Smittskydd Östergötland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskydd Östergötland"

Transkript

1 Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare

2 Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion Entamoeba histolytica (amöba-infektion) Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Giardia-infektion Harpest Hepatit A Hepatit E Legionella-infektion Paratyfoidfeber Shigella-infektion Tyfoidfeber Vibrio-infektioner Yersinia-infektion

3 Calicivirus Agens Virus (Norovirus, Norwalkinfektion, vinterkräksjuka, akut smittsam icke bakteriell gastroenterit) Spridning Människa enda kända reservoar. Utsöndras i stora mängder i avföringen. Sprids via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via dricksvatten eller matvaror som förorenats med avloppsvatten samt via livmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk (två dygn, finns långtidsbärare). Aerosol-smittspridning? Orsakar stora utbrott. Inkubationstid timmar. Symtom Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel, feber. Diagnostik och behandling Avföring: PCR-viruspåvisning, elektronmikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.

4 Calicivirus Förebyggande åtgärder God vatten- och livsmedelshygien samt handhygien. Åtgärder Utbrott Vid stora utbrott informeras smittskyddsläkaren samt MHK i kommunen. Media har ett stort intresse. Sent 2000-tal, 400 personer sjuka efter att ha ätit hamburgare tal, ca 100 personal sjuka p g a en patient.

5 Campylobakter-infektion Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex fåglar, grisar, nötkreatur, hundar och katter). Utsöndras i stora mängder i avföringen. Sprids f fa via förorenade livmedel (mer ovanligt med smitta mellan människor). Bärarskap omkring tre veckor. Orsakar stora utbrott. Inkubationstid 1-3 dygn. Symtom Diarré (ibland blodiga), illamående, kräkningar, buksmärtor, feber. En vanlig komplikation är ledbesvär. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning genom odling. Resultat föreligger på ett par dagar. Självläkande oftast.

6 Campylobakter-infektion Förebyggande åtgärder Livsmedel tillagas tills hela köttet uppnår minst 65 C. Undvika att dricka förorenat vatten. Undvika opastöriserad mjölk. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott Fyra stora utbrott med minst 2000 personer sjuka vid varje utbrott. Vanligaste agens till vattenburna utbrott.

7 Cryptosporidium-infektion Agens Protozo (urdjur), parasit Spridning Hos både människa och djur (tex nötkreatur, lamm och andra djur). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via fekalt förorenat vatten eller via födoämnen (mer ovanligt med smitta mellan människor). Få protozoer kan framkalla sjukdom. Bärarskap omkring tre veckor. Inkubationstid, troligen 7 dygn (2-12). Symtom Vattniga diarréer, illamående, buksmärtor, huvudvärk, feber. Vissa personer har inga symtom. Diagnostik och behandling Avföring: Mikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.

8 Cryptosporidium-infektion Förebyggande åtgärder God hand-, vatten- och livsmedelshygien. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 150 fall/år i Sverige. Utbrott Östersund 2010, vattenutbrott. Misstänkta födoämnen i Umeå, Stockholm och Örebro, Milwaukee, personer (100 personer avled). Bassäng, 2002, personer sjuka. Färsk persilja, 16/21 personer sjuka. Rucollasallad, 18 personer sjuka.

9 Amöba-infektion Agens Parasit Spridning Förekommer i tarmen som s k trofozoiter (förökning möjlig). Lämnar kroppen som s k cystor (viloform). Få cystor kan ge sjukdom hos människa. Sprids f fa via vatten och/eller födoämnen. Även direkt via händer och avföringsförorenade föremål. Bärarskap och smittsamhet kan vara i månader till år. Inkubationstid 2-4 veckor men kan variera från dagar till månader. Symtom Symtomfrihet lindrig diarrésjukdom svår dysenteri (smärta, frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd). Diagnostik och behandling Mikroskopi, PCR (typning) och antikroppspåvisning (vid dysenteri). Resultat kan föreligga samma dag. Antibiotika-behandlas.

10 Amöba-infektion Förebyggande åtgärder God vatten- och livsmedelshygien samt handhygien. Dricka kokt eller buteljerat vatten, undvika vattensköljda livsmedel. Åtgärder Smittskyddsanmälas (E. histolytica). Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik E. histolytica: Varierande, 416 fall (2003) 134 fall (2012). Provtagningsberoende. Utbrott Sälen 1986 (dricksvatten förorenat med avloppsvatten), sjuka (100 amöba giardia).

11 Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex nötkreatur). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via kontakt med infekterade djur eller deras gödsel, förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott från olika typer av livsmedel (opastöriserad mjölk/äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff). Vanligast i Sverige är fall inom familjen; gårdar, egna brunnar, förskolor, restauranger. Inkubationstid 3-4 dagar (1-8). Symtom Hos vissa inga symtom. Magkramper, blodiga/oblodiga diarréer, sönderfall av röda blodkroppar, njursvikt (HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom), koagulations- och blödningsrubbningar, neurologiska symtom. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning via odling (resultat på ett par dagar, typning tar längre tid), PCR-bakteriepåvisning (resultat kan föreligga samma dag). Självläkande/IVA-vård.

12 Enterohemorragisk E. Coli-infektion (EHEC) Förebyggande åtgärder God hand-, vatten- och livsmedelshygien. Väl genomstekt kött, pastöriserad mjölk. Sköljda livsmedel. Handtvätt efter kontakt med nötkreatur. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Vid misstanke om djurkontakt kontaktas länsveterinären. Statistik Ca 300 fall/år i Sverige. Utbrott Skåne, 2002, kallrökt påläggskorv 28 fall (8 utvecklade HUS och IVA-vårdades). Förorenat nötkött. 2005, 135 fall (11 HUS), isbergssallad. Bevattnade med infekterat vatten. Gödsel från nötkreatur uppströms Tyskland, fall (800 HUS). 50 personer avled (1 Sverige). Groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten. 2011, kamphundstävling. Norrköping. En i matlaget infekterad.

13 Giardia-infektion Agens Protozo (urdjur), parasit Spridning Hos både människa och djur (tex hund, katt, nötboskap, får). Utsöndras via avföringen. Sprids f fa via avförings-förorenat vatten, ibland via livsmedel. Spridning inom familj, förskola. Få cystor ger infektion. Kan utsöndras månader till år, obehandlad. Inkubationstid, 7-10 dygn (3-25). Symtom Många personer har inga symtom. Diarré, magkrampor, trötthet, viktminskning. Diagnostik och behandling Avföring: mikroskopi. Resultat kan föreligga samma dag. Antibiotika-behandlas.

14 Giardia-infektion Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik fall/år (majoriteten smittade utomlands). Utbrott Dricksvattenburna utbrott förekommer då och då. Sälen 1986 (dricksvatten förorenat med avloppsvatten), sjuka (100 amöba giardia). Bergen, 2004, fall, kommunalt dricksvatten. Förskola, 14/52/80 positiva.

15 Harpest (Tularemi) Agens Bakterie Spridning Hos både människa och djur, zoonos (tex gnagare). Utsöndras via avföringen. Sprids ffa via bett av smittad mygga eller annan insekt, direkt beröring med ett smittat djur, inandning av damm (förorenat med sjuka djurs urin/avföring), intag av smittat vatten. Inkubationstid, 2-10 dygn. Symtom Beroende på smittväg: Hög feber, huvudvärk, illamående. Lokalt sår (förstorade lymfkörtlar), lunginflammation, sår i munnen/svalget. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning i blodprov (resultat möjligt samma dag), PCRbakteriepåvisning i sårsekret (resultat möjligt samma dag). Odling sker på säkerhetslaboratorium (spridningsrisk)(resultat flera dagar). Antibiotika-behandling.

16 Harpest (Tularemi) Förebyggande åtgärder Skydd mot myggor. Skyddsklädsel och handskar vid omhändertagande av döda gnagare. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Statistik Varierande 700 fall (2003), 174 fall (2007). Utbrott F fa Norrland. Nu även Götaland och Svealand. (Hare i Östergötland senaste veckan).

17 Hepatit A Agens Virus Spridning Sprids f fa via kontaminerat vatten och livsmedel (av människa eller vatten). Överlever länge i vatten och kan anrikas i bl a ostron och musslor. Finns i infekterad människas avföring. Familjesmitta, förskolor. Inkubationstid, 2-6 veckor. Smittsam ca 4 veckor. Symtom Många har inga symtom. Feber, illamående, ev kräkningar, gulhet i huden (inflammation i levern), mörk urin, ljus avföring, trötthet, dålig matlust. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning i blodprov. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.

18 Hepatit A Förebyggande åtgärder God dricksvattenhygien (resande). Förebyggande vaccin (gammaglobulin vid smittutsatthet). Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 100 fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott 1955, flera hundra personer. Ostron som sumpats på Västkusten i närheten av en kloakmynning. 1995, drygt 100 iv missbrukare. Malmö Stockholm. Amfetamin? 1998, 24 förskolebarn, doser gammaglobulin. Norrköping.

19 Hepatit E Agens Virus liknar calici Spridning Sprids f fa via kontaminerat vatten och livsmedel (av människa eller vatten). Bl a i gris har virus isolerats ett patientfall i Östergötland Finns i infekterad människas avföring. Inkubationstid, 4-6 veckor. Symtom Många har inga symtom. Feber, illamående, ev kräkningar, gulhet i huden (inflammation i levern), mörk urin, ljus avföring, trötthet, dålig matlust. Diagnostik och behandling Avföring: Antikroppspåvisning/PCR-viruspåvisning i blodprov. Resultat kan föreligga samma dag. Självläkande.

20 Hepatit E Förebyggande åtgärder Utlandsresande noggrannhet med mat och dryck. Åtgärder Statistik Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Ca 100 fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott Prevalens av antikroppar finns hos svenskar, 6-9%. Epidemier förekommer i tredje världen.

21 Legionella-infektion Agens Bakterie Spridning Vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Tillväxer f fa mellan C. Vattenledningar, klimatanläggningar, duschar, bubbelpooler. Sprids f fa via inandning. Den som blir sjuk är oftast immunologiskt nedsatt. Inkubationstid, 5-6 dygn. Symtom Lunginflammation; hög feber, huvudvärk, muskelvärk, diarré. Ofta allvarligt/iva-vård eftersom patienterna är nedsatta från början. Diagnostik och behandling Bakteriepåvisning i luftvägssekret eller urin. Resultat kan föreligga samma dag eller efter flera dagar. Antibiotika-behandling.

22 Legionella-infektion Förebyggande åtgärder Vattentemperaturer om minst 60 C och vid tappstället 50 C. Undvikande av stillastående vatten i anläggningar. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (hälften utlandssmittade). Utbrott 1976, amerikanska krigsveteraner (legionärer), Philadelphia. Klimatanläggning på ett hotell. 1979, 50 personer, Västerås. Kylanläggning i varuhus , 29 personer (tre avled) på ett sjukhus. Varmvattnet 43 C. 2004, 15 personer (två avled), Lidköping. Industriellt kyltorn.

23 Paratyfoidfeber Agens Bakterie Salmonella Paratyphi Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, i sällsynta fall mellan människor. Fåtal bakterier ger infektion. Inkubationstid, 2-5 dygn. Symtom Feber, diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Bakterier kan spridas till andra organ med blodet och ge symtom (benvävnad, leder, njurar). Diagnostik och behandling Avföring; Bakteriepåvisning genom odling. Resultatet föreligger efter ett par dagar. Antibiotika-behandling.

24 Paratyfoidfeber Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner. Åtgärder Statistik Utbrott Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Ca 20 fall/år (flertalet utlandssmittade). Turistort i Turkiet, 250 fall. Paratyfoidpatient hjälpte till med smörgåstårta, 9 fall.

25 Shigella-infektion Agens Bakterie Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, i sällsynta fall mellan människor. Fåtal bakterier ger infektion. Inkubationstid, 2-5 dygn. Symtom Feber, diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Avföringen ofta blodig/slemmig. Stora vätskeförluster. Ledbesvär. Diagnostik och behandling Avföring; Bakteriepåvisning via odling (lättdödade bakterier i transport, okänslig metod). Antibiotika-behandling.

26 Shigella-infektion Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner f fa bland livsmedelspersonal. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca fall/år (80% utlandssmittade). Utbrott Oftast infekterad person som lagar mat åt andra. 1994, 20 utbrott i Sverige, importerad isbergssallad. 2008, 17 personer knutna till en förskola. 2008, 140 fall Stockholm, lunchrestaurang rårivna morötter? 2009, 50 fall, sockerärtor från Kenya.

27 Tyfoidfeber Agens Bakterie Salmonella Typhi Spridning Kan föröka sig i livsmedel. Bakterier utsöndras med avföring och i viss mån urin. Spridning sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen, även mellan människor. Fåtal bakterier (ca 100 st) ger infektion. Inkubationstid, dygn, ibland upp till fyra veckor eller längre. Symtom Bakterier i blodet (blodförgiftning). Feber, huvudvärk, hosta, muskelvärk, röda utslag på bålen, förstoppning/diarré, buksmärtor, allmänpåverkan. Hög dödlighet utan behandling. Diagnostik och behandling Bakteriepåvisning i blod, sedan i urin/avföring. Antibiotika-behandling.

28 Tyfoidfeber Förebyggande åtgärder God hygien, strikta livsmedelshygieniska rutiner. Vaccin finns (utlandsresenärer). Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 20 fall/år (flertalet utlandssmittade). Utbrott Bärarskap kan kvarstå i 20-tals år. Ung man sjuk, 1980-tal. Visat sig senare att en kvinna som smittats på 1920-talet lagat mat åt honom. Typhoid Mary, kokerska i USA, flera tillfällen spridit till familjer och gäster hon lagat mat till.

29 Vibrioinfektioner Agens Bakterier Vibrio parahemolyticus (Vp), Vibrio vulnificus (Vv), Badsårsfeber (Bf) Spridning Vp: Salta varma vatten. Rå fisk. Diarré. Vu: Tillhör samma släkte som kolerabakterien. Varma kustvatten. Skaldjur och ostron. Infektioner i sår eller föda. Antibiotika-behandling. Bf: Bräckt vatten, varma somrar. Infektion in i kroppen via större sår. Antibiotikabehandling (1 fall, badtunna), 2005 (3 fall), 2006 (8 fall, 3 avlidna). Diagnostik och behandling Vp: Bakteriepåvisning i avföring eller i livsmedlet. Vv: Bakterieodling av blod/sårsekret. Bf: Bakterieodling av sårsekret. Åtgärder Smittskyddsanmälas (Vp, Vv, Bf). Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas (Vp, Vv).

30 Yersinia-infektion Agens Bakterier Spridning Kan överföras mellan människa och djur, zoonos (svin, hundar, fåglar). Svin antas vara en viktig reservoar. Kan föröka sig i livsmedel, även vid låga temperaturer (4 C). Bakterier utsöndras med avföring. Spridning sker troligen via förorenat vatten, via infekterade födoämnen. Inkubationstid, 3-7 dygn. Bärarskap kan förekomma i flera månader. Symtom Diarré, kräkningar, buksmärtor, feber, huvudvärk, hudutslag och ledinflammation. Diagnostik och behandling Avföring: Bakteriepåvisning via odling (resultat några dagar). Blod: Antikroppspåvisning (resultat samma dag). Antibiotika-behandling vid svår sjukdom.

31 Yersinia-infektion Förebyggande åtgärder God livsmedelshygien. Upphettning av livsmedel. Åtgärder Smittskyddsanmälas. Vid misstanke om inhemsk vatten- eller livsmedelsburen smitta skall MHK i kommunen kontaktas. Statistik Ca 600 fall/år (flertalet utlandssmittade).

32 Smittskyddsenheten Tack

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC

Läs mer

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt

Läs mer

Smittspårningskurs 2015

Smittspårningskurs 2015 Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Vad kan finnas under ytan?

Vad kan finnas under ytan? Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter

Läs mer

Ny faecesdiagnostik med PCR

Ny faecesdiagnostik med PCR Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad

Läs mer

Legionella - smittspårning

Legionella - smittspårning Legionella - smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Legionella Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårningsutbildning 2016 Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2012

Hygienombudsträff HT- 2012 Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.

Läs mer

Lyft på luren. Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen

Lyft på luren. Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen Lyft på luren Vissa diagnoser kräver lite extra Ring gärna oss redan vid misstanke!..eller om ni vill ha hjälp och stöd i smittspårningen Hepatit A Fekal-oral smitta person-person eller via mat/vatten

Läs mer

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal

Läs mer

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj

Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm.  16 maj Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Smittspårning mag-tarm sjukdomar Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Madeleine Kais Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm

Madeleine Kais  Legionella. Madeleine Kais, Smittskydd Stockholm Legionella, Smittskydd Stockholm Legionella pneumophila den som älskar lungor Philadelphia juli 1976 bodde krigsveteraner sk. Legionärer på hotell 221 insjuknade i lunginflammation 34 döda Januari 1977

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012

HÄLSOSAMTALET. Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 HÄLSOSAMTALET Anders Nystedt Smittskydd, Infektion 16 januari 2012 Hepatit B Hepatit C HIV Amöbiasis Giardiasis Gulsot typ B (Hepatit B) Gulsot typ B (Hepatit B) Hepatit; Hepar = levern, -it = inflammation

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning

Akut och kronisk diarré orsaker och utredning Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Norovirus på restaurang 2016

Norovirus på restaurang 2016 Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

Smittspårningsutbildning 2011

Smittspårningsutbildning 2011 Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga

Läs mer

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer

Hepatiter och blodsmitta

Hepatiter och blodsmitta Hepatiter och blodsmitta Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter A-E Smittar via infekterat livsmedel (inkl. dricksvatten) Hepatit A Hepatit E Smittar via blod, sexuella kontakter eller mor-barnsmitta

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga

Läs mer

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Introduktion och Hur smittar det?

Introduktion och Hur smittar det? Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Epidemiologisk årsrapport 2015

Epidemiologisk årsrapport 2015 SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober 2014. Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet. EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR Direktoratet för folkhälsa Enheten för hälsorisker Hälsosäkerhetskommitténs sekretariat Ebolafeber information till resenärer

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr:

Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN. Dnr: Kontroll av hantering av nötkött som serveras rått eller semitillagat Rapport från kontroller MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2016-917 Innehåll 2 Sammanfattning Under de senaste åren har det blivit populärt att

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på? Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade

Läs mer

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Livsmedelshygien Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska, Varför är livsmedelshygien viktig? Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar ca 500 000 fall/år i Sverige Dödsfall kan inträffa hos små barn äldre personer

Läs mer

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga

Läs mer

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och

Läs mer

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Årsstatistik för 2013

Årsstatistik för 2013 Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Hygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor

Hygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Trädgårdsingenjörsprogrammet 15 hp Hygienstatus i ytvattenkällor vid bevattning av frilandsgrödor Assessment of the hygienic status of surface water used for irrigation

Läs mer

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011 Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidium ett s.k. urdjur, intracellulär intestinal protozo,

Läs mer

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling

Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner

Läs mer

PM Medicinskt. Gastroenterit

PM Medicinskt. Gastroenterit Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen

Läs mer

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008 Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning

Läs mer

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? (max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem

Läs mer

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm

Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag. Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska

Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag. Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag Camilla Artinger Hygien- och smittskyddsjuksköterska Bakgrund Ökad antibiotikaresistens i Sverige Lokala dokument revideras sällan Smittvägarna är oklara

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro

Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Bakterier, virus, mögel och parasiter

Bakterier, virus, mögel och parasiter Bakterier, virus, mögel och parasiter Bacillus cereus I jord och jorddamm. Bakterien finns i form av s.k. sporer överallt i vår omgivning inklusive på de råvaror som vi använder vid matlagningen. Det gäller

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander

Läs mer

Central smittspårning

Central smittspårning Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken

Läs mer

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret: Årgång 9, nummer 1 2015-02-23 Ny medarbetare Jag heter Susanna Gustafsson och började på Smittskyddet 1 januari i år. Om jag ska göra en kort presentation av mig själv, så är jag uppvuxen i Stockholm,

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer