Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC"

Transkript

1 Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen, Göteborg och Södra Bohuslän Publiceringsdatum: I det nationella allmänna vaccinationsprogrammet får barn ett bra skydd mot stelkramp, difteri, polio, kikhosta, Haemofilus influenzae typ b och vissa pneumokocker (de båda senare är bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner med snabbt förlopp) genom vaccination vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Vid 18 månaders ålder ges skydd mot mässling, röda hund och påssjuka. Påfyllnadsdoser ges sedan på BVC och i skolan. 1 Utöver vaccinerna i det allmänna vaccinationsprogrammet finns ett antal vacciner som, särskilt för vissa barn, kan vara värdefulla. En del av dessa ingår i det allmänna programmet i andra länder, men i Sverige måste barnets föräldrar själva stå för kostnaden. Dessa vacciner ges på vaccinationsmottagningar och på vissa vårdcentraler. Barnavårdscentralen ger normalt inte vaccinationer utanför det ordinarie barnvaccinationsprogrammet, men undantag finns beroende på tillgång till vaccinationskunnig läkare och praktiska möjligheter till bredare vaccinutbud. Följande information gäller dessa vacciner. Vaccination mot pneumokocker, Pneumokockbakterien är vanlig i luftvägarna hos friska barn (friskt bärarskap), men är också ett av de smittämnen, som orsakar mellanöreinfektion och lunginflammation. I vissa fall orsakar bakterien svårare infektioner (blodförgiftning och hjärnhinne-inflammation), som inte alltid går att behandla med bra resultat. Svåra pneumokockinfektioner drabbar framför allt barn under 2 års ålder, samt personer över 65 år, men de kan uppträda i alla åldrar. Det finns ca 90 typer av pneumokockbakterier och barnvaccinerna riktar sig mot de vanligaste typerna hos barn. Vaccinet minskar risken för svår pneumokockinfektion. Pneumokockvaccin ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet i många länder. Inga allvarliga biverkningar finns rapporterade hos de många miljoner barn, som fått vaccinet. Svullnad på stickstället är mycket vanligt. Feber och trötthet dagarna efter vaccinationen inträffar ofta. Vaccin mot pneumokocker ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn födda och senare och ges vid 3,5 och 12 månades ålder. Barn som har ökad risk för svår sjukdom, ska vaccineras mot pneumokocker oavsett ålder. 2 Behandlande läkare tar ställning till eventuell vaccination. Likaså kan behandlande läkare i vissa fall rekommendera att pneumokockvaccination påbörjas före 3 månaders ålder. 1 Se även Det svenska vaccinationsprogrammet för barn, 2/Sidor/default.aspx 2

2 Tidig vaccinationsstart rekommenderas för barn med ökad risk att insjukna i pneumokockinfektion. Då ges första dosen vid 2 månaders ålder. Övriga barn rekommenderas vaccination med 3 doser vid omkring 3, 5 och 12 månaders ålder. Vaccinet ges normalt samtidigt med övriga BVC-vacciner. Om man startar vaccinationen efter12 månaders ålder räcker det med färre doser Vaccination mot vattkoppor Vattkoppor betraktas oftast som en lindrig sjukdom hos barn, medan den kan få ett allvarligt förlopp hos vuxna och personer med nedsatt immunförsvar, ibland också hos i övrigt helt friska barn. Efter genomgången vattkoppsinfektion stannar viruset kvar i nervceller i ryggmärgen och kan sedan vandra ut till huden (reaktivering) för att där ge upphov till bältros, oftast i ålderdomen, ibland tidigare. Man har också förknippat vissa neurologiska sjukdomstillstånd med sådan reaktivering av en vattkoppsinfektion. Vattkoppsvaccination minskar risken för dessa fenomen. Vaccinationen är värdefull för dem, som löper risk att få svår vattkoppsinfektion, exempelvis barn med utbredda eksem samt tonåringar och äldre, som inte haft vattkoppor. Observera att vaccinet kan vara farligt för patienter med vissa svåra brister i immunförsvaret. Värdet av allmän vattkoppsvaccination har varit omdiskuterat, men generellt ställer sig folkhälsoorganisationer (ex WHO) och forskare positiva idag. I USA och Tyskland rekommenderas att alla barn vaccineras. Det finns möjligen en risk med att många, men inte alla, i en befolkning vaccineras mot vattkoppor. Smittspridning kan då försvåras med följd att det naturliga insjuknandet i vattkoppor inträffar senare i livet för en del, som inte vaccinerats, med risk för svårare sjukdom. I väntan på en allmän vattkoppsvaccination, är det klokt att vaccinera barn, som löper ökad risk för svår infektion, samt barn äldre än 12 år, som ännu inte haft vattkoppor. Syskon och kamrater till barn med vissa cancersjukdomar rekommenderas också vacination, då alltid i samråd med behandlande läkare. Samtidigt finns knappast några skäl att avråda de föräldrar, som önskar vaccinera sina barn mot vattkoppor. Vaccinet kan ges från 9 månaders ålder. Det rekommenderas 2 doser med minst 6 veckors mellanrum. Behov av extra doser senare i livet är ännu inte klarlagt. Vaccination mot hepatit A Hepatit A är ett virus som smittar via tarmkanalen. Den hepatit A-sjuke utsöndrar virus med avföringen och spridning sker sedan via virusinnehållande avloppsvatten eller dålig handhygien, som leder till förorening av matvaror, badvatten o.a. Små barn blir sällan särskilt sjuka av hepatit A, men kan utsöndra virus under lång tid. Detta kan leda till spridning av hepatit A i miljöer, där det är tät kontakt mellan individer, exempelvis i förskolor eller inom familjen. Smittan sprids lätt mellan barn. Vid resa till länder med ökad hepatit A-förekomst bör därför även små barn skyddas från smitta, vilket kan göras med vaccination. Vaccinationen skyddar åtminstone i 20 år

3 Vaccin mot hepatit A ges i 2 doser med minst 6 månaders mellanrum. Skyddet är bra redan 2 veckor efter första dosen. Vaccinet är registrerat för användning från 1 års ålder, men kan vid behov ges redan från 6 månader. Det finns kombinerade vaccin mot hepatit A och hepatit B, Twinrix och Ambirix. Twinrix barn rekommenderas från 1 års ålder tom 15 års ålder. Man ger 3 doser med andra dosen minst 1 månad efter, och tredje dosen minst 6 månader efter, första dosen. Detta vaccin ger ett bra skydd efter det andra dosen givits. Ambirix är dubbelt så starkt och kan ges från 1 tom 15 års ålder med bara 2 doser, med minst 6 månaders intervall. Det ger bra skydd först efter andra dosen. Skillnaden är således att fullgott skydd uppnås redan efter 1 månad med Twinrix barn medan det tar 6 månader med Ambirix. Fördelen med Ambirix är att man sparar in en dos, om man har tid att vänta i 6 månader. Nyare studier har visat att Twinrix barn ger bra effekt och säkerhet redan från 6 månaders ålder. Om det av någon anledning är önskvärt att vaccinera före 1 år med Havrix eller Twinrix barn bör barnvaccinationskunnig läkare hjälpa till med att värdera skälen och ordinera vaccinationen. Vaccination mot hepatit B WHO rekommenderar att alla barn i världen ska vaccineras mot hepatit B och närmare 160 länder har infört denna vaccination i sitt barnvaccinationsprogram. Hepatit B smittar via blodsmitta och sexuell kontakt. Barn till mödrar med hepatit B kan smittas i samband med förlossningen. Om man smittas som nyfödd eller spädbarn är risken stor att man blir långvarig bärare av virus, ofta hela livet. Virusbäraren är smittsam, vilket innebär särskilda förhållningsregler. Smittas man som vuxen får man vanligen bara en övergående infektion, ibland med symtom som gulfärgning av hud och slemhinnor, magbesvär och trötthet. Barn har oftast inga symtom av sin hepatit men kan bära på stora mängder virus. Långvarigt bärarskap av hepatit B virus kan leda till skrumplever och levercancer. I Sverige erbjuds barn, vars föräldrar kommer från länder med ökad hepatit B förekomst, gratis vaccination på barnavårdscentralen. Övriga rekommenderas vaccination mot hepatit B innan man far ut i världen. Undantag är turistresor i Västeuropa. Vaccinet kan ges redan första levnadsåret men efter 1 års ålder (i vissa fall tidigare) kan man med fördel kombinera det med hepatit A i samma spruta (Twinrix, Ambirix). Vad gäller detaljer kring ålder och dosantal, se Hepatit A ovan. För närvarande finns ett förslag att vaccination mot hepatit B ska ingå i det nationella allmänna programmet, beslut tas av regeringen sannolikt under Vaccination mot rotavirusorsakad diarré. Rotavirus är en vanlig orsak till diarré, som kan kräva sjukhusvård av små barn. I låginkomstländer kan sjukdomen vara livshotande, medan den i Sverige framför allt utgör ett praktiskt och ekonomiskt sjukvårdsproblem. Rotarix är ett levande vaccin, som ges som droppar i munnen och nedsväljes. Vaccinationen bör starta redan vid 2 månaders ålder (tidigast vid 6 veckor) och omfattar 2 doser, som ges med minst 4 veckors mellanrum. Vaccinationen ska vara avslutad före 24 veckors ålder, helst

4 före 16 veckor. Rotarix kan även ges till för tidigt födda barn. Rotarix omfattas av läkemedelsförmånen. RotaTec är ett annat rotavirusvaccin, som ges från 6 till 32 veckors ålder, helst före veckor. Även detta vaccin kan ges till för tidigt födda barn. Det vaccinerade barnet kan utsöndra virus i avföringen i mer än en vecka efter vaccinationen. Det finns därför en teoretisk risk att familjemedlemmar smittas. Detta har normalt ingen betydelse, men om någon i barnets närhet har nedsatt immunförsvar bör ansvarig läkare bedöma om särskilda hygieniska skyddsåtgärder skall vidtagas. Om man som förälder vill vaccinera sitt barn är det alltså viktigt att ta kontakt med sin vårdcentral redan då barnet är 6-8 veckor gammalt. Vaccinationen är särskilt angelägen för små barn om familjen planerar att leva i ett låginkomstland under barnets småbarnsår. Vaccination mot meningokocker, epidemisk hjärnhinneinflammation.. Det är fr.a. små barn, före ett års ålder, och tonåringar, som drabbas av epidemisk hjärnhinneinflammation. Det finns flera olika grupper av meningokocker och vaccin mot en grupp skyddar inte mot infektioner med meningokocker inom andra grupper. De vanligaste grupperna är A, B, C, Y och W-135 Grupp B är fortfarande dominerande bland barn. Cirka hälften av sjukdomsfallen hos barn är orsakade av grupp B. Det finns än så länge inte något verksamt vaccin mot denna grupp. Det finns för närvarande i Sverige två sorters meningokockvaccin, ett mot grupp C som kan ges till barn från 2 månader och ett vaccin mot grupperna A, C, Y och W-135 som kan ges till barn från 2 år. Vaccin ges framför allt till personer som ska resa till områden med pågående hög sjuklighet/epidemi. Vaccination mot TBE, fästingburen hjärnhinneinflammation. I södra Sverige är TBE-smitta allmän. (TBE skall inte förväxlas med Borrelia, en bakterie, som också överförs via fästingbett. Det finns vaccin mot TBE, men inte mot Borrelia. Borrelia kan däremot behandlas med antibiotika. ) Inför årets TBE-säsong har Smittskyddsinstitutet tillsammans med smittskyddsenheterna i landet valt att sänka den åldersgräns där man börjar rekommendera vaccin till barn i riskområden från 3 till 1 år. Detta beror på att nya studier på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm visat på att även små barn kan drabbas av långvariga symtom som minnesproblem och orkeslöshet, vilket man tidigare inte trott. Dessutom rekommenderar man vaccination från 1 års ålder i andra europeiska länder där TBE förekommer. Vaccinationsindikationen är mindre för personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark.

5 Vid beslut om eventuell TBE-vaccination kan man tala med läkare som har kännedom om riskerna i det område där barnet kommer att vistas. Information finns också på Smittskyddsenhetens hemsida. (www.vgregion.se/smittskydd, klicka vidare på vaccinationer) Vaccination mot tuberkulos Allmän BCG-vaccination mot tuberkulos upphörde i Sverige 1975 och trots detta har vi inte sett någon ökning av fallen i Sverige. Därför rekommenderas bara vaccination av barn, som löper ökad risk att bli smittade. Även Finland har slutat med allmän tuberkulosvaccination och gör som Sverige, vaccinerar enbart riskgrupper. Vaccinet skyddar bara delvis mot tuberkulossmitta, men det förhindrar allvarlig generell spridning av tuberkulos i kroppen hos smittade små barn. Sjuksköterskan på barnavårdscentralen vet vilka barn som räknas till riskgruppen och när det är lämpligt att vaccinera. Vaccination mot influensa Influensa är en besvärlig, ibland allvarlig, sjukdom i alla åldrar. Hos barn före 2 års ålder är det, liksom hos gamla, vanligare med svår influensa. Det är viktigt att vaccinera barn med underliggande sjukdomar, som gör att de kan förväntas bli svårt drabbade av influensa. Hit hör exempelvis barn med svårare sjukdomstillstånd i hjärta eller lungor, eller nedsatt immunförsvar. Behandlande läkare brukar då rekommendera vaccination. En annan anledning till vaccination kan vara att någon i hemmet skall skyddas från influensa. Det är vanligt att barnet smittar sina närmaste. Barn smittar dessutom under längre tid än vuxna. Vaccin mot influensa kan ges från 6 månaders ålder. Vid första vaccinationstillfället krävs 2 injektioner med halv dos med 4 veckors intervall för barn under 3 år. Från 3 år tom 13 år ges 2 injektioner med hel dos. När skyddet sedan kompletteras under kommande år räcker det med 1 dos varje år. Från 14 års ålder räcker det med en dos även vid första vaccinationstillfället. Säsongsinfluensavaccinet ger också skydd mot H1N1 (svininfluensa).

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 1 Fakta om mässling 1. Vad orsakar mässling? Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar. 2. Är mässling farligt? Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering. VILKA SJUKDOMAR ORSAKAS AV PNEUMOKOCKER? Näst efter virus är pneumokocker den vanligaste orsaken

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Kikhosta- smittspårning

Kikhosta- smittspårning Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

Lyft på luren. Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen

Lyft på luren. Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen Lyft på luren Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen Hepatit A Fekal-oral smitta person-person eller via mat/vatten

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder

Läs mer

Fakta om pneumokocker och vaccin

Fakta om pneumokocker och vaccin Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0

Läs mer

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav

Läs mer

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och lunginflammation Vaccination mot influensa och Grundavgift Vaccin kostnad lunginflammation Grundavgiften vid vaccinering 1 kr enligt prislista Influensavaccin 1 kr enligt

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-

Läs mer

HEPATITENS. för säkerhets skull

HEPATITENS. för säkerhets skull HEPATITENS ABC för säkerhets skull A Hur smittar hepatit A? Hepatit A smittar framför allt genom förorenat vatten och livsmedel, men kan också spridas direkt från person till person vid dålig handhygien,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Vaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande

Vaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande Styrande lokalt dokument 1 (7) Vaccination av mycket förtidigt födda barn Innehållsförteckning Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae B, hepatit B och pneumokocker

Läs mer

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse

Läs mer

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering.

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Yttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT Vaccinationsfall, barnhälsovården 2017-01-26 FACIT 1. Vera- Adoptivbarn från Indien, 18 månader. Barnhem, goda förhållanden, dokumentation. DTP polio 2,3,4mån Hep B 0,1,6 mån MPR 6 mån BCG födelse- har

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Remiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer