Kvalitetsredovisning. Förskola

Transkript

1 År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Gullvivan (E) Kvalitetsredovisning Förskola Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Marklund Götesson Verksamhetens namn och inriktning: Förskolan Gullvivan. En avdelning för barn med astma och allergi finns på förskolan User: ERLAR001, Printdate: :40 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad? Nej Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår Svarsfrekvens föräldrar förskola 47.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 4.8 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 7.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 12.6% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 1.4% Kommentar User: ERLAR001, Printdate: :40 2

3 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanens framtagande: Nya mål i ny verksamhetsplan sätts utifrån resultat av föräldraenkät, medarbetarenkät, pedagogiska utvärderingar löpande under året, barnintervjuer och dialog med medarbetarna kring upplevd måluppfyllelse. Vi sätter mål i fyra perspektiv i förskolans styrkort. De olika perspektiven är: Lärande, kund, medarbetare och ekonomi. Vårdnadshavarna delaktighet i framtagande av aktuell verksamhetsplan: Vårdnadshavarna svarar varje år på en föräldraenkät från Pysslingen förskolor och skolor AB och kommunen. Resultatet av enkäterna är ett viktigt underlag för oss i vår analys kring uppfylld måluppfyllelse. Vi kan här tydligt se vilka delar i vår verksamhet som våra föräldrar är nöjda med samt vilka delar som vi behöver utveckla. Denna dialog fördjupas också på vårt föräldraråd som vi har 4 gånger/termin.i detta forum träffas föräldrarepresentanter från varje avdelning, pedagoger från varje avdelning och förskolechef. I detta forum följer vi vid varje tillfälle upp vår verksamhetsplan med föräldrarna. Vi tittar på hur vi arbetar just nu mot målen och vilka aktiviteter vi gjort sedan senast. Protokoll förs så att denna dialog kan ses av alla föräldrar. Barnens delaktighet i framtagande av aktuell verksamhetsplan: Då vi planerar vår pedagogiska verksamhet utgår vi från barnens behov, intressen och lärande. Detta arbete tillsammans med barnen dokumenteras. Vi för dialog med barnen kring dokumentationen och på så vis kan de vara med och påverka verksamhetens innehåll. Ett sätt till som vi använder oss av ibland för att få till oss barnens syn på verksamheten och vad vi utifrån detta behöver utveckla är att vi då och då intervjuar barnen. Exempel på detta är hur de upplever sin lärmiljö och trivsel på förskolan. Medarbetarna delaktighet i framtagande av aktuell verksamhetsplan: Vår arbetsgång över året ser ut som följer: Analys av verksamhetsårets nuvarande mål, vi ringar in förskolans nya utvecklingsområden utifrån analys av resultat av föräldraenkät, medarbetarenkät, pedagogiska utvärderingar löpande under året, barnintervjuer och dialog med vårdnadshavarna kring upplevd måluppfyllelse. Vi sätter nya verksamhetsmål. Målen i aktuell verksamhetsplan följs upp löpande på personalkonferenser, ledningsgruppsmöten, nätverk och projektgrupper. På så vis vet vi om vi navigerar mot målen. Det är vägen till målet som är förskolans utvecklingsprocess. Plan mot diskriminering och likabehandling: Barn: Vi intervjuar barnen så att vi får fram hur de ser på sin lärmiljö ute och inne. Vi ställer också frågor om vad barnen tycker är roligt och inte på förskolan, vad de tycker om att göra och inte på förskolan, var de tycker om att leka och inte. Utifrån detta utvecklar vi nya rutiner och förskolans lärmiljö tillsammans med barnen. Föräldrarna: vid föräldramöte på hösten får alla föräldrar information om att planen finns och vilka delar som planen innehåller. Vill säga förebyggande arbete, främjande och åtgärdande arbete. De får också till sig utvärdering av gamla mål och nya satta mål. Vi fördjupar dialogen med vårdnadshavarna på förskolans föräldraråd. Varje familj får förskolans plan mot diskriminering och likabehandling sänd till sig via . Planen följs upp löpande på föräldråråd och personalkonferenser under året. User: ERLAR001, Printdate: :40 3

