Textil halksula. Projektbaserat examensarbete. Jens Johansson och Hedvig Sjöström

Transkript

1 Högskleexamen i Textil prduktutveckling Textilhögsklan Rapprtnr Textil halksula Jens Jhanssn ch Hedvig Sjöström Prjektbaserat examensarbete hedvig.sjstrm@gmail.cm gizzfizz@htmail.cm

2

3 Förrd Rapprten undersöker de parametrar sm är viktiga vid framtagning av halkskydd. Genm att se på hur halka mtverkas idag samt vad människr har för behv ch önskemål av halkskydd tas kncept för halkskydd fram. Tnvikten låg på att se m en textil prdukt kan ersätta dagens halkskydd. Arbetet har utförts i Brås, en str hjälp sm besuttit mycket användbar infrmatin är vår handledare Jhan Heinerud. Ett strt tack till de sm tagit sig tid ch besvarat våra enkäter.

4 Sammanfattning De senaste årens långa ch kalla vintrar har lett till ett ökat antal halklyckr. Genm att undersöka halklyckrs utsträckning samt halkskydd sm fanns tillgängliga knstaterades det att ett behv av nya halkskydd fanns. Enkäter för att ge svar på användning av halkskydd tgs fram ch svar från persner i åldrarna visade att man överlag inte använde halkskydd. I str utsträckning berdde det på halkskyddens dåliga kvalité ch den negativa stämpeln sm fanns på dem. Textila material undersöktes för att finna lämpliga egenskaper. Parametrarna sm ett textilt material skulle uppfylla var att inneha högfriktin, slitstyrka, häftande ch samtidigt vara miljövänligt. Av bakgrundsmaterialet tgs en kravspecifikatin fram ch kncept sm utvärderades. Det kncept sm fick högst mdöme kan vara svaret på ett nytt mer användarvänligt, funktinellt ch attraktivt halkskydd. Nyckelrd: Halkskydd, textil, halka, friktin, slitstyrka, bimimik Abstract Recent lng, cld winters have led t an increasing number f slipping accidents. By examining the slipping accidents extent and anti skid available, it was fund that there was need fr new anti-skid prducts. Surveys t reveal facts abut the usage f anti skid devices were generated and respnses frm peple aged shwed that peple did nt use anti-skid. T a large extent it was because f antiskid prducts pr quality and the negative stigma placed upn them. Textile materials were examined t find suitable prperties. The parameters f the textile material wuld meet was t hld high frictin, wear resistance, adhesive while being envirnmentally friendly. Backgrund material was presented and a set f requirements and cncepts that were evaluated. The cncept that received the highest rating may be the answer t a new mre userfriendly, functinal and attractive nn-slip. Keywrds: Slip resistance, textile, slip, frictin, wear resistance, bi mimicry

5 1. Innehållsförteckning Förrd Sammanfattning 1. Bakgrund Syfte Prblemfrmulering Avgränsningar Metd Halkskydd Undersökning m bruk av halkskydd Bruk av halkskydd Brevbärarundersökning Marknadsundersökning Material Material mt sksulan Material mt underlaget Kncept Den kreativa prcessen Kravspecifikatin Brainstrming Knceptförslag Knceptanalys Summering av analys för halkskydd Resultat Geck Halkskydd Diskussin Teretisk referensram Slutsats Litteraturförteckning Bilaga

6 Bilaga Bilaga Bilaga

7 Bakgrund Vintern 2010/2011 var vanligt lång ch kall (SMHI, 2011). I Västra Götaland ch många andra delar av Sverige har det inte varit så låga temperaturer sedan vintern 1986/1987. De sm har följt dagspressen i år har kunnat läsa att det varit en rekrdökning av halklyckr i strstadsreginerna. Med egen erfarenhet i ett yrke, brevbärare, där man i tjänst bär halkskydd ch inte haft ett sm fungerat felfritt blev behvet påtagligt. I samband med en föreläsning m Smart Textiles intrducerades ett nytt material, Reskin. En bimimerande prdukt sm är ett själv- ch återhäftande plåster. Idag används det bland annat inm sjukvård ch cykelsprt. Med ptential att använda tekniken på andra mråden ch med den hårda vintern i minnet frmades en idé m ett självhäftande halkskydd. Falllyckr utgör idag den största delen för antalet dödsfall relaterade till lyckr. (Berggård, Antislip Devices fr pedestrians, 2007)Den största delen av falllyckrna är så kallade transprtlyckr, när man transprterar sig från en plats till en annan. (Transprtlyckrna rsakas ftast av persnen halkar på en glatt yta). Under vintertid ökar antalet glatta ytr då minusgrader medför att is ch snö belägger asfalterade ytr. De platser sm är mest utsatta för risk för is ch halka är trttarer ch övergångsställen. 2. Syfte Rapprten fungerade sm en förstudie vars syfte var att undersöka m det var möjligt att framställa ett halkskydd i textil. Arbetet undersökte i hur str utsträckning halklyckr förekm, material sm passade för ändamålet samt lika kncept för en halksula. 1

8 3. Prblemfrmulering Huvudfrågeställningen är m det är möjligt att tillverka ett skydd i textil sm reducerar risk för halka. Delfrågr m halklyckr ch halka besvaras genm teretiska nedslag i den frskning sm finns. textila materials förmåga gällande friktin, slitstyrka ch fästförmåga undersöks. Vidare, hur utfrmar man ett halkskydd sm flk vill använda? Den rådande uppfattning sm är kring halkskydd undersöks ch frågr kring estetik utreds. 3.1 Avgränsningar Man har valt att inte göra någt eget test av halkskydd då mätutrustning för friktin, väderlek ch utbudet av halkskydd varit väldigt begränsat under prjektets gång. Test på textila materials slitstyrka, friktin ch vidhäftning har vi på grund av brist på utrustning valts brt. Tillverkning av prttyp på färdigt kncept har inte gjrts rent fysiskt då utrustning inm mrådet varit begränsad. Intervju av kirpraktr på Brås sjukhus har valts brt till resultat av den mfattande infrmatin sm fåtts m halklyckr från referenser. De fibrer ch material sm valts att innefatta i arbetet diskuteras på grundnivå. Beredningsprcesser för lika material tas av samma anledning inte upp i arbetet. Det framkmmer i arbetet att det är många yrkeskårer sm är berende av ett enkelt ch funktinellt halkskydd. yrkeskåren man valt att rikta in sig på genm studier, undersökning samt genm egna erfarenheter inm yrket är brevbärare. I samtliga undersökningar har man valt att ställa kvantitativa frågr framför kvalitativa. Under arbetets gång har andra branscher där man kan hitta intressanta textila material studerats. Många spår har valts brt sm utrustning för ljeplattfrmarbetare, fiskarhandskar, limbranschen, tejpbranschen med flera. 2

9 4. Metd 4.1 Metdbeskrivning De lika mmenten i designprcessen av halksulan presenterats krt i delarna uppstart, infrmatinsinsamling, analys ch kncept. I uppstarten knstaterades vad det var sm skulle uppfyllas ch hur tillvägagångssättet skulle gå till. Infrmatinsinsamlingen ch analysen bestd av sekundärdata samt egna kvantitativa undersökningar sm gjrdes för att skapa sig en bild m marknaden, prdukten, material, funktin samt utseende. All data användes för att skapa en kravspecifikatin för ett textilt halkskydd. Kncepten belyser de idéer ch tankar i frm av utseende ch praktiska lösningar sm önskades. Olika kncept tgs fram ch analyserades för att på så sätt frma sulan på bästa möjliga sätt. Under arbetets gång tgs valet att använda infrmatinssökning, användarstudier ch marknadsanalys för att få en tydlig bild m prblemmrådet. Faktainsamling rörande halkskyddsprblematik ch halklyckr gjrdes för att få underlag till prblemen kring halka. Arbetet innefattades av Glenn Berggårds övergripande dktrsavhandlingar m halka för ftgängare ch fakta från SCB ch knsumentverket. För att bekräfta terier m användandet av halkskydd tgs valet att göra en användarundersökning i frm av ett nline-dkument. Användarstudien bestd av tlv kvantitativa frågr kring de tillfrågades bruk av halkskydd. För att få en bild av hur ett nytt halkskydd önskades se ut, gjrdes en undersökning sm berörde estetiken runt ett halkskydd. Undersökningen innehöll fem frågr sm innefattade färgval samt utfrmning av halkskyddet. En undersökning av brevbärares krav på halkskydd gjrdes genm ett frågefrmulär, vilket gav en arbetsgrupps synpunkter på halkskydd. Marknadsundersökning gjrdes för att få en klar bild m dagens utbud på marknaden samt dess prissättning. Genm att tillfråga skbutiker, sprtaffärer samt aptek vilken typ av skydd de erbjöd knsument. Såg man vilket utbud knsumenten hade att tillgå. För att utkristallisera vilka beståndsdelar sm lämpades sig bäst i utfrmningen av halkskydd. Skrevs en kravspecifikatin. Byggd på erfarenhet, tidigare gjrda undersökningar samt terier. Std kravspecifikatinen sm stöd under knceptarbetet. Brainstrming påbörjades genm diskussin kring materialval samt utfrmning. Kncept tgs sedan fram med stöd av kravspecifikatinen ch materialinsamling. 3

10 4.2 Halkskydd Halkskydd är ett PPE- skydd, Persnal Prtective Equipment (Nrdin, 2003). I Sverige går PPE under namnet persnlig skyddsutrustning. För att en prdukt skall få säljas sm PPE- skydd i Sverige krävs att varan bär en CE-märkning. Det finns tre lika kategrier av PPE, samtliga ställer sina speciella krav. Kategri ett innehåller de mest grundläggande kraven medan kategri tre ställer högst krav. Kategri ett innefattar idrttsskydd ch skyddshandskar. Halkskydd befinner sig i kategri två. För att få en CE- märkning i den här kategrin krävs att tillverkaren lämnar in sin prdukt till ett anmält rgan. Där utförs tester för att bekräfta att prdukten uppfyller de förutbestämda kraven för kategri två av persnlig skyddsutrustning. Kategri tre skall ge säkerhet mt livsfara samt allvarlig persnskada. Det medför extra stra krav på prdukten för att få sin CE- märkning av PPE- skydd kategri tre. Halkskydd används till vardagligt bruk för att erbjuda användaren bättre grepp ch balans på annars hala ytr. Genm att ta del av undersökningar m halkskydd samt statistik m lyckfall identifieras lösningar för att kunna ta sig fram på ett säkert sätt under vintertid. Ett halkskydds största uppgift är att erbjuda bra steg med stabilitet. Det kan endast uppnås genm att ha ett material på halskyddets undersida sm har väldigt hög friktin mellan ften ch underlaget. Ett materials friktin avgör hur halt ett material är. Låg friktin ger nästan inget grepp ch är väldigt glatt. Material med hög friktin ger ett stabilt grepp ch upplevs inte sm halt. Det finns två typer av halkskydd sm går att applicera på skr. Löstagbara ch fasta. De löstagbara har någn frm av spännanrdning sm gör så att skyddet sitter på tillfälligt för att senare plckas brt från skn. Det finns tre lika mdeller av löstagbara halkskydd, de sm sitter enbart på hälen, bara på främre delen av ften samt de sm täcker hela ften. Ett fast halkskydd är mnterat i skns sula. Det finns en rad lika mdeller ch lösningar på fasta halkskydd med till exempel ståltaggar sm skjuts ut ur sulan genm en handling. De fasta halkskydden erbjuder samma typ av placering sm de löstagbara halkskydden. Det förekmmer få undersökningar gjrda på halkskydd. Under arbetets gång fann man en av få avhandlingar sm genm tester tg upp vilka faktrer ch egenskaper sm ett bra halkskydd skall inneha. Glenn Berggård frskare vid Luleå tekniska universitet tg 2009 fram halkskyddsundersökningen Anti-slip devices fr Pedestrians (Berggård, 2010). I undersökningen utfördes en rad lika tester av samtliga svenska halkskydd sm fanns tillgängliga på marknaden I avhandlingen görs tester av halkskydd på lika underlag ch man fick fram intressanta resultat. 4

11 Testerna utfördes av friviliga persner sm betygsatte ch km med synpunkter av samtliga halkskydd. Data sammanställdes av Glenn Berggård. Följande framkm genm undersökningen ch dess tester: Heltäckande skydden hjälper bäst till med att få en naturlig gång på vinterunderlag. Därefter uppnår de med hälskydd på häl bäst resultat av naturlig gång. Den viktigaste punkten på skn att skydda är hälen. Det på grund av att vid ett nrmalt gångsteg så sker hälisättningen först sedan frånskjutningen med främre delen av ften. Närmare placering av skydd till sula kmmer bidra till ett bättre samt stabilare halkskydd. Användaren vill att ett halkskydd skall vara lätt att ta på/av, inga lösa delar, kmfrtabelt ch stabilt. Persnerna i studien önskade även att ett halkskydd skall vara lätt att rengöra, förvara samt vara prtabelt. Det skulle även passa alla typer av skr. I vanliga fall tar man små krta steg i isigt underlag. Under Glenn Berggårds tester minskade incidenter vid halka med 67 % respektive en minskning på 64 % för lyckr vid användandet av halkskydd på skr. Det är alltid hälen sm når underlaget först. Vid en halklycka är det persnens balans sm blir rubbad ch inte underlaget i sig. Det farligaste underlaget att gå på är ren is. Ftgängare sm faller på is ch snö riskerar att få värre skadr på krppen än vid fall på vanligt underlag. Rapprten har tagit del av främst ett test på befintliga halkskydd. Testet (Lampel, 2009) går in på ni lika halskydd på den då befintliga marknaden. Halkskydden var prducerade av en rad lika tillverkare. Prisbilden på halkskydden varierade från 100 kr för det billigaste till 1500 kr för det dyraste. Från testet knstaterades att de billigaste skydden inte gav ett heltäckande skydd utan täckte endast ftbladet på skn. De dyraste halkskydden sm var kängr med inbyggda dbbar gav ett bra grepp samt stabil gång men var svåra att ta av/på. Favriten i testet från användarna blev Spiky Plus Nva sm var ett heltäckandeskydd för 300 krnr. Slipstpper (ca 200 kr) Bergsteiger (ca 200 kr) Alpi (ca 850 kr) Sandy (ca 100 kr) (Lampel, 2009) 5

