Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander"

Transkript

1 Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1

2 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation Läkarinformation - > sjukdomar Sidan 2

3 Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC Vibrio cholerae Giardia intestinalis Sidan 3

4 Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar Yersinia enterocolitica Vibrioinfektion exkl. kolera Entamöba histolytica Cryptosporidios Sidan 4

5 Hygienråd vid tarmsmitta Tvätta händerna noga efter toalettbesök, före matlagning och före måltid. Använd flytande tvål och egen handduk. Stanna hemma från förskola, skola eller arbete under den tid du har symtom såsom diarré och/eller kräkningar och åtminstone ett dygn efter att du tillfrisknat (48 timmar från förskola och vid riskyrke). Du bör inte bada i pool/bassäng så länge du har diarré. Sidan 5

6 Riskyrken Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel Personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med gravt nedsatt immunförsvar Sidan 6

7 Hygienråd vid tarmsmitta Undvik att hantera mat som ska ätas av andra. Om du ändå måste göra det var extra noga med handtvätten innan du tar i matvarorna. Arbetar du yrkesmässigt med livsmedel är du enligt livsmedelslagstiftningen skyldig att informera din arbetsgivare om du drabbats av magsjuka. Sidan 7

8 Tarmpatogener För att stoppa smittspridningen i samhället och för att kunna identifiera smittkällor är provtagning vid inhemska tarminfektioner mycket viktigt. Ange alltid smittland på lab.remissen. Sidan 8

9 Salmonella Inkubationstid tim (6-72 tim) Diarré, feber, kräkningar (ovanligt) Kan vara helt symtomfri Zoonos: Nötkreatur, fåglar Husdjur, burfåglar, sköldpaddor, ormar Person till person smitta ovanligt (hög smittdos) Tillväxer i livsmedel. Dör vid 70, överlever frysen Små barn bärare av bakterien under lång tid Sidan 9

10 Salmonella Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Barn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 10

11 Salmonella tyfoid Förekommer endast hos människan Septisk sjukdom (ink. tid 1-2 veckor) Feber, frossa, huvudverk. Diarréer kan saknas Låg infektionsdos Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten. Diagnostik; blododling, F-odling (kan vara neg) Antibiotikabehandlas Finns vaccin Sidan 11

12 Salmonella paratyphi Septisk sjukdom, lindrigare symtom Oftast diarréer Inkubationstid: 1-10 dagar Smittspridning: från infekterad person, förorenade livsmedel eller kontaminerat vatten Antibiotikabehandlas Sidan 12

13 Tyfoid- och paratyfoidfeber Personer inom riskyrken ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna tre negativa faecesprover innan återgång till förskolan. Provtagningen påbörjas tidigast en vecka efter avslutad behandling. Sidan 13

14 Shigella Inkubationstid 2-3 dygn (1-6 dygn) Feber, blodiga diarréer Förekommer endast hos människan Låg infektionsdos Person till person smitta vanligt Kontaminerade livsmedel, dör vid 70, överlever frysen Antibiotikabehandling Sidan 14

15 Shigella Personer inom riskyrken ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för. Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabeh. Förskolebarn ska lämna minst ett negativt fecesprov förutsatt att de fullföljt antibiotikabeh. Annars tre negativa fecesprover före återgång till förskola. Sidan 15

16 EHEC En variant av bakterien E-coli som kan bilda speciella gifter, verotoxiner vt1 och vt2. Intimin, en faktor som är kopplad till bakteriens förmåga att fästa på tarmens slemhinna, genen benämns eae. Ta prov för EHEC på alla patienter med blodig diarré. Frågeställning på remissen, ingår inte i rutindiagostiken Sidan 16

17 EHEC - Diagnostik PCR för påvisande av verotoxingenerna vtx1, vtx2 och eae genen Odling Isolering och serotypning Sidan 17

18 EHEC Inkubationstid 2-4 (1-8) dygn Blodig diarré Magkramper Sällan feber Hemolytiskt Uremiskt Syndrom (HUS) i 5-10 %, fr.a. förskolebarn CNS-påverkan Sidan 18

19 HUS hemolytiskt uremiskt syndrom Hemolytisk anemi, sönderfall av röda blodkroppar. Trombocytopeni, brist på trombocyter ger ökad blodningsbenägenhet, blödningar i slemhinnor, urinvägar blödningar i CNS. Uremi, nedsatt njurfunktion. Njurskadan beror på tromboser, blodproppar, i de allra minsta kärlen. Sidan 19

20 Kombination av virulensfaktorer och utveckling av HUS vtx1 neg vtx2 pos eae pos vtx1 pos vtx2 neg eae pos vtx1 pos vtx2 pos eae pos vtx1 neg vtx2 pos eae neg Antalet fall av HUS Totalt antal fall vtx1 pos vtx2 neg eae neg vtx1 pos vtx2 pos eae neg Antal Sidan 20

21 Vanligast förekommande serotyper hos patienter med EHEC O157 O26 O146 O121 O103 O156 O117 Antal patienter Antal patienter med HUS O145 O111 O153 O166 O Sidan 21

