Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Transkript

1 Handläggning av faryngtnsilliter (halsfluss) i öppenvård Ett knsensusdkument utarbetat av ett expertmöte anrdnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket ch Smittskyddsinstitutet Publiceringsdatum webb: 14 december 2012

2 Syfte ch målgrupper Rekmmendatinerna gäller i första hand patienter i öppenvård utan allvarlig underliggande sjukdm Rekmmendatinerna är avsedda sm beslutsstöd till sjukvård ch behandlande läkare men ersätter inte den kliniska bedömningen av en individuell patient 2

3 Huvudbudskap diagnstik Undvik streptkckdiagnstik (t.ex. snabbtest) vid misstanke m virusinfektin Klinisk undersökning ska alltid föregå snabbtest för svalgstreptkcker Snabbtest bör utföras m minst tre Centrkriterier är uppfyllda samtidigt (gäller vuxna ch barn 3 år) Överväg annan diagns än GAS hs barn < 3 år 3

4 Huvudbudskap behandling Antibitikabehandling rekmmenderas endast m psitivt snabbtest ch 3 uppfyllda Centrkriterier Vid negativ snabbtest för GAS: Ge symtmatisk behandling vid behv Om kraftig allmänpåverkan: akutremiss till sjukhus, berende av snabbtestresultat Penicillin V är förstahandsalternativ vid antibitikabehandling Vid penicillinallergi: klindamycin fr.a. m risk för typ 1- reaktin Vid recidivinfektiner: klindamycin alternativt cefadrxil Om 3 tnsilliter per år, överväg tnsillektmi efter utvärdering av antibitikabehandling 4

5 Första kntakt med patient (telefnrådgivning) Alla patienter bör få: bedömning av sjukdmstillståndet infrmatin m förväntat förlpp ch symtmlindring upplysning m när de ska ta ny sjukvårdskntakt Patienter med akuta symtm på halsnt d.v.s. nt vid varje sväljning men ej tecken på en virusinfektin: bör bedömas av läkare inm 1 (2) dygn Patienter med kraftig allmänpåverkan (uttalad smärta, svårigheter att svälja, andas, gapa ch/eller diarré ch kräkningar): bör undersökas akut 5

6 Diagnstik Odling är referensmetdik för GAS Snabbtest är bra men fångar även symtmlösa bärare (fr.a. försklebarn) CRP ch LPK saknar värde i diagnstiken av kmplicerad faryngtnsillit LPK, diff. ch leverprver kan vara till hjälp i diagnstiken av mnnukles Snabbtest för mnnukles har relativt låg sensitivitet, blir psitivt 5-7 dagar efter symtmdebut Diagnstik för andra virus (ex adenvirus) saknas fta i rutinverksamhet 6

7 Tecken på allvarlig infektin sm bör föranleda akut handläggning Uttalad allmänpåverkan eller knfusin (invasiv sjukdm) Andningssvårigheter ch/eller svårighet svälja saliven (epiglttit) Ensidig kraftig halssmärta (peritnsillit, retr/parafaryngeal abscess) Svår halssmärta men nrmalt svalgstatus (retr/parafaryngeal abscess, epiglttit) Svårt att gapa (peritnsillit, retr/parafaryngeal abscess) Mycket svår lkal smärta på hals, bål eller extremiteter (fasciit) Buksymtm: diarré ch kräkningar (txinpåverkan av GAS) Membraner på ch utanför tnsiller (difteri) 7

8 Handläggning av patienter (> 3 år) med halsnt 8

9 Vid försämring eller utebliven förbättring Om ingen förbättring inm 3 dagar: ny vårdkntakt Vid antibitikaanvändning: värdera patientens behandlingsföljsamhet GAS är alltid känsliga för betalaktamer (pc, cefalspriner) resistens förekmmer ej vid makrlid- eller klindamycinbehandling: gör terapibyte efter dling + resistensbestämning Om peritnsillit utvecklas: ÖNH-remiss Överväg möjligheten av virusinfektin (adenvirus, mnnukles m. fl.) Överväg specifik svalgdling vid misstanke m Grupp C-(GCS) eller G-(GGS) streptkcker (mindre vanligt) 9

10 Vid försämring eller utebliven förbättring Diagnstik för mer vanlig etilgi: specifik frågeställning på remissen ibland måste speciellt prvtagningsmaterial användas Gnkckinfektin, syfilis, primär HIV-infektin, malignitet ch bldsjukdm kan debutera med faryngtnsillitliknande bild 10