12 4.3 Halklyckr Ett halkskydd för skr underlättar inte bara en användarens gång utan även för samhället i helhet. I dagsläget är det många människr sm skadar sig ch mkmmer i följd av fall ch transprtlyckr (när man går). Under 2009 mkm 11 persner ch 445 skadades vid falllyckr. Under samma perid mkm 6 persner vid transprtlyckr (scialstyrelsen, 2009). Män std för 74 % av ttala andelen döda i transprtlyckr. Transprtlyckr sm har dödsfall sm utgång står för 53 % av alla dödslyckr i Sverige. Av äldre persner säger 38 % att de aldrig eller sällan går ut när det är halt eller halka utmhus. Av äldre människr sm fallit på grund av halka väljer 20 % av dem att inte gå ut efteråt Falllyckr utgör idag en str utgift för samhället (Berggård, Anti-slip Devices fr Pedestrians, 2007). Den mest utsatta gruppen är de mellan år. Men det är persner mellan år är den gruppen sm skadar sig mest. Kvinnr löper högre risk för att utsättas för halklyckr på grund av att de lever ett mer aktivt liv. De står i dagsläget för 60 % av lycksfallen(nrdin, 2003). Krt fakta m halka 3,2 persner av 1000 söker läkarvård pga halka halklyckr står för 49 % av de lyckr sm skett på väg Inm sjukvården står falllyckr för 6900 av ttala lycksfall. I genmsnitt är man 9,9 dagar på sjukhus vid lycksfall, vid en falllycka 13,8 Den mest utsatta gruppen är persner mellan En av råkar ut för en kraftig halklycka. (Berggård, 2010) Faktrer sm påverkar underlaget ch halka kan delas upp i tre lika grupper samhället, miljön ch individen. (Nrdin, 2003) Sveriges kmmuner ch vägverket är de sm bär ansvaret för vägrenhållning ch vård av väg. Det farligaste underlaget är ren is. På individnivå är det persnen i sig sm avgör vilka förutsättningar sm han/hn vill ha vid sin gång genm valet av utrustning. Det handlar m att klä sig rätt för lika temperaturer ch väderlekar. Psten är en av de yrkesgrupper sm löper str risk att utsättas för falllyckr(berggård, 2010). De rör sig året m utmhus ch är ständigt utsatta för stress. I en Brittisk undersökning framkm det att 70 % av alla falllyckr förekm på is eller snö. De anställda brevbärarna på Psten blev tilldelade utrustning men valde att inte använda sig av det på grund att de var svåra att ta på ch av. De uppfattades även inte vara tillräckligt kmfrtabla. Slutsatsen av studien var att brevbärarna tg ett val att hellre utsatta sig för risken att skada sig än att gå runt i praktiska halkskydd. 6

13 4.4 Undersökning m bruk av halkskydd För att få en fingervisning av de bakmliggande faktrer sm gör att flk idag inte använder sig av halkskydd tgs det fram en enkät sm skickades ut till 30 persner i åldrarna år, fördelat jämt mellan båda könen. När man summerat ch analyserat svaren från användarestudien kunde man sammanfatta följande efter undersökningen; Halkskydd används inte i någn större utsträckning En rsak till att inte använda halkskydd sm visade sig sm extra tydligt var dess utfrmning, både estetiskt ch praktiskt Behvet för någn frm av halkskydd är strt. Antalet persner sm aktivt använder sig av halkskydd av någt slag är minimal. Få persner vet var de kan införskaffa sig ett halkskydd. Sammanfattningsvis gav undersökningen tydliga svar på behvsbilden ch prblem kring de halkskydd sm finns på marknaden idag. Svaren från undersökningen gav en bild av att de tillfrågade önskade att se ett halskydd sm var diskret, enkelt att ta av ch på, prtabelt i alla situatiner samt att det skulle fästas på sksulans undersida. Om man önskar att användandet utav halkskydd skall öka måste man ta med samtliga nämnda punkter i åtanke vid skapandet av en kravspecifikatin. 1. Bruk av halkskydd. (undersökning i sin helhet, bilaga 4) 7

14 Efter att ha ringat in vad sm gjrde att persner inte använde halkskydd utfrmades ytterligare en enkät. Den bestg av fyra kvantitiva frågr där de tillfrågade fick svara på vilka element det är sm krävs för att ett halkskydd skall bli mer attraktivt. Enkäten skickades ut till 30 persner i åldrarna år, fördelat jämt mellan båda könen. Slutsatser från enkäten är: 56,25 % vill ha ett halkskydd sm går att fästa på undersidan 62,50% föredrar svart framför färgglatt ch range 93,75% vill ha ett halkskydd sm går att ta lös 81,25% vill att det ska vara lätt att ta med I slutet på enkäten ställdes en öppen fråga där de svarande kunde kmma med övriga synpunkter. Svaren delas upp i kategrier sm estetiska, funktinella ch övrigt. Någn svarade att de vill ha ett diskret, neutralt skydd ch en föreslg särpräglad färg för att det skulle vara bra ur varumärkessynpunkt. Funktinella egenskaper sm hållbart, inte skada glv, gå att rulla ihp, stppa i ficka ch att det skulle väga lite. 2. Bruk av halkskydd Svar: 1. Vilken typ av halkskydd skulle du föredra att använda under vintertid? Ett sm man spänner fast Trär över sulan Fäster under sulan Vilken färg skulle du vilja ha på ditt halkskydd? Svart Orange Färgglatt Skulle du priritera ett halkskydd sm enkelt går att ta av ch på framför ett fast? Ja Nej Är det viktigt för dig att halskyddet är prtabelt? Ja Nej Förstd ej fråga (se utförlig tabell, bilaga 4) 8

15 4.4.1 Brevbärarundersökning En enkät gjrdes med brevbärare. Intervjuerna utfördes genm ett nlinefrmulär. De tillfrågade var samtliga anställda på Röa pstkntr i Osl ch arbetade för Psten AS Nrge. De tillfrågade fick svara på frågr angående kvalité, utseende, hållbarhet, slitage ch m de upplevde skydden att vara lätta att ta av ch på. Resultatet från frågrna gav ett entydigt svar till trts att det rörde sig m kvalitativa frågeställningar. Samtliga tillfrågade ansåg att de halkskydd sm de använt i sitt arbete inte levererat bra kvalité, hållbarhet eller varit lätta att ta på ch av. Halkskyddens livslängd vid daglig pstgång på 25h/ vecka uppskattades till 1-4 veckr. Samtidigt framkm det att halkskydden slet på deras skr ch försämrade skns livslängd. Scenarit för halkskyddens slitage började alltid med att gummit släppte ch senare stålet. När det km till frågr angående utseende så var det ingen sm pririterade det utan kraven ställdes på att erbjuda kvalité ch kmfrt. Ingen sm deltg i undersökningen hade någn gång kmmit i kntakt med ett halkskydd sm var lätt att ta av ch på. Alternativet sm en av de tillfrågade valde att göra var att behålla halkskydden på under hela dess livslängd. Ett prblem med halkskydden var att det upplevdes sm en ren hälsrisk att köra bil med dem på. Det framkm i undersökningen att de lätt fastnade i pedalerna i bilen. (se bilaga 4) Marknadsundersökning För att få en uppfattning m vad sm erbjuds till knsumenten i frm av halkskydd gjrdes en marknadsunderökning. Kntakt tgs med ett aptek, tre skbutiker Din sk, eursk ch Deichmann-Sk samt två sprtaffärer Intersprt ch Team Sprtia. Samtliga tillhörde stra kedjr ch har liknande srtiment i hela landet. De få halkskydd sm erbjöds låg i en prisklass mellan 199:- ch 299:- där några skydd såldes av flera butiker. De mdeller sm fanns var ett med bakkappa ch dubbar under både häl ch framft, ett med kedja ch dubbar under hela ften ch ett med fjäderliknande kedja sm under ften sm marknadsfördes sm lämpliga att springa med. Generellt var de flesta säljare skeptiska till halkskydd. De ansåg sig ha bruk av halkskydd men kunde definitivt inte se sig själva att använda dem sm hjälpmedel. 4.5 Material En antihalksulas material avgör hur stra användarens chanser för balans ch grepp är. Många av dagens halkskydd är uppbyggda av kmbinatinen gummi/stål. För att erbjuda flexibilitet samt elasticitet när man trär på skyddet väljer många tillverkare gummi. Greppet mt halt underlag väljer många tillverkare att använda sig av ett stålparti på skyddet. I andra branscher kan valet för att få ett bra grepp med hög friktin istället falla på andra materialval. Man önskade att skapa ett halkskydd sm erbjöd ett perfekt grepp på hala underlag men sm samtidigt skulle vara stabilt på underlag inmhus. I tidigare studier hade man kmmit i kntakt med ett självhäftande material vid namn Reskin. Intresset runt materialet växte med takt med tanken att fästa ett halkskydd under skn. Det skulle innebära ett skydd sm var lätt att ta av ch på utan att behöva trä på det på skn eller använda spännen. Undersidan av sulan sm når marken/underlaget önskades inkludera ett material sm kunde erbjuda ett bra grepp men samtidigt vara slitstarkt. Tidigt i prcessen studerades vilka patent sm i dagsläget fanns ute på marknaden. För att på så sätt samla infrmatin av vad knkurrenter erbjöd i frm av tekniska lösningar, materialval samt att försäkra att knceptet inte redan existerade. Vid genmsökningen var det främst tre patent sm låg inm det mråde sm rapprten har fkuserat på (se bilaga 1). Det första patentet beskriver en sula 9

16 där lösa nylnfibrer har blivit flätade eller tvinnade för att sedan vävas in i en gles textil sm i sin tur mnteras mt sulan. Huvudfunktinen är att mtverka halka. Sula nummer två består av två lager textil sm är mnterade på en undersula. Det textila material sm är mt marken har en struktur med utskjutande ytr sm fungerar för att mtverka halka. Sulan sitter permanent fast på skn. Patent nummer tre består av fiberknippen placerade i grupper på sksulan ch är vattenavstötande vilket ger en förskjutning av fukt ch ett mer säkert steg. Gemensamt för dessa tre sulr är att de inte är återhäftande samt i vissa fall inte lösa Material mt sksulan De material sm kmmer ligga mt sksulan måste uppfylla de egenskaper ställts i kravspecifikatinen. Viktigast är att det är ett material med återhäftande förmåga. Geckmaterial, sm går under bimimerande material kan tillverkas så att de är självhäftande, sitter hårt men går att ta brt upprepat antal gånger. (Kim, 2010) Frskning inm bimimik har visat att det går att kpiera Gecködlans förmåga att klättra på de flesta material i lika vinklar. För att förstå hur ett material med de önskade egenskaperna är uppbyggt kan man studera hur gecködlans fötter är uppbyggda. På gecködlans fötter sitter fästytr sm är uppbyggda av fibrer i mikr- ch nanstrlek. Fibersystemet består av små åsar sm böjer sig mt ytan de är emt ch innehåller miljnstals kntaktpunkter. Det ger Gecködlans fötter ett extrardinärt grepp samt tillåter den att klättra på de flesta ytr, även jämna utan att friktinen ch vidhäftningen försämras. Ett prblem man upptäckt är att Geckmaterialet vid närkntakt mt grva ch hårda ytr inte får mer kntakt än två till sex gånger mindre än den ytan man ser. Vid tillverkning av materialet är det viktigt att ha den fysilgin i åtanke ch att fästytrna kan anpassa sig mt ytan. Ett mjukare material är mycket lättare att fästa mt. Det första syntetiska materialet med samma funktin sm gecködlans fötter tillverkades 2002 då man göt ihp PDMS (Plydimetylsilxan) ch plyester. (Chakrabrty, 2010) I 2003 tg två frskare fram ett material sm hade en mönstrad yta för att öka vidhäftningen. Nu har försök gjrts där man använt nanrör istället vilket verkar ge väldigt gda resultat. Reskin Silicne Skin Technlgy är ett varumärke för siliknbelagda skavsårsplåster sm används bland annat i sjukvården ch inm cykling.(reskin) Plåstret är gjrt av ett lycramaterial sm är belagt med silikn på ena sidan. Materialet är elastiskt i båda riktningar vilket underlättar avtagning ch gör inte heller nt att ta av. De går att använda flera gånger ch är tvättbara. Vlieseline är ett material sm använts inm knfektin sedan början av 1960-talet. (Hfenweg & Drachenstein, 1971)Materialet, sm ftast är ett nnwven, bestryks med latex på låg temperatur ch när de sedan går igenm värmerullar, kaguleras latexet. Det stryks fast på undersidan ch används sm förstärkning av plaggdelar sm kragar, manschetter ch slag. Här skulle man kunna använda den principen att stryka lätt på materialet mt skn ch på så sätt bara limma exakt där man vill ha materialet. Det fanns andra material sm skulle kunna uppfylla de egenskaper sm man ställt I kravspecifikatinen. Under arbetets gång tgs kntakt med lim- ch tejpföretag för att se hur de gjrt när de framställt de här typerna av adhesiva material. Avtagbart lim ch tejp ch halkfri tejp är prdukter sm redan finns på marknaden sm man kan hämta inspiratin från. 10

17 4.5.2 Material mt underlaget Hög slitstyrka abrasin resistance, är en av de egenskaper vårt material måste ha. (Hatch, 1993)Det är hur en textil yta klarar av friktin. Syntetiska material sm nyln ch plyprpylene är de sm har högst slitstyrka. Ett företag sm använder sig av nanteknik är den finska skidtillverkaren Peltnen. (Peltnen Ski Oy, 2010)De har belagt en del av sina skidr med Nangrip, det är ett flytande syntetiskt material sm fungerar sm en permanent valla. Det skall mtverka att det blir för glatt ch samtidigt ge glid fram. Det fungerar i temperaturspannet +10 C till -20 C ch skall hålla i minst 200 mil. Det Nangrip gör är att det lyckas styra undan vatten mellan skidan ch snön, vilket kan vara intressant funktin vid halkskydd. Dck bör man vara försiktig vid införande av nanteknik då det rör sig m små partiklar ch det ännu inte finns tillräcklig frskning inm mrådet. (Kemi, 2011) Friktinsdäck gjrda av gummi är visserligen inget textilt material men ändå intressant att titta på då de skall kunna ge hög friktin samt ha hög slitstyrka. I strt sett har de likvärdiga egenskaper sm dubbdäck när man kör på is ch trr snö. (Trafikverket, 2010) Det är intressant för det pekar på att mönsterdjup ch mönstringen har betydelse vid halka. Autsck tillverkas av nrska Autsck ch är en däckscka eller nät sm man trär över däcket m man kört fast ch har fått prblem att kmma upp(mtrmännen). Det är en tillfällig lösning på att tackla halka på hal väg då Autsck endast tillåter en hastighet på 50 km/h. Autscken hjälper med sin höga friktin bilens däck att få fäste ch bättre grepp. Autsck är uppbyggd av en PVC-belagd nyln. Genm att titta närmare på Autscks uppbyggnad försöker vi få en bild m det är möjligt att applicera en liknande lösning i vårt kncept. Autsck erbjuder en hög friktin vilket är ett av kriterierna sm vi eftersträvar (Autsck ). Det har en väldigt låg vikt ch är lätt att rengöras. Autscks livslängd för bilbruk är dck begränsad. Men ett halkskydd för bilar utsätts för mycket större påfrestningar än ett skydd avsett för gång. Livslängden kmmer därför trligtvis vara gd för vårt syfte. Dyneema är en högpresterande plyten HPPE fiber. Dyneema är en plyeten med en hög mlekylvikt så kallad UHMW-PE. (dyneema) Fibrerna förekmmer i dagsläget i allt från skyddsutrustning till. (Edited by: Hearle, 2003). Fibern är 15 ggr starkare än stål ch 40 % starkare än aramidfiber sm Kevlar vid jämförandet av samma tjcklek ch vikt. Dyneemafibern påverkas inte av låga eller höga temperaturer, man måste ner i extremt låga temperaturer för att den skall frysa. Fibern är antibakteriell, UV-mtståndlig ch påverkas inte av kemikalier ch lja. Den är hydrfb vilket gör att den inte släpper in någt vatten ch därmed riskerar aldrig fibern att svälla. (Edited by: Sctt, 2006,) Fibern är bra sett ur miljösynpunkt. Vid framställningen ch tillverkningen av Dyneema behövs inga extrema temperaturer uppnås ch inga aggressiva kemikalier tillsätts i prduktinen vid smältspinningsprcessen. Dyneemafiberns låga vikt bidrar till att skapa en miljövänligare prdukt. Fraktkstnader, bränslekstnader ch en prdukts vikt kan minskas radikalt, vid användande av Dyneema. Sett ur ett eknmiskt perspektiv har vikten på Dyneema en str betydelse även vid prduktin. 11

18 4.6 Kncept Tidigt i designprcessen fkuserades det på ett heltäckande halkskydd. Enligt undersökningen av halkskydd (Berggård, Anti-slip Devices fr pedestrians, 2007) skulle ett halkskydd sm både täcker häl samt tå erbjuda användaren bäst prestanda. Undersökning knstaterade även att ett halkskydd sm är lätt att ta av ch på är mest önskvärt. Det här arbetet undersökte lika kncept baserat på kravspecifikatin ch de fakta sm införskaffats. Halkskyddsmdellen var knstruerad sm en sksula. Viktiga aspekter sm halkskyddet skulle uppfylla var att erbjuda hög friktin, bra slitstyrka, själv- ch återhäftning ch vara lätt att ta av ch på. Baserat på de användarundersökningar sm gjrts samt den avhandling sm Glenn Berggård skrivit m halka tgs lika knceptförslag fram. Glenn Berggårds avhandling knstaterade att ett heltäckande halkskydd bidrg till en naturlig gång samt att användarna i avhandlingen önskade ett skydd sm skulle vara lätt att ta av ch på. Arbetets användarundersökning av bruk av halkskydd bekräftade Glenn Berggårds resultat. Studierna gav kunskapen att ett heltäckandeskydd för skns undersida sm var lätt att ta av/på skulle tas i beaktning vid framtagning av kncept. Prduktens utfrmning var i alla kncepten därför placerad på skns undersida. Sulan skulle presenteras till kund i arkfrm eller färdigt anpassade bitar. Valet att presentera de lika kncepten i två lika frmer tgs baserat på att erbjuda användaren en valfrihet. En halksula sm finns tillgänglig i arkfrm för användaren skulle resultera i en mer flexibel halksula. Tanken runt att erbjuda sulan i arkfrm grundar sig i att ge användaren ett val att själv få frma samt klippa ut sulan. På så sätt så erbjuds användaren att själv få applicera skyddet efter eget tycke. Halkskyddets fästande vansida sm når sksulan undersida skulle lika lätt kunna appliceras på skns mellansula. Samtidigt tgs även valet att erbjuda ett halkskydd i färdigt anpassade bitar. För att passa den användaren sm inte ansåg sig ha den tid tillgänglig sm krävs för att anpassa sitt eget halkskydd. De färdigt anpassade halkskydden skulle finnas tillgängliga för användaren i standardstrlekar sm strlek 42/27 cm. Genmgående var miljöpåverkan någt sm hela tiden fanns med i tankegången, på många sätt bidrar den här prdukten till minskad frakt jämfört med de traditinella skydd sm finns tillgängliga idag. Valet att prdukten säljs i arkfrm ger användaren möjlighet att utfrska m det finns andra användningsmråden. Plyamist Geck Tire Exempel på halkskydd 12

19 Kravspecifikatin Bakgrund halkskydd 1. Syfte: Reducera risk för halka med textil prdukt 2. Tillverkning mt kund 3. Användare av prdukten Prjekt 1. Halkskydd i frm av en textil sula 2. PPE skydd kategri 2 Funktinskrav 1. Material mt mark med hög slitstyrka ch friktin 2. Stark häftförmåga till övre material 3. Övre material med återhäftande förmåga 4. Möjligt att sammanföra med laminering 5. Livslängd 1-2 säsnger 6. Mtståndkraft mt väta 7. Ergnmisk 8. Möjligt att förvara 9. Miljötänk i tillverkningsprcesser ch materialval 10. Material möjligt att klippa i 11. Karbnpapper för avtryck 12. Svara på samtliga krav för PPE skydd nivå 2 Estetiska krav 1. Tilltalande färger, varsel- 2. Diskret svart 3. Stilren Den kreativa prcessen Nedan tydliggörs tankegångarna runt kravspecifikatinen. Reducera risk för halka med textil prdukt: För att uppnå det skulle ett halkskydd bestå av ett material med högfriktin på sulans undersida sm når marken vid gång. Skyddet skulle även vara placerat så nära skns sula sm möjligt för att erbjuda naturliga gångsteg. Tillverkning mt kund: Arbetets undersökningar knstaterade att få använde sig av halkskydd men ett strt behv fanns. Kundens behv tgs i beräkning. Användare av prdukten: Pstundersökningen gav tydliga indikatiner av vad en yrkesgrupp ställde för krav på ett halkskydd. Brevbärarnas krav på ett halkskydd tgs med i beräkningen Halkskydd i frm av en textil sula: Marknadens halkskydd var inte uppbyggda av textilt material utan förekm vanligast i frm av gummi eller stål. Halkskyddet i arbetet skulle presenteras i textil uppbyggnad. Textila material studerades. 13

20 PPE skydd kategri 2: Halkskydd är ett PPE-skydd (Persnal Prtective Equipment) av kategri 2. Det innebar att vid framtagning av kncept var tillhörande riktlinjer för PPE skydd kategri 2 måste följas. Material mt mark med hög slitstyrka ch friktin: Erbjuda dess användare ett bra grepp på halt underlag genm högfriktin samt hög kvalité genm bra slitstyrka. Stark häftförmåga till övre material: Fästförmågan skulle ge ett lätt applicerat halkskydd. Övre material med återhäftande förmåga: Sulan skulle erbjuda användaren ett val att vara lätt att ta av/på genm sin återhäftande förmåga. Möjligt att sammanföra med laminering: Halkskyddets samtliga delar skall gå att sammanfgas genm laminering. På så sätt bilda en textil halksula av flera material. Livslängd 1-2 säsnger: Halkskyddet var tvunget att erbjuda en bättre kvalité än de då befintliga på marknaden sm endast erbjöd användaren en livslängd på 2-4 veckr. Mtståndskraft mt väta: Halkskyddets material skulle inte påverkas av väta Ergnmisk: Det skull vara lätt frmat samt simpelt att applicera. Möjligt att förvara: Halkskyddet skulle vara av låg vikt samt smidigt. Miljötänk i tillverkningsprcesser ch materialval: Samtliga faktrer sm påverkar miljön i halkskyddets livslängd skulle tas i beräkning. Från tillverkning till återvinning av material. Material möjligt att klippa i: Genm att erbjuda användaren ett halkskydd i arkfrm kan halkskyddet klippas ch frmas för alla typer av skr. Karbnpapper för avtryck: Halkskyddet skulle ha ett övre skikt av karbnpapper vilket gör att skn kan placeras på papperet. Genm att tillföra tryck vanifrån skn mt karbnpapperet så frmas halkskyddet efter skn. Det skulle medföra att halkskyddet blir simplare att klippa ut samt att halskyddet frmas exakt efter skn. Svara på samtliga krav för PPE skydd nivå 2: Halkskydd faller inm PPE-skydd nivå 2. Vilket ställer förutbestämda krav på prdukten för att få CE-märkas. Kraven tgs med i tankarna runt vart kncept Tilltalande färger, varsel-: Inget halskydd sm fanns tillgängligt på marknaden erbjöd färgglada färger. Det fanns en ptential att bidra till ett ökat bruk genm nya sprtiga färgval. Diskret svart: I arbetets undersökningar knstaterades att majriteten av de tillfrågade önskade ett halskydd i diskret svart färg. Det tgs med i beräkningarna för knceptutföranden. Stilren: Inga spännen eller fästanrdningar skulle inkluderas i halkskyddet utan enbart en enkel samt funktinell sula. 14

21 4.6.2 Brainstrming Kravspecifikatinen gav tydliga instruktiner vad sm var lämpligt att innefatta i ett kncept av halkskydd, brainstrming runt kncept gjrdes därefter. Resultat runt sekundärdata sm införskaffats under arbetets gång ifrågasattes ch materialval diskuterades. Samtliga aspekter från kravspecifikatinen skulle betraktas sm ett måste vid val av material till kncept. Samtidigt tgs även tankar m miljö, prtabilitet samt sulans livslängd med i beräkningen. Halkskyddet skulle vara i material sm inte påverkar miljön avsevärt vid tillverkning, användning samt vid återvinning. Materialen i halkskyddet skulle inte påverka miljön genm str åtgång av energi i prduktin. Även erbjuda en bra kvalité i frm av funktin ch livslängd samt gå att återvinna vid prduktens slut. Sulans lösning skulle bidra till ökad livslängd för skn snarare än vad många av marknadens befintliga halkskydd sm skadade skn genm prdukternas spänn/fästanrdningar. I pstundersökningen samt användarundersökningen av halkskydd framkm det att ett svart, diskret halkskydd önskades. Det tgs med i tankarna runt skapandet av kncept men man önskade även att ta med nya tankar runt färgval. På marknaden fanns det inget halkskydd tillgängligt i glada sprtiga färger. Samtal ch idéer fördes m att ett ökat bruk skulle uppnås genm nya färgval. Tankegångar att inkludera varselfärger för att bli mer synlig under vintertid diskuterades. Tankar m att infga någn frm av reflexlösning i sulan tgs även upp. Nya frmer av halkskydd tgs på papper fram, där användaren själv skulle få påverka halkskyddets utfrmning samt utseende. Det skulle möjligen resultera i en str kundnytta samt ett ergnmiskt halkskydd. Inspiratin hämtades ifrån sprtskr ch individuellt frmade sksulr. Resultatet blev att man tg fram kncept i två lika utföranden. De båda var uppbyggda på samma materialval men skillnaden var hur de levererades samt presenterades till kund. Ett av utförandena av halkskydden skulle finnas tillgängligt i standard strlekar till exempel strlek 42/27 cm. Användaren väljer ett halkskydd efter sin sk strlek för att senare applicera sulan på skns undersida. Sulan skulle finnas tillgänglig i diskret svart men även i mer vågade färgval. Det andra utförandet av halskydd innefattade valet att skräddarsy sitt eget halkskydd. Sulan skulle då levereras i arkfrm till dess användare. Arket bestd av en sula med tillhörande karbnpapper. Skn placeras på pappret ch genm tryck frmas perfekta avtryck på karbnpapperet. Därefter avlägsnas karbnpapperet. Användaren fick sedan efter eget behag klippa ut samt fästa den färdiga sulan på skn. Beslut tgs därefter att ta fram sex kncept baserat på de sekundärdata ch egna undersökningar sm fanns tillgänglig. Genm att ta fram sex lika halkskydds kncept skulle inget materialval gå förlrat. Samtliga halkskydds uppbyggnader bestd av minst två material. Ovansidan vars syfte att fästa mt skns sula bestd av ett materialval. Samt undersidan vars uppgift var att erbjuda hög friktin mt halt underlag. Tankegången runt brainstrmingen var att materialen skulle vara sammanfgade i samtliga sex kncept för att uppnå bästa möjliga resultat. 15

22 4.6.3 Knceptförslag Geck Övre material: Geckinspirerat material uppbyggt med nanrör Nedre material: Dyneema belagd med Nangrip Utfrmning: I ark med yttre mått av sk i strl. 48, klippbar Färg: svart Förpackning: Kalkeringspapper sm skydd ch Plastmslag med beskrivning ch bilder Irnic Övre material: Vlieseline Nedre material: Material liknande Autsck Utfrmning: färdiga bitar i frm av damskr, kängr sv. Färg: Svart Förpackning: sm sulr är, i plastfickr Tire Övre material: Avtagbar tejp Nedre material: gummi Utfrmning: känganpassade Färg: naturgummi Förpackning: I små påsar Kevlar Övre material: Reskin i silikn Nedre material: Kevlar Utfrmning: Sulan utfrmad så att den följer sulans kant upp till midsle Färg: Svart sm grundfärg men kmmer väven i ett antal varningsfärgat Förpackning: Levereras i arkfrm iklätt i en pappersförpackning i naturfärgat papper Plyamist Övre material: Reskin i silikn Nedre material: Plycln Utfrmning: Sulan är utfrmad på så sätt att den följer sulans underkant Färg: svart, ch grundfärger Förpackning: Inplastade ark Anti Slip Övre material: Reskin i silikn Nedre material: Dyneema Utfrmning: I ark sm man klipper ut sin sula ur Färg: Svart Förpackning: Kalkeringspapper sm skydd ch Plastmslag med beskrivning ch bilder 16

23 4.7 Knceptanalys Kncept Geck Irnic Tire Kevlar Plyamist AntiSlip Egenskaper Hög friktin Hög slitstyrka 1 Fästande Livslängd 1-2 säsnger 2 Återfästande Mtståndskraft mt väta Ergnmisk Miljö 3 Lätt att förvara Summering av analys för halkskydd Egenskaperna blev uppdelade i tre kategrier, priritet 1-3, då alla faktrer inte var av samma betydelse. De fyra första faktrerna sett uppifrån var abslut nödvändiga ch fick priritet 1, de tre sm följer är relevanta för att tillföra ett halkskydd högre kvalitet ch fick där av priritet 2. De två sista faktrerna är ett halkskydd inte berende av men bidrar till mervärde ch fick priritet 3. Var egenskap betygsattes med 1-5 stjärnr där 1 stjärna är lägst ch 5 stjärnr högsta betyg. Baserat på vilken priritet 1-3 sm faktrerna var placerade i, bedömdes antalet stjärnr 1-5 därefter. 17

24 Betygsättningen byggde på de fakta sm tillkmmit genm infrmatinssökningen Sm tidigare nämnt har ett halskydd med hög friktin, bra slitstyrka, självhäftande, lätt att ta av ch på samt att det skall vara miljövänligt i så många aspekter sm möjligt pririterats. Egenskaper sm lätt att förvara har inte lika hög priritet runt ett halkskydd men hjälper till med helhetsbilden runt ett kncept. Genm att betygsätta vart enskilt kncepts egenskaper sm fanns med i kravspecifikatinen kunde man bilda sig en uppfattning m vilket kncept sm lämpade sig bäst för ett halkskydd. Hög friktin betygsattes genm en tlkning av hur hög friktin knceptet skulle ha på ett glatt underlag. Där 1 stjärna är låg friktin ch 5 stjärnr hög friktin. Hög slitstyrka betygsattes genm en tlkning av hur slitstarkt ett kncept skulle vara under en längre perid. Där 1 stjärna är låg slitstyrka ch 5 stjärnr är mycket hög slitstyrka. Fästande betygsattes genm en tlkning av hur lätt knceptet fäster sig på en sula. Där 1 stjärna är dåligt fäste ch 5 stjärnr väldigt bra fäste. Återfästande betygsattes genm en tlkning av hur återfästande knceptet skulle vara på skn sula efter att den avtagits vid upprepande tillfällen. Livslängd betygsattes genm en tlkning av hur på hur länge halkskyddet går att använda. Där 1 stjärna är krt livslängd ch 5 stjärnr lång livslängd. Mtståndskraft mt väta betygsattes genm at tlkning av de fakta vi tagit reda på genm faktasökning. Ergnmisk riktig betygsattes genm en tlkning av hur lätt knceptet skulle vara att hantera samt ta av ch på. Där 1 stjärna är svårhanterlig ch 5 stjärnr är extremt lätthanterlig. Miljövänlig betygsattes genm en tlkning av hur miljövänliga knceptets materialval är. Där 1 stjärna är dåligt för miljön ch 5 stjärnr ett bra miljöval. Lätt att förvara betygsattes genm en tlkning av hur prtabel ch smidig knceptet är att ha med sig ch förvara. Där 1 stjärna är klumpigt ch 5 stjärnr är lätt ch smidigt. 18

25 5. Resultat 5.1 Geck Halkskydd Efter att samtliga egenskaper hade tagits i åtanke ch betygsatt var för sig efter de sex lika kncepten kunde följande knstateras. Geckknceptet med ett Geckinspirerat material i arkfrm var det knceptet sm tilldelades högst antal päng. Det sm talade extra mycket för geckknceptet var dess fästförmåga sm ska gå att styras mt det material det ska fästa mt. Genm att materialet både är återfästande ch går att tvätta upp för att använda igen ökas livslängden ch användarvänligheten. Dyneema fyller flera funktiner i knceptet då dess höga slitstyrka i kmbinatin med den relativt låga miljöpåverkan materialet har vid tillverkning är två viktiga egenskaper. Uppskattningsvis kmmer geckknceptet att bli relativt kstsamt vid framställning. Men priset är försvarbart på grund av de parametrar sm pririterats högst sm friktin ch återfästning var överlägsna. 19

26 6. Diskussin Vid val av material till kncepten gjrdes en genmgång av vad sm tidigare varit presenterat i utbildningen för att se m det fanns någt sm lämpade sig till halkskydd. Kunskap från materiallära sattes in i sammanhanget. För att få en uppfattning m vilka krav sm ställs på ett halkskydd samlades så mycket data sm möjligt in. Allt ifrån patent till nya idéer behandlades ch utvärderades för att få fram en bild av de material sm används till dagens halkskydd. Det var viktigt att se på dagens materiallösningar på prdukter för att få förståelse för felande länkar när materialfrågan skulle lösas på ett bättre ch mer nytänkande sätt. Det framkm att halkskydd är ett PPE- skydd vilket i sig ställer förbestämda krav ch garantier sm måste följas (bilaga 3). Vi tg hjälp från andra branscher ch prdukter för att finna nya material till ett halkskydd. Fiskenät, arbetshandskar ch skidr studerades i materiella lösningar, dck fanns det inte någn relevant infrmatin hs många av dem. Patentbanker är bra källr då man kan ta del av existerande uppfinningar ch idéer men även se vilka vad man tillåts att göra i dagsläget ch vad sm redan är patenterat. Enligt vår granskning av patent så knstaterades att det idag inte finns någn sm erbjuder en självhäftande textil undersula för skr sm mtverkar halka. (bilaga 1) Glenn Berggård. Prfessr från Luleå Universitet har skrivit två gedigna avhandlingar m halkskydd ch sammanställning av halklyckr. Han har använt sig av en rad lika källr när det kmmer att fastställa statistik över falllyckr. Avhandlingen ger en känsla av att mixtra med statistik för att på det sättet få halklyckr sm ett större prblem än vad det egentligen är. Falllyckr sm Glenn Berggård fta refererar till innehåller alla typer av falllyckr ch inte endast de sm sker på halt underlag inmhus. Statistiken hppar i vissa avseenden vilket bidrar att det är svårt att veta m det är dödsfall eller lycksfall. Många tester utförs i avhandlingen. Däribland på en mängd lika material men inte ett test utav halkskydd inmhus. Det låter fel att testa ett utmhus hjälpmedel inmhus men vi anser att prblematiken kring mrådet gör det värt att testas. Varför kan inte ett halkskydd erbjuda högfriktin utmhus ch inmhus? Skulle landsting ch kmmuner se till att snöröjning, saltning samt grusning blev utfört i rätt tid ch krrekt skulle bidra till att antalet falllyckr kan minskas radikalt. Vid vintertid kstar snöskttning ch röjning stra summr, de utgifterna skulle även kunna minskas m allt fler ch fler startade med att använda sig av halkskydd. För att underlätta för sig är det viktigt att följa med på prgnser ch väderleksrapprter, därefter på bästa sätt anpassa sig till väderleken ch temperaturen. På så sätt vara väl förberedd för eventuell halka. Under arbetets gång har det varit svårt att hitta fakta m halklyckr för gångare. Mycket av de data vi gått igenm separerar inte gångare ch cyklister vid halklyckr. Samma gäller när gångare har varit inblandade i transprtlyckr. Det är svårt att få fram ren statistik över ljust ftgängares prcentsats av det ttala antalet transprtlyckr. Data sammansattes ch utvärderades ch man km fram till att geckknceptet fick det bästa mdöme. Av resultaten kan man se att geckmaterialet skulle kunna fungera sm fästande återfästande material på utåtliggande antihalksulr. Det material sm ligger mt marken måste tåla hårt slitage samtidigt sm ytan ska ge hög friktin, vilket kan vara svårt att finna inm textilier. Inm 20

27 en helt annan bransch, skidbranschen finns en nanbeläggning sm ger ökad friktin bakåt samt bra glid fram vilken brde gå att styra så att den passar våra ändamål. Beläggningar sm har beståndsdelar i nanstrlek är en relativt ny företeelse ch frskning på bieffekter är än så länge inte helt utredd. Med det i åtanke kan man förhålla sig lite reserverad till att använda det så inte samma misstag genm användning sm gjrdes med asbest ch DDT på sin tid. Miljöanpassning har inte tagits upp nämnvärt men funnits med sm en synlig ram att förhålla sig till. I det kncept sm betygsattes högst är dess fördel frmatet samt att merparten är av materialet Dyneema. Det är ett betydligt mer miljövänligt slitstarkt material än andra alternativ sm Kevlar ch den typen av aramider sm kräver hög temperatur ch mer kemikalier vid framställning. Frmatet av en prdukt har str betydelse för miljöpåverkan vid frakt är uppenbart ch någt sm alla kncepten hade till fördel då de tg minimal plats. En annan fördel i att lämna prdukten i arkutförande till knsumenten är att de på bästa sätt kan utnyttja materialet, kanske till andra ändåmål än de sm först avsetts. Vår utbildning har inte gett ss de hjälpmedel sm finns tillgängliga för att skapa en prttyp. Baserat på det så får vi utgå från den infrmatinen sm data från våra referenser har gett ss. Samtliga kncept har inte blivit testade fysiskt utan endast på teretisk nivå. Autsck testet av färdigt kncept planerades men utfördes ej. Testet var planerat att prva materialets friktin på is genm att applicera en Autsckväv på 10x25cm på skns undersida. Med tanke på att testet planerades att utföras på ett sådant primitivt sätt så skulle endast resultatet ge en vink m hur materialet kan fungera på en verklig prttyp. Tanken att knceptet kan fungera perfekt på is ch inmhus men frågan kvarstår hur det skulle fungera på bar mark mt smuts ch salt etc. Vid framtida prttyp framtagning så måste även test göras på hur fibern reagerar på salt. Det vanligaste förekmmande halkskyddet i butikerna vid marknadsundersökningen var mdellen Bergsteiger. Skyddet har uppbyggnaden av ett klassiskt halkskydd med gummi sm fäste runt skn ch stål på skns undersula. Av egen erfarenhet av halkskyddet Bergsteiger vet man att det fungerar dåligt i praktiken. Gummit sm används för att erbjuda ett flexibelt lätt påtagligt halkskydd mister sin flexibilitet i låga temperaturer. Skyddet sm även har ett spänne sm ligger över frnten av skn för att hålla skyddet på plats mister även där sin funktin. Aktivt användande gör att kardbrrebandets självhäftande förmåga försämras i takt med att det utsätts för smuts ch väta. Stålspiralerna sm är fästa på undersidan av skyddet ger relativt bra grepp på hala ytr såsm is. Men när det kmmer till marmrglv i en butik förvandlas halkskyddet Bergsteiger till en dödsfälla. Av egen erfarenhet skulle vi säga att glv inmhus är de farligaste ytrna att gå på med halkskydd. Det här gäller för samtliga halkskydd sm testats ute på marknaden. Ingen statistik över hur många sm skadar sig inmhus av just halkskydd har funnits tillgänglig. I framtiden brde en undersökning på det här ämnet göras för att förhindra skadr ch bidra till utvecklingen av ett bättre halkskydd. Valet att göra undersökningar av kvantitativ grund baseras på att vi valt ett strt ålderspann. Undersökningarna har samtidigt gjrts nline vilket medför att fler persner väljer att svara på frågrna. Kvantitativa frågeställningar i vårt fall underlättar det senare insamlingen av data till diagram. Av de 30 tillfrågade svarade 16 persner på våra enkäter. Enkäten gick ut sm ett webbfrmulär ch de tillfrågade var i åldrarna år. Valet att inte fråga mer persner var att 21