels på föräldraenkäten, där vi ser att 97% av föräldrarna gör den bedömningen. Det är en högre värdering än förra året, och dessutom har ingen förälder svarat "vet ej", vilket vi hoppas beror på att vi varit tydligare inom området. Därutöver grundar vi bedömningen på våra egna utvärderingar och reflektioner. Vår styrka är ett långvarigt och strukturerat kvalitetsarbete. Barnens lärmiljö, engagerade pedagoger och en reflekterande pedagogisk dokumentation bildar en helhet för att stödja barnens utveckling och lärande. Vi reflekterar kring hur barnen blir i olika sammanhang, analyserar och tänker om/ tänker nytt, utmanar och uppmuntrar barnen. Vi ser hur de blir, inte sätter stämpel på hur de är. Vi vill alltid se det kompetenta barnet. Vi har en stark grund som gör att vi alltid vill hjälpas åt inom förskolan. Vi är generösa med tips och idéer till varandra, både barn och vuxna ska kunna få hjälp och tankar från en "fiffig kompis" som kommit lite längre, precis som pedagogen Vygotsky talar om. Det påpekas även i kommunens tillsyn i mars 2015, där man skriver att vi har "ett kvalitetsarbete som på ett systematiskt och strukturerat sätt bidrar till verksamhetsutveckling styrt av ett aktivt pedagogiskt ledarskap", samt att "organisationen och de pedagogiska ambitionerna främjar barnens lärande och utveckling". Under året som gått har vi fördjupat oss i ämnet matematik, som hösten 2014 och våren 2015 varit vårt pedagogiska fokus. Vi har gjort 8 av 12 moduler av Skolverkets utbildning "Matematiklyftet". Här har vi fått en omfattande, fördjupad kunskap om matematik i förskoleåldrarna. Vi arbetar i tvärgrupper, där pedagoger från olika avdelningar tar del av varandras arbete, omsätter teorier i praktiskt arbete med barnen, för att sedan reflektera tillsammans hur det gick. Här kommer också andra delar av läroplanen in som naturlig del, såsom språk och teknik. Vi förväntar oss och tror att vi ger en bra grund och lärande som syns när barnen börjar skolan. Det har vi också fått flera signaler om från den närmaste skolan. Vi fortsätter att utbilda alla pedagoger i tecken som stöd för språket = TAKK samt Bornholmsmodellen när det gäller barns språkutveckling. Vi använder oss också av forskaren V Tuomelas språkprinciper, där vi t ex inte tar bort svåra ord, utan lägger till synonymer. Vi har också ett språkombud som går på kommunens träffar kring de barn som har ett annat modersmål än svenska. Vi har detta år lånat en hel del böcker på andra språk, som vi sen lånat ut till föräldrar. Vi har också fått låna material av föräldrar. Vi har provat at använda en del språk-appar till I-pad med olika språk, som varit uppskattat. När vi ser framåt för det kommande året vill vi fortsätta med tvärgrupper och den sista delen av Mattelyftet, och komplettera så att alla pedagoger har gått TAKK samt Bornholm. Vi har anmält oss till bibliotekets satsning med bokpaket på större språk, samt ska delta i nätverk för tips om olika appar till I-pad. Genom våra elever får vi också samarbete med lärarhögskolorna, vilket ger inspiration och kunskap om ny forskning. User: krfag001, Printdate: :18 6

7 När det gäller barn i behov av särskilt stöd har vi inarbetade rutiner för vad vi gör när vi upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Vi utreder barnets situation, planerar vilka åtgärder vi behöver göra och vilket stöd vi som pedagoger behöver, samt följer upp de insatser vi gjort. Vi arbetar för ett inkluderande arbetssätt, men vi kan ibland se vissa svårigheter att genomföra detta. Vi har kontakt med Hab och mycket god hjälp av specialpedagog samt förskolepsykolog, men det kan ändå vara svårt i vissa fall där vi ser att ett barn har helt andra behov än övriga gruppen. Vi har arbetat grundligt med den fysiska lärandemiljön för att skapa en innemiljö som är utmanande och som stöder barnens lärande. Miljön är också flexibel för olika pedagogiska syften. En grundförutsättning som vi ser det är vår organisation med homogena åldersgrupper, där avdelningen anpassas efter barnens utveckling. Vi arbetar för att lokalerna ska vara estetiskt tilltalande, men de är till viss del lite slitna. Även utemiljön är till viss del sliten, och vi för dialog med hyresvärden om förbättringar som vi tycker de borde ta ansvar för. Men vi ser också att vi har en inspirerande utemiljö, som är omväxlande med t ex en liten skog. User: krfag001, Printdate: :18 7