11 Tnsillitrecidiv Bör verifieras med dling eller snabbtest Vid upprepade recidiv: kartlägg eventuella smittkällr i mgivningen Penicillin V är lämpligt m patienten följt rdinatinen vid primärinfektin: ge klindamycin eller cefadrxil Kntrlldla eventuellt misstänkta fall Tänk på att streptkcker kan finnas i hudförändringar 11

12 Tnsillektmi Vid upprepade tnsilliter ( 3/år): remiss till ÖNHspecialist för övervägande av tnsillektmi Inför ställningstagande till tnsillektmi (verifierad GAS- infektin) ska klindamycin eller cefadrxil ha prövats först Indikatin när infektinen är så besvärande att patientens förmåga till dagliga aktiviteter är påverkad Hög patientnöjdhet ch färre nya tnsilliter 12

13 Symtmatisk behandling Symtmlindring ges vid behv: paracetaml ibuprfen acetylsalicylsyra krtiksterider rekmmenderas inte 13

14 Antibitikabehandling 14

15 PcV - biverkningar ch eklgi Mest gynnsam biverkningsprfil Minst påverkan på tarmflran Ingen penicillinresistens hs GAS rapprterad Men Stör skyddande nrmala svalgflran (alfastreptkcker), fr.a. vid upprepade kurer Inducerar betalaktamasprduktin hs nrmala svalgbakterier 15

16 Bärarskap ch smittspridning Bärare har låg smittsamhet Barn 5 12 år är största smittspridarna Smittspridningen störst i barnfamiljer ch barngrupper Bärare ska nrmalt ej behandlas Undantag: > 2 recidiv inm familj eller nära kntakt med någn sm har reumatisk feber Klindamycin/cefadrxil rekmmenderas 16

17 Bärarskap ch smittspridning Vid utbrtt i förskla (>1/3 av barnen på avdelningen): alla barn med faryngtnsillitsymtm + psitivt svalgprv bör behandlas samtidigt hygienråd till försklan utredning av möjliga smittkällr bör utföras (t.ex. andra streptkcksjukdmar (dermatit, impetig, vulvit) 17

18 Deltagare vid expertmötet Allmänläkare, dcent Malin André, FFU-enheten, Uppsala Överläkare, dcent B Arnssn, Smittskyddsinstitutet Dcent, senir expert Agneta Aust-Kettis, Läkemedelsverket Aptekare Sahra Barzi, Läkemedelsverket Prfessr Ott Cars, Smittskyddsinstitutet Kliniks expert, dcent Kerstin Claessn, Läkemedelsverket Mlekylärbilg, med. dr. Jessica Darenberg, Smittskyddsinstitutet Prfessr, senir expert Charltta Edlund, Läkemedelsverket Överläkare Mattias Eknefelt, Hälsans vårdcentrum, Jönköping Överläkare, dcent Margareta Erikssn, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stckhlm Överläkare, infektinsläkare bitr smittskyddsläkare Björn K Erikssn, Smittskydd Stckhlm Dcent, bitr överläkare Christian Giske, Karlinska Univ lab, Stckhlm Specialistläkare Thmas Tängdén, Akademiska sjukhuset, Uppsala Dr Anita Grth, Lund Assistent Malika Hadrati, Läkemedelsverket Med. dr., specialist i allmänmedicin Katarina Hedin, FU Krnberg Med. dr., ÖNH-specialist Claes Hemlin, Aleris Specialistvård Sabbatsberg Prfessr, Överläkare Birgitta Henriques, Karlinska Institutet, Stckhlm Överläkare Anna Hermanssn, Universitetssjukhuset, Lund Prfessr, överläkare Inga Malmfrs Odenhlt, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Prfessr Sigvard Mölstad, Primärvårdens FUenhet, Jönköping Distriktsläkare Christer Nrman, Salems VC, Rönninge Dcent, överläkare Kristian Rs, Capi Lundby Närsjukhus, Götebrg Leg. aptekare Gunilla Skg, Smittskyddsinstitutet Dcent, överläkare Anna Stjernquist-Desatnik, Skånes Universitetssjukhus, Lund PhD, läkare Martin Sundqvist, Centrallasarettet Växjö Med. dr., infektinsläkare Ulf Törnebladh, Läkemedelsverket 18