Akuta tarminfektioner hos vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akuta tarminfektioner hos vuxna"

Transkript

1 REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektiner hs vuxna reviderad upplaga 2014 författare B Svenungssn

2 REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektiner hs vuxna reviderad upplaga 2014 författare B Svenungssn ISBN

3 Det medicinska prgramarbetet inm Stckhlms läns landsting är en gemensam arena för vårdens parter där vårdgivare, beställare ch patienter möts för att utfrma en gd ch jämlik vård för länets drygt två miljner invånare. Arbetet drivs inm avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin i samverkan med sakkunniga, vårdleverantörer, beställare ch patientrganisatiner. Kunskap m den gda vården ska vara gemensam, tydlig ch lätt tillgänglig ch utgöra grunden för bättre beslut i vården. De reginala vårdprgrammen ska fungera sm stöd till häls- ch sjukvårdspersnalen i det praktiska vardagsarbetet, men ckså ett kunskapsunderlag för att utveckla ch följa upp vårdens innehåll ch kvalitet. Häls- ch sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för evidensbaserad medicin Vårdgivarstöd Omslagsbild: Giardia trfziter. Bearbetad bild efter riginalftgrafier av Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet.

4 Förrd Infektiösa diarrésjukdmar utgör glbalt sett ett av de största medicinska prblemen, inte minst bland barn. Smittspridningen sker vanligen via vatten ch födämnen men, framför allt vid virusinfektiner, ckså från persn till persn. I de fattiga länderna gynnas spridningen av tarmpatgener av bristfällig vatten- ch födämneshygien, dåliga sanitära förhållanden, trångbddhet ch undernäring (1-6). Också i industrialiserade länder sm Sverige utgör infektiner i tarmkanalen en str sjukdmsgrupp, men sjukdmsförlppet är sm regel krtvarigt ch gdartat ch epidemisk spridning är mindre vanligt. Trts det utgör tarminfektiner en av de största diagnsgrupperna vid svenska infektinskliniker ch leder till hög sjukfrånvar från arbete eller skla. Följande vårdprgram är en uppdatering ch bearbetning av vårdprgrammet Akuta tarminfektiner hs vuxna framtagen inm ramen för det Medicinska Prgramarbetet (MPA) år Ursprungsversinen antgs av Stckhlms medicinska råd (SMR) efter sedvanlig granskning. Den reviderade versinen är framtagen vid enheten Vårdgivarstöd, avdelningen för Stöd till evidensbaserad medicin (SEM), Stckhlms Häls- ch sjukvårdsförvaltning (HSF). Författare är densamme sm till ursprungsversinen B Svenungssn, dcent ch överläkare vid Smittskydd Stckhlm. Den reviderade versinen av vårdprgrammet behandlar, liksm den tidigare, huvudsakligen handläggning av akuta tarminfektiner hs vuxna, men har kmpletterats med fler anvisningar gällande dsering av antibitika till barn. Uppdaterad versin har granskats ch gdkänts av Elda Sparrelid, överläkare ch rdförande i specialitetsrådet för infektinssjukdmar, tillika expertråd för infektinssjukdmar inm Stckhlms läns läkemedelskmmitté (SLK). Vårdprgrammet har ckså granskats av Erik Ekwall, överläkare, Infektinskliniken, Karlinska Universitetssjukhuset, Huddinge; Mna Insulander, epidemilg, Smittskydd Stckhlm; Marianne Jertbrn, prfessr, Infektinskliniken, Östra sjukhuset, Götebrg; Lars Lindqvist, prfessr, Infektinskliniken, Karlinska Universitetssjukhuset, Huddinge; Ingrid Uhn, dcent, Infektinskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala; Jhan Wiström, dcent, Infektinskliniken, Nrrlands Universitetssjukhus, Umeå, samt av prgramrådet för Medicin Kirurgi 1. Avsnitten m dsering av antibitika till barn har granskats av Rutger Bennet, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus ch gdkänts av Helena Martin, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus ch rdförande i specialitetsrådet för barn- ch ungdmsmedicin. Avsnittet m rehydrering har granskats av Claes Lennmarken, dcent i anestesilgi ch intensivvård ch medicinsk rådgivare i HTA-Metdrådet, avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. För redigering ch textbearbetning svarar Susanne Piud Wadén, prjektledare/redaktör vid enheten för Vårdgivarstöd, avdelningen Stöd för Evidensbaserad medicin. Målgrupp Infrmatinen riktar sig till lika persnalkategrier inm vården, i syfte att skapa gemensamma riktlinjer för ptimal behandling utifrån vetenskap ch beprövad erfarenhet. Det är tänkt sm underlag för handläggning av akuta tarminfektiner hs vuxna inm såväl primärvård sm inm sluten vård. I

