VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm"

Transkript

1 VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012

2 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!!

3 Den typiska infektionen Inkubationstid timmar Snabbt insjuknande Kaskadkräkningar (50-90 %) Diarré ( %) Magont HV, värk i kroppen, måttlig feber Duration timmar (- 6 dygn)

4 Den typiska infektionen Cirka 30 % subkliniska infektioner Mortalitet 7,5/ fall (vården) Utsöndring av virus veckor till månader Sekundärsmitta > 30 % Atmar RL, et al. Emerg Infect Dis 2008;14: Gallimore CI, et al. J Clin Microbiol 2004;42: Garcia C, et al. J Clin Microbiol 2006;44: Lopman BA, et al. Emerg Infect Dis 2003;9:71-7

5 Längre sjukdomstid hos äldre och sjukhusvårdade Sjukhusvårdade (n=730, ålder 81 år): 3 dygn (75 % återställda inom 5 dygn) Personal (n=648, ålder 39 år): 2 dygn (75 % återställda inom 3 dygn); Kräkningar 56 % vs 69 % Diarré 85 % vs 68 % Lopman BA, et al. Clin Infect Dis 2004;39: Mattner F, et al. CMI 2006;12:69-74

6 Varför sprids GII.4 i vårdmiljö? GII.4 mer smittsam? Mer kräkningar mer aerosoler Längre sjukdomsduration Hög stabilitet i miljön? Nya varianter - sämre immunitet NoV GII 100 x högre virusnivåer i avföringen än GI Friesma I, et al. J Clin Virol 2009;46:341-4 Huhti L, et al. J Infect Dis 2011;203: Lee N, et al. Emerg Infect Dis 2007;13: Chan M, et al. Emerg Infect Dis 2006;12:

7 Kliniska manifestationer - genogrupper 49 vårdhem, data från 465 patienter, 174 personal Symtom hos patienter (%) GII.4 non-gii.4 Kräkningar Diarré och kräkningar Illamående Buksmärtor 24 9 Feber 19 7 Ingen skillnad bland personal GII.4 v fler symtom än GII.4 v. 2006a Friesma I, et al. J Clin Virol 2009;46:341-4

8 Kliniska manifestationer - genogrupper 128 barn, 1-2 år; GII:110 fall, GI:18 fall Symtom hos barnen(%) GII.4 (n=40) non-gii.4 (n=88) Diarré, antal dagar 2 (1-3.75) 1 (0-2) Max antal/dag 4 (1-6) 3 (0-4) Kräkningar, antal dagar 2 (1-2.75) 1 (1-2) Severity score 7 (6-9) 6 (4-7) Huhti L, et al. J Infect Dis 2011;203:1442-4

9 Norovirus - karakteristika Låg infektionsdos < 10 2 viruspartiklar > 10 8 viruspartiklar/ml avföring eller kräkning!! Virusutsöndring veckor till månader Stabilitet mot frysning, klorering Överlever länge i miljön Stamvariation - långtidsimmunitet saknas

10 Smittvägar Vatten Dricksvatten Badvatten Livsmedel Hantering Förorenade råvaror Kontaktsmitta Direkt via kräkning Indirekt via händer eller miljön

11 Kontaktsmitta i restaurant 7 mars kl : En person kräks plötsligt på golvet 9 mars: Flera gäster insjuknar, AR 60 %, NLV GII Kökspersonal friska; ingen mat assoc. med smitta Inga sjuka i angränsande rum med samma mat Slutsats Luftburet? Miljön? Marks PJ, et al. Epidemiol Infect 2000;124:481-7

12 Kontaktsmitta på konserthus 26 januari: Indexfall kräktes i salongen och toaletten Vanlig rengöring, städpersonalen insjuknade 27 januari: 15 barngrupper, besökte teatern 29 januari: Magsjuka bland 8/15 barngrupper, AR 21 % Fr.a. barn som satt på samma rad som indexpatienten (RR 7.1, CI ) Slutsats: smitta via miljön Evans MR, et al. Epidemiol Infect 2002;129:355-60

13 Smitta via miljön Utbrott på hotell jan maj, UK 850 sjuka gäster, AR 20 % Hotellet stängdes mars, städning Fallen ökade åter snabbt Ingen sjuk kökspersonal Slutsats: smitta via miljön Cheesbrough JS, et al. Epidemiol Infect 2000;125:93-8

14 Smitta via miljön? RT-PCR Mars 1996 Oktober 1996 Matta (kräkts på) 62 % 0/8 Toalettring 73 0/11 Kranar, handfat, handtag 39 0/33 Bord, fönsterbräde 37 0/29 Spiselram, armatur 50 0/12 Telefon, dörrhandtag etc 24 0/29 Gardiner, kuddar etc 20 0/10 Total 42 % 0/144 Cheesbrough JS, et al. Epidemiol Infect 2000;125:93-8

15 Kontaktsmitta på sjukhus Matläggare sjuka efter borttagning av matta på sjukhus 13 dagar efter ett utbrott (J Hosp Infect 1997;35:325-6) 4 ggr högre risk för personal att insjukna när man passerat akutmottagning med kräksjuka patienter (Sawyer LA, et al. Am J Epidemiol 1988;127: ) Fler sjuka om patient är indexfall jmf personal (Mattner F, et al. Infect Control Hosp Cotrol Epidemiol 2005;26:268-72)

16 Hur länge smittar man? Oklart - virus kan inte odlas Påvisas med RT-PCR veckor till månader Påvisats 3 14 timmar före symtomdebut Kökspersonal kontaminerat mat före symtomdebut och upp till 4 dagar efter symtomfrihet MMWR 2006;55:395-7 Zomer T, et al. Epidemiol Infect 2010;138:501-6 Pattersson T, et al. Epidemiol Infect 1993;111: Parashar UD, et al. Epidemiol Infect 1998;121: Lo SV, et al. Epidemiol Infect 1994;113: Daniels NA, et al. J Infect Dis 2000;181:

17 Smittbärartider Experimentell studie 16 personer, år, secretor - positiva 69 % symtom efter 1 3 dygn, varade 1-2 dygn 44 % pos 3 14 timmar före symtom Höga virusnivåer efter symtomfrihet! RT-PCR pos i medeltal 28 (13 56) dygn Atmar RL, et al. Emerg Infect Dis 2008;14:1553-7

18 Rockx B, et al. Clin Infect Dis 2002

19 Vem smittar i vården? 1 universitetssjukhus och 2 vårdhem i Nederländerna 5 utbrott, 28 patienter med symtom, 2009/2010 Utökad provtagning, 69 viruspositiva: Patienter utan symtom 9 Personal med symtom 37 Personal utan symtom 11 Uppgift saknas 8 Sukhrie FH, et al. Clin Infect Dis 2012.

20 Vem smittar i vården? Modell för beräkning av R 0 (3 utbrott, GII.4) Alla fall utan diarré 0,85 (medeltal) Alla fall med diarré 1,64 Patienter med symtom 1,89 Patienter utan symtom 0,6 Personal med symtom 1,30 Personal utan symtom 0 Slutsats: Utbrottens storlek underskattas Personer med symtom smittar mer än asymtomatiska Personal utan symtom bidrar sällan till smittspridning, trots höga virusnivåer Sukhrie FH, et al. Clin Infect Dis 2012.

21 Hur länge smittar man? Studie på vårdhem i England Återgång efter 72 (63 utbrott) vs 48 (33 utbrott) timmars symtomfrihet Lägre medeltal sjuk personal: 6,5 vs 9,6 Lägre attack-rate personal: 32,6 % vs 35,1 % Ingen skillnad i patientgruppen Ingen skillnad i duration av utbrotten Vivancos R, et al. Am J Infect Control 2010;38:139-43

22 Kostnader Enkätstudie 2002/2003, drygt patienter och personal insjuknat i Sverige, kostnaden uppskattades till 100 miljoner SEK (Mannerquist K, SMI rapport 4:2003) Karolinska Huddinge 2002/2003, beräknades minst 345 patienter och 170 personal ha insjuknat, kostnad för intäktsbortfall > 20 miljoner SEK (Kulbay A, et al. Hur calicivirus-epidemin vintern drabbade Huddinge Universitetssjukhus. Medicinska Riksstämman, Stockholm, 2003).

23 Kostnader Dec 2006 feb 2007, sjh Österrike 90 äldre patienter med NoV GII.4, AR 6 % 369 förlorade vårdplatser Total kostnad : förlorade vårdplatser, personalkostnader, laboratorieanalyser, städning, i.v. vätskor etc Fretz R, et al.wien Klin Wochenschr 2009;121:

24 Kostnader England 2002/2003, 227 utbrott patienter, personal Total kostnad : förlorade vårdplatser, personalkostnader Extrapolerat för hela England: 115 miljoner Lopman BA, et al. Emerg Infect Dis 2004;10:

25 Slutsatser Kontaktsmitta via aerosoler (?) och miljön Virus påvisas före och flera veckor efter insjuknandet Kökspersonal kan möjligen kontaminera livsmedel före symtomdebut och efter tillfrisknandet Asymtomatisk vårdpersonal låg smittsamhet GII.4 mer smittsam än andra genotyper Storleken av ett utbrott underskattas Stora kostnader

Norovirus. Magsjukevirus. Norovirus symtom och smittvägar Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm Rotavirus Calicivirus

Norovirus. Magsjukevirus. Norovirus symtom och smittvägar Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm Rotavirus Calicivirus Norovirus symtom och smittvägar Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm 2016 Magsjukevirus Rotavirus Calicivirus norovirus sapovirus Enteriska adenovirus Astrovirus Norovirus Norovirus är den vanligaste orsaken

Läs mer

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen

Provtagningsanvisningar Norovirus (Calicivirus) Avgränsning/Bakgrund. Provtagning. Ange på remissen Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Calicivirus är en vanlig orsak till infektiös gastroenterit både hos barn och vuxna, särskilt under vintersäsongen. Calicivirus indelas i norovirus och sapovirus vilka

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan

Läs mer

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Norovirus på restaurang 2016

Norovirus på restaurang 2016 Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Tipspromenad - Calici

Tipspromenad - Calici Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen

Läs mer

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Clostridium difficile i sjukvården

Clostridium difficile i sjukvården Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)

Läs mer

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011 Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidium ett s.k. urdjur, intracellulär intestinal protozo,

Läs mer

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa. mall.kriisa@sll.se

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa. mall.kriisa@sll.se Litteraturgenomgång Mall Kriisa mall.kriisa@sll.se C:a 200 artiklar 92 artiklar Epidemiologi och vårdrelaterade infektioner Rengöring och desinfektion Nyare metoder att påverka förekomst av mikroorganismer

Läs mer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit) 1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:

Läs mer

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor! Tipspromenad lila Detta dokument innehåller en färdig tipspromenad med 12 frågor kring vinterkräksjuka (Calicivirus). Skiljefråga, facit samt tipstalonger finns på de sista sidorna. Hör gärna av er till

Läs mer

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd

Läs mer

Influensa och graviditet

Influensa och graviditet Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa

Läs mer

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici/Gastroenterit Dokumenttyp Utfärdat Lokal anvisning 2005-12-07 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Sven Öberg, överläkare Kommentar Ersätter

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blod och blodsmitta Ingrid Isaksson Hösten 2016 Blodsmitta - smittväg Blod blod Via sexuell kontakt Mor-barn Inkubationstid Hepatit B Hepatit C Hiv 2-6 månader 2 veckor 3 (6) månader Infektionstillfället

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562 Ebolautbrottet i Västafrika 2014 Smittvägar Kontaktsmitta (droppsmitta) Ebolavirus överlever flera dagar både i vätska och intorkat tillstånd Hög risk för smitta

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit) 1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar

Läs mer

Influensa och caliciinformation inför säsongen

Influensa och caliciinformation inför säsongen Influensa och caliciinformation inför säsongen 2016 2017 Årets vaccin - Influvac Innehåller följande stammar: - Influensa A H1N1/California/7/2009 - Influensa A H3N2/Hong Kong/4801/2014 - Influensa

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-01-11 Anna Gröneberg, Mas Anna Gröneberg, Mas Riktlinje för specifika smittor Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 1 (5) Bakgrund Ha alltid magsjuka

Läs mer

Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV

Jenny Stenkvist  Informationsmaterial för vården: MERS-CoV Informationsmaterial för vården: MERS-CoV 151013 Middle East Respiratory Syndrome (MERS) Nytt coronavirus (CoV), upptäckt 2012 Smittländer: Saudiarabien, För Arabemiraten, Quatar, Jordanien, Kuwait, Oman,

Läs mer

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten

Läs mer

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala. Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting Mässlingsutbrottet Jan Mars 2013 Uppsala Mats Ericsson Smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 7/1 landar flygplan från Dubai på Arlanda. En 35 årig man med feber och utslag åker till akuten Karolinska

Läs mer

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm.  16 maj Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Ebola och sjukvårdsarbete

Ebola och sjukvårdsarbete Ebola och sjukvårdsarbete Anneli Eriksson, RN, MiH Projekt-koordinator Kunskapscenter för katastrofmedicin (KcKM) Health Systems and Policy research group Folkhälsovetenskapliga Institutionen Ebola Ebola

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län Detta dokument är avsett som ett stöd för handläggningen av patienter med smittsam virusgastroenterit.

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Diarienummer: Socialförvaltningen Rutin Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Gäller från: 2017-01-26 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Medicinskt

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor

Att döda Norovirus. -såpa, borste eller klor Att döda Norovirus -såpa, borste eller klor Torbjörn Norén MD, Ph D Infektionsläkare, Hygien och Smittskydd Universitetssjukhuset i Örebro torbjorn.noren@orebroll.se K. Hedlund/SMI Norovirus och handhygien

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se INFLUENSA Utbildning Hygienombud Hösten 2016 RNA-virus A,B och (C) Influensa Influensavirusets ytmolekyler hemagglutinin och neuraminidas (H och N) är avgörande för immunförsvarets möjlighet att känna

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Rotavirus sjukdom och vaccination

Rotavirus sjukdom och vaccination Rotavirus sjukdom och vaccination Ann Lindstrand Barnläkare Enheten för Vaccin och Register Sid. Bakgrund Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos

Läs mer

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka

Läs mer

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Sida 1 (5) Ebola (ebolavirusinfektion), läkarinformation Samhällsfarlig sjukdom. Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. 1. Laboratoriediagnostik Diagnostiken

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer