Akuta tarminfektioner hos vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akuta tarminfektioner hos vuxna"

Transkript

1 REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektiner hs vuxna reviderad upplaga 2014 författare B Svenungssn

2 REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektiner hs vuxna reviderad upplaga 2014 författare B Svenungssn ISBN

3 Det medicinska prgramarbetet inm Stckhlms läns landsting är en gemensam arena för vårdens parter där vårdgivare, beställare ch patienter möts för att utfrma en gd ch jämlik vård för länets drygt två miljner invånare. Arbetet drivs inm avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin i samverkan med sakkunniga, vårdleverantörer, beställare ch patientrganisatiner. Kunskap m den gda vården ska vara gemensam, tydlig ch lätt tillgänglig ch utgöra grunden för bättre beslut i vården. De reginala vårdprgrammen ska fungera sm stöd till häls- ch sjukvårdspersnalen i det praktiska vardagsarbetet, men ckså ett kunskapsunderlag för att utveckla ch följa upp vårdens innehåll ch kvalitet. Häls- ch sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för evidensbaserad medicin Vårdgivarstöd Omslagsbild: Giardia trfziter. Bearbetad bild efter riginalftgrafier av Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet.

4 Förrd Infektiösa diarrésjukdmar utgör glbalt sett ett av de största medicinska prblemen, inte minst bland barn. Smittspridningen sker vanligen via vatten ch födämnen men, framför allt vid virusinfektiner, ckså från persn till persn. I de fattiga länderna gynnas spridningen av tarmpatgener av bristfällig vatten- ch födämneshygien, dåliga sanitära förhållanden, trångbddhet ch undernäring (1-6). Också i industrialiserade länder sm Sverige utgör infektiner i tarmkanalen en str sjukdmsgrupp, men sjukdmsförlppet är sm regel krtvarigt ch gdartat ch epidemisk spridning är mindre vanligt. Trts det utgör tarminfektiner en av de största diagnsgrupperna vid svenska infektinskliniker ch leder till hög sjukfrånvar från arbete eller skla. Följande vårdprgram är en uppdatering ch bearbetning av vårdprgrammet Akuta tarminfektiner hs vuxna framtagen inm ramen för det Medicinska Prgramarbetet (MPA) år Ursprungsversinen antgs av Stckhlms medicinska råd (SMR) efter sedvanlig granskning. Den reviderade versinen är framtagen vid enheten Vårdgivarstöd, avdelningen för Stöd till evidensbaserad medicin (SEM), Stckhlms Häls- ch sjukvårdsförvaltning (HSF). Författare är densamme sm till ursprungsversinen B Svenungssn, dcent ch överläkare vid Smittskydd Stckhlm. Den reviderade versinen av vårdprgrammet behandlar, liksm den tidigare, huvudsakligen handläggning av akuta tarminfektiner hs vuxna, men har kmpletterats med fler anvisningar gällande dsering av antibitika till barn. Uppdaterad versin har granskats ch gdkänts av Elda Sparrelid, överläkare ch rdförande i specialitetsrådet för infektinssjukdmar, tillika expertråd för infektinssjukdmar inm Stckhlms läns läkemedelskmmitté (SLK). Vårdprgrammet har ckså granskats av Erik Ekwall, överläkare, Infektinskliniken, Karlinska Universitetssjukhuset, Huddinge; Mna Insulander, epidemilg, Smittskydd Stckhlm; Marianne Jertbrn, prfessr, Infektinskliniken, Östra sjukhuset, Götebrg; Lars Lindqvist, prfessr, Infektinskliniken, Karlinska Universitetssjukhuset, Huddinge; Ingrid Uhn, dcent, Infektinskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala; Jhan Wiström, dcent, Infektinskliniken, Nrrlands Universitetssjukhus, Umeå, samt av prgramrådet för Medicin Kirurgi 1. Avsnitten m dsering av antibitika till barn har granskats av Rutger Bennet, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus ch gdkänts av Helena Martin, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus ch rdförande i specialitetsrådet för barn- ch ungdmsmedicin. Avsnittet m rehydrering har granskats av Claes Lennmarken, dcent i anestesilgi ch intensivvård ch medicinsk rådgivare i HTA-Metdrådet, avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin. För redigering ch textbearbetning svarar Susanne Piud Wadén, prjektledare/redaktör vid enheten för Vårdgivarstöd, avdelningen Stöd för Evidensbaserad medicin. Målgrupp Infrmatinen riktar sig till lika persnalkategrier inm vården, i syfte att skapa gemensamma riktlinjer för ptimal behandling utifrån vetenskap ch beprövad erfarenhet. Det är tänkt sm underlag för handläggning av akuta tarminfektiner hs vuxna inm såväl primärvård sm inm sluten vård. I