4 Medarbetare: Vi arbetar aktivt och medvetet med varje del i planen under verksamhetsåret. Medarbetarna utvärderar målen i planen men är också aktiva i utveckling av ny plan och dess delar. På så vis utvecklas planen kontinuerligt och medvetet arbete mot diskriminering och likabehandling hålls uppdaterat och aktuellt under verksamhetsåret. Utvecklingsområden: Vi jobbar med att utveckla arbetsmetoder kring barns relationsskapande. Vi utgår från barngruppens behov och använder oss av olika material som stöd i detta arbete. Exempel på material som vi använder oss av är Start och dramaresan. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Nej Om ja - hur används beloppet? User: ERLAR001, Printdate: :40 4

5 Elevsäkerhet Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Vi gör skyddsrond två gånger per år i september och februari månad. Efter varje skyddsrond skrivs en handlingsplan som vi arbetar efter fram till nästa skyddsrond. På så vis har vi ett pågående arbete igång efter aktuellt behov i verksamheten. Vad gällande brand har vi avtal med Anticimex. I detta avtal ingår olika delar. Brandöversyn, utbildning och egenkontroll brand. Övriga rutiner ovan finns dokumenterade i förskolans Krishanteringsplan och förskolans arbetsmiljöpärm. Registerutdrag finns på alla som arbetar på förskolan. Vi för dokumentation över allas barns närvaro på förskolan. User: ERLAR001, Printdate: :40 5

6 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: :40 6

7 Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 78.3% 86.7% Analys av måluppfyllelse Ett mål under verksamhetsåret 12/13 har varit att öka våra kunskaper i hur vi dokumenterar barnens lärande och utveckling. Vi har tagit fram arbetsmodeller som gör att arbetet med dokumentation på enheten effektiviserats. Ett annat mål inom området barns lärande har varit att använda våra pedagogiska dokumentationer till att i dialog med barnen befästa barnens lärande. Detta arbete ser vi som en bidragande orsak till att vi idag har en bättre måluppfyllelse hos vårdnadshavarna på denna frågeställning. Vi har också under året haft ett mål att utveckla förskolans lärmiljö utifrån barnens lek på förskolan. Våra aktiviteter i detta arbete har varit att vi besökt annan förskola och inspirerats av deras arbete med sin lärmiljö. Vi har tittat och observerat barnens lek och analyserat hur de använder sig av förskolans lärmiljö. Tillsammans med barnen har vi sedan ändrat i vår miljö utifrån barnens behov och intressen. Detta arbete är väldigt tydligt för våra barn och föräldrar. Vi upplever att vi idag har en föränderlig lärmiljö utifrån barnens behov och intressen. Utvecklingsområden för verksamhetsåret 13/14: Inom området naturvetenskap och teknik kommer vi att utveckla vår lärmiljö ute. Hur arbetar vi i vår lärmiljö ute för att utmana varje barn i deras lek, utveckling och lärande. Vi vill också starta upp nya delar i vårt digitala verkstyg UNIKUM. Implementering av lärplatta i verksamheten hoppas vi ska leda till en ökad insyn för föräldrarna i pågående arbete på förskolan. Vi hoppas också att detta arbete ska tydliggöra vilka förutsättningar vi som förskola ger varje barn i deras utveckling och lärande. User: ERLAR001, Printdate: :40 7

8 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 87.0% 80.0% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 91.3% 73.3% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 91.3% 93.3% Analys av måluppfyllelse Stor del av arbetet med området normer och värden i förskolans läroplan återfinns i vår verksamhet i vårt arbetet med plan mot diskriminering och likabehandling. Under verksamhetsåret 11/12 lyste vi ofta i olika forum på hur vi på förskolan arbetade med barnen med delarna i vår plan mot diskriminering och likabehandling. Vi fick som synes mycket goda resultat på frågeställningarna inom detta område detta år. Läsåret 13/14 upplever vi att vi arbetat på samma sätt och att vi tycker arbetet är lika gediget och lever mycket starkt på enheten. Vi ser det som en mycket viktig del i vår verksamhet och i detta arbete nu ingår i det vi kallar vårt vardagsarbete. Vi får fortsätta lysa på hur delarna i planen i praktiken tar sig i uttryck. Vi tar med oss frågeställningen "g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar till fördjupad dialog med föräldrarna under 13/14. Bland annat ska vi med föräldrarepresentanterna på vårt föräldraråd under hösten 13/14 föra denna dialog. User: ERLAR001, Printdate: :40 8

9 Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 60.9% 80.0% Analys av måluppfyllelse Barns inflytande: Av resultatet på liknande fråga på företagets föräldraenkät ser vi att föräldrarna upplevelse av att deras barns tankar och idéer tas till vara har ökat under verksamhetsåret 12/13. Under fliken lärande beskriver vi hur vi utvecklat och arbetat med förskolans lärmilö under verksamhetsåret 12/13. Vid ändring i lärmiljön utgår vi idag från barnens lek, intressen och behov. Barnen är med i förändringarna av våra lekhörnor. Detta är ett exempel på hur vi arbetar utifrån barnens tankar och idéer. Den dagliga verksamheten har en grundstruktur och dagliga rutiner. Innehållet i verksamheten utgår från det barnen i gruppen är intresserad av för tillfället. Ibland genererar det i större projekt med en större grupp barn. Projekt kan också vara mindre i omfång och ofta helt utifrån ett barns individuella idéer och tankar. Vi upplever att vårt medvetna arbete med att "sätta örat mot rälsen" och lyssna till vad barnen säger och gör i leken och säger i samtal med varandra och oss vuxna ger ett innehåll i verksamheten som utgår från barnen. Vi kan se att detta arbete genererar till att föräldrarna och vi som arbetar på förskolan idag upplever att barnens tankar och idéer tas till vara och att barnen på så vis får inflytande över sin dag på förskolan. User: ERLAR001, Printdate: :40 9

10 Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 91.3% 100.0% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 60.9% 86.7% Analys av måluppfyllelse Resultatet ovan kan i år inte användas som underlag för analys då det är för få föräldrar som svarat på enkäten. Vår analys utgår från våra egna bedömningar. Det glädjer oss att de föräldrar som svarat kan tänka sig att rekommendera vår förskola till andra i hög grad och mycket hög grad. Vi arbetar dock hela tiden på att förbättra dialogen och samarbetet mellan förskola hem för barnens bästa på våra förskolor. Vi bjuder in våra föräldrar till olika forum under året. Dessa forum upplever vi är bra tillfällen för våra föräldrarna att få inblick i och ger dem förutsättningar att påverka vår verksamhet. Exempel på forum där vi träffas och möts kring verksamheten är: föräldramöten, föräldraråd,samtal om hur förskolan kan ge och ger förutsättningar för barnets fortsatta utveckling och lärande. Vi träffas kring årets traditioner och förskolans egna traditioner. Detta arbete upplever vi utvecklar och ger en bra grund för vårt gemensamma arbete förskola och hem. Läsåret 12/13 har vi arbetat med att utveckla informationskanalerna på förskolan. Internt och externt. Vi har dokumenterat våra informationskanaler och tittat på hur vi kan utveckla dessa. Vi upplever att detta arbete har resulterat till en tydligare och mer direkt kommunikation på förskolan. Många kommunikationskanaler har utvecklats internt. Externt har vi tittat på utformning av vår kommunikation ut till våra föräldrar. Bland annat har vi fördjupat oss i de veckobrev som går ut till våra föräldrar varje vecka. Vi har tittat på syftet, innehåll och koppling till Lpfö 98 reviderad -10. Den dagliga kontakten med föräldrarna är mycket viktig i hela detta arbete. Även denna dialog har vi synat. Vi har tittat på hur vi kan utveckla vår dagliga dialog med föräldrarna. Dialogen ska spegla barnets lärande och utveckling och förskolans pedagogiska uppdrag. User: ERLAR001, Printdate: :40 10

11 Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till stor del Stämmer helt Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Vi upplever att vi ger varje barn på vår förskola bra förutsättningar för lärande och utveckling. Medvetenhet om vårt uppdrag hos oss som arbetar med barnen är det som gör skillnad. För att ge de bästa förutsättningar och kunna utmana varje individ i våra barngrupper behöver vi vuxna därför ständigt utmanas i vårt uppdrag. Detta gör vi på Gullvivan genom att vi arbetar mycket med kunskapsspridning internt men också externt. Vi tar tillvara varandras kunskaper och sprider dessa på förskolan. En annan del i detta arbete upplever vi är att vi har individen och gruppen i fokus. Vi sätter "örat mot rälsen" och följer barnen i deras tankar, lek, behov och intressen. På så vis fyller vi tillsammans med barnen, individuellt och grupp, det innehållet i verksamheten som råder just för tillfället. Vi tar vara på stunder under dagen till att utmana barnens tankar och idéer. Det skapas ett lärande i omsorgen- Ett omsorgsfullt lärande. En annan mycket viktig del i detta är samarbetet mellan barnens föräldrar och vi på förskolan. Tillsammans arbetar vi för en verksamhet för barnens bästa. Utveckling verksamhetsår 13/14: Vi startar upp fler delar i UNIKUM. UNIKUM är ett digitalt verktyg och en digital informationskanal mellan förskola och hem. Vår förhoppning med att utveckla arbetet här i är att öka transparensen och ge en ökad information gentemot föräldrarna. Under våren 2013 genomfördes en bedömning på vår förskola. Bedömarna tittade på hur vi på förskolan arbetar med språk och kommunikation med barnen. Vilka förutsättningar ger vi barnen på förskolan i detta område? Under sina två dagar hos oss såg bedömarna att vi utmanar barnen i deras språkutveckling på många olika sätt. De såg att barnens samtal och tankar får ta stor plats. Samtal mellan barn och vuxna, barn och barn var pågående under hela dagen. Samtalen utgick från barnen. De kunde se att pedagogerna gav barnen olika sorters utmaningar inom området språk under dagarna så som sång, ramsor, högläsning, bokanalys, berättande, användande av digitala verktyg osv. Utmaningarna gavs till barn i stor grupp, i liten grupp och individuellt. Att sprida arbetet kring bokanalys var något som bedömarna tycke var vårt utvecklingsområde inom området språk. Detta är nu vårt mål för verksamhetsåret 13/14. Matematik, naturvetenskap och teknik: Under ett par år har vi på Gullvivan haft olika utvecklingsmål inom naturvetenskap och teknik. Vi upplever idag att vi fördjupat vår medvetenhet, arbetssätt och förhållningssätt till naturvetenskap och teknik. Barnens frågeställningar och tankar leder oss in i naturvetenskapens och teknikens underbara värld och vi möter och utmanar dem i dessa. Under verksamhetsåret 12/13 var vårt utvecklingsområde inom naturvetenskap och teknik vår lärmiljö inomhus. Hur kan vi i vår lärmiljö ge förutsättningar för barnet att möta naturvetenskapen, matematiken och tekniken? Verksamhetsåret 13/14 gör vi en djupdykning i vår lärmiljö ute och hur vi arbetar tillsammans med barnen i denna. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd Varje barns/elevers behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp: Vi upplever att vi har goda rutiner och arbetsmodeller för att uppmärksamma och arbeta för att ge de bästa förutsättningar för alla barn att leka och lära utifrån sitt individuella behov. En avgörande del i detta arbete är ett nära User: ERLAR001, Printdate: :40 11

12 samarbete med barnets föräldrar. En tydlighet från oss på förskolan hur vårt uppdrag ser ut och vilka kunskaper vi besitter på förskolan skapar också en tydlighet i detta arbete. Vårt arbete börjar alltid med att se över vår organisation kring alla barn i gruppen. Ser vi efter detta att det finns barn i gruppen som har mer "specifika" individuella behov bjuder vi in barnets föräldrarna till dialog om detta. Tillsammans med föräldrarna lägger vi sedan upp en gemensam plan att arbeta utifrån så vi säkerhetsställer att vi ger varje barn de bästa förutsättningarna under sin dag på förskolan. Arbetet ovan kräver att vi i grunden har ett inkluderande klimat i våra grupper och ett inkluderande förhållningssätt gentemot varje individ i gruppen.det gäller att vi i arbetet med barnen är förändringsbenägna i verksamheten och ändrar i vårt förhållningssätt, arbetssätt och lärmiljö, utifrån individuella behov som vi finner i våra barngrupper. User: ERLAR001, Printdate: :40 12

13 Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Under verksamhetsåret har vi utveckla vår lärmiljö inne och hur vi använder oss av den i ett pedagogiskt syfte. Verksamhetsåret 13/14 tittar vi nu på hur vi kan utveckla vårt arbete med lärmiljö - ute. Vår utemiljö och vårt närområde används flitigt av oss redan idag. Många gånger möter man barngrupper från förskolan i skogen, biblioteket, vid återvinningen, i parker eller på kolonilotten. Vår upplevelse är att våra lokaler är relativt flexibla. Vi har idag ett medvetet förhållningssätt till hur vi utformar lärmiljö på förskolan. Vi har och lärt oss att "sätta"lärmiljön utifrån gruppens behov. På så vis upplevs att våra lokaler nu fungerar bättre än tidigare. Vi har en plan för inre underhåll som vi följer. Likabehandling: Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Arbetet med plan mot diskriminering och likabehandling är väl förankrad i verksamheten och är en del i vårt sätt att arbeta på enheten. Se flik Normer och värden. Vi tar fram vår plan mot diskriminering och likabehandling tillsammans, barn, föräldrar och personal på förskolan. Vi har tydliga arbetsgångar för om kränkande behandling uppstår i verksamheten. Dessa återfinns i planen under rubriken åtgärdande arbetet. Arbetet med framtagande av ny plan inför varje verksamhetsår är numera väl förankrat på förskolan och utgår från aktuell kartläggning över vår verksamhets behov. Mötet: Att se till varje individ och mötet med denne varje dag är en av våra allra viktigaste hörnstenar på vår förskola. User: ERLAR001, Printdate: :40 13

14 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Vi anser att vi följer dessa råd. Förskolan består av två avdelningar. På varje avdelning går barn 1-5 år. Totalt på varje avdelning är det barn i grupperna. Vi samarbetar över avdelningarna så att också åldershomogena grupper möts.detta sker dock enbart utomhus då en av förskolans avdelningar är en avdelning för barn med astma och allergi. Vi ser en vinst i att det finns både små och större barn i våra grupper. Vi delar upp varje grupp i mindre grupper. Vi kallar det grupp i gruppen. Vi växlar aktivitet inne och ute i de olika grupperna så att både lekmijiljö inne och ute används växlande under dagen. Vi tänker på att ge barnen en jämvikt mellan aktivitet och vila under deras dag på förskolan. I detta tänker vi in att barnen korta stunder främst ute är i större grupp och då vi är inne organiserar vi oss i mindre grupper. Om gruppen är inne som helgrupp delar vi in barnen i lokalerna utifrån var barnen önskar att leka eller utföra aktuell aktivitet. Öppettider sätts utifrån föräldrarnas behov av barnomsorg. Pedagogernas arbetstider följer barnens scheman. Vi analyserar barnens schematider och vi för dialog om olika barns behov i grupperna. Detta för att vi alltid ska ha en balans mellan personalstyrka gentemot antal barn fördelat under dagen och behov i våra barngrupper. User: ERLAR001, Printdate: :40 14