Kvalitetsredovisning. Grundskola F-5. Uppgifter om enheten. Namn på rektor/förskolechef

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Iljansbodaskolan Kvalitetsredovisning Grundskola F-5 Uppgifter om enheten Uppgift Namn på rektor/förskolechef Kommentar Carina Haking Verksamhetens namn och inriktning Iljansboda grundskola med tillhörande fritidshem, förskoleklass-år 3 User: jukis001, Printdate: :07 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, silver Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens elever åk % Svarsfrekvens föräldrar åk % Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2013 Antal elever 87 Antal elever per lärare den 15 oktober 17.4 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 70.0% Fritidshem - Elever per årsarbetare 17.0 Fritidshem - Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 20.0% Kommentar Iljansboda har 113 elever fördelat på: en förskoleklass med totalt 26 elever två klasser årskurs 1 med totalt 17 elever i varje klass. två åldersblandade klasser, 2-3:or, med 28 resp. 25 elever. I förskoleklassen arbetar 2 förskollärare och 1 barnskötare. De har både skolverksamhet och fritidsverksamhet i en paviljong. Tigerögat och Agaten ligger inne i huvudbyggnaden. Det går en 1:a och en 2-3:a på vardera avdelning. Eleverna har sin fritidstillhörighet på den avdelning som klassen är placerad på vilket innebär att varje fritidsavdelning har ca. 43 barn i åldrarna 7-9 år. Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: För att kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet så har avdelningarna mestadels arbetat avdelningsvis, Agaten, Tigerögat och Baloo. Fritidspersonalen är knuten till en klass. På sätt får man en helhetssyn över barnens hela dag och man kan också knyta an/fortsätta med aktiviteter eller teman som påbörjats under skoladagen. Fritids erbjuder barnen fasta aktiviteter. User: jukis001, Printdate: :07 2

3 Förskoleklassen med 26 elever bildar en egen grupp och har sin verksamhet i en paviljong på skolgården. Där ansvarar tre pedagoger för såväl förskoleklasverksamhet som fritidsverksamhet. Vi har haft svårt att rekrytera fritidspedagoger men vi strävar efter att få fler med pedagogisk högskolekompetens. User: jukis001, Printdate: :07 3

4 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen utarbetas i slutet av vårterminen av Ledningsgrupp och Verksamhetsgrupp. Den är baserad på personalens utvärderingar av arbetslagsplanerna, utvärdering av verksamheten under läsåret, analys av kunskapsresultaten, utvärdering av tidigare verksamhetsplan, kvalitetsredovisningen, kvalitetsundersökningen och ev. annan input. Planen presenteras för samtlig personal i augusti och delar av planen ligger till grund för de nya arbetslagsplanerna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är utformad enligt mallen i Plan för skola. Trygghetsgruppen står för att tidigare insatser följs upp och utvärderas. Planen baseras på uppgifter från elevrådet en representant från Trygghetsgruppen deltar alltid på elevrådets möten), rapporter från klassernas kartläggningar via Huset och genom kvalitetsundersökningen. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Beloppet fördelas genom personalförstärkning till grupp eller enskild elev samt till hjälpmedel. User: jukis001, Printdate: :07 4

5 Elevsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Skydds-och allergirond genomfördes i november 2013 User: jukis001, Printdate: :07 5

6 Skolplikt Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Utfall läsår 2013 / 2014 Antal elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 0 Andel (%) elever med ogiltig frånvaro åk 1-5 (hela skoldagar) 0.0% Hur bedrivs arbetet mot ogiltig frånvaro? Vi informerar på höstens föräldramöte om vikten av närvaro i skolan samt att samma information finns som pdf.fil på skolwebben. User: jukis001, Printdate: :07 6

7 Fritidshem: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Se grundskola. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Beloppet fördelas genom personalförstärkning till grupp eller enskild elev samt till hjälpmedel. User: jukis001, Printdate: :07 7

8 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? Elevsäkerhet Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Skydds-och allergirond genomfördes i november 2013 User: jukis001, Printdate: :07 8

9 Kunskaper Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som når målen, åk 3 Andel (%) elever i åk 3 som når målen i de ämnen som kunskapskrav finns i åk % 100.0% Kunskaper - Kvalitetsindikatorer Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Analys av måluppfyllelse - Grundskola Resultaten på ämnesproven stämmer väl överens med bedömningen av hur många elever som når kunskapskraven i svenska, matematik, so och no. Organisationen med åldersblandade klaser 2-3:or har gjort att eleverna i åk 3 ofta kunnat arbeta i mindre grupper. Detta med anledning av att de varit få. Vi har få barn som är i behov av särskilt stöd. Vi ser ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. I matematikdelen kommer vi vara observanta på skriftliga räknemetoder, innehållsdivision samt positionsvärdet för där ser vi att eleverna har ett något lägre resultat. Vi kommer träna den metakognitiva förmågan mer under nästa läsår. Samtliga matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet. User: jukis001, Printdate: :07 9

10 Matematiklyftet har gett ökade kunskaper inom de kritiska områdena i matematiken. Det praxisnära upplägget har gett upphov till många diskussioner. Stort fokus på matematiken och lärarnas förmåga att omsätta teori till praktik är förmodligen en bidragande orsak till att fler elever når kunskapskraven. Vi har beslutat att samtliga klasser på skolan ska arbeta med En läsande klass (lässtrategier). Studiecirklarna kommer att ledas av våra förstelärare med start ht 14. Teori och praxisnära arbete är kommer att vara nära sammankopplat. Reflektioner utifrån förmågorna i Lgr11 har lett till att vi har lyft blicken från kunskapskraven och sett mer till de generella förmågorna. För att komma ifrån den känsla vi har att undervisningstid inte utnyttjas maximalt vid lärare- och stadiebyten (man måste först lära känna eleverna) har vi beslutat att hålla utvecklingssamtal i början av varje termin. IUP:n upprättas i september, arbete utifrån IUP:n pågår sedan hela höstterminen. Därefter sker ett nytt samtal i januari, IUP:n utvärderas och nya mål sätts. I slutet på maj skrivs omdömena. Dessa ligger till grund för den IUP som upprättas i början av höstterminen. Bedömningar i skolwebbens matriser görs kontinuerligt under hela läsåret. Vi har en väl fungerande elevhälsogrupp. Personalen har varje vecka möjlighet att konsultera elevhälsogruppen. Vi upplevde att vi under föregående läsår behövde förtydliga skolans rutiner och arbete för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Vi utarbetade därför en lathund som tydligt beskriver arbetsgången. Här har vi åter glädje av arbetet med de generella förmågorna. Våra specialpedagoger/lärare har undan för undan kompletterat våra rutiner för screeningar och avstämningar i sv/ma. Det finns nu en tydlig struktur som hjälper oss att kontinuerligt göra extra anpassningar inom ramen för IUP. Gemensamma rutiner för screeningar/avstämningar genererar också en mer rättsäker bedömning. I våras hade vi samrättning av ämnesproven i åk 3. Samtliga lärare åk 1-3 på Kolarängskolan och Iljansbodaskolan fördelade proven emellan sig och rättade dem. Därefter skedde sambedömning. Detta medförde att vi fick bra diskussioner om vad som var godkänt eller ej och naturligtvis till en mer rättsäker bedömning. Vi kommer att använda samma modell nästa år. När det gäller kunskaper för att arbeta med inkludering anser vi oss ha kunskaper även om de aldrig kan bli tillräckliga. Vi strävar efter att möta alla elever på deras nivå. Vi förändrar arbetsmetoderna är ständigt föränderliga beroende på elevantal, gruppdynamik och individer. De inkluderande arbetsmetoder som vi har använt har gett förväntade effekter. Arbetsmetoderna kräver tid för förberedelser. Ett fåtal utåtagerande elever kan ta mycket utrymme på bekostnad av andra elever. Lokalerna stödjer elevernas lärande och kreativitet, de är rymliga och ljusa. Vi har tillgång till grupprum, rytmiksal, aleljé, snickarverkstad, studiehall och bibliotek. Vi har en varierande utemiljö med tillgång till fotbollsplan, lekplats och närhet till naturen. Skolgården är liten men välplanerad och varierad Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi ser till alla elevers olika behov och planerar aktiviteter, gruppsammansättning utifrån det. När det gäller inkluderade elever anser vi oss ha goda kunskaper. Lokalerna stödjer elevernas lärande och kreativitet, de är rymliga och ljusa. Vi har tillgång till små rum, rytmiksal, aleljé, snickarverkstad, studiehall och bibliotek. Vi har en varierande utemiljö med tillgång till fotbollsplan, lekplats och närhet till naturen. Skolgården är liten men välplanerad och varierad User: jukis001, Printdate: :07 10

11 User: jukis001, Printdate: :07 11

12 Höga förväntningar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar åk 3 - Om det går lätt för mig i skolan får jag hjälp att lära mig ännu mer 94.4% Andelen som ges ledning och stimulans Andelen (%) föräldrar åk 3 - Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande 94.4% 93.3% Höga förväntningar- Kvalitetsindikatorer Höga förväntningar: Till lärare: De elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås får ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Stämmer till stor del Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har höga förväntningar på eleverna och vet att de kan mer än vi tror om vi ger dem rätt förutsättningar. Under vårens utvärdering framkom det att vi inte är lika bra på att stötta de elever som nästan når eller precis når kunskapskraven. Därför har varje arbetslag fått i uppdrag att uppmärksamma dessa elever samt i sin arbetslagsplan beskriva hur de ska ta sig an uppgiften. Här blir rutinerna för screnningar och avstämningar i svenska/matematik åter väsentliga. Det är ibland svårt att hinna med att leda de elever som behöver extra stimulans. Vi tillgodoser dem med material men vi behöver fundera vidare över hur atbetssätt/arbetsmetoder/formativ feedback skulle kunnae motivera och stimulera eleverna till ännu större utmaningar. Vi skulle ibland behöva arbeta i mindre grupper som är anpassade efter elevernas kunskapsnivå för att ge dem de utmaninagr som de behöver. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi har ett bra resultat och vi utmanar eleverna på olika sätt i vår verksamhet, t ex motoriskt, mentalt utifrån kropp och själ i våra aktiviteter vi erbjuder på fritidshemmet. För att få en utveckling måste vi ha en verksamhet som utmanar våra elever vilket vi har lyckats med. Alla ska få möjlighet att utmanas och utvecklas. Vi har höga förväntningar på alla elever under hela dagen men en stor del av personalens fokus läggs på de elever som har det största behovet av stöd. Vi har gjort denna prioritering men den kan omprioriteras om vi gör den bedömningen. User: jukis001, Printdate: :07 12

13 Normer och Värden Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som anser att de blir väl bemötta av vuxna Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av vuxna i skolan 93.1% 100.0% Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar åk 3 - g tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 86.2% 100.0% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet 88.9% 93.3% Andelen som anser att barnen känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Mitt barn känner sig trygg i skolan 94.4% 86.7% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt 94.4% 100.0% Andelen som anser sig bli väl bemött av andra elever Andel (%) positiva svar åk 3 - g blir bra bemött av andra elever i skolan 86.2% 100.0% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar - g känner mig trygg på fritidshemmet 96.6% 100.0% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar åk 3 - g känner mig trygg i skolan 93.1% 100.0% Normer och Värden - Kvalitetsindikatorer Likabehandling: Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi har ett mycket bra resultat. Enligt kvalitetsundersökningen känner sig alla barn i åk 3 trygga i skolan och på fritidshemmet. I utvecklingssamtalsunderlagen framkommer det även att barnen i åk 1 och 2 känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Vi kommer att fortsätta att arbeta som tidigare eftersom det har gett ett positivt resultat. Vi har ett ständigt pågående värdegrundsarbete och vi anpassar kompissamtalen utifrån klassen/gruppens behov genom rollspel samt samtal utifrån värdegrunden. Barnen anförtror sig till oss vilket vi tolkar att de känner sig trygghet med oss vuxna. Tidigare har vi haft en rastvänsmodell som ej kom igång under läsåret men det kommer Trygghetsgruppen tillsammans med elevrådet starta upp igen. Förskoleklassen har haft som mål att barnen ska känna sig trygga och socialt samspel i gruppen. Vi har arbetat med kompissamtal, sociogram, massage och forumspel. Ett medvetet arbete har gett gott resultat gruppen är trygg och väl fungerande. Vi har trygga barn som kan hantera konflikter. User: jukis001, Printdate: :07 13

14 Vi arbetat en hel del med genusfrågor eftersom gruppen består av 18 pojkar och 7 flickor. Vi har arbetet för att stärka flickorna vilket har gjort att vi nu har flickor som tar och vågar ta platss och att pojkarna släpper fram dem. Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi har ett mycket bra resultat och vi upplever att vi har trygga barn och föräldrar. Vi känner att klimatet är öppet och alla frågor bemöts med respekt och lyhördhet. En gång i veckan har vi tillsammans med skolan kompissamtal, en form av konflikthantering. Eftersom vi är en liten enhet uppmärksammar vi konflikter tidigt och kan lösa dem vilket skapar stor trygghet hos eleverna och föräldrarna. Personalen på fritidshemmet är måna om att se alla barn under hela dagen. Vi har som rutin att en vuxen möter upp barn och föräldrar i "hallen" på morgonen. Det skapar en trygghet och de känner sig sedda. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är konkret och uppdateras en gång om året för att vara aktuell. Planen genomsyrar hela vårt värdegrundsarbete. User: jukis001, Printdate: :07 14

15 Elevernas ansvar Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som har inflytande Andel (%) positiva svar - g får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet 73.7% 88.9% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar åk 3 - g kan rekommendera min skola till en kompis 82.8% 94.4% Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 88.9% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Iljansbodaskolan har ett gott rykte och vi hör att föräldrar gärna rekommenderar den till andra. Vi har under längre tid funderat över vad som menas med delaktighet och inflytande. Vad tänker eleverna? Vad tänker föräldrar och vad tänker vi (utifrån resp. verksamhet). Vi tror att vi tänker på olika saker. Vi har därför som mål att under läsåret utarbeta en definition för inflytande och delaktighet. Om vi sedan diskuterar definitionen på klassråd, elevråd och med föräldrar så ökar sannolikheten för att vi ska mena samma sak. Vi är hittills eniga om att elevers och föräldrars viktigaste väg till delaktighet och inflytande handlar om att få den information som behövs för att kunna stödja sitt barns skolgång. Delaktighet vid upprättande av IUP är en del av detta. För att öka delaktigheten och inflytandet kommer några klasser att ha elevledda samtal nästa läsår. Vi tycker att grunden för delaktighet och inflytande är att klimatet i klassrummet är tillåtande så att eleverna vågar framföra sina önskemål/åsikter. Vi tycker att vi har det klimatet på Iljansbodaskolan. Vi kan involvera eleverna mer ang. utformandet av närmiljön, utomhusmiljön, toaletter etc... Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi har nöjda elever och föräldrar som känner att de får vara med och påverka. Iljansbodaskolan har ett gott rykte och vi hör att föräldrar gärna rekommenderar den till andra. User: jukis001, Printdate: :07 15

16 Skola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjda med sitt fritidshem Andel (%) svar föräldrar - g är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem 93.3% Andelen som kan rekommendera sin skola Andel (%) positiva svar föräldrar åk 3 - g kan rekommendera mitt barns skola 94.4% 93.3% Analys av måluppfyllelse - Grundskola Vi är glada över resultatet och att föräldrar rekommenderar vår skola. Skolledningen får väldigt få samtal från föräldrar som har synpunkter eller på något sätt är missnöjda. Personalen är mycket professionell och fångar upp ev. missnöje och löser det snabbt. I de fall där vi behövt träffas så går föräldrarna oftast nöjda därifrån. Snabb återkoppling och lyhördhet inför föräldrars oro är en ledstjärna på skolan. Vi har fått signaler om att föräldrar ibland saknar informationen om vår verksamhet. Vi kan se att missnöjet ökat i takt med att mer och mer information endast läggs ut på Skolwebben. Under hösten gick veckobrev och annan information ut via mail samt på skolwebb. Från och med januari läggs all information endast på Skolwebben. Nu står vi inför utmaningen att få samtliga föräldrar att ta del av informationen på skolwebben. Hur göra skolwebben viktig och intressant? Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi är glada över resultatet och att föräldrar rekommenderar vår skola samt över den bra verksamheten som fritidshemmet erbjuder. Vi har en bra verksamhet trots att vi under året haft en del långtidssjukskrivningar som ersattes av duktiga vikarier. Vår dagliga kontakt med föräldrar stärker goda relationer. Under våren har ny personal rekryterats. Vi kommer i och med detta få en jämnare könsfördelning på fritids vilket vi länge har strävat efter. Fritids behöver synliggöra sin verksamhet på Skolwebben. User: jukis001, Printdate: :07 16

17 User: jukis001, Printdate: :07 17

18 Meningsfull fritid Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera sitt fritidshem Andel (%) positiva svar - g kan rekommendera mitt fritidshem till en kompis 88.9% Analys av måluppfyllelse - Fritidshem Vi ger barnen en meningsfull fritid med varierande aktiviteter såsom, idrott, natur, lek, utmaningar, skapande,gruppstärkandeövningar m.m. vilket leder till att de flesta känner att de har en meningsfull fritid och väljer att vara kvar på fritidshemmet under eftermiddagen. Våra aktiviteter på fritidshem är planerade och utformade efter att höja måluppfyllelse enligt LGR 11, uppfylla Allmänna råden för fritidshem samt överlag erbjuda aktiviteter som barnen upplever som roliga och stimulerande. Vi anser att att vi har en mycket bra fritidsverksamhet för barn i samtliga åldrar. Vi har ett gott rykte i närområdet såväl bland elever som föräldrar. Nästan 100% av våra yngre elever går på fritids. För att barnen ska uppleva fritidsverksamheten ännu mer meningsfull kommer vi arbeta mer med fritidsråd och andra samtal där barnen får möjlighet till inflytande och delaktighet. User: jukis001, Printdate: :07 18