5 Sammanfattning Den vanligaste rsaken till magtarminfektin i Sverige är sannlikt virusinfektiner, medan bakterier ch prtzer ftare förvärvas utmlands. Sjukdmsbilden varierar allt ifrån asymtmatiskt bärarskap till fulminanta diarrétillstånd. Sjukdmsförlppet är ftast krtvarigt ch gdartat ch infektinen självläker vanligen inm någn vecka. Smittspridningen sker fekalt ralt, vanligen via förrenat livsmedel ch vatten men smitta från persn till persn förekmmer ckså, framför allt vid virusinfektiner. Diagnstiken baseras på epidemilgisk ch klinisk infrmatin samt mikrbilgiska analyser av avföringen. Hörnstenen i diagnstiken är avföringsdlingen. Virusdiagnstik utförs framför allt vid ansamling av fall men även vid islerade fall inm slutenvården, där resultaten kan påverka valet av vårdplats, särskilt vid samtidig förekmst av kräkningar. Den viktigaste behandlingsåtgärden är att ersätta vätske- ch saltförluster. Antibitikabehandling har i de flesta fall endast marginell effekt vid behandling av tarminfektiner. Smittskyddsåtgärder syftar till att klarlägga hur patienten kan ha smittats, m flera kan ha smittats av samma smittkälla ch m det finns risk att smittan kan ha förts vidare till andra. Vissa tarminfektiner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Vid behv av sluten vård bör patienten isleras på infektinsklinik. Basala hygienrutiner ska tillämpas för att förhindra smittspridning inm vården. II

6 Innehållsförteckning Förrd Sammanfattning I II Kartläggning 1 - Incidens 1 - Vårdkedjan; resurser, behv ch brister 2 Mikrbilgiska rsaker till akut tarminfektin 3 Flkhälsaspekter 4 - Smittspridning 5 - Preventin 5 Riktlinjer för utredning ch behandling 7 Diagnstik 7 - Prvtagning 9 - Vårdnivåer 11 Vätskebehandling 12 - Vätskebehv 12 - Rehydrering; ral 12 - Rehydrering; parenteral 13 Farmaklgisk behandling 14 - Antibitikabehandling av tarminfektiner 14 - Övriga läkemedel/prdukter 20 Uppföljning 21 Vårdrelaterad smitta 22 Prfylax ch behandling vid turistdiarré 23 Smittskyddsanmälan 24 Kvalitetsmått 25 Litteraturlista 27 Bilaga: Patientinfrmatinsblad

7

8 Kartläggning Diarrésjukdmar är i regel av akut ch relativt snabbt övergående karaktär. I de flesta fall är sjukdmen av lindrigare slag ch sjukvårdskntakt är inte nödvändig. Av de sm behöver kntakt med sjukvård kan flertalet handläggas i den öppna vården utan att akutsjukhusens resurser behöver tas i anspråk. Incidens Hur många i landet sm varje år insjuknar i akut tarminfektin är inte känt. Av en enkätundersökning genmförd i livsmedelsverkets regi (1999) framkm att cirka 5 prcent av beflkningen varje år drabbas av tarmsymtm sm sätts i samband med intag av mat eller vatten (7). En ppulatinsbaserad studie från Nrge (2003) gav en incidens för akut gastrenterit på 1,2/persnår. Av dessa sökte 17 prcent läkare ch 4 prcent remitterades till sjukhus (8). I en mtsvarande studie från Nederländerna (2001) var incidensen 0,28/persnår (9). Ingen granskning ch bedömning med avseende på evidensvärde har gjrts av dessa studier ch resultaten, sm inte är entydiga, kan bara tas sm en fingervisning. Av Scialstyrelsens statistikdatabas för diagnser i slutenvård, framgår att i runda tal 3000 patienter/år läggs in för sjukhusvård i Stckhlms län på grund av akut mag-tarminfektin. Antal patienter per diagns ch år sm behandlas inm slutenvården i SLL. Medelvårdtid per patient för respektive diagns ch år. Diagns A01 Tyfidfeber eller Patienter ttalt paratyfidfeber Vårddygn M 5,7 5,5 7,4 4,3 5,2 A02 Salmnellainfektin Patienter ttalt Vårddygn M 4,6 4,2 5,7 5,2 5,2 A03 Dysenteri Patienter ttalt Vårddygn M 3,6 3,5 3 3,8 2,9 A04 Tarminfektin Patienter ttalt rsakad av bakterier Vårddygn M 6,5 6,8 6,6 6,3 6,5 A05 Matförgiftning Patienter ttalt rsakad av bakterier Vårddygn M 1,9 1,4 2,2 0,9 1,2 A06 Amöbainfektin Patienter ttalt Vårddygn M 2,3 4 6,2 0 13,3 A07 Prtzsjukdm i Patienter ttalt tarmen Vårddygn M 3,8 2,8 4,5 3 3 A08 Tarminfektin Patienter ttalt rsakad av virus Vårddygn M 3,1 2,8 3,2 2,9 3,3 A09 Diarré eller magtarmsjukdm Patienter ttalt där infektiös rsak förmdas Vårddygn M 2,8 2,6 2,7 2,6 2,6 Källa: Scialstyrelsens statistikdatabas för diagnser i slutenvård - 1 -

9 Vårdkedjan; resurser, behv ch brister Vårdkedjan är vanligen krt vid akuta självläkande tarminfektiner. De sm söker vård vänder sig till sin vårdcentral eller barnläkarmttagning eller söker direkt till sjukhusens akutmttagningar. De svårt sjuka eller de med kmplicerad sjukdmsbild remitteras sm regel till infektinsklinik eller barnklinik, där patienten vanligtvis isleras. Eftervård är sällan mtiverad. Egenvård; rådgivning ch bedömning Eftersm sjukdmen karaktäriseras av akut insjuknande är det viktigt med gd tillgång till rådgivning från utbildad persnal dels för att ge råd beträffande egenbehandling i hemmet, dels för att uppmärksamma den grupp av patienter sm behöver sjukvårdskntakt. Är bedömning inm vården nödvändig, bör detta kunna erbjudas utan fördröjning. Utebliven eller bristfällig vård kan resultera i förlängd sjukdmstid, förlängd vårdtid, längre sjukskrivningar ch frånvar från skla ch barnmsrg, samt risker för ökad spridning av smittsamma tarminfektiner - vilket i sin tur leder till ökade kstnader för individ ch för samhälle. Rådgivning/bedömning är av särskild vikt när det gäller: Små barn. Uttalad diarré eller kräkningar sm gör att patienten inte kan få i sig vätska, påverkat allmäntillstånd. Bldig avföring. Diarré sm inte är övergående alternativt är av återkmmande karaktär. Samtidigt förekmmande annan krnisk sjukdm sm gör patienten särskilt känslig. Yrkesutövning där risk för smittspridning kan förekmma. Sjukvårdsupplysningen, vårdcentraler, närakut- ch barnläkarmttagningar har kmpetens för sådan rådgivning. Labratrier Vid svår diarrésjukdm bör prver tas för att bedöma hur sjukdmen påverkat allmänna krppsfunktiner. Mikrbilgisk prvtagning är ckså viktig för att fastställa rsaken, så att adekvata behandlings- ch smittskyddsåtgärder kan vidtas. Prvtagning sker via den sjukvårdsinrättning dit patienten hänvisats. Tillgång till närliggande labratrium ger krt transprttid ch säkrare prvresultat vid bakteriell dling. Akutmttagningar Patienter med akut diarrésjukdm utgör en smittrisk inm vården, såväl vid besök inm öppen sm inm sluten vård. Vid diarréer ch kräkningar rsakade av virus kan smitta överföras trts gda hygienrutiner, trligen sm drppsmitta via kräkaersler. För att minska risken att de patienter med akut tarminfektin sm söker direkt till akutmttagningarna ska sprida smitta till andra patienter, är ett primärt mhändertagande sm kmbinerar gd handhygien med islering nödvändigt. Märk ckså att effekten av alkhl mt calici- ch rtavirus, liksm mt Clstridium difficile är begränsad. Medvetenhet m vikten av gd handhygien har ökat inm vården under senare tid sm ett resultat av en ökad uppmärksamhet på prblemet med överföring av resistenta bakterier. Sannlikt minskar detta ckså smittöverföring av akuta tarminfektiner. Dck saknas i str utsträckning, både vid de stra sjukhusens akutmttagningar ch på barnsjukhusens akutmttagningar, särskilda väntrum med separata taletter dit patienter med misstänkta tarminfektiner kan hänvisas

10 Slutenvård All persnal bör vara utbildad i basala hygienrutiner ch isleringsteknik. Tillämpningen av de basala hygienrutinerna är en viktig kvalitetsfaktr i mhändertagandet av patienter med akuta tarminfektiner. Gd handhygien förebygger effektivt smittspridning av de flesta bakteriella ch parasitära smittämnen. Mdul för webbutbildning finns på adress: sll.se/vardhygien/verksamhet/startsida-e-utbildning. Avdelningen bör ha tillgång till infektinsspecialist ch/eller nära samarbete med smittskyddskunnig expertis, samt vid behv ckså med Vårdhygien. Avdelningen bör ha ett etablerat samarbete med ett närliggande väl fungerande bakterilgiskt, virlgiskt ch parasitlgiskt labratrium. Speciellt för bakteriell dling är det en fördel att labratriet ligger relativt nära kliniken för att förkrta transprttider av prver. Möjlighet att islera patienter med akut tarminfektin finns inm slutenvårdens infektinskliniker/avdelningar, men i mindre utsträckning på barnklinikerna inm länet. Mikrbilgiska rsaker till akut tarminfektin Infektiösa diarrésjukdmar kan rsakas av virus, bakterier eller prtzer. Virusinfektiner är sannlikt den vanligaste rsaken till inhemsk diarré i Sverige, medan bakterier sm entertxinbildande E. cli (ETEC), Salmnella, Shigella ch Campylbacter svarar för den största delen av utlandsförvärvad sjukdm. Vid antibitikabehandling drabbas cirka prcent av diarré. Av dessa fall rsakas prcent av C. difficile, sm jämte nrvirus är den vanligaste vårdrelaterade tarmpatgenen (10-12). Klassisk matförgiftning kan rsakas av prefrmerade txiner, sm prduceras av bakterien redan utanför värden, t ex i ett livsmedel. Exempel på detta är infektin med txinbildande Staphylcccus aureus eller Bacillus cereus. Clstridium perfringens är en annan vanlig rsak till matförgiftning. Tarmpatgener De mest frekvent förekmmande tarmpatgenerna i svenska patientmaterial är (12-16): Virus Calicivirus (nrvirus ch sapvirus). Vanligt hs både vuxna ch barn. Vårdrelaterad (ex. vinterkräksjukan ) ch livsmedelsasscierad smitta. Rtavirus är den vanligaste etilgin hs barn mellan 6 månader ch 2 år med akuta tarminfektiner. Bakterier Campylbacter. Clstridium difficile står för prcent av antibitikaasscierad diarré. Enterhemrragiska Escherichia cli (EHEC). Kan ge hemlytiskt uremiskt syndrm (HUS). Entertxinbildande Escherichia cli (ETEC). Den vanligaste rsaken till s.k. turistdiarré. Salmnella, majriteten smittade utmlands. Shigella, majriteten smittade utmlands. Yersinia enterclitica, upp emt 20 prcent utlandssmitta

11 Prtzer Entamöba histlytica, majriteten smittade utmlands. Giardia intestinalis, majriteten smittade utmlands. Cryptspridium, fta vattenasscierad smitta. Tarmpatgen andel utlandssmittade 2012 Campylbacter % Cryptspridium % EHEC % Entamöba histlytica/dispar % Giardia intestinalis % Klera % Paratyfidfeber % Salmnella % Shigella % Tyfidfeber % Vibriinfektin exkl. klera % Yersinia enterclitica % Antal fall per år inm Stckhlms läns landsting av anmälningspliktiga tarminfektiner åren Siffran i högerklumnen anger andelen utlandssmittade år Källa: Smittskydd Stckhlm Flkhälsaspekter Flertalet smittsamma tarminfektiner är listade sm allmänfarliga eller anmälningspliktiga sjukdmar enligt smittskyddslagen (2004:168) ch smittskyddsförrdningen (2004:255). Sm allmänfarliga sjukdmar klassificeras infektin med: Till övriga anmälningspliktiga sjukdmar hör infektin med: Campylbacter EHEC Giardia intestinalis Paratyfidfeber Salmnella Shigella Tyfidfeber Vibri chlera Cryptspridium Entamöba histlytica Vibriinfektin, exklusive klera Yersinia enterclitica Flkhälsmyndigheten, tillsammans med smittskyddsläkarna, har i uppdrag att bevaka smittsamma sjukdmar. Genm infrmatin/utbildning m smittsamma sjukdmar ch hur man skyddar sig mt dessa, riktade till allmänheten ch till sjukvårdens aktörer, arbetar man för att minska smittspridning i samhället

12 Smittspridning Smittspridning vid tarminfektiner är fekal ral ch sker vanligen via lika typer av livsmedel eller förrenat vatten. Smitta från persn till persn (direkt eller indirekt kntaktsmitta) förekmmer ckså, framför allt vid virusinfektiner sm med nrvirus ch vid infektin med C. difficile. Vid virusrsakad gastrenterit finns smittämnet ckså i kräkningarna ch kan möjligen spridas via aersler (17, 18). Många av de bakteriella tarmpatgenerna sm t.ex. Salmnella, Campylbacter, Y. enterclitica ch EHEC, men även prtzer sm Cryptspridium, har sina reservarer inm djurvärlden. Vanliga smittkällr är därför infekterade råvarr sm nöt- ch svinkött, fjäderfä, äggprdukter ch pastöriserad mjölk. Grönsaker sm gödslats eller bevattnats med förrenat vatten kan ckså utgöra en smittkälla. Preventin Allmänna ch fundamentala åtgärder för att förhindra smittspridning är: Gd vatten- ch livsmedelshygien, se ruta med infrmatin från WHO, se nästa sida. Persnlig handhygien. Infrmatin ch råd till utlandsresenärer, eventuellt ckså prfylax (se avsnittet Prfylax ch behandling av turistdiarré). Infrmatin m smittsamma sjukdmar till allmänhet ch sjukvårdspersnal ch m hur man skyddar sig. Vaccinatiner. Basala hygienrutiner i vården, se: Dessutm via smittskyddsläkarna ch vårdgivarna: Övervakning av det epidemilgiska läget. Tidig upptäckt ch snabb anmälan av sjukdmsfall med anmälningsplikt. Snabb ch effektiv smittspårning. Smittskyddsinfrmatin med förhållningsregler till sjuka/smittbärare. Islering av sjuka/smittbärare, med vård på enkelrum med egen talett vid misstänkt smittsam gastrenterit. Efterlevnad av strikta hygienregler inm vården. Vid behv, khrt vård ch/eller intagningsstpp på infekterad vårdenhet. Snabb utredning vid t.ex. livsmedelsasscierade utbrtt, i samverkan mellan smittskyddsläkare ch kmmunens miljö- ch hälsskyddsförvaltning. Därutöver specifika åtgärder sm: Kntrllerad antibitikaplicy - reducerar incidensen av C. difficile-infektin (CID)(19-22). I förekmmande fall vaccinering mt klera (23), tyfidfeber (24), (se Prfylax ch behandling vid turistdiarré) ch diarré rsakad av rtavirus (25). Infrmatin m vaccin mt rtavirus finns på webbplatserna ch

13 WHO:s Gyllene regler för säker livsmedelshantering Välj livsmedel sm prducerats på ett säkert sätt Upphetta maten rdentligt Ät tillagad mat medelbart Förvara tillagad mat msrgsfullt Återupphetta tillagad mat rdentligt Undvik kntakt mellan rå ch tillagad mat Tvätta händerna fta Håll alla arbetsytr i köket minutiöst rena Skydda livsmedel från insekter, gnagare ch andra djur Använd rent vatten Källa: WHO (