5 Sammanfattning Den vanligaste rsaken till magtarminfektin i Sverige är sannlikt virusinfektiner, medan bakterier ch prtzer ftare förvärvas utmlands. Sjukdmsbilden varierar allt ifrån asymtmatiskt bärarskap till fulminanta diarrétillstånd. Sjukdmsförlppet är ftast krtvarigt ch gdartat ch infektinen självläker vanligen inm någn vecka. Smittspridningen sker fekalt ralt, vanligen via förrenat livsmedel ch vatten men smitta från persn till persn förekmmer ckså, framför allt vid virusinfektiner. Diagnstiken baseras på epidemilgisk ch klinisk infrmatin samt mikrbilgiska analyser av avföringen. Hörnstenen i diagnstiken är avföringsdlingen. Virusdiagnstik utförs framför allt vid ansamling av fall men även vid islerade fall inm slutenvården, där resultaten kan påverka valet av vårdplats, särskilt vid samtidig förekmst av kräkningar. Den viktigaste behandlingsåtgärden är att ersätta vätske- ch saltförluster. Antibitikabehandling har i de flesta fall endast marginell effekt vid behandling av tarminfektiner. Smittskyddsåtgärder syftar till att klarlägga hur patienten kan ha smittats, m flera kan ha smittats av samma smittkälla ch m det finns risk att smittan kan ha förts vidare till andra. Vissa tarminfektiner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Vid behv av sluten vård bör patienten isleras på infektinsklinik. Basala hygienrutiner ska tillämpas för att förhindra smittspridning inm vården. II

6 Innehållsförteckning Förrd Sammanfattning I II Kartläggning 1 - Incidens 1 - Vårdkedjan; resurser, behv ch brister 2 Mikrbilgiska rsaker till akut tarminfektin 3 Flkhälsaspekter 4 - Smittspridning 5 - Preventin 5 Riktlinjer för utredning ch behandling 7 Diagnstik 7 - Prvtagning 9 - Vårdnivåer 11 Vätskebehandling 12 - Vätskebehv 12 - Rehydrering; ral 12 - Rehydrering; parenteral 13 Farmaklgisk behandling 14 - Antibitikabehandling av tarminfektiner 14 - Övriga läkemedel/prdukter 20 Uppföljning 21 Vårdrelaterad smitta 22 Prfylax ch behandling vid turistdiarré 23 Smittskyddsanmälan 24 Kvalitetsmått 25 Litteraturlista 27 Bilaga: Patientinfrmatinsblad

7

8 Kartläggning Diarrésjukdmar är i regel av akut ch relativt snabbt övergående karaktär. I de flesta fall är sjukdmen av lindrigare slag ch sjukvårdskntakt är inte nödvändig. Av de sm behöver kntakt med sjukvård kan flertalet handläggas i den öppna vården utan att akutsjukhusens resurser behöver tas i anspråk. Incidens Hur många i landet sm varje år insjuknar i akut tarminfektin är inte känt. Av en enkätundersökning genmförd i livsmedelsverkets regi (1999) framkm att cirka 5 prcent av beflkningen varje år drabbas av tarmsymtm sm sätts i samband med intag av mat eller vatten (7). En ppulatinsbaserad studie från Nrge (2003) gav en incidens för akut gastrenterit på 1,2/persnår. Av dessa sökte 17 prcent läkare ch 4 prcent remitterades till sjukhus (8). I en mtsvarande studie från Nederländerna (2001) var incidensen 0,28/persnår (9). Ingen granskning ch bedömning med avseende på evidensvärde har gjrts av dessa studier ch resultaten, sm inte är entydiga, kan bara tas sm en fingervisning. Av Scialstyrelsens statistikdatabas för diagnser i slutenvård, framgår att i runda tal 3000 patienter/år läggs in för sjukhusvård i Stckhlms län på grund av akut mag-tarminfektin. Antal patienter per diagns ch år sm behandlas inm slutenvården i SLL. Medelvårdtid per patient för respektive diagns ch år. Diagns A01 Tyfidfeber eller Patienter ttalt paratyfidfeber Vårddygn M 5,7 5,5 7,4 4,3 5,2 A02 Salmnellainfektin Patienter ttalt Vårddygn M 4,6 4,2 5,7 5,2 5,2 A03 Dysenteri Patienter ttalt Vårddygn M 3,6 3,5 3 3,8 2,9 A04 Tarminfektin Patienter ttalt rsakad av bakterier Vårddygn M 6,5 6,8 6,6 6,3 6,5 A05 Matförgiftning Patienter ttalt rsakad av bakterier Vårddygn M 1,9 1,4 2,2 0,9 1,2 A06 Amöbainfektin Patienter ttalt Vårddygn M 2,3 4 6,2 0 13,3 A07 Prtzsjukdm i Patienter ttalt tarmen Vårddygn M 3,8 2,8 4,5 3 3 A08 Tarminfektin Patienter ttalt rsakad av virus Vårddygn M 3,1 2,8 3,2 2,9 3,3 A09 Diarré eller magtarmsjukdm Patienter ttalt där infektiös rsak förmdas Vårddygn M 2,8 2,6 2,7 2,6 2,6 Källa: Scialstyrelsens statistikdatabas för diagnser i slutenvård - 1 -

9 Vårdkedjan; resurser, behv ch brister Vårdkedjan är vanligen krt vid akuta självläkande tarminfektiner. De sm söker vård vänder sig till sin vårdcentral eller barnläkarmttagning eller söker direkt till sjukhusens akutmttagningar. De svårt sjuka eller de med kmplicerad sjukdmsbild remitteras sm regel till infektinsklinik eller barnklinik, där patienten vanligtvis isleras. Eftervård är sällan mtiverad. Egenvård; rådgivning ch bedömning Eftersm sjukdmen karaktäriseras av akut insjuknande är det viktigt med gd tillgång till rådgivning från utbildad persnal dels för att ge råd beträffande egenbehandling i hemmet, dels för att uppmärksamma den grupp av patienter sm behöver sjukvårdskntakt. Är bedömning inm vården nödvändig, bör detta kunna erbjudas utan fördröjning. Utebliven eller bristfällig vård kan resultera i förlängd sjukdmstid, förlängd vårdtid, längre sjukskrivningar ch frånvar från skla ch barnmsrg, samt risker för ökad spridning av smittsamma tarminfektiner - vilket i sin tur leder till ökade kstnader för individ ch för samhälle. Rådgivning/bedömning är av särskild vikt när det gäller: Små barn. Uttalad diarré eller kräkningar sm gör att patienten inte kan få i sig vätska, påverkat allmäntillstånd. Bldig avföring. Diarré sm inte är övergående alternativt är av återkmmande karaktär. Samtidigt förekmmande annan krnisk sjukdm sm gör patienten särskilt känslig. Yrkesutövning där risk för smittspridning kan förekmma. Sjukvårdsupplysningen, vårdcentraler, närakut- ch barnläkarmttagningar har kmpetens för sådan rådgivning. Labratrier Vid svår diarrésjukdm bör prver tas för att bedöma hur sjukdmen påverkat allmänna krppsfunktiner. Mikrbilgisk prvtagning är ckså viktig för att fastställa rsaken, så att adekvata behandlings- ch smittskyddsåtgärder kan vidtas. Prvtagning sker via den sjukvårdsinrättning dit patienten hänvisats. Tillgång till närliggande labratrium ger krt transprttid ch säkrare prvresultat vid bakteriell dling. Akutmttagningar Patienter med akut diarrésjukdm utgör en smittrisk inm vården, såväl vid besök inm öppen sm inm sluten vård. Vid diarréer ch kräkningar rsakade av virus kan smitta överföras trts gda hygienrutiner, trligen sm drppsmitta via kräkaersler. För att minska risken att de patienter med akut tarminfektin sm söker direkt till akutmttagningarna ska sprida smitta till andra patienter, är ett primärt mhändertagande sm kmbinerar gd handhygien med islering nödvändigt. Märk ckså att effekten av alkhl mt calici- ch rtavirus, liksm mt Clstridium difficile är begränsad. Medvetenhet m vikten av gd handhygien har ökat inm vården under senare tid sm ett resultat av en ökad uppmärksamhet på prblemet med överföring av resistenta bakterier. Sannlikt minskar detta ckså smittöverföring av akuta tarminfektiner. Dck saknas i str utsträckning, både vid de stra sjukhusens akutmttagningar ch på barnsjukhusens akutmttagningar, särskilda väntrum med separata taletter dit patienter med misstänkta tarminfektiner kan hänvisas

10 Slutenvård All persnal bör vara utbildad i basala hygienrutiner ch isleringsteknik. Tillämpningen av de basala hygienrutinerna är en viktig kvalitetsfaktr i mhändertagandet av patienter med akuta tarminfektiner. Gd handhygien förebygger effektivt smittspridning av de flesta bakteriella ch parasitära smittämnen. Mdul för webbutbildning finns på adress: sll.se/vardhygien/verksamhet/startsida-e-utbildning. Avdelningen bör ha tillgång till infektinsspecialist ch/eller nära samarbete med smittskyddskunnig expertis, samt vid behv ckså med Vårdhygien. Avdelningen bör ha ett etablerat samarbete med ett närliggande väl fungerande bakterilgiskt, virlgiskt ch parasitlgiskt labratrium. Speciellt för bakteriell dling är det en fördel att labratriet ligger relativt nära kliniken för att förkrta transprttider av prver. Möjlighet att islera patienter med akut tarminfektin finns inm slutenvårdens infektinskliniker/avdelningar, men i mindre utsträckning på barnklinikerna inm länet. Mikrbilgiska rsaker till akut tarminfektin Infektiösa diarrésjukdmar kan rsakas av virus, bakterier eller prtzer. Virusinfektiner är sannlikt den vanligaste rsaken till inhemsk diarré i Sverige, medan bakterier sm entertxinbildande E. cli (ETEC), Salmnella, Shigella ch Campylbacter svarar för den största delen av utlandsförvärvad sjukdm. Vid antibitikabehandling drabbas cirka prcent av diarré. Av dessa fall rsakas prcent av C. difficile, sm jämte nrvirus är den vanligaste vårdrelaterade tarmpatgenen (10-12). Klassisk matförgiftning kan rsakas av prefrmerade txiner, sm prduceras av bakterien redan utanför värden, t ex i ett livsmedel. Exempel på detta är infektin med txinbildande Staphylcccus aureus eller Bacillus cereus. Clstridium perfringens är en annan vanlig rsak till matförgiftning. Tarmpatgener De mest frekvent förekmmande tarmpatgenerna i svenska patientmaterial är (12-16): Virus Calicivirus (nrvirus ch sapvirus). Vanligt hs både vuxna ch barn. Vårdrelaterad (ex. vinterkräksjukan ) ch livsmedelsasscierad smitta. Rtavirus är den vanligaste etilgin hs barn mellan 6 månader ch 2 år med akuta tarminfektiner. Bakterier Campylbacter. Clstridium difficile står för prcent av antibitikaasscierad diarré. Enterhemrragiska Escherichia cli (EHEC). Kan ge hemlytiskt uremiskt syndrm (HUS). Entertxinbildande Escherichia cli (ETEC). Den vanligaste rsaken till s.k. turistdiarré. Salmnella, majriteten smittade utmlands. Shigella, majriteten smittade utmlands. Yersinia enterclitica, upp emt 20 prcent utlandssmitta

11 Prtzer Entamöba histlytica, majriteten smittade utmlands. Giardia intestinalis, majriteten smittade utmlands. Cryptspridium, fta vattenasscierad smitta. Tarmpatgen andel utlandssmittade 2012 Campylbacter % Cryptspridium % EHEC % Entamöba histlytica/dispar % Giardia intestinalis % Klera % Paratyfidfeber % Salmnella % Shigella % Tyfidfeber % Vibriinfektin exkl. klera % Yersinia enterclitica % Antal fall per år inm Stckhlms läns landsting av anmälningspliktiga tarminfektiner åren Siffran i högerklumnen anger andelen utlandssmittade år Källa: Smittskydd Stckhlm Flkhälsaspekter Flertalet smittsamma tarminfektiner är listade sm allmänfarliga eller anmälningspliktiga sjukdmar enligt smittskyddslagen (2004:168) ch smittskyddsförrdningen (2004:255). Sm allmänfarliga sjukdmar klassificeras infektin med: Till övriga anmälningspliktiga sjukdmar hör infektin med: Campylbacter EHEC Giardia intestinalis Paratyfidfeber Salmnella Shigella Tyfidfeber Vibri chlera Cryptspridium Entamöba histlytica Vibriinfektin, exklusive klera Yersinia enterclitica Flkhälsmyndigheten, tillsammans med smittskyddsläkarna, har i uppdrag att bevaka smittsamma sjukdmar. Genm infrmatin/utbildning m smittsamma sjukdmar ch hur man skyddar sig mt dessa, riktade till allmänheten ch till sjukvårdens aktörer, arbetar man för att minska smittspridning i samhället

12 Smittspridning Smittspridning vid tarminfektiner är fekal ral ch sker vanligen via lika typer av livsmedel eller förrenat vatten. Smitta från persn till persn (direkt eller indirekt kntaktsmitta) förekmmer ckså, framför allt vid virusinfektiner sm med nrvirus ch vid infektin med C. difficile. Vid virusrsakad gastrenterit finns smittämnet ckså i kräkningarna ch kan möjligen spridas via aersler (17, 18). Många av de bakteriella tarmpatgenerna sm t.ex. Salmnella, Campylbacter, Y. enterclitica ch EHEC, men även prtzer sm Cryptspridium, har sina reservarer inm djurvärlden. Vanliga smittkällr är därför infekterade råvarr sm nöt- ch svinkött, fjäderfä, äggprdukter ch pastöriserad mjölk. Grönsaker sm gödslats eller bevattnats med förrenat vatten kan ckså utgöra en smittkälla. Preventin Allmänna ch fundamentala åtgärder för att förhindra smittspridning är: Gd vatten- ch livsmedelshygien, se ruta med infrmatin från WHO, se nästa sida. Persnlig handhygien. Infrmatin ch råd till utlandsresenärer, eventuellt ckså prfylax (se avsnittet Prfylax ch behandling av turistdiarré). Infrmatin m smittsamma sjukdmar till allmänhet ch sjukvårdspersnal ch m hur man skyddar sig. Vaccinatiner. Basala hygienrutiner i vården, se: Dessutm via smittskyddsläkarna ch vårdgivarna: Övervakning av det epidemilgiska läget. Tidig upptäckt ch snabb anmälan av sjukdmsfall med anmälningsplikt. Snabb ch effektiv smittspårning. Smittskyddsinfrmatin med förhållningsregler till sjuka/smittbärare. Islering av sjuka/smittbärare, med vård på enkelrum med egen talett vid misstänkt smittsam gastrenterit. Efterlevnad av strikta hygienregler inm vården. Vid behv, khrt vård ch/eller intagningsstpp på infekterad vårdenhet. Snabb utredning vid t.ex. livsmedelsasscierade utbrtt, i samverkan mellan smittskyddsläkare ch kmmunens miljö- ch hälsskyddsförvaltning. Därutöver specifika åtgärder sm: Kntrllerad antibitikaplicy - reducerar incidensen av C. difficile-infektin (CID)(19-22). I förekmmande fall vaccinering mt klera (23), tyfidfeber (24), (se Prfylax ch behandling vid turistdiarré) ch diarré rsakad av rtavirus (25). Infrmatin m vaccin mt rtavirus finns på webbplatserna ch

13 WHO:s Gyllene regler för säker livsmedelshantering Välj livsmedel sm prducerats på ett säkert sätt Upphetta maten rdentligt Ät tillagad mat medelbart Förvara tillagad mat msrgsfullt Återupphetta tillagad mat rdentligt Undvik kntakt mellan rå ch tillagad mat Tvätta händerna fta Håll alla arbetsytr i köket minutiöst rena Skydda livsmedel från insekter, gnagare ch andra djur Använd rent vatten Källa: WHO (

14 Riktlinjer för utredning ch behandling Kunskap m epidemilgi, klinisk bild ch mikrbilgisk diagnstik krävs för ptimalt mhändertagande av patienter med misstänkt infektiös tarmsjukdm. Strategin mfattar gtt mhändertagande, ptimal diagnstik ch behandling, samt adekvata smittskyddsåtgärder. Bland referenslitteraturen finns flera översikter kring lika aspekter på handläggningen av tarminfektiner (1-6, 26-28). Diagnstik Epidemilgisk infrmatin Hur har patienten smittats? Vårdrelaterat insjuknande. Antibitika under de senaste 12 veckrna. Vistelse på sjukhem. Vistelse på förskla. Resr, utlandsvistelse. Bassängbad. Restaurangbesök. Hantering/intag av misstänkta livsmedel eller rent vatten. Andra sjuka i mgivningen. Djurkntakter. Inkubatinstider vid infektin med lika tarmpatgener tarmpatgen inkubatinstid Virus Calicivirus (nrvirus, sapvirus) timmar Rtavirus 1-3 dygn Bakterier Campylbacter 2-5 dygn Clstridium difficile upp till 8 veckr efter antibitikabehandling Clstridium perfringens timmar EHEC 2-4 dygn ETEC 1-3 dygn Salmnella 1-3 dygn Shigella 1-3 dygn Staphylcccus aureus 2-4 timmar Yersinia enterclitica 3-7 dygn Prtzer Cryptspridium 2-10 dagar Giardia intestinalis 1-2 veckr Entamöba histlytica 1-3 veckr - 7 -

15 Klinisk infrmatin Tidigare sjukdmar, immunsuppressin, diabetes, IBD. Pågående läkemedelsbehandling. Sjukdmsduratin. Avföringens frekvens, vlym, knsistens, förekmst av bld eller slem. Kräkningar, feber, buksmärtr. Urinmängd. Ökad törst. Viktminskning. Vätskeintag senaste dygnet. Tecken till intrkning (nedsatt turgr, trra slemhinnr). Puls, bldtryck. Bukstatus. För bedömning av dehydreringsgrad, se under rubrik Vätskebehandling. Ntera eventuellt riskyrke (hantering av förpackade livsmedel; skötsel av spädbarn eller blöjbarn; matning eller beredning av mat åt andra; vård av immundefekta). Differentialdiagnstik Sjukdmsbilden vid infektiösa tarmsjukdmar kan variera allt ifrån asymtmatiskt bärarskap till fulminanta diarrétillstånd, avsett mikrbilgisk etilgi (1-6, 10, 12). Det är möjligt att endast på den kliniska bilden avgöra etilgi. Det kan ibland ckså vara svårt att differentiera gentemt inflammatriska tarmsjukdmar sm ulcerös klit ch Mb Crhn. Krt sjukhistria med akut insjuknande talar för infektin Några särdrag: Kräkningar sm dminerande symtm Virus, klassisk matförgiftning" rsakad av Staphylcccus aureus eller Bacillus cereus. Klitsymtm - bldig diarré, feber, tenesmer Campylbacter, Shigella, Clstridium difficile, EHEC (fta utan feber), ibland Entamöba histlytica, Salmnella, Yersinia enterclitica Subakut, intermittent diarré Giardia intestinalis Sepsis med/utan fkala infektiner i rgan utanför intestinalkanalen Framför allt vid infektin med Salmnella, t.ex. tyfidfeber ch paratyfidfeber Reaktiv artrit Yersinia enterclitica, Campylbacter ch Shigella bl.a. Leverabscess Entamöba histlytica - 8 -

16 Prvtagning Det är viktigt av flera rsaker att finna en mikrbilgisk etilgi till ett diarrétillstånd (se även referens 27 Referensmetdik för labratriediagnstik vid kliniskt mikrbilgiska labratrier). Det inverkar på: val av behandling differentialdiagnstik gentemt icke-infektiös diarré epidemilgisk övervakning smittskyddsåtgärder Att fastställa rsaken med prvtagning är särskilt viktigt vad det gäller t.ex. patienter med: Diarré efter utlandsvistelse (prvtagning är även viktigt vid inhemsk diarré, inte minst ur smittskyddssynpunkt). Riskyrken (födämneshantering, sjukvårdsarbete etc). Antibitika-asscierad diarré sm inte upphör spntant. Akut invasiv enterklit med feber ch bldiga diarréer (dysenteri). Påverkat allmäntillstånd. Kraftigt nedsatt immunförsvar. Långvarigt eller återkmmande diarrétillstånd. Vid anhpning av fall med diarréer ch/eller kräkningar. Undersök vilka analyser det lkala labratriet utför. Ange m möjligt viktiga anamnestiska uppgifter ch frågeställning på remissen ch ange alltid m smittan förvärvats inm landet eller utmlands. Bakterilgisk prvtagning Fecesdling x 2 Prv kan tas sm pinnprv eller rektalsvabb. Snabb transprt till labratriet ger större tillförlitlighet (27). Analysen avser sm regel endast Salmnella, Shigella, Campylbacter ch Y. enterclitica. OBS: Eftersm sertypning av Salmnella rutinmässigt endast utförs vid inhemsk smitta måste uppgift m smittland alltid anges på prvtagningsremissen. Två prv är primärt fta tillräckligt vid akut diarré. Endast en dling missar upp till cirka 10 prcent jämfört med två prver (27-32). Om dlingen är negativ ch patienten har kvarstående symtm bör upp till tre prv tas, särskilt m patienten har riskyrke. PCR-baserad diagnstik sm kmplement till fecesdling har införts på vissa labratrier. C. difficile Prvtagning utförs vanligen endast m patienten behandlats med antibitika inm åtta veckr före sjukdmsdebuten ch har uppenbara diarrébesvär. Påvisning av cyttxin B i feces med celltest är gld standard, men det finns ckså ELISAmetder (enzyme-linked immunsrbent assay) (33). PCR-baserad diagnstik har införts på vissa labratrier (33). Ett prv är ftast tillräckligt men missar upp till cirka 20 prcent jämfört med två prver (30, 34). Odling ökar det diagnstiska utbytet ch krävs för mlekylärbilgisk typning av stammar vid befarade utbrtt (35, 36). Mlekylärbilgisk typning är ckså indicerat vid allvarliga sjukdmsfall eftersm vissa ribtyper, t.ex. 027, kan ge svårare sjukdmsbild (37)

17 E. cli (ETEC, EHEC, EIEC, EPEC, EAggEC) Analyseras vid specifik frågeställning genm dling ch bestämning av E. cli-asscierade virulensfaktrer med PCR (12, 27, 38, 39). OBS: EHEC ska alltid efterfrågas vid bldig diarré ch i synnerhet hs barn, samt vid hemlytiskt uremiskt syndrm. Vibri chlerae (27) Specifik frågeställning viktig för ptimal analys. Parasitlgisk prvtagning Sällan indicerad primärt vid akut febril diarré (27). Utförs i första hand vid dysenteri efter trpikvistelse eller vid subakuta/persisterande diarréer, även inhemska. Studier både i Sverige ch utmlands har visat att E. dispar svarar för cirka 90 prcent av diagnstiserade E. histlytica/dispar fall (40). Analys avseende Cryptspridium måste anges på remissen eftersm den kräver specialfärgning (27, 41). Ett prv räcker primärt, men ytterligare prver tas m symtmen kvarstår eftersm giardia ch amöba missas i upp till 25 prcent med endast ett prv jämfört med två (42-46). Färskprv kan vara indicerat vid akut dysenteri eller vid kvarstående besvär, trts negativ undersökning avseende cystr ch maskägg. Vissa labratrier utför numera även riktad PCR-teknik för primärdiagnstik av tarmprtzer. Med PCR kan man ckså åtskilja E. histlytica (invasiv, symtmatisk) från E. dispar (asymtmatisk). Virusdiagnstik (27) Utförs framför allt vid anhpning av misstänkta fall, till exempel inm vården, i försklan, eller vid livsmedelsasscierade utbrtt. Inm slutenvården bör prvtagningen vara liberal, inte minst för att upptäcka fall av infektin med t ex nrvirus. De flesta tarmvirus kan diagnstiseras med PCR. Mlekylärbilgisk typning Kan idag användas sm kmplement till den epidemilgiska utredningen vid så gtt sm alla tarmsmittr (47). Serlgi (27) Kan utföras vid t ex frågeställning reaktiv artrit (Salmnella, Yersinia, Campylbacter). Amöbaserlgi vid extraintestinal amöbainfektin, t ex leverabscess. Övrig prvtagning Bldprvstagning är sällan indicerad vid akut diarré såvida patienten inte har tecken till dehydrering, klitbesvär eller annan underliggande sjukdm sm mtiverar prvtagning. Vätskebalansprver vid tecken till dehydrering. Vid svår sjukdmsbild, långvariga besvär ch misstanke m inflammatrisk tarmsjukdm kntrlleras även SR, CRP, trmbcyter, vita bldkrppar, albumin, leverstatus, ferritin ch feceskalprtektin. Rådgör med gastrenterlg. Buköversikt, endskpi ch CT/MR buk kan vara indicerat vid misstanke m inflammatrisk tarmsjukdm. Rådgör med gastrenterlg

18 Vårdnivåer Persner med pågående diarré bör vara hemma från arbete eller skla, detta gäller i synnerhet de sm arbetar inm riskyrken (yrkesmässig hantering av förpackade livsmedel, yrkesmässig vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar) samt barn i barnmsrgen. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att hindra smittspridning från persn till persn (48). Matlagning ch hantering av livsmedel skall undvikas m man har diarré. Råd till patienter med magsjuka finns att hämta på (se ckså bilaga: Patientinfrmatin). Öppen vård Patienter med akut infektiös diarré kan, m de är påverkade, primärt ses av husläkare sm vid behv remitterar till infektinskliniken. Infektinen läker i regel ut inm en till två veckr ch understödjande behandling med vätska ch salter är ftast tillräckligt (3-6, 10). Patienten är vanligen betydligt förbättrad redan när ett eventuellt dlingssvar kmmer. (Behandlingsrekmmendatiner ges i flera översikter ch guidelines 1-6, 26). Antibitika har vanligen endast marginell effekt på symtmen vid bakteriella tarminfektiner. Enterit rsakad av Shigella, C. difficile, G. intestinalis ch E. histlytica behandlas sm regel med antimikrbiella läkemedel. Sådan behandling måste fta bedömas individuellt ch specialist i infektinssjukdmar bör knsulteras vid behv. Klinisk bedömning av svårighetsgrad: Påverkat allmäntillstånd. Invasiv sjukdm (feber, bldig/slemmig diarré, tenesmer). Intrkning (ökad törst, minskade urinmängder). Puls, bldtryck. Skattade vätskeförluster. Sluten vård Primär handläggning på infektinsklinik bör övervägas vid: Behv av intravenös rehydrering vid dehydrering sm inte kunnat hävas genm vätskebehandling i hemmet. Akut enterklit med hög feber, frekventa diarréer ch/eller allmänpåverkan. Extraintestinala manifestatiner vid t ex salmnells ch amöbainfektin. Bakmliggande sjukdmar sm t ex diabetes mellitus, nedsatt immunförsvar. Barn med gastrenterit vårdas på barnklinik. Graviditet. Islering - behv av enkelrum med egen talett av smittskyddsskäl. Mnitrering under vårdtiden Berende på tillståndets svårighetsgrad bör följande övervakningsrutiner gälla: Vätskeintag. Mätning eller skattning av förluster: urin, avföring, kräkningar, perspiratin. Temperaturmätning. Bldtryck, puls. Vätskebalansprver, se Vätskebehandling. Basala hygienrutiner ska alltid följas i patientnära arbete - handhygien, handskar, skyddskläder ch vid behv stänkskydd. Patienter med misstänkt infektiös diarré bör vårdas på enkelrum med egen talett så länge diarréer eller kräkningar pågår. Vid verifierad bakteriell infektin kan isleringsbehvet sm regel hävas när diarrén upphört

19 Vätskebehandling Bedömning av dehydreringsgrad: Anamnes: Tidigare vätskeförluster (diarré, kräkningar, urinprduktin, feber), mat- ch vätskeintag, muntrrhet, törst. Status: Puls, bldtryck, perifer kärlfyllnad ch perifer temperatur, samt medvetandegrad. Lab: Vätskebalansprver; Na, K, Hb, EVF, B-glucs, S-kreatinin ch eventuellt syra-basstatus. Måttlig dehydrering: Vätskeförlust mtsvarande cirka 5 prcent av krppsvikten med avsaknad av anamnestiska eller kliniska tecken till chck, men symtm på intrkning, t ex trötthet, trr hud, trra slemhinnr eller små urinmängder. Svår dehydrering: Vätskeförlust mtsvarande cirka 10 prcent av krppsvikten ch kliniska symtm på begynnande eller manifest chck. Mycket trra slemhinnr, knfusin, snabb ch svag puls, lågt bldtryck. Vätskebehv Beräkning av patientens ttala vätskebehv under första dygnet: A. Dygnsbehvet mtsvarar cirka 30 ml/kg krppsvikt. B. Tidigare förluster/vätskedeficit (graden av dehydrering, se van). C. Pågående förluster. Beräknas utifrån en uppskattning av de första 8 timmarnas förluster (diarré, kräkning, urin, perspirati; förlusten ökar med cirka 3 ml/kg/grad feber/dygn). Summan av A + B + C = patientens ttala vätskebehv under 1:a dygnet. Rehydrering; ral Under de första 12 timmarna ges större delen av beräknad vätskedeficit + halva dygnsbehvet + kmpensatin av pågående förluster under de första 12 timmarna. Rehydrering bör kunna ske perralt med scker-saltlösning, såvida inte patienten är svårt dehydrerad eller inte kan dricka på grund av till exempel kräkningar. Läkare rdinerar mängden vätska. Rehydrering i akut skede: Vätskeersättningsmedel i frm av scker-saltlösning har dkumenterad effekt för rehydrering (3, 6, 49-51). Finns att köpa på aptek. Sm alternativ kan egen blandning beredas: 1 liter vatten 1/2 tsk salt 2 msk scker Kan smaksättas med lite apelsinjuice. Te, vatten, flytande kst, t ex buljng, nypn-, blåbär-, mrtsppa

20 Enligt empiri brukar man i akutskedet undvika mjölk, mycket söta drycker, grönsaker, kaffe. Dkumentatinen är dck bristfällig (6, 52). När aptiten återkmmer ch diarréerna börjar avta frtsatt vätskeintag sm van, med tillägg av nrmalkst eller sknsam nrmalkst. Nyttan av så kallad sknkst saknar dkumentatin ch det är snarare av vikt att så snart sm möjligt återgå till nrmalkst. Rehydrering; Parenteral För dsering av vätska till barn hänvisas till Läkemedelsverkets wrkshp: Behandling av infektiösa diarrésjukdmar (6). Strävan är att återställa nrmal vätske- ch saltbalans så snart sm möjligt, men snabba förändringar i saltbalansen medför stra risker i sig. Vid svår dehydrering bör IVA-knsult tillfrågas, liksm vid minsta tvekan m mängd ch temp vid rehydrering över huvud taget. Hyptn eller istn dehydrering (lågt eller nrmalt S-Na): Måttlig dehydrering ml Ringer-acetat ges under 2 timmar. (istn lösning med Na 130 ch K 4 mml/l, samt buffrande acetat). Därefter, ch m patienten har urinprduktin, tillsätts 20 mml kaliumklrid till varje efterföljande liter Ringer-acetat. Frtsatt tillförsel sker efter individuell bedömning. Svår dehydrering ml Ringer-acetat ges så snabbt sm patientens tillstånd medger. Under första dygnet bör vätska (sm van med kaliumklrid m patienten har urinprduktin) mtsvarande 2/3 av vätskedeficit tillföras + dygnsbehv av vätska ch kmpensatin av pågående förluster. Under andra dygnet ges vätska mtsvarande kvarvarande deficit, dygnsbehv av vätska ch pågående förluster. Hypertn dehydrering (högt S-Na) Gluks 50 mg/ml, ml/8 timmar under första dygnet. Därefter, ch m patienten har urinprduktin, tillsätts 20 mml kaliumklrid till varje efterföljande liter gluks. Underhållsbehandling Gluks 50 mg/ml med Na 40 mml/l ch K 20 mml/l. Kntinuerligt ges 30 ml/kg/dygn. Kmpensera pågående förluster med Ringer-acetat med tillsats av 20 mml kaliumklrid/l. Nutritinsbehandling Parenteral nutritin för att tillföra kalrier ch övriga näringsämnen skall övervägas tidigt. Detta gäller särskilt m vätskeförluster ch/eller dåligt intag av vätska ch mat varit långvarigt eller då patienten bedöms inte kunna försörja sig per s inm 1 2 dagar. Övervakning Beräkna vätskebalans dagligen genm mätning av perral ch intravenös vätsketillförsel, urinprduktin ch övriga förluster, se Vätskebehv. Följ vid behv Na, K, S-kreatinin

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård

Handläggning av faryngotonsilliter (halsfluss) i öppenvård Handläggning av faryngtnsilliter (halsfluss) i öppenvård Ett knsensusdkument utarbetat av ett expertmöte anrdnat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket ch Smittskyddsinstitutet Publiceringsdatum

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

Nr 4, Hepatit A. Smittskyddsblad. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland.

Nr 4, Hepatit A. Smittskyddsblad. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland. Nr 4, 2017 Hepatit A (Eurpa ktber 2016-) Välkmmen till nummer fyra av Smittnytt. I det här numret presenterar vi i huvudsak statistik för klamydia- ch gnrrénättestning men även några uppdaterade smittskyddsblad

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning?

CDI i Sverige Diagnostik och behandling - behövs EU anpassning? CDI i Sverige Diagnstik ch behandling - behövs EU anpassning? Trbjörn Nrén Infektinsläkare, Univesitetssjukhuset i Örebr trbjrn.nren@rebrll.se Östersund Infektinsveckan 29 maj CDI i lilla Sverige 8000

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag

Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Smittskyddslagstiftningen - inte bara en lag Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län 1914 Tuberkulosförordningen

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Guide för sjukvårdspersonal

Guide för sjukvårdspersonal Guide för sjukvårdspersnal Guiden tillhandahålls sm en del av de riskminimeringsåtgärder sm utvecklats för valprat för att infrmera förskrivare av valprat m de risker sm är förknippade med användning av

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektin Vernica Gustafssn Mna Karlssn 1 Smittspårning teri ch praktik 2 Finns att beställa på scialstyrelsen.se, där finns den ckså sm PDF-fil

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Intrinsa 300 mikrogram/24 timmar depotplåster Testosteron BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Intrinsa 300 mikrgram/24 timmar deptplåster Teststern Läs nga igenm denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna infrmatin, du kan behöva

Läs mer

Bilaga II. och. återkallande av godkännandena för försäljning (parenterala formuleringar)

Bilaga II. och. återkallande av godkännandena för försäljning (parenterala formuleringar) Bilaga II Vetenskapliga slutsatser ch skäl till ändring av villkren för gdkännandena för försäljning (rala frmuleringar) ch återkallande av gdkännandena för försäljning (parenterala frmuleringar) 9 Vetenskapliga

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet Häls- ch sjukvård i Regin Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet 2015-09-28 Bakgrund aktuell situatin Tillgängligheten avseende besök ch peratin/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Regin

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Den nya influensan A(H1N1)

Den nya influensan A(H1N1) Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU16 Den nya influensan A(H1N1) Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A(H1N1). Ingen motion har väckts med anledning

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

MEDICINSK RUTIN ANELÄK IVA-DELIRIUM

MEDICINSK RUTIN ANELÄK IVA-DELIRIUM 1 (6) ANELÄK IVA-delirium Bakgrund IVA-delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd med fluktuerande förlpp. Det kännetecknas av uppmärksamhet, sammanhängande tankar ch förändrad nivå av medvetande.

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Organisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar

Organisation i Stockholm. VUB-teamet. VUB-teamet. Medicinering. VUB - förutsättningar Teamet för Vuxna med Utvecklingsstörning ch grav Beteendeavvikelse Tvärvetenskapligt team Belysa, diskutera svår ch kmplex prblematik från lika håll med flera perspektiv Ge rekmmendatiner, stöd ch behandling

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av bakteriell konjunktivit.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av bakteriell konjunktivit. Phjanen Per 1 av 5 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av bakteriell knjunktivit. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enl nedan. Innehåll

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ( i samklang med Svensk Transplantationsförenings rikslista för utredning av njurdonatorer)

CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN ( i samklang med Svensk Transplantationsförenings rikslista för utredning av njurdonatorer) Transplantatinsenheten Njur- ch transplantatinskliniken, SUS Malmö Reginal instruktin Checklista Dkument ID: KHB TP 026-03 Checklista LD-utredning Sida: 1 av 5 CHECKLISTA LD-UTREDNING i SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas.

Utöver läkarutlåtande ska följande prover tas och resultat bifogas. Angående Läkarutlåtande Allmänna Änke- ch Pupillkassan i Sverige Utöver läkarutlåtande ska följande prver tas ch resultat bifgas. HIV-test fp-gluks S-Klesterl inkl LDL ch HDL S-triglycerider Hb S-γGt EKG

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer