Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Förskolan Gullvivan Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Marklund Götesson

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Gullvivan (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Förskolan Gullvivan Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Marklund Götesson User: jukis001, Printdate: :05 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad? Nej Svarsfrekvens enkät: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens föräldrar förskola 62.0% Statistik: personal, barn och elever: Utfall 15 Oktober 2013 Barn per årsarbetare den 15 oktober 4.6 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 36.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 47.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 18.0% Antal barn förskola 26.0 Kommentar User: jukis001, Printdate: :05 2

3 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Barngruppernas storlek och sammansättning: Gullvivan är en förskola med två avdelningar och barn i varje grupp. En avdelning för förskolebarn 1-5 år, 16 platser. Här arbetar tre pedagoger. Vår andra avdelning är en avdelning för överkänsliga barn och barn med allergier. Förskolebarn i åldrarna 1-5 år, 15 platser. Här arbetar tre pedagoger. Kriterier för att gå på denna avdelning är att familjen inte har husdjur, använder dofter av något slag och att ingen i familjen är rökare. Barn utan överkänslighet och allergier går också på avdelningen men detta utifrån att familjen uppfyller de kriterier som är satta för denna avdelning. Förskolan serverar inte ägg och fisk. Vi har i vårt arbete tillsammans med barnen deras bästa, lek, intressen och behov som utgångspunkt. Detta ger att vi organiserar barnen i mindre grupper under dagen på förskolan utifrån barnens lek, intressen, behov och ibland ålder. Vi arbetar tillsammans med barnen i små grupper inomhus och utomhus på respektive avdelning men organiserar också oss så att barn i olika åldrar från båda avdelningar möts för lek. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen: Vi arbetar med vårt systematiska kvalitetsarbete i ett styrkort. Detta kan liknas med en verksamhetsplan. Genom vårt sätt att arbeta med systematisk kvalité följer och utvecklas förskolans mål och aktiviteter löpande utifrån det arbetet som sker i kärnverksamheten- i det pedagogiska arbetet tillsammans med barnen. Det blir ett flöde i kvalitetsarbetet som följs upp och dokumenteras systematiskt under hela verksamhetsåret.i styrkortet återfinns alltid verksamhetens nuläge. Under föräldramötet september och oktober får föräldrarna till sig vårt nuläge för verksamheten. Vi visar styrkortet och de mål och tänkta aktiviteter som vi arbetar med just nu. Vi följer också upp vårt kvalitetsarbete tillsammans med föräldrarepresentanter i förskolans föräldraråd löpande under året på våra möten. Vårt styrkort och vårt kvalitetsarbete finns tillgängligt för alla föräldrar och allmänheten att följa på Järfälla, Förskolan Gullvivan,kvalité, utveckling framåt, Plan mot diskriminering och likabehandling tas fram av barn, pedagoger, föräldrar och förskolechef årligen och denna får alla föräldrar sänt till sig via e-post. Vi lyfter också vårt arbete som är kopplat till planen löpande under året i våra veckobrev. Vi har en framarbetad arbetsgång som vi arbetar utifrån på förskolan och i företaget som är till mycket stor hjälp för att möta alla barns behov i våra barngrupper. Detta arbete går hand i hand med det främjande och förebyggande delarna i User: jukis001, Printdate: :05 3

4 arbetet som beskrivs i vår plan mot diskriminering och likabehandling. Modersmål och hur vi arbetar med detta: Vi kommer att formulera våra metoder för att arbeta med modersmålsstöd på vår förskola i samband med framtagandet av plan mot diskriminering och likabehandling för förskolan verksamhetsåret Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Tilläggsbeloppet används främst till löner till personal och merkostnader som avdelningen för barn med överkänslighet och allergier medför. User: jukis001, Printdate: :05 4

5 Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Barnsäkerhet Vi dokumenterar alla barns närvaro varje dag. Alla som arbetar på förskolan har kunskap om tystnadsplikt och anmälningsskyddet enligt 14kap. 1 socialtjänstlagen. Registerutdrag har begärts på samtliga personer som arbetar på förskolan. Skyddsronder: Vi genomför två skyddsronder per år. En i september/oktober och en i februari/mars månad. Vi gör efter skyddsronden en åtgärdsplan som vi sedan arbetar efter för att åtgärda eventuella avvikelser. Senaste protokollförda barnskyddsronden utförd den: Brandöversyn: Vi har brandöversyn en gång per år samt löpande under året. Efter vår årliga översyn får vi en muntlig och skriftlig återkoppling på avvikelser. Efter varje brandöversyn startar vårt åtgärdande arbete med de avvikelser som uppkommit i brandöversynen. Varje månad sker också löpande översyner på delar i brandsynen som ofta kan komma att förändras i en verksamhet som förskola. Exempel på detta är att se över brandutgångar, att ej saker läggs på torkskåp, kontroll av släckare, brandfiltar osv. Katastrof: Vi har en krisplan med framtagna arbetsrutiner/checklistor som används vid en krissituation. User: jukis001, Printdate: :05 5

6 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: jukis001, Printdate: :05 6

7 Utveckling och Lärande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 86.7% 83.3% Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer till viss del Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer helt Stämmer helt Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer till viss del Stämmer helt Analys av måluppfyllelse Utveckling och lärande User: jukis001, Printdate: :05 7

8 Resultatet på frågeställningen: Mitt barn utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov har sjunkit mot tidigare år. Dessa mål och aktiviteter har vi haft, genomfört och gett förutsättningar för i verksamheten under verksamhetsåret: Förskolans mål: 1. Utveckla arbetet med vår lärmiljö utomhus utifrån barnens intressen och behov. 2. Språk och kommunikation: Introducera lärplatta i verksamheten. Resultat: 1. Vi har under ett par år fokuserat på naturvetenskap och teknik utifrån olika delar och inriktningar. I år organiserade vi detta arbete i ett nätverk. Fördjupade diskussioner i nätverket under hösten och implementering i hela pedagoggruppen under våren, främst på våra planeringsdagar. På planeringsdagarna gav nätverket alla avdelningar i uppgift att utveckla tre konkreta delar utifrån sin barngrupps lek och behov. Vi har köpt in material utifrån barnens intressen. Vi återanvänder material inifrån som kan komma till användning i lärmiljön utomhus innan vi sedan kastar det. Samarbete avdelningar sinsemellan har utvecklats i detta arbete. Vi ser i dag fler utmanande platser/stationer i vår lärmiljö ute. 2. Med implementeringen av lärplattan har vi också valt att arbeta i nätverksform. Nätverket har varit direkt kopplat till Pysslingens nätverk. Pedagogerna i nätverket har också gått på föreläsningar under året. I vårt arbete med lärplattan har vi i ett implementeringsskede valt att arbeta tillsammans med barnen. Barnens inflytande i att påverka verksamhetens innehåll har ökat. Alla pedagoger har getts förutsättningar för att öka sina kunskaper i användandet av lärplatta. Arbetet har möjliggjort arbetet med lärloggar i UNIKUM. Analys av aktiviteter: 1. Nätverket har mynnat ut i samtal och diskussioner kring förhållningssätt, organisation och material. Genom vårt arbete i nätverket har vi fått syn på att vi behöver utveckla förhållningssättet och vår kultur i vår uteverksamhet vidare. Detta arbete har möjliggjort ett större och mer varierat utbud av aktiviteter och material för barnen. Då samarbetet mellan avdelningar ökat gynnar detta barnen positivt då de får tillgång till exempelvis cyklar. Genom att vi återanvänder material så uppkommer samtal med barnen kring återvinning och hållbar utveckling. Detta gynnar också vår ekonomi som kan satsats på nytt material. 2. Arbetet med lärplattan synliggör lärandet för både barn föräldrar och pedagoger. Barnen har erövrat större kunskap om självaste verktyget och använder lärplattan på fler olika sätt. Då pedagogerna i nätverket har fått fortbildning i Pysslingens regi har detta medfört ökad kunskap och nytt stoff att delge de andra pedagogerna på förskolan. Föreläsningarna har breddat perspektivet av användning av lärplattan för pedagogerna. Vi ser att vi kommit olika långt på olika avdelningar pga. förkunskaper och intressen. Förändringar i personalstrukturen och att vårt internet har legat nere har under senvåren påverkat hur långt arbetet har fortskridit med lärplattan på de olika avdelningarna. Arbetet med lärplattan upplevs roligt, stimulerande och kunskapsfrämjande för både barn och pedagoger. Lärplattan möjliggör och underlättar arbetet i UNIKUM. Användandet av detta verktyg ger pedagogerna möjlighet att bjuda in barn och föräldrar att läsa de individuella lärloggarna och gruppbloggarna. Barnens lärande och utveckling nås samma dag ut till föräldrar genom e-post. För att använda arbetet med lärplatta ska kunna ske fullt ut behöver vi ta upp vår process så snart vi är tillbaka i augusti och introducera ny personal i vårt arbete. Vi ser behov av att komplettera annan teknik som projektor, skrivare och högtalare. Utvecklingsområden utifrån analys: Naturvetenskap och teknik: Återvinning och hållbar utveckling. Synliggöra vårt arbetssätt. Aktiviteter: 1. Vi utvecklar vårt arbete med natur och teknik genom att arbeta utforskande och experimenterade tillsammans med barnen. 2. Vi gör vårt arbete med återvinning och hållbar utveckling synligt i lärmiljön. User: jukis001, Printdate: :05 8