14 Riktlinjer för utredning ch behandling Kunskap m epidemilgi, klinisk bild ch mikrbilgisk diagnstik krävs för ptimalt mhändertagande av patienter med misstänkt infektiös tarmsjukdm. Strategin mfattar gtt mhändertagande, ptimal diagnstik ch behandling, samt adekvata smittskyddsåtgärder. Bland referenslitteraturen finns flera översikter kring lika aspekter på handläggningen av tarminfektiner (1-6, 26-28). Diagnstik Epidemilgisk infrmatin Hur har patienten smittats? Vårdrelaterat insjuknande. Antibitika under de senaste 12 veckrna. Vistelse på sjukhem. Vistelse på förskla. Resr, utlandsvistelse. Bassängbad. Restaurangbesök. Hantering/intag av misstänkta livsmedel eller rent vatten. Andra sjuka i mgivningen. Djurkntakter. Inkubatinstider vid infektin med lika tarmpatgener tarmpatgen inkubatinstid Virus Calicivirus (nrvirus, sapvirus) timmar Rtavirus 1-3 dygn Bakterier Campylbacter 2-5 dygn Clstridium difficile upp till 8 veckr efter antibitikabehandling Clstridium perfringens timmar EHEC 2-4 dygn ETEC 1-3 dygn Salmnella 1-3 dygn Shigella 1-3 dygn Staphylcccus aureus 2-4 timmar Yersinia enterclitica 3-7 dygn Prtzer Cryptspridium 2-10 dagar Giardia intestinalis 1-2 veckr Entamöba histlytica 1-3 veckr - 7 -

15 Klinisk infrmatin Tidigare sjukdmar, immunsuppressin, diabetes, IBD. Pågående läkemedelsbehandling. Sjukdmsduratin. Avföringens frekvens, vlym, knsistens, förekmst av bld eller slem. Kräkningar, feber, buksmärtr. Urinmängd. Ökad törst. Viktminskning. Vätskeintag senaste dygnet. Tecken till intrkning (nedsatt turgr, trra slemhinnr). Puls, bldtryck. Bukstatus. För bedömning av dehydreringsgrad, se under rubrik Vätskebehandling. Ntera eventuellt riskyrke (hantering av förpackade livsmedel; skötsel av spädbarn eller blöjbarn; matning eller beredning av mat åt andra; vård av immundefekta). Differentialdiagnstik Sjukdmsbilden vid infektiösa tarmsjukdmar kan variera allt ifrån asymtmatiskt bärarskap till fulminanta diarrétillstånd, avsett mikrbilgisk etilgi (1-6, 10, 12). Det är möjligt att endast på den kliniska bilden avgöra etilgi. Det kan ibland ckså vara svårt att differentiera gentemt inflammatriska tarmsjukdmar sm ulcerös klit ch Mb Crhn. Krt sjukhistria med akut insjuknande talar för infektin Några särdrag: Kräkningar sm dminerande symtm Virus, klassisk matförgiftning" rsakad av Staphylcccus aureus eller Bacillus cereus. Klitsymtm - bldig diarré, feber, tenesmer Campylbacter, Shigella, Clstridium difficile, EHEC (fta utan feber), ibland Entamöba histlytica, Salmnella, Yersinia enterclitica Subakut, intermittent diarré Giardia intestinalis Sepsis med/utan fkala infektiner i rgan utanför intestinalkanalen Framför allt vid infektin med Salmnella, t.ex. tyfidfeber ch paratyfidfeber Reaktiv artrit Yersinia enterclitica, Campylbacter ch Shigella bl.a. Leverabscess Entamöba histlytica - 8 -

16 Prvtagning Det är viktigt av flera rsaker att finna en mikrbilgisk etilgi till ett diarrétillstånd (se även referens 27 Referensmetdik för labratriediagnstik vid kliniskt mikrbilgiska labratrier). Det inverkar på: val av behandling differentialdiagnstik gentemt icke-infektiös diarré epidemilgisk övervakning smittskyddsåtgärder Att fastställa rsaken med prvtagning är särskilt viktigt vad det gäller t.ex. patienter med: Diarré efter utlandsvistelse (prvtagning är även viktigt vid inhemsk diarré, inte minst ur smittskyddssynpunkt). Riskyrken (födämneshantering, sjukvårdsarbete etc). Antibitika-asscierad diarré sm inte upphör spntant. Akut invasiv enterklit med feber ch bldiga diarréer (dysenteri). Påverkat allmäntillstånd. Kraftigt nedsatt immunförsvar. Långvarigt eller återkmmande diarrétillstånd. Vid anhpning av fall med diarréer ch/eller kräkningar. Undersök vilka analyser det lkala labratriet utför. Ange m möjligt viktiga anamnestiska uppgifter ch frågeställning på remissen ch ange alltid m smittan förvärvats inm landet eller utmlands. Bakterilgisk prvtagning Fecesdling x 2 Prv kan tas sm pinnprv eller rektalsvabb. Snabb transprt till labratriet ger större tillförlitlighet (27). Analysen avser sm regel endast Salmnella, Shigella, Campylbacter ch Y. enterclitica. OBS: Eftersm sertypning av Salmnella rutinmässigt endast utförs vid inhemsk smitta måste uppgift m smittland alltid anges på prvtagningsremissen. Två prv är primärt fta tillräckligt vid akut diarré. Endast en dling missar upp till cirka 10 prcent jämfört med två prver (27-32). Om dlingen är negativ ch patienten har kvarstående symtm bör upp till tre prv tas, särskilt m patienten har riskyrke. PCR-baserad diagnstik sm kmplement till fecesdling har införts på vissa labratrier. C. difficile Prvtagning utförs vanligen endast m patienten behandlats med antibitika inm åtta veckr före sjukdmsdebuten ch har uppenbara diarrébesvär. Påvisning av cyttxin B i feces med celltest är gld standard, men det finns ckså ELISAmetder (enzyme-linked immunsrbent assay) (33). PCR-baserad diagnstik har införts på vissa labratrier (33). Ett prv är ftast tillräckligt men missar upp till cirka 20 prcent jämfört med två prver (30, 34). Odling ökar det diagnstiska utbytet ch krävs för mlekylärbilgisk typning av stammar vid befarade utbrtt (35, 36). Mlekylärbilgisk typning är ckså indicerat vid allvarliga sjukdmsfall eftersm vissa ribtyper, t.ex. 027, kan ge svårare sjukdmsbild (37)

17 E. cli (ETEC, EHEC, EIEC, EPEC, EAggEC) Analyseras vid specifik frågeställning genm dling ch bestämning av E. cli-asscierade virulensfaktrer med PCR (12, 27, 38, 39). OBS: EHEC ska alltid efterfrågas vid bldig diarré ch i synnerhet hs barn, samt vid hemlytiskt uremiskt syndrm. Vibri chlerae (27) Specifik frågeställning viktig för ptimal analys. Parasitlgisk prvtagning Sällan indicerad primärt vid akut febril diarré (27). Utförs i första hand vid dysenteri efter trpikvistelse eller vid subakuta/persisterande diarréer, även inhemska. Studier både i Sverige ch utmlands har visat att E. dispar svarar för cirka 90 prcent av diagnstiserade E. histlytica/dispar fall (40). Analys avseende Cryptspridium måste anges på remissen eftersm den kräver specialfärgning (27, 41). Ett prv räcker primärt, men ytterligare prver tas m symtmen kvarstår eftersm giardia ch amöba missas i upp till 25 prcent med endast ett prv jämfört med två (42-46). Färskprv kan vara indicerat vid akut dysenteri eller vid kvarstående besvär, trts negativ undersökning avseende cystr ch maskägg. Vissa labratrier utför numera även riktad PCR-teknik för primärdiagnstik av tarmprtzer. Med PCR kan man ckså åtskilja E. histlytica (invasiv, symtmatisk) från E. dispar (asymtmatisk). Virusdiagnstik (27) Utförs framför allt vid anhpning av misstänkta fall, till exempel inm vården, i försklan, eller vid livsmedelsasscierade utbrtt. Inm slutenvården bör prvtagningen vara liberal, inte minst för att upptäcka fall av infektin med t ex nrvirus. De flesta tarmvirus kan diagnstiseras med PCR. Mlekylärbilgisk typning Kan idag användas sm kmplement till den epidemilgiska utredningen vid så gtt sm alla tarmsmittr (47). Serlgi (27) Kan utföras vid t ex frågeställning reaktiv artrit (Salmnella, Yersinia, Campylbacter). Amöbaserlgi vid extraintestinal amöbainfektin, t ex leverabscess. Övrig prvtagning Bldprvstagning är sällan indicerad vid akut diarré såvida patienten inte har tecken till dehydrering, klitbesvär eller annan underliggande sjukdm sm mtiverar prvtagning. Vätskebalansprver vid tecken till dehydrering. Vid svår sjukdmsbild, långvariga besvär ch misstanke m inflammatrisk tarmsjukdm kntrlleras även SR, CRP, trmbcyter, vita bldkrppar, albumin, leverstatus, ferritin ch feceskalprtektin. Rådgör med gastrenterlg. Buköversikt, endskpi ch CT/MR buk kan vara indicerat vid misstanke m inflammatrisk tarmsjukdm. Rådgör med gastrenterlg

