Central smittspårning

Transkript

1 Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken Behandlande läkare: informera patienten diagnos förhållningsregler smittskyddsanmälan ev. märka journalen

2

3 Central smittspårning Även om smittspårning sker centralt har primärvården ett ansvar för dessa sjukdomar! Provtagning klinisk misstanke patientens önskemål möjlighet till anonym provtagning för HIV smittspårning Undersökning och behandling är kostnadsfri Ingen partnerbehandling utan föregående provtagning

4

5 Lyft på luren Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen

6 Tuberkulos Tuberkulosbakterien är en av världens mest utbredda smittor 1/3 av jordens befolkning bär på bakterien men de allra flesta blir aldrig sjuka Tuberkulos-incidensen i Sverige

7 Smitta alltid från lung-tb Primär infektion oftast inga symtom Utläkning Tidig infektion Latent infektion inga symtom inte smittsam 30% av jordens befolkning 90% 10% Aktiv tuberkulos Sjuk (feber, viktnedgång, hosta) Kan vara smittsam Aldrig sjuk i tuberkulos Reaktivering

8 Test för tuberkulos PPD (Purified Protein Derivative) injektion i huden avläsning efter 3 dygn IGRA (Interferon Gamma Release Assay) blodprov Görs i samband med hälsoundersökning på dem som kommer från land med hög risk för tuberkulos

9 Vad betyder positiv PPD/IGRA? Har någon gång träffat på tuberkulosbakterier (immunologiskt minne) Kan inte skilja på aktiv latent utläkt tuberkulos Säger ingenting om smittsamhet

10 Smitta alltid från lung-tb Primär infektion oftast inga symtom Utläkning Tidig infektion Positiv PPD/IGRA Latent infektion inga symtom inte smittsam 30% av jordens befolkning 90% 10% Aktiv tuberkulos Sjuk (feber, viktnedgång, hosta) Kan vara smittsam Aldrig sjuk i tuberkulos Reaktivering

11 Misstanke om aktiv tuberkulos Symtom feber, svettningar, viktnedgång organspecifika symtom Radiologi alltid lungröntgen buk, skelett m.m. utifrån symtom Påvisa bakterien upphostningsprov, ventrikelsköljvätska, vävnadsprov m.m. mikroskopi, PCR, odling bekräftar diagnosen och ger resistensbestämning PPD/IGRA underordnad roll kan vara negativt

12 Smittspårning kring varje smittsamt fall Smittspårningsteam infektionsläkare, tuberkulossköterska, smittskyddsläkare, smittskyddssköterska Kontakter kartläggs: Långvarig, nära kontakt krävs för smitta familjemedlemmar högst risk vårdpersonal mycket låg risk Högsmittsam indexpatient >8 timmars kontakt med index Lågsmittsam indexpatient >40 timmars kontakt med index

13 Uppföljning av kontakter Symtom feber, svettningar, viktnedgång, hosta? IGRA Lungröntgen om positiv IGRA Symtom eller lungröntgenförändringar direkt till infektionsklinken Positiv IGRA utan symtom eller röntgenförändringar latent tuberkulos ev. förebyggande behandling om riskfaktor för reaktivering

14 Smitta bland utlandsfödda ökar Ingen ökad smittspridning i samhället Unga afghanska män mer lungtuberkulos Tidig hälsoundersökning!

15 Ökad risk för tuberkulos hos migranter från högendemiska länder Försumbar ( negligible ) risk för smittspridning i samhället Tidig upptäckt och behandling viktigt

16 Risk för vårdpersonal Låg Nära och långvarig kontakt krävs : 17 fall av smitta till personal i Sverige alla var BCG-vaccinerade BCG rekommenderas inte till personal undantag infektionskliniken

17 Hepatit A Fekal-oral smitta person-person eller via mat/vatten Inte bara utlandssmitta 25-50% smittade i Sverige Inkubationstid 4 (2-6) veckor Först ospecifika symtom sjukdomskänsla, feber, illamående, kräkningar senare ikterus (inte alla!) förskolebarn ofta asymtomatiska men smittsamma Hepatit A IgM i blod finns vid insjuknandet Postexpositionsprofylax vaccin eller gammaglobulin inom 14 dagar

18 Kikhosta Bordetella pertussis Mycket smittsamt droppsmitta Vuxna och äldre barn: förkylning med långvarig och jobbig hosta Spädbarn: allvarlig sjukdom! förkylningssymtom med successivt förvärrad hosta kikningar, andningsuppehåll komplikationer: lunginflammation, hjärnpåverkan <3 månader: 7/10 behöver sjukhusvård

19 60% hade kikhosta före 10 års ålder

20 Från 1996 ingår kikhostevaccin åter i barnvaccinationsprogrammet

21 Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller naturlig infektion ger livslång immunitet Första vaccindosen (3 mån) ger skydd mot allvarlig sjukdom Efter 3 doser (12 mån) 80-90%% skydd Skyddet börjar avta efter 5 år Naturlig infektion ger immunitet i ca 15 år

22 Hur skydda de yngsta barnen? Vaccination av gravida kvinnor? antikroppar går över till barnet, ger bra skydd vad innebär det för grundvaccinationen? Vaccinera i tid (2,5-3 mån) Kokongvaccination nästan alla spädbarn smittas av närfamiljen vaccinera runt barnet föräldrar pappan under graviditeten mamman efter förlossningen syskon har i regel redan gott skydd andra med tät och nära kontakt?

23 Smittspårning kikhosta Misstänk och provta! framför allt spädbarn, gravida, spädbarnskontakt Barn <12 mån: behandla redan vid misstanke Äldre: efterfråga spädbarnskontakt! exponerade barn <6 mån: antibiotikaprofylax exponerade barn 6-12 mån: tidig behandling vid symtom behandling främst för att minska smittsamheten

24 Mässling Feber, hosta, utslag I princip bortvaccinerat i Sverige Sprids i många europeiska länder Så fort vaccinationstäckningen sjunker (<95%) dyker sjukdomen upp Luftburen smitta extremt smittsamt virus kvar i luften i rummet i flera timmar

25 Mässling skydd mot smitta Vaccin eller genomgången infektion ger livslångt skydd Även infödda svenskar kan ha bristande skydd: Födda före 1960 har med stor sannolikhet haft sjukdomen Födda efter 1981 allmän barnvaccination Födda mer osäkert, icke-immuna kan finnas Vid misstanke om mässling telefonkontakt med sjukvården, direkt till infektionskliniken inte sitta i väntrum! Postexpositionsprofylax till exponerade icke-immuna

26 Meningokocker Sepsis, meningit Bärarskap i näsa och svalg relativt vanligt Smittar via salivkontakt hushållskontakter kysskontakter

27 Meningokocker postexpositionsprofylax Bör ges till: hushållskontakter kysskontakter eller motsvarande Kan övervägas till: barn i samma förskolegrupp lägerdeltagare, värnpliktiga Ges ej till: barn i samma skolklass vårdpersonal NNT

28 EHEC Enterohemorragisk Escherichia coli Toxinbildande Zoonos, finns hos idisslande djur Smitta via djurkontakt, opastöriserad mjölk, kontaminerade grönsaker Inkubationstid 3-4 dygn (upp till 14 dagar) Symtom: diarré (ibland blodig), buksmärta Kan ge HUS

29 EHEC Påvisas med PCR inte i vanlig fecesodling! Analys görs: frågeställning EHEC blodig diarré barn upp till 10 år Avstängning från förskola och arbete med oförpackade livsmedel negativt prov krävs Kontakta smittskyddsenheten för smittspårning andra sjuka, livsmedel, djurkontakt

30 Tarmsmitta 6-årig tidigare frisk flicka mån 29 aug: Feber 40,5, kräkts två gånger Tel ssk VC: Råd, ny kontakt om ej bättre. fre 2 sept: Feber, magont. Diarré 4 ggr/dag. Pigg och leker. Tel ssk VC: Avvakta lör 3 sept: Feberfri, men diarré 6 ggr/dag. Jourcentralen: Opåverkad. Vätskeersättning, avvakta, ny kontakt med VC om ej bättre. mån 5/9: Piggare, men diarré. Besök VC: mor kräver fecesodling

31 fre 9/9: Diarréfri, mår bra. Moster och mormor varit i Libanon, varit sjuka med diarré vid hemkomsten, nu återställda

32 Efterfråga epidemiologiska uppgifter! Prov kan behöva tas av smittspårningsskäl

33 Smittfriförklaring efter tarmsmitta Vilka personer? Riskyrke: hantering av oförpackade livsmedel vårdpersonal som vårdar spädbarn eller personer med gravt nedsatt immunförsvar Förskolebarn Alla andra: symtomen avgör återgång vid diarréfrihet vissa yrken har andra riktlinjer inom ramen för Livsmedelslagen

34 Smittfriförklaring efter tarmsmitta Vilka smittämnen? Riskyrke Förskolebarn Salmonella 1 neg odling - Salmonella typhi/paratyphi Shigella EHEC 3 neg odlingar 1 neg odling om antibiotikabeh. (3 neg odlingar om ej antibiotikabeh.) 1 neg odling Alla andra: Campylobacter, Yersinia, Entamoeba histolytica, Giardia, Cryptosporidier mfl ingen kontrollodling Läs på hemsidan och i smittskyddsbladen