9 Lärplatta: Ett pedagogiskt verktyg för alla barn och pedagoger. Aktiviteter: 1.Nätverket lärplatta fortsätter att inspirera och fördjupa vårt arbete med lärplattan. 2.Vi använder lärplattan till att återkoppla med bilder/film från tidigare tillfällen tillsammans med barnen samt reflekterar tillsammans med barnen kring fortsatt aktivitet. User: jukis001, Printdate: :05 9

10 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 80.0% 94.4% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 73.3% 88.9% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 93.3% 94.4% Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Stämmer helt Analys av måluppfyllelse Normer och värden Resultatet på frågeställningarna ovan: På samtliga frågeställningar svarar föräldrar att de upplever hög måluppfyllelse vad gällande förskolans arbete under året i området normer och värden. Dessa mål och aktiviteter har vi haft, genomfört och gett förutsättningar för i verksamheten under verksamhetsåret: Mål för verksamheten: 1. Utveckla arbetet i UNIKUM genom användning av fler delar i verktyget. 2. Fördjupa och utveckla arbetet med pedagogisk planering. Resultat: 1. Vi har utvecklat vårt arbete i verktyget UNIKUM. Vi arbetar nu både med IUP-samtal i form av samtalsmallar, individuella lärloggar och startat upp gruppblogg. Samtalsmallen har utvecklats under året så att den följer verksamhetens arbete med pedagogisk dokumentation och kvalitetsutveckling från läroplanen. Material som införts i verksamheten under året är lärplattan. User: jukis001, Printdate: :05 10

11 2. I arbetet med pedagogisk planering startades upp ett nätverk bestående av förskollärare från Gullvivan och Vålberga. Under hösten har vi i nätverket fördjupat oss och lagt en grund för implementering av nytt sätt att arbeta med pedagogisk planering med pedagogisk dokumentation som verktyg och förhållningssätt. Nätverket valde att arbeta med boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Denna bok har vi sedan använt oss av som grund för implementeringen. Under våren har nätverket presenterat bokens delar på personalkonferenser genom föreläsningar, samtal och reflektioner i medarbetargruppen. Pedagogerna har också över tid fått olika uppgifter att utföra tillsammans med barnen. En metod i detta är trespaltare som också återfinns i boken. Vi gick igenom UNIKUM med föräldrarna under vårens föräldramöte. Analys av aktiviteter: 1. Ökad möjlighet för kunden att se sitt barns utveckling och lärande genom att de aktivt använder sig av verktyget UNIKUM. Barnen har idag ett större inflytande att kunna påverka innehållet i pedagogiska dokumentationer och lärloggar. Detta då lärloggarna görs tillsammans med barnen i större utsträckning. Arbetet med lärplattorna har möjliggjort och förenklat pedagogernas arbete i detta. Vi ser vinning i att fortsätta arbeta aktivt med lärplattan i gruppen då vi spar tid och det möjliggör i sin tur fler lärloggar. Nya tekniken ger nya och bättre förutsättningar för all dokumentation. Allt är i samma verktyg foton, internet, appar osv. På så vis blir vi vuxna kvar i barngruppen och arbetet sker istället gemensamt med barnen. Vi kan se att vårt arbete med lärloggar "spiller över" i ökad kunskap hos föräldrar kring hur vi på förskolan arbetar med alla områden i läroplanen. 2. Då vi under våren har gått från teori till praktik med vårt implementeringsarbete ser många medarbetare nu tydligare syftet och har större kunskap i redskapet och förhållningssättet. För att verktyget och vårt förhållningssätt ska bli den motor i vår verksamhetsutveckling som vi önskar se efterfrågas reflektionstid med trespaltarna i fokus av pedagogerna. Då vi fick till oss att föräldrar inte kunde se lärloggarna gick vi under vårens föräldramöte igenom verktyget UNIKUM för de föräldrar som var representerade så de fick till sig hur UNIKUM fungerar och var de kan hitta lärloggarna. Tekniken har under våren inte varit fungerande och detta har gjort att processens kom av sig under en period. Analys av vardagsarbetet: Resultat: Vi har haft ett pågående värdegrundsarbetet tillsammans med barnen. Vi fick under vårens bedömningar till oss att ett av våra utvecklingsområden är att ta tillvara vardagssituationerna i vårt värdegrundsarbete. Att ta vara på barnens tankar och föra dialog med dem kring bland annat etiska dilemman och hjälpa dem sätt ord på sina känslor vid konfliktsituationer. Analys: Ny implementering av Pysslingens förskolors folder Tillsammans är vi starkare och funktionell kvalité på förskolan behövs. I detta arbete har vardagsaktiviteterna en viktig roll. Det är i varje stund och situation tillsammans med barnen som vi kan och ska ta tillvara ovanstående. Vår tanke är alltså att öka förutsättningarna för barnen att i vårt vardagsarbete utvecklas och lära i dialog med andra barn och vuxna. Utvecklingsområden utifrån analys: Det omsorgsfulla lärandet och vår värdegrund: Synliggöra hur vi arbetar med detta på förskolan i vardagssituationerna tillsammans med barnen. Aktiviteter: Vi konkretiserar fokusområderna i det interna styrdokumentet inom Pysslingen, funktionell kvalité och strävansmålen för förskolan. User: jukis001, Printdate: :05 11

12 Barns inflytande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 80.0% 77.8% Analys av måluppfyllelse Barns inflytande Resultatet på frågeställningarna ovan: Föräldrar upplever att barnens tankar och ideér inte tas till vara i lika stor utsträckning än tidigare år. Dessa mål och aktiviteter har vi haft, genomfört och gett förutsättningar för i verksamheten under verksamhetsåret: Förskolans mål: 1. Utveckla arbetet i UNIKUM genom användning av fler delar i verktyget. 2. Fördjupa och utveckla arbetet med pedagogisk planering. 3. Introducera lärplatta i verksamheten. Resultat: 1. Vi har utvecklat vårt arbete i verktyget UNIKUM. Vi arbetar nu både med IUP-samtal i form av samtalsmallar, individuella lärloggar och startat upp gruppblogg. Samtalsmallen har utvecklats under året så att den följer verksamhetens arbete med pedagogisk dokumentation och kvalitetsutveckling från läroplanen. Material som införts i verksamheten under året är lärplattan. 2. I arbetet med pedagogisk planering startades upp ett nätverk bestående av förskollärare från Gullvivan och Vålberga. Under hösten har vi i nätverket fördjupat oss och lagt en grund för implementering av nytt sätt att arbeta med pedagogisk planering med pedagogisk dokumentation som verktyg och förhållningssätt. Nätverket valde att arbeta med boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Denna bok har vi sedan använt oss av som grund för implementeringen. Under våren har nätverket presenterat bokens delar på personalkonferenser genom föreläsningar, samtal och reflektioner i medarbetargruppen. Pedagogerna har också över tid fått olika uppgifter att utföra tillsammans med barnen. En metod i detta är trespaltare som också återfinns i boken. Vi gick igenom UNIKUM med föräldrarna under vårens föräldramöte. 3.Med implementeringen av lärplattan har vi också valt att arbeta i nätverksform. Nätverket har varit direkt kopplat till Pysslingen förskolors nätverk. Pedagogerna i nätverket har också gått på föreläsningar under året. I vårt arbete med lärplattan har vi i ett implementeringsskede valt att arbeta tillsammans med barnen. Barnens inflytande i att påverka verksamhetens innehåll har ökat. Alla pedagoger har getts förutsättningar för att öka sina kunskaper i användandet av lärplatta. Arbetet har möjliggjort arbetet med lärloggar i UNIKUM. Analys av resultatet och vardagsarbetet: User: jukis001, Printdate: :05 12

13 1. Ökad möjlighet för föräldrarna att se sitt barns utveckling och lärande genom att de aktivt använder sig av verktyget UNIKUM. Barnen har idag ett större inflytande att kunna påverka innehållet i pedagogiska dokumentationer och lärloggar. Detta då lärloggarna görs tillsammans med barnen i större utsträckning. Arbetet med lärplattorna har möjliggjort och förenklat pedagogernas arbete i detta. Vi ser vinning i att fortsätta arbeta aktivt med lärplattan i gruppen då vi spar tid och det möjliggör i sin tur fler lärloggar. Nya tekniken ger nya och bättre förutsättningar för all dokumentation. Allt är i samma verktyg foton, internet, appar osv. På så vis blir vi vuxna kvar i barngruppen och arbetet sker istället gemensamt med barnen. 2. Då vi under våren har gått från teori till praktik med vårt implementeringsarbete ser många medarbetare nu tydligare syftet och har större kunskap i redskapet och förhållningssättet. För att verktyget och vårt förhållningssätt ska bli den motor i vår verksamhetsutveckling som vi önskar se efterfrågas reflektionstid med trespaltarna i fokus av pedagogerna. Då vi fick till oss att föräldrar inte kunde se lärloggarna gick vi under vårens föräldramöte igenom verktyget UNIKUM för de föräldrar som var representerade så de fick till sig hur UNIKUM fungerar och var de kan hitta lärloggarna. Tekniken har under våren inte varit fungerande och detta har gjort att processens kom av sig under en period. 3.Arbetet med lärplattan synliggör lärandet för både barn föräldrar och pedagoger. Barnen har erövrat större kunskap om självaste verktyget och använder lärplattan på fler olika sätt. Då pedagogerna i nätverket har fått fortbildning i Pysslingen förskolors regi har detta medfört ökad kunskap och nytt stoff att delge de andra pedagogerna på förskolan. Föreläsningarna har breddat perspektivet av användning av lärplattan för pedagogerna. Vi ser att vi kommit olika långt på olika avdelningar pga. förkunskaper och intressen. Förändringar i personalstrukturen och att vårt internet har legat nere har under senvåren påverkat hur långt arbetet har fortskridit med lärplattan på de olika avdelningarna. Arbetet med lärplattan upplevs roligt, stimulerande och kunskapsfrämjande för både barn och pedagoger. Lärplattan möjliggör och underlättar arbetet i UNIKUM. Användandet av detta verktyg ger pedagogerna möjlighet att bjuda in barn och föräldrar att läsa de individuella lärloggarna och gruppbloggarna. Barnens lärande och utveckling nås samma dag ut till föräldrar genom e-post. För att använda arbetet med lärplatta ska kunna ske fullt ut behöver vi ta upp vår process så snart vi är tillbaka i augusti och introducera ny personal i vårt arbete. Vi ser behov av att komplettera annan teknik som projektor, skrivare och högtalare. Utvecklingsområden på förskolan utifrån resultat och analys: 1. Introducera ny samtalsmall i UNIKUM Aktiviteter: Ny samtalsmall inför IUP-samtal introduceras och används. 2. Verksamheten utvärderas, följs upp och utvecklas utifrån barnens intressen och behov. Aktiviteter: Vi utvärderar, följer upp verksamheten samt utvecklar verksamheten utifrån underlaget som oservationerna och reflektionerna tillsammans med barnen ger. Nytt arbetsmaterial används på avdelningsplaneringarna. 3. Lärplatta: Ett pedagogiskt verktyg för alla barn och pedagoger Aktiviteter: Nätverket lärplatta fortsätter att inspirera och fördjupa vårt arbete med lärplattan. User: jukis001, Printdate: :05 13

14 Förskola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 86.7% 61.1% Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 100.0% 83.3% Analys av måluppfyllelse Förskola och hem Resultatet på frågeställningarna ovan: g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten? och jag kan rekommendera mitt barns förskola? är lägre mot tidigare år. Dessa mål och aktiviteter har vi haft, genomfört och gett förutsättningar för i verksamheten under verksamhetsåret. Förskolans mål: 1. Starta upp fler delar i UNIKUM för att på så vis samla information om det enskilda barnets utveckling och lärande på en plats. 2. Fördjupa och utveckla arbetet med pedagogisk planering. Resultat: 1.Vi har utvecklat vårt arbete i verktyget UNIKUM. Vi arbetar nu både med IUP-samtal i form av samtalsmallar, individuella lärloggar och startat upp gruppblogg. Samtalsmallen har utvecklats under året så att den följer verksamhetens arbete med pedagogisk dokumentation och kvalitetsutveckling från läroplanen. Material som införts i verksamheten under året är lärplattan. 2. I arbetet med pedagogisk planering startades upp ett nätverk bestående av förskollärare från Gullvivan och Vålberga. Under hösten har vi i nätverket fördjupat oss och lagt en grund för implementering av nytt sätt att arbeta med pedagogisk planering med pedagogisk dokumentation som verktyg och förhållningssätt. Nätverket valde att arbeta med boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Denna bok har vi sedan använt oss av som grund för implementeringen. Under våren har nätverket presenterat bokens delar på personalkonferenser genom föreläsningar, samtal och reflektioner i medarbetargruppen. Pedagogerna har också över tid fått olika uppgifter att utföra tillsammans med barnen. En metod i detta är trespaltare som också återfinns i boken. Vi gick igenom UNIKUM med föräldrarna under vårens föräldramöte. Analys av resultat: 1. Ökad möjlighet för föräldrarna att se sitt barns utveckling och lärande genom att de aktivt använder sig av verktyget UNIKUM. Barnen har idag ett större inflytande att kunna påverka innehållet i pedagogiska dokumentationer och lärloggar. Detta då lärloggarna görs tillsammans med barnen i större utsträckning. Arbetet med lärplattorna har möjliggjort och förenklat pedagogernas arbete i detta. Vi ser vinning i att fortsätta arbeta aktivt med lärplattan i gruppen då vi spar tid och det möjliggör i sin tur fler lärloggar. Nya tekniken ger nya och bättre förutsättningar för all dokumentation. Allt är i samma verktyg foton, internet, appar osv. På så vis blir vi vuxna kvar i barngruppen och arbetet sker istället gemensamt med barnen. User: jukis001, Printdate: :05 14

15 2. Då vi under våren har gått från teori till praktik med vårt implementeringsarbete ser många medarbetare nu tydligare syftet och har större kunskap i redskapet och förhållningssättet. För att verktyget och vårt förhållningssätt ska bli den motor i vår verksamhetsutveckling som vi önskar se efterfrågas reflektionstid med?trespaltarna? i fokus av pedagogerna. Då vi fick till oss att föräldrar inte kunde se lärloggarna gick vi under vårens föräldramöte igenom verktyget UNIKUM för de föräldrar som var representerade så de fick till sig hur UNIKUM fungerar och var de kan hitta lärloggarna. Tekniken har under våren inte varit fungerande och detta har gjort att processens kom av sig under en period. Utvecklingsområden utifrån analys: 1. Verksamheten utvärderas, följs upp och utvecklas utifrån barnens intressen och behov. Aktiviteter: 1.Vi gör trespaltsdokumentationer som vi reflekterar tillsammans med barnen kring och pedagoger sinsemellan. 2.Vi utvärderar, följer upp verksamheten samt utvecklar verksamheten utifrån underlaget som observationerna och reflektionerna tillsammans med barnen ger. Nytt arbetsmaterial används på avdelningsplaneringarna. 2. Introducera ny samtalsmall i UNIKUM Aktiviteter: Ny samtalsmall inför IUP-samtal introduceras och används under verksamhetsåret. User: jukis001, Printdate: :05 15