18 Vårdnivåer Persner med pågående diarré bör vara hemma från arbete eller skla, detta gäller i synnerhet de sm arbetar inm riskyrken (yrkesmässig hantering av förpackade livsmedel, yrkesmässig vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar) samt barn i barnmsrgen. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att hindra smittspridning från persn till persn (48). Matlagning ch hantering av livsmedel skall undvikas m man har diarré. Råd till patienter med magsjuka finns att hämta på (se ckså bilaga: Patientinfrmatin). Öppen vård Patienter med akut infektiös diarré kan, m de är påverkade, primärt ses av husläkare sm vid behv remitterar till infektinskliniken. Infektinen läker i regel ut inm en till två veckr ch understödjande behandling med vätska ch salter är ftast tillräckligt (3-6, 10). Patienten är vanligen betydligt förbättrad redan när ett eventuellt dlingssvar kmmer. (Behandlingsrekmmendatiner ges i flera översikter ch guidelines 1-6, 26). Antibitika har vanligen endast marginell effekt på symtmen vid bakteriella tarminfektiner. Enterit rsakad av Shigella, C. difficile, G. intestinalis ch E. histlytica behandlas sm regel med antimikrbiella läkemedel. Sådan behandling måste fta bedömas individuellt ch specialist i infektinssjukdmar bör knsulteras vid behv. Klinisk bedömning av svårighetsgrad: Påverkat allmäntillstånd. Invasiv sjukdm (feber, bldig/slemmig diarré, tenesmer). Intrkning (ökad törst, minskade urinmängder). Puls, bldtryck. Skattade vätskeförluster. Sluten vård Primär handläggning på infektinsklinik bör övervägas vid: Behv av intravenös rehydrering vid dehydrering sm inte kunnat hävas genm vätskebehandling i hemmet. Akut enterklit med hög feber, frekventa diarréer ch/eller allmänpåverkan. Extraintestinala manifestatiner vid t ex salmnells ch amöbainfektin. Bakmliggande sjukdmar sm t ex diabetes mellitus, nedsatt immunförsvar. Barn med gastrenterit vårdas på barnklinik. Graviditet. Islering - behv av enkelrum med egen talett av smittskyddsskäl. Mnitrering under vårdtiden Berende på tillståndets svårighetsgrad bör följande övervakningsrutiner gälla: Vätskeintag. Mätning eller skattning av förluster: urin, avföring, kräkningar, perspiratin. Temperaturmätning. Bldtryck, puls. Vätskebalansprver, se Vätskebehandling. Basala hygienrutiner ska alltid följas i patientnära arbete - handhygien, handskar, skyddskläder ch vid behv stänkskydd. Patienter med misstänkt infektiös diarré bör vårdas på enkelrum med egen talett så länge diarréer eller kräkningar pågår. Vid verifierad bakteriell infektin kan isleringsbehvet sm regel hävas när diarrén upphört

19 Vätskebehandling Bedömning av dehydreringsgrad: Anamnes: Tidigare vätskeförluster (diarré, kräkningar, urinprduktin, feber), mat- ch vätskeintag, muntrrhet, törst. Status: Puls, bldtryck, perifer kärlfyllnad ch perifer temperatur, samt medvetandegrad. Lab: Vätskebalansprver; Na, K, Hb, EVF, B-glucs, S-kreatinin ch eventuellt syra-basstatus. Måttlig dehydrering: Vätskeförlust mtsvarande cirka 5 prcent av krppsvikten med avsaknad av anamnestiska eller kliniska tecken till chck, men symtm på intrkning, t ex trötthet, trr hud, trra slemhinnr eller små urinmängder. Svår dehydrering: Vätskeförlust mtsvarande cirka 10 prcent av krppsvikten ch kliniska symtm på begynnande eller manifest chck. Mycket trra slemhinnr, knfusin, snabb ch svag puls, lågt bldtryck. Vätskebehv Beräkning av patientens ttala vätskebehv under första dygnet: A. Dygnsbehvet mtsvarar cirka 30 ml/kg krppsvikt. B. Tidigare förluster/vätskedeficit (graden av dehydrering, se van). C. Pågående förluster. Beräknas utifrån en uppskattning av de första 8 timmarnas förluster (diarré, kräkning, urin, perspirati; förlusten ökar med cirka 3 ml/kg/grad feber/dygn). Summan av A + B + C = patientens ttala vätskebehv under 1:a dygnet. Rehydrering; ral Under de första 12 timmarna ges större delen av beräknad vätskedeficit + halva dygnsbehvet + kmpensatin av pågående förluster under de första 12 timmarna. Rehydrering bör kunna ske perralt med scker-saltlösning, såvida inte patienten är svårt dehydrerad eller inte kan dricka på grund av till exempel kräkningar. Läkare rdinerar mängden vätska. Rehydrering i akut skede: Vätskeersättningsmedel i frm av scker-saltlösning har dkumenterad effekt för rehydrering (3, 6, 49-51). Finns att köpa på aptek. Sm alternativ kan egen blandning beredas: 1 liter vatten 1/2 tsk salt 2 msk scker Kan smaksättas med lite apelsinjuice. Te, vatten, flytande kst, t ex buljng, nypn-, blåbär-, mrtsppa

20 Enligt empiri brukar man i akutskedet undvika mjölk, mycket söta drycker, grönsaker, kaffe. Dkumentatinen är dck bristfällig (6, 52). När aptiten återkmmer ch diarréerna börjar avta frtsatt vätskeintag sm van, med tillägg av nrmalkst eller sknsam nrmalkst. Nyttan av så kallad sknkst saknar dkumentatin ch det är snarare av vikt att så snart sm möjligt återgå till nrmalkst. Rehydrering; Parenteral För dsering av vätska till barn hänvisas till Läkemedelsverkets wrkshp: Behandling av infektiösa diarrésjukdmar (6). Strävan är att återställa nrmal vätske- ch saltbalans så snart sm möjligt, men snabba förändringar i saltbalansen medför stra risker i sig. Vid svår dehydrering bör IVA-knsult tillfrågas, liksm vid minsta tvekan m mängd ch temp vid rehydrering över huvud taget. Hyptn eller istn dehydrering (lågt eller nrmalt S-Na): Måttlig dehydrering ml Ringer-acetat ges under 2 timmar. (istn lösning med Na 130 ch K 4 mml/l, samt buffrande acetat). Därefter, ch m patienten har urinprduktin, tillsätts 20 mml kaliumklrid till varje efterföljande liter Ringer-acetat. Frtsatt tillförsel sker efter individuell bedömning. Svår dehydrering ml Ringer-acetat ges så snabbt sm patientens tillstånd medger. Under första dygnet bör vätska (sm van med kaliumklrid m patienten har urinprduktin) mtsvarande 2/3 av vätskedeficit tillföras + dygnsbehv av vätska ch kmpensatin av pågående förluster. Under andra dygnet ges vätska mtsvarande kvarvarande deficit, dygnsbehv av vätska ch pågående förluster. Hypertn dehydrering (högt S-Na) Gluks 50 mg/ml, ml/8 timmar under första dygnet. Därefter, ch m patienten har urinprduktin, tillsätts 20 mml kaliumklrid till varje efterföljande liter gluks. Underhållsbehandling Gluks 50 mg/ml med Na 40 mml/l ch K 20 mml/l. Kntinuerligt ges 30 ml/kg/dygn. Kmpensera pågående förluster med Ringer-acetat med tillsats av 20 mml kaliumklrid/l. Nutritinsbehandling Parenteral nutritin för att tillföra kalrier ch övriga näringsämnen skall övervägas tidigt. Detta gäller särskilt m vätskeförluster ch/eller dåligt intag av vätska ch mat varit långvarigt eller då patienten bedöms inte kunna försörja sig per s inm 1 2 dagar. Övervakning Beräkna vätskebalans dagligen genm mätning av perral ch intravenös vätsketillförsel, urinprduktin ch övriga förluster, se Vätskebehv. Följ vid behv Na, K, S-kreatinin

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Guide för sjukvårdspersonal

Guide för sjukvårdspersonal Guide för sjukvårdspersnal Guiden tillhandahålls sm en del av de riskminimeringsåtgärder sm utvecklats för valprat för att infrmera förskrivare av valprat m de risker sm är förknippade med användning av

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting

ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk profil i Västerbottens läns landsting ST i allmänmedicin med glesbygdsmedicinsk prfil i Västerbttens läns landsting Den allmänmedicinska vården kännetecknas av ett heltäckande patientansvar från vaggan till graven. Sm allmänmedicinsk specialist

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Akuta tarminfektioner hos vuxna Rapporten är framtagen av Bo Svenungsson

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Blo dande magsa r. SFAM s studiebrev. Författare: Ture Ålander och Lars Agréus. 2013-06-13

Blo dande magsa r. SFAM s studiebrev. Författare: Ture Ålander och Lars Agréus. 2013-06-13 Bl dande magsa r SFAM s studiebrev Författare: Ture Ålander ch Lars Agréus. 2013-06-13 Studiebrev m blödande magsår Ture Ålander allmänläkare, med dr Lars Agréus allmänläkare, med dr, prfessr Författarna

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Rutin för registrering av Mobipen i Järfälla kommun. registrering av tid och

Rutin för registrering av Mobipen i Järfälla kommun. registrering av tid och Rutin för registrering av Mbipen i Järfälla kmmun registrering av tid ch Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Intrduktin... 5 1 Syfte införa Phnir Care med Mbipen i Järfälla kmmun...

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Sidan 1 Smittskyddslagen I varje landsting ska det finnas en smittskyddsläkare. 1:9 SmL

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

SAHLGRENSKA ACADEMY PRAKTISK INFORMATION FÖR UTRESANDE STUDENTER

SAHLGRENSKA ACADEMY PRAKTISK INFORMATION FÖR UTRESANDE STUDENTER SAHLGRENSKA ACADEMY PRAKTISK INFORMATION FÖR UTRESANDE STUDENTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING: FÖRE UTRESA Finansiering Bende Försäkringsskydd Försäkring vid egen praktikplats Om du behöver sjukvård Vaccinatiner

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

lnf rmation ch rutiner m ansvar ch roller

lnf rmation ch rutiner m ansvar ch roller lnf rmatin ch rutiner m ansvar ch rller till gd man ch persnal på benden för asylsökande ensamkmmande barn ch ungdmar anvisade till Uppsala kmmun 2012-04-11 (behandlats av resursgruppen för ensamkmmande)

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Stadgar för Datasektinen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning Förrd 2 1. Föreningen 3 2. Syfte 3 3. Obundenhet 3 4. Verksamhetsåret 3 5. Medlemskap 3 6. Sektinsmöte 3 7. Årsmöte 4 8. Extra

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

reviderad 090915 Kris- och katastrofplan för Ängabo enhet

reviderad 090915 Kris- och katastrofplan för Ängabo enhet reviderad 090915 Kris- ch katastrfplan för Ängab enhet Ängab enhets krisgrupp RUTINER FÖR ÖKAD BEREDSKAP VID OLYCKOR Vid behv: ring SOS Alarm 112 Vi utflykter mm: huvudansvarig persnal tar med sig mbiltelefn

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas på prjektet enligt avtalet. Dessa regler förtydligas

Läs mer