8 Normer och Värden Normer och Värden: Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andel som ges samma förutsättningar Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 93.3% 93.9% 90.7% 97.0% 96.0% 100.0% Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Analys av måluppfyllelse Vi har under lång tid arbetat med normkritiskt tänkande, vilket gör att vi har goda metoder att arbeta på ett sätt som ger flickor och pojkar samma förutsättningar att t ex välja aktiviteter och kamrater på förskolan. Vi ser barnen som individer och ej som kön, och ser olikheter som tillgångar. Det ser vi även i enkätsvaren från föräldrarna. Där är det också färre som svarat "vet ej" på frågan om samma förutsättningar, vilket vi kan tolka som att vi varit bättre på att beskriva hur vi arbetar med jämställdhet på förskolan. När vi ser framåt och ska kvalitetssäkra området har vi valt att ha jämställdhet som pedagogiskt fokus, tillsammans med matematik, under det kommande verksamhetsåret. Vi startar upp med gemensam föreläsning med David Flato från företaget "Jämställt", samt läser boken "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2" av Henkel och Tomicic'. Det ger grunden till att i reflektioner, dokumentationer och frågeställningar ha med ett normkritiskt perspektiv som hjälp att analysera verksamheten. Vi ska fortsätta att reflektera i tvärgrupper från alla avdelningar för att dela med oss av positiva exempel men även genusfällor som vi kan lära oss av. Vi vill använda oss av checklistor på våra avdelningars reflektioner för att stämma av hur vi arbetar med normer, likabehandling osv. Vi ser med stor glädje och stolthet att 100 % av föräldrarna anser att deras barn känner sig trygg i förskolan. Detta är grunden för allt pedagogiskt arbete med barnen, utan trygghet sker varken lärande eller utveckling och det är grunden till att det ska vara roligt att gå till vår förskola. Vi tolkar det som att våra rutiner och metoder för att ge barnen positiv uppmärksamhet, och vårt arbete med likabehandlingsplanen där alla pedagoger är delaktiga ger trygga barn och föräldrar. Likabehandlingsplanen används för att ständigt förbättra vårt arbete, och där finns tydliga mätbara mål som är kopplade till varje diskrimineringsgrund. Även arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektioner ger oss ett verktyg för att se varje barn och gruppens behov. När vi blickar framåt vill vi i våra pedagogiska diskussioner ha med normkritik och genusperspektiv som hjälp att analysera verksamheten, och formulera syften och frågeställningar. Vi vill ständigt ta del av ny forskning, och fortsätta att ta hjälp av vår specialpedagog som ger oss nya tankar och nya frågor. Vi vill vara tydliga i våra gemensamma beslut och rutiner, och kunna förmedla detta till nya kollegor. Vid utevistelse är det extra viktigt att se över ansvarsområden och aktiviteter, så vi kan säkra en trygg miljö överallt. Vi vill fortsätta vårt arbete med att få barnen att uppmärksamma varandra positivt genom att se varandras goda sidor och hjälpa varandra när det behövs. User: krfag001, Printdate: :18 8

9 Barns inflytande Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 82.7% 84.8% Analys av måluppfyllelse Vi bedömer själva att vi till mycket stor del tillvaratar barnens tankar. Vi vill vara lyhörda för hur de känner och tänker, redan från de yngsta barnen. Genom observationer av barnens lek försöker vi skapa en tillåtande miljö med material som inspirerar och får användas utan att barnen inte behöver fråga om lov, vilket gör att det är barnens tankar idéer som styr deras val. Vi delar också dagligen in dem i mindre grupper, vilket gör att de lättare kan komma till tals med sina tankar. Projektarbeten utgår från barnens intressen, och utvecklas utifrån deras tankar. De har också stort inflytande i vardagsaktiviteterna, som att välja lekpark och vilka aktiviteter de vill hålla på med ute och inne. Barnens alla tankar och idéer kan inte alltid genomföras, men de ska alltid bemötas med respekt. De behöver få en förklaring, eller få hjälp att jämka ihop sina idéer med andras. Här ser vi en osäkerhet hos föräldrarna när de ska svara på enkäten. Det är 14 % som svarar att de inte vet om barnets tankar och idéer tas tillvara. Det är dock bara 2 % som inte håller med om påståendet. Vi ser att vi inte varit tillräckligt tydliga i att informera och diskutera med föräldrarna kring vilket inflytande deras barn har. Vi måste också visa detta tydligare i vår dokumentation som finns t ex på väggarna. Vi kan också försöka finna fler forum för barnen att utöva sitt inflytande, och att tydligt utvärdera och visa barnens upplevelser av olika aktiviteter. User: krfag001, Printdate: :18 9

10 Förskola och Hem Måluppfyllels Utfall 2014 Utfall 2015 e Andelen nöjd med sitt inflytande Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 80.0% 90.9% 96.0% 100.0% Analys av måluppfyllelse För oss är det ett viktigt område att föräldrar ska känna sig delaktiga och att vi bemöter dem på ett respektfullt sätt. Vi anser att det finns olika forum för föräldrars inflytande. Viktigast är den dagliga kontakten, då föräldrar kan förmedla saker som hänt hemma som är viktigt för oss att veta under barnens närvaro på förskolan. Här kan vi också förmedla hur dagen på förskolan varit för barnet. Ett annat forum är föräldramöten som sker varje termin. Här kan vi utbyta information och tankar kring verksamheten på förskolan. Sen finns också en föräldraförening, med två planerade möten per termin. Här är alla föräldrar välkomna att delta. Förskolechefen är alltid med, och ger information samt efterfrågar tankar och idéer från föräldrar. Det är i år bara 5 % som svarat vet ej i enkäten när det gäller nöjdhet med inflytande, jämfört med 12 % förra året. Det är inte någon som i år svarat att de inte är nöjda med inflytandet. Vi tolkar detta som att vi bättre informerat om de vägar till inflytande som finns. Men vi vill gärna utveckla aktiva forum för föräldrarna samt vara tydliga i vår information. När det gäller enkätens fråga om föräldrar kan rekommendera sitt barns förskola ser vi till vår glädje att 100 % svarar ja på denna fråga. Det känns oerhört tillfredsställande, och vi fortsätter att arbeta för att alla föräldrar ska tycka att de har sitt barn på en av Järfällas bästa förskolor, och känna fullt förtroende med oss som förskola. User: krfag001, Printdate: :18 10