Vägen till ett djupt behandlingssvar

Transkript

1 Vägen till ett djupt behandlingssvar Reginalt rundabrdssamtal i Stckhlm 9 maj, 2019 Det tredje ch sista reginala rundabrdssamtalet inm ramen för Bldcancerförbundets intresseplitiska satsning Vägen till ett djupt behandlingssvar ägde rum i Aula Medicas lkaler på Karlinska Institutets campus i Slna, den 9 maj Samtalet leddes av jurnalisten Nedjma Chauche. Deltagare Lise-ltt Erikssn, rdförande, Bldcancerförbundet Lina Nrdquist, ledamt av scialutskttet (L) Dag Larssn, ledamt av scialutskttet (S)) Ella Bhlin, rdförande Kunskapsstyrningsnämnden (KD)) Lars Bryntessn, vice rdförande, Kunskapsstyrningsnämnden (S) Hans Winberg, generalsekreterare, Stiftelsen Leading Health Care Jenni Nrdbrg, life science-samrdnare, Regeringskansliet Karin Elinder, intresseplitiskt sakkunnig, Cancerfnden Nils Wilking, dcent Karlinska institutet, tidigare verksamhetschef för nklgkliniken vid Skånes universitetssjukhus Thmas Jhanssn, representant för de samverkande läkemedelsföretagen, market access manager, BMS Mia Tillgren Mreau, representant för de samverkande läkemedelsföretagen,, ansvarig samhällskntakter, AbbVie Bldcancerförbundets tredje ch sista reginala rundabrdssamtal m Vägen till ett djupt behandlingssvar tg sin början med en lycksalig påminnelse m den verklighet sm ligger till grund för hela den intresseplitiska satsningen: i samma minut sm Lise-ltt Erikssn trädde in genm entrén till den strslagna Aula Medica fick hn ett välkmmet, men dessvärre knappast överraskande telefnsamtal. Det var från sjukhuset där hennes far vårdas för långt framskriden myelmsjukdm. Istället för att gå direkt in på sin inledande presentatin m vikten av ett djupt behandlingssvar m hur förbundets medlemmar förväntar sig krafttag för att förbättra tillgången till mderna behandlingar sm kan förlänga liv ch höja livskvalitet för den sm är drabbad av bldcancer fick Lise-ltt Erikssn vidarebefrdra infrmatinen från sjukhuset m att pappan nu var riktigt illa däran. Hn berättade ckså att han sedan en tid tillbaka visserligen får den mdernaste behandling sm är gdkänd i Eurpa, men att denna satts in först i sjätte linjen långt efter att hans immunsystem förlrat den kraft sm krävs för att nya läkemedel ska kunna mbilisera mt myelmcellerna. Det är en alltför träffande illustratin av de prblem vi vill adressera genm den här satsningen: att bldcancerpatienter inte i tillräcklig utsträckning får tillgång till de bästa

2 behandlingarna: dels på grund av det mständliga ch tidsödande system där ett flertal natinella ch reginala instanser ska göra sina egna prövningar av redan gdkända läkemedel, dels för att kstnaderna fta bedöms vara alltför höga. Övergången till den planerade inledningspresentatinen blev tämligen naturlig. Lise-ltt Erikssn redgjrde för den framväxande insikten i vikten av att uppnå ett djupt svar vid behandling av bldcancer. Hn gick igenm det sm kallas minimal kvarvarande sjukdm (MRD = Minimal Residual Disease) ch den i vissa fall livsavgörande skillnaden mellan att vara MRD-negativ eller MRD-psitiv. Förutsättningarna för att uppnå ett djupt behandlingssvar, förklarade Lise-ltt Erikssn, är dkumenterat bättre m effektiv behandling sätts in i ett tidigt skede ch, i förekmmande fall, när flera läkemedel med lika verkningsmekanismer kmbineras. Lise-ltt Erikssn menade att Sverige ligger efter flera jämförbara länder när det gäller upptag av nya ch effektiva behandlingar, inte minst när det handlar m kmbinatinsbehandlingar. Efter Lise-ltt Erikssns intrduktin tg nklgen Nils Wilking över. Han presenterade en rapprt, Cmparatr Reprt n Cancer in the Nrdics, där man bland annat studerat skillnader mellan lika sjukvårdsreginer i Sverige respektive mellan de nrdiska länderna med avseende på hur mycket pengar sm spenderas på cancerläkemedel, i detta fall närmare bestämt antal krnr per fall av myelm. Till exempel kunde han visa att användningen av äldre myelmläkemedel är ungefär densamma i de lika länderna, men att skillnaderna är dest större när det gäller två av de nyare (en mnklnal antikrpp ch en irreversibel prteasmhämmare). I Sverige har intrduktinen av antikrppsbehandling mt myelm gått exceptinellt trögt ch än idag rekmmenderas endast mnterapi, medan upptaget i Danmark är mer än ti gånger större.

3 På mtsvarande sätt, m är inte lika drastiskt, kunde Nils Wilking visa att Stckhlm skiljer ut sig jämfört med övriga reginer med påtagligt större användning av nyare behandlingar. Av rapprten framgår ckså tydligt att patienter i reginer sm deltagit i kliniska prövningar av nya läkemedel har en klart bättre ch snabbare tillgång. En annan slutsats var att Sverige har unika möjligheter för uppföljning av cancerläkemedel ch deras värde för patienter, någt sm Thmas Jhanssn från läkemedelsindustrin kunde skriva under på- I ett jbb jag hade tidigare vände sig den eurpeiska läkemedelsmyndigheten EMA till ss i Sverige för att göra så kallade PASS-studier (PASS = Pst-Authrisatin Safety Study). Anledningen var förstås att de vet att vi kan få fram högkvalitativa data ur våra unika kvalitetsregister. Dessvärre ville nklgin i Stckhlm inte vara med i detta, så vi fick vända ss till Uppsala istället. Kliniska studier på gtt ch nt mest gtt Dag Larssn, tidigare rdförande i SKL:s sjukvårdsdelegatin sm sedan 2018 är riksdagsledamt, menade att det hade varit bra m regulatriska myndigheter sm Läkemedelsverket ch/eller Tandvårds- & läkemedelsförmånsverket hade varit representerade på mötet. Och visst är läkemedelsindustrin en värdefull samhällsaktör, men vi ska ju ha klart för ss att de kan ha andra intressen än medbrgarna exempelvis när det gäller kliniska studier sm ju i någn mening kan ses sm marknadsföring, tillade han. Lina Nrdquist, sm har en bakgrund inm medicinsk frskning, höll emellertid inte med sin kllega från scialutskttet: Man måste tänka tvärtm vi ska ha fler kliniska studier, sade hn. Det är värdefullt både för patienterna sm får snabbare tillgång till nya behandlingar ch för vården sm får krtare startsträcka m ch när behandlingarna ifråga blir gdkända ch ska intrduceras. Ella Bhlin instämde i detta ch sade att ett av skälen till att Stckhlm i många avseenden ligger bättre till än andra reginer är att man dels har ett bra skatteunderlag, dels att man har jbbat mycket med frågan ch har tjänstemän ch plitiker sm verkligen kan läkemedel. I Regin Stckhlm mfamnar vi industrin ch välkmnar samverkan, sade hn. Ett exempel på detta är Centrum för hälsdata sm inrättas under 2019 med uppdrag att tillgängliggöra reginens samlade data på ett samlat ch strukturerat sätt, även till frskande företag. Karin Elinder, intresseplitiskt sakkunnig på Cancerfnden, beklagade den utveckling sm lett till att kliniska studier idag inte ses sm en naturlig del av vården. Det måste det vara, sade hn. Och fungerar det inte i en regin måste man vara beredd att arbeta över regingränserna.

4 I den senare frågan fick hn medhåll av Jenni Nrdbrg sm är chef för regeringskansliets life science-kntr: I ljuset av hur viktigt det kan vara med tidiga ch djupa behandlingssvar är det jätteviktigt att patienter i reginer där kliniska studier inte bedrivs blir infrmerade ch får möjlighet att delta m det finns lämpliga studier i någn annan regin. Lägg ner NT-rådet Nils Wilking uttryckte en stark frustratin över den ineffektiva byråkrati sm är förknippad med intrduktin av nya läkemedel, någt sm ckså Lise-ltt Erikssn ifrågasatt. Ut med läkemedlen ch använd dem i kliniken! De läkemedel sm uppföljningen visar att de inte är tillräckligt bra slänger vi ut, var Nils Wilkings lite drastiskt uttryckta recept sm medelbart vann gehör från Hans Winberg, generalsekreterare för Stiftelsen Leading Health Care: Precis! Ordnat införande är ett kvalificerat slöseri med tid ch resurser. Prblemet är knappast att vi har för lite att fylla i då är det bättre att göra sm Nils säger ch satsa på rdentlig uppföljning. Dessutm finns det algritmer idag sm kan sammanställa publicerade data ch prcessa fram det sm NT-rådet gör fast billigare, bättre ch snabbare, sade han ch frtsatte: Sm patient struntar man i m det är läkemedlen eller vården sm kstar, bara det funkar. Ella Bhlin anmälde en avvikande åsikt i frågan: Jag håller inte alls med m att NT-rådet brde läggas ner, men därmed inte sagt att prcessen är bra sm den är. Det är lite för många instanser sm ska vara med ch gdkänna måste vi verkligen ha alla dessa läkemedelskmmittéer? Nya terapier, nya utmaningar Lars Bryntessn, vice rdförande i Kunskapsstyrningsnämnden, berättade m en persnligt bekant sm för tre år sedan drabbades av dödlig cancer. Hn var 70 år när hn fick sin diagns ch kände ng inte mycket hpp, men tack vare at hn fick behandling med CAR T-celler är hn friskförklarad idag. Jag menar att vi bör ha en nllvisin för cancer, sade han. Lise-ltt Erikssn erinrade då m att CAR T-terapi (sm är ptentiellt btande ch sm kstar över tre miljner per behandling) är ett flagrant exempel på den senfärdighet sm regulatriska myndigheter emellanåt visar prv på: Genm så kallad hrizn scanning hade man vetat i flera år de var på gång, men när de två första CAR T-terapierna så småningm gdkändes 2017 blev rekmmendatinen från NTrådet att vården ska avvakta...

5 Ella Bhlin meddelade då att Regin Stckhlm ingalunda har för avsikt att avvakta. Vi har patienter sm kan vara aktuella för CAR T-behandling ch vi håller just nu på att förbereda för detta i budgeten. Lina Nrdquist påpekade att resurserna förviss är ändliga, men att vi ckså måste beakta möjligheten att en behandling sm blir väldigt kstsam år ett ch två kan leda till påtagligt sänkta kstnader år tre ch fyra. Tänk bara på hur man förfasades över att läkemedelskstnaden sköt i höjden när Lsec km! Men efter en tid insåg man hur antalet magsårsperatiner sm inte alls var billiga minskade dramatiskt. Dag Larssn manade till besinning ifråga m benägenheten att vilja ge allt till alla. Vi måste rka se att vi inte kan vara alla gda gåvrs givare. Det är inte hållbart att ta stra kstnader m effekten är marginell, sade han ch frtsatte: Jag tycker att det finns mycket klkt i Tiv Heinss läkemedelsutredning: vi behöver frmalisera ch förstatliga ett slags streamlining för att effektivisera prcessen. Parentetiskt kan nämnas att Dag Larssn därmed är den ende sm uttalat sig psitivt m läkemedelsutredningen under de tre rundabrdssamtal sm hållits m Vägen till ett djupt behandlingssvar. Vid de tidigare mötena, i Lund respektive Umeå, har tämligen bred enighet nåtts ifråga m utredningen fullständighet ch brister. Inte minst har Lise-ltt Erikssn

6 beklagat sig över en ttal brist på patientperspektiv medan andra har påpekat att den saknar ansats till att adressera det mment 22 sm idag i det närmaste möjliggör kmbinatinsbehandlingar. Vägen till ett djupt behandlingssvar? Avslutningsvis ställde Nedjma Chauche frågan m vad sm behövs för att patienter ska få beträda vägen till ett djupt behandlingssvar. Jenni Nrdbrg uttryckte hpp m att en framtida svensk life science-strategi kan bidra till bättre ch effektivare system medan Dag Larssn återkm till Läkemedelsutredningen: Visst, den är inte perfekt, men nu har vi den kan vi väl ta den sm utgångspunkt för att göra någnting bra. Mia Tillgren Mreau från läkemedelsindustrin menade att lösningen ligger i mer samverkan ch bättre uppföljning. Ella Bhlin framhöll att hennes parti, Kristdemkraterna, vill förstatliga sjukvården ch att hn vill ha brt kmmittéer sm överprövar varandra allt för att effektivisera prcesser ch öka jämlikheten. Hans Winberg menade att nya ersättningsmdeller för all del kan vara intressanta, men att det egentligen är att börja i fel ände: Det där vet de bäst ute i verksamheten, Betalningsmdeller ska reflektera ch underlätta, inte sm idag då de snarast stör verksamheten. Vägen till ett djupt behandlingssvar genmförs i samverkan med AbbVie, Amgen, Bristl-Myers Squibb (BMS), Celgene, Janssen, Nvartis, Pfizer, Rche ch Takeda