22 EHEC smittvägar Livsmedel Opastöriserad mjölk Otillräckligt tillredda köttprodukter, nötfärs, korv Förorenade livsmedel, grönsaker, frukt, bär (bevattning, gödsel) Djurkontakt (direkt, gödsel, etc) Dricksvatten/badvatten Person till person låg infektionsdos bakterier Sidan 22

23 EHEC Personer inom riskyrken ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till arbete. Förskolebarn ska lämna ett negativt faecesprov innan återgång till förskolan. Sidan 23

24 Campylobakter Inkubationstid: 2-5 (1-10) dygn Feber, blodiga diarréer Zoonos fåglar, nöt, får, hund, katt, gris Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter och kontaminerat vatten Person till person smitta ovanligt Tillväxer inte i livsmedel, dör vid 70, (överlever frysen) Komplikation: Guillan-Barré, reaktiv artrit Sidan 24

25 Yersinia Inkubationstid: 2-7 dagar Barn: Feber och diarréer. Pseudoappendicit Vuxna: postinfektiös reaktiv artrit, erytema nodosum Zoonos framföralt gris Bakterien dör vid 70 men överlever frysning Sidan 25

26 Giardia Parasit med smittsam cystform, låg infektionsdos Inkubationstid: 1-2 veckor. Symtom: diarréer som kommer och går, ont i magen, uppblåst i magen, mycket gaser. Viktigt att upptäcka, långvariga besvär. Upprepad provtagning. Fekal-oral smitta men kan även smitta sexuellt. Person till person smitta vanligt Förskolekontakter? Sidan 26

27 Giardia Antibiotikabehandling ges såväl vid symtom som till asymtomatiska bärare. Om patienten inte får behandling finns risk för långvarigt bärarskap. Behandlingen brukar vara framgångsrik men förskolebarn bör ändå provtas cirka tre veckor efter avslutad behandling, så att eventuellt kvarvarande bärarskap kan påvisas och behandlas. Sidan 27

28 Cryptosporidios Parasit med smittsam oocystform Inkubationstid 2-6 dagar (12 dagar) Låg infektionsdos Vattentunna diarréer Kontaminerade födoämnen och dricksvatten Bassängbad Person till person smitta, även sexuell smitta Direktkontakt med sjuka djur Zoonos: nöt, får men även hund och katt Sidan 28

29 Cryptosporidium Ingår inte i rutindiagnostiken för cystor och maskägg, måste efterfrågas på remissen. Resistent mot klor i de koncentrationer som används i dricksvatten och bassängbad. Överlever länge framför allt i kallt vatten. Sidan 29

30 Cryptosporidium och Giardia Personer inom riskyrken kan återgå i när de är stabilt symtomfria. Förskolebarn kan återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria. Sidan 30

31 Amöbainfektion Med mikroskopi kan man inte differentiera mellan cystor av den patogena Entamoeba histolytica och den apatogena Entamoeba dispar För differentiering krävs att man använder PCR diagnostik (utförs på Folkhälsomyndigheten) Vissa laboratorier utför numera riktad PCR-teknik för primär-diagnostik av Cryptosporidium Entamoeba histolytica och Giardia Sidan 31

32 Amöbainfektion Parasit med cystform Fekal-oral smittväg men även sexuell Inkubationstid: 2-4 veckor men ibland mycket längre Symtom: kolit med blodige diarréer Asymtomatisk infektion i 90% Extraintestiknal infektion som leverabscess kan debutera efter lång tid, serologisk diagnostik Sidan 32

33 Antibiotika behandla alltid Salmonella paratytyphi/typhy Shigella spp Giardia Entamöba histolytika Sidan 33

34 Behandling av akuta tarminfektion REGIONALT VÅRDPROGRAM Akuta tarminfektioner hos vuxna reviderad upplaga 2014 författare Bo Svenungsson Ämnesområde Tarmsmittor Sidan 34

35 Smittspårning vid tarminfektioner Vid EHEC, Salmonella, Shigella, Giardia, Cryptosporidium Provta kontakter med symtom. Provta även symtomfria närstående med riskyrke och förskolebarn inom hushållet. Vid Campylobacter och Yersinia Provta kontakter med symtom. Sidan 35

36 Infektionsdoser ETEC 10 8 V. cholerae 10 8 Salmonella 10 5 Campylobacter Shigella EHEC G. intestínalis cystor E. histolytica cystor Cryptosporidios oocystor Sidan 36

37 Anmälan av tarmsmitta Smittskyddsanmälan redan vid preliminärsvar Utlandsresa? Hemkomstdatum? Riskyrke Riskyrken hos familjemedlemmar Ev. förskolas namn Misstänkt smittkälla/flera fall Att smittspårning påbörjats = har provtagning av kontakter påbörjats. Ansvarig smittspårare Förhållningsregler Sidan 37

38 Rotavirus 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos barn orsakas av rotavirus. Allvarlig sjukdom<2 års ålder Inkubationstid: 1-3 dagar. Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i 3-8 dygn. Lång immunitet mot svår sjukdom. Finns vaccin, ingår i barnvaccinationsprogrammet sedan 2014 i SLL Sidan 38

39 Calicivirus vinterkräksjuka Sapovirus Norovirus Tre genogrupper av norovirus: GI,GII,GIV Bland dessa finns >30 olika genotyper Symtomen kan variera med genotyp GII.4 >100 gånger högre virusnivåer i avföringen än hos personer med GI Sidan 39

40 Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar. Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna. Livsmedel/vatten som kontaminerats via tex avloppsvatten t.ex frusna hallon, ostron, grönsaker Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber, muskelvärk. Alla åldrar mottagliga. Inkubationstid: tim. duration i 1-2 dygn. Symtomfri 48 tim. innan återgång till förskola och arbete med livsmedel. Mycket smittsamt. Ger endast kortvarig immunitet. Sidan 40

41 Clostridium difficile sporbildande bakterie bildar toxiner ca 20% av antibiotikassocierad diarré kan utlösas av alla antibiotika (cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner) < 6-8v äldre och kroniskt sjuka lindrig självläkande fulminant kolit jämte norovirus den vanligaste vårdrelaterade tarmpatogenen Sidan 41

42 Clostridium difficile Diagnostik: toxintest feces Behandling Asymtomatisk bärare Ingen behandling * Mild infektion Medelsvåra fall Expektans (25 % läker inom 2-3 dygn utan specifik terapi) metronidazol (Flagyl) 400 mg x 3 p.o i 10 dygn Svåra fall vancomycin (Vancocin) 125 mg x 4 p.o i 10 dygn Probiotika har prövats men effekten är inte övertygande Fecesinstallation * Svenungsson, Internetmedicin Sidan 42

43 Hur upptäcks ett utbrott? Övervakningssystem (SmiNet) Miljö- och hälsoskyddsnämnder Företag/skolor/sällskap Vården Privatpersoner Massmedia Sidan 43

44 PM för provtagning vid utbrott Avföringsprovprov från 5-10 patienter 2 burkar utan tillsats 2 remisser virus / baktlab märkta utbrott och med ett SmSt nummer Kopia till SmSt som bekostar proverna Karolinska Huddinge/ Solna Ämnesområde Tarmsmittor Sidan 44

45 Laboratorieprover Salmonella Shigella Campylobacter Yersinia E-coli Staph. Aureus Bacillus cereus Clostridium perfringens Cryptosporidier Giardia Amöba Norovirus Sapovirus Rotavirus Adenovirus Astrovirus Sidan 45

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Tarminfektioner, inledning

Tarminfektioner, inledning Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm.  16 maj Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)

Läs mer

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2016 Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2011

Smittspårningsutbildning 2011 Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Utredning av utlandsresenär

Utredning av utlandsresenär Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )

RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokockinfektioner Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen

Läs mer

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan

Läs mer

Veronica Woxén Hepatit A

Veronica Woxén   Hepatit A Hepatit A Vad gör jag med ett positivt provsvar?? När är provsvaret positivt?? Vad gör jag med ett positivt provsvar?? Smittskyddsläkaren 2013-12-13 Hepatit A Allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom.

Läs mer

Smittskydd Östergötland

Smittskydd Östergötland Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smittspårning, grundkurs nov 2017 Smittspårning, grundkurs nov 2017 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Upplägg Smittspårning: Vem? Vad? Hur? Varför? Att ta med hem Smittspårning: Vem? Oftast Du!

Läs mer

Om infektioner och smitta i förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

Joanna Nederby Öhd Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Joanna Nederby Öhd   Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Dagens program Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Huvudbudskap smittspårning Vem? Oftast Du! (den som tagit provet)

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland

Smittskyddsutbildning för primärvården Smittskydd Västra Götaland Smittskyddsutbildning för primärvården 2017 Smittskydd Västra Götaland Fall Den 12 mars: samtal från mikrobiologen till medicinavdelning Hepatit A antikroppar IgM Man född -57 liggandes på Alingsås Lasarett.

Läs mer

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.

Läs mer

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittspårning Grundkurs regelverk Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan

Läs mer

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B

Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B Smittspårnings-aspekter på Hepatit A och B och Veronica Woxén Smittspårningskurs mars 2018 Smittskydd Stockholm Vad är hepatit? Hepar = lever Hepatit = inflammation i levern Kallas också gulsot Olika orsaker:

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Central smittspårning

Central smittspårning Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

Smittspårningskurs mars 2018

Smittspårningskurs mars 2018 Smittspårningskurs mars 2018 MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Jenny.stenkvist@sll.se Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 HÄLSOSAMTALET Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 Hepatit B Hepatit C HIV Amöbiasis Giardiasis Gulsot typ B (Hepatit B) Gulsot typ B (Hepatit B) Hepatit; Hepar = levern, -it = inflammation

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning

Läs mer

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar

Läs mer

Introduktion och Hur smittar det?

Introduktion och Hur smittar det? Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka

Läs mer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren

Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 och läkaren Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare stöd från Peter Gröön jurist SLL Mål med smittskydd Smittskyddets, varje läkares och sjukvårdspersonals

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Vanliga smittor Streptokocker MRSA Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen! Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander

Läs mer

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer