Mässling Riktlinje för handläggning och smittspårning vid misstänkta och verifierade utbrott

Transkript

1 Sida 1(9) Mässling Riktlinje för handläggning ch smittspårning vid misstänkta Smitta ch smittöverföring Mässling är en virussjukdm ch en av de mest smittsamma infektinssjukdmarna i världen. Sjukdmen drabbar bara människr ch förekmmer inte hs djur. Smittan är luftburen med små drppar sm inandas eller når in via ögat. Mässlingvirus inaktiveras snabbt utanför krppen ch överlevnadstid i luft eller på ytr är högst två timmar. Inkubatinstiden är ftast dagar från smitttillfälle till feber, men kan variera från 7 till cirka 18 dagar. Om immunglbulinprfylax givits för att mildra sjukdmen kan inkubatinstiden förlängas någt dygn. Smittsamheten är högst tidigt i sjukdmsförlppet. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till ch med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Smittsamhet efter expsitin av mässlingsvirus kan ske från dag 5 efter smitttillfället, således redan före symtmdebut. Smittspridning i ett samhälle kan endast förhindras genm effektiva vaccinatinsprgram. I ett samhälle där andelen mässlingsvaccinerade eller andelen persner med immunitet efter tidigare genmgången infektin är alltför låg för att uppnå flckimmunitet ökar risken för smittspridning. Symptm Prdrmalfasen varar 2-4 dygn där mest framträdande symtm är hög feber ch debut av skrällande hsta ch knjunktivit. Kplikska fläckar är saltkrns-liknande vita utslag på kindslemhinnan sm uppträder 1-2 dygn före hudutslagen ch kvarstår ytterligare 1-2 dygn därefter. Kplikska fläckar anges vara patgnmnt för mässlingen. Hudutslagen uppträder efter 2-4 dygns feber ch är utbredda ch knfluerande. De visar sig fta först i hårfästet ch ansiktet. Inm 2-3 dygn har de makulpapulösa utslagen spridit sig till händer ch fötter. Utslagen finns kvar under cirka 5-6 dagar. När de försvinner börjar huden på händer ch fötter att fjälla. Andra vanliga symptm är huvudvärk, ljuskänslighet, diarré, illamående ch ibland generaliserad lymfkörtelförstring. Kmplikatiner Cirka 30 % av persner med mässling drabbas av en eller flera kmplikatiner. Vanliga kmplikatiner är diarré ch bakterielle sekundärinfektiner, såsm pneumni ch tit. Dessa kmplikatiner ses vanligast hs barn yngre än 5 år eller vuxna > 20 års ålder. Den allvarligaste kmplikatinen är encefalit sm finns beskrivet hs 0,1 %. 1

2 Sida 2(9) Patientkategrier sm kan vara mttagliga för mässlingvirus Spädbarn sm expneras för mässlingvirus ch sm inte har kvarstående skydd av maternella antikrppar 1 ch inte heller hunnit vaccineras. Rutinmässig vaccinatin av barn sker vanligen vid 18 månader ch en andra ds vid 6 8 års ålder. Inför utlandsresr ges vanligen en extra vaccinatin till barn 9-12 månader, vilket dck inte ersätter rdinarie vaccinatin (ff-label-vaccinatin från 6 månaders ålder är möjlig). Nyfödda barn förlösta i vecka har varierande immunitet berende på graviditetslängd ch mderns antikrppsnivå. Prematura barn födda tidigare än vecka 30 bedöms sm icke-immuna avsett mderns antikrppsstatus. De sm endast erhållit en vaccinatinsds har skydd av denna. För fullgtt skydd rekmmenderas två dser mässlingvaccin. Barn ch ungdmar sm fått första men inte andra dsen enligt barnvaccinatinsprgrammet kan sakna fullgtt skydd. Persner födda under 1970-talet har ftast fått 1 ds mässlingvaccin (MPR). En del har fått två dser (vaccinatin påbörjades under 1970-talet med varierande genmslag). De sm enbart fått 1 ds vaccin är inte säkert immuna. Ovaccinerade persner sm inte genmgått mässlingsinfektin: Medelålders ch äldre (de flesta har dck haft mässling). Ovaccinerade p.g.a. idelgiska skäl, migratin eller immunsuppressin. Immunitetsläget mt mässling i Sverige för persner i lika åldersgrupper: Före * Fr..m De flesta födda före 1960 är immuna mt mässling p.g.a. genmgången infektin. Persner födda har en varierande immunitet, flera är icke-immuna. Vaccinatin med en ds mässlingvaccin påbörjades under 1970-talet, men med varierande genmslag. *Vaccinatinerna infördes gradvis under de första åren. År 1982 infördes MPRvaccinatin i två dser, vid 18 månaders ch 12 års ålder. År 2006 tidigarelades andra dsen till 6 8 års ålder. Serlgisk prvtagning för att se m man redan är immun görs bara av särskilda skäl. Det berör främst de sm vårdar patienter, för vilka det kan krävas en säkerställd immunitet, dvs. att IgGantikrppar påvisats. 1 Hur länge de maternella antikrpparna kvarstår berr på hur höga kncentratiner mdern har, vilket i sin tur berr på m hn haft mässling eller är vaccinerad. Oftast kvarstår mödraantikrppar till 3 6 månaders ålder. Vid säkerhet angående mderns immunitet kan fryst serumprv från graviditeten efteranalyseras avseende mässlingsantikrppar. 2

3 Sida 3(9) Riskgrupper för allvarlig sjukdm gravida barn under 12 månaders ålder undernärda persner med grav immunbrist, pga. sjukdm eller behandling. Kliniska kriterier för misstänkt diagns feber ch makulpapulärt utslag ch hsta ch/eller snuva ch/eller knjunktivit. Akut handläggning vid misstänkt eller verifierad mässling Patienten med misstänkt eller knstaterad mässling 1. Islering av patienten. Vid misstanke på mässling är det viktigt att patienten inte uppehåller sig i väntrum utan direkt hänvisas till isleringsenhet för luftburen smitta, där vidare undersökning ch mhändertagande sker. Patient ska vårdas på isleringsenhet för luftburen smitta (infektinsklinik) m sjukhusvård är befgad, alternativt vistas i hemmet. 2. Påvisning av virus-rna med PCR från nasfarynxsekret, urin ch bld. (Västernrrland skickar prvet till Karlinska universitetslabratriet). Begär akutsvar! För de första fallen, subtypning av virus (vid FHM) av epidemilgiska skäl. 3. Serumprv för analys av IgM- ch IgG-antikrppar mt mässling (Västernrrland skickar prvet till Karlinska universitetslabratriet). 4. Vid stark misstanke m/bekräftad mässling tar behandlande läkare mgående kntakt med infektinsbakjur. Kntrstid kntaktas även Smittskyddsläkaren. Vid expsitin inm sjukvården kntaktas ckså Vårdhygien snarast möjligt på kntrstid. Åtgärder vid expnerade kntakter Bedöm graden av expsitin. Man bedöms ha utsatts för smittrisk m: a. man har vistats i samma rum sm den sjuke/smittsamma patienten även m det bara varit under några minuter. b. man har varit i ett rum upp till 2 timmar efter att den smittsamma persnen befunnit sig i rummet. Vid utmhuskntakt är smittrisken ftast ytterst liten. Är persnen sm expnerats immun dvs. är vaccinerad med två dser vaccin eller har haft mässling? Se Bilaga 1, förenklat flödesschema. Immunitetskntrll är inte meningsfullt pga. av långa transprttider (Västernrrland skickar prvet till Karlinska universitetslabratriet). Expnerade persner ska infrmeras m inkubatinstid ch symtm vid mässling. Infrmatinen ska även innehålla vem sm ska kntaktas vid symtm (vanligen sjukvårdsrådgivning via 1177) ch att patienten inte ska söka allmän akutmttagning så att ytterligare persner riskerar att smittas, se bilaga 3, Förslag till infrmatinsbrev. För expnerade persner med debut av symtm inm inkubatinstiden där mässling inte kan uteslutas ska transprt till infektinsklinik (eller annan enhet med tillgång till rum avsett för patient med luftburen smitta) ske i egen regi eller ambulans. Man ska inte använda allmänna transprtmedel. 3

4 Sida 4(9) Mttagande vårdenhet bör infrmeras m att ptentiellt smittsam persn kmmer så att patienten kan tas direkt in på rum avsett för patient med luftburen smitta. Dessa finns att tillgå på respektive akutmttagning i länet samt infektinskliniken vid Sundsvalls sjukhus. Vaccin, immunglbulin Vid mässlingvaccinatin används ett kmbinatinsvaccin för mässling, påssjuka ch rödahund (MPR). Vaccinet Pririx (M-M-RVAXPRO, kan ckså användas) är det vaccin sm för närvarande är upphandlat i Regin Västernrrland. Vaccinet ges sm injektin 0,5 ml subkutant, men kan ckså ges intramuskulärt i deltidreginen (m inga kntraindikatiner mt mässlingvaccin finns). Samma ds ges till vuxen sm till barn. För mer infrmatin, se FASS.se Vid pstexpsitinsprfylax används plyvalent humant immunglbulin ( mg/ml), t.ex. inj. Beriglbin (2 ml färdigberedda sprutr) eller Gammanrm (10 ch 20 ml ampuller). Mässlingprfylaxds= 0,25 ml/kg krppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml ch till immunsupprimerade individer 0,5 ml/kg intramuskulärt, maxds 15 ml. För mer infrmatin, se FASS.se Tillgång till vaccin ch immunglbulin Vid fall av mässling med förmdad smittspridning bör en mgående inventering ske, av tillgång på mässlingsinnehållande vaccin samt plyvalent immunglbulin med mässlingsantikrppar, i närmrådet ch på reginala lager. Pstexpsitinsprfylax Se tabell i bilaga 2. Ansvarsfördelning Behandlande läkare (den sm har tagit prvet sm bekräftar diagnsen) är frmellt ansvarig (enligt SML 2004:168) för smittspårningen. Eftersm många mässlingspatienter kan ha varit på flera vårdenheter innan diagnsen ställs, delegeras ansvaret för smittspårningen ut till alla enheter där andra patienter eller medföljande kan ha expnerats för smitta. Regin Västernrrland krdinerar i förekmmande fall de lika aktiviteterna. Handläggning av mässlingsexpsitin i samhället Smittspårning vid mässling sm upptäcks utanför sjukvården upprättar, i samråd med behandlande läkare, lista på expnerade persner i: a. hemmet b. arbetsplatsen c. förskla eller skla d. eventuella fritidsaktiviteter Om mässlingssmitta inträffar på allmän plats (allmänna kmmunikatiner, matvaruaffärer sv.) utförs inte smittspårning. För smittspårning på internatinellt flyg, se särskilt avsnitt nedan. 4

5 Sida 5(9), i samråd med behandlande läkare, ansvarar för att expnerade persner snarast infrmeras ch att vaccinatin eller immunglbulin kan ges där indikatin finns. Vid mässlingsexpsitin utan anknytning till sjukvård eller förskla blir pstexpsitinsprfylax med immunglbulin ytterst sällan aktuellt till icke-immuna individer över två års ålder med nrmalt immunstatus. Den viktigaste mässlingspreventiva smittskyddsåtgärden för dessa är kntinuerligt gd följsamhet till natinella vaccinatinsprgram. Vårdhygien, i samråd med smittskyddsenheten, överväger ytterligare infrmatinsbehv för att infrmera m ch förhindra smitta (akut meddelande till akutmttagningar, primärvårdsmttagningar ch barnmttagningar). ansvarar för att sjukvårdsrådgivningen 1177 infrmeras m den aktuella mässlingssmittan. Särskilda aspekter efter mässlingsexpsitin inm förskla ch skla Samråd med BVC ch elevhälsa. Infrmatin till vårdnadshavare m symtm ch kntakt vid behv av sjukvård. Överväga att erbjuda vaccinatin till vaccinerade ch tillräckligt vaccinerade. Överväga avstängning av expnerade icke-immuna från dag 5 till ch med dag 18 efter smitta. Handläggning ch smittspårning vid mässlingsexpsitin på flyg Smittspårning av flygpassagerare ch flygpersnal kan starkt rekmmenderas m pstexpsitinsprfylax kan skydda mttagliga individer ch minska risken för ytterligare spridning. Publicerade analyser av smittspårning efter mässlingssmitta i flygplan visar att smittspridningen är str ch att samband med flygresans längd saknas. Smittspårningen bör mfatta alla sm befunnit sig i planet eftersm sekundärfall kan uppträda på betydande avstånd från indexfallet. Vid tidsbrist rekmmenderas att smittspårningen påbörjas med de individer sm satt på samma rad sm index, därefter utvidgas med radavstånd från index sittplats. Smittspårning inriktas i första hand på barn under två års ålder, eftersm de mest sannlikt är vaccinerade ch har en större risk för kmplicerande infektin. Fkus bör även läggas på gravida ch immunsupprimerade. Vid smittspårning av mässling på internatinellt flyg tas mgående kntakt med tjänsteman i beredskap (TiB) på Flkhälsmyndigheten. Tidsfaktrn är avgörande ch smittspårningen bör initieras mgående. 5

6 Sida 6(9) Smittsam persn sm upptäcks inm vårdenhet (vårdavdelning eller väntrum) Vårdenhetens ansvar Infrmerar Vårdhygien. Vårdhygien är tillgängliga vardagar under kntrstid, m händelsen inträffar under jurtid infrmeras Vårdhygien nästpåföljande vardag. Jurtid infrmeras infektinsbakjuren. Behandlande läkare kntaktar mgående infektinsklinikens bakjur för överflyttning av smittsam patient. Enhetschef utreder smittsam persns flöde inm sjukvården under den smittsamma periden, d.v.s. vilka enheter persnen besökt under denna tid. Dessa uppgifter vidarebefrdras till Vårdhygien. Enhetschef listar expnerade medpatienter, besökande ch persnal på den aktuella vårdenheten. Eventuella pstexpsitinsåtgärder kring dessa individer sker i samråd med infektinsbakjur ch Vårdhygien. Vårdhygien Krdinerar smittspårningsarbetet inm sjukvården. Kntaktar enhetschef eller bakjur på de avdelningar sm invlverats i patientens flöde (enligt van). Samrdnar så att persnal, patienter ch besökande på vårdenheten vid det aktuella expneringstillfället erhåller adekvat prfylax med vaccin alternativt immunglbulin. Kntaktar mgående för att krdinera smittskyddsaktiviteterna. Infektinsklinik Infektinskliniken gör medicinska bedömningar m behv av prfylax mt mässling (vaccin eller immunglbulin) hs expnerade individer. Jurtid innefattas även expnerad persnal. Kntaktar för att samrdna smittskyddsaktiviteterna. Företagshälsvård Handlägger expnerad persnal under kntrstid, innefattande bedömning av behv av prfylax mt mässling (vaccin eller immunglbulin) ch administratin av prfylax. Jurtid handläggs persnal av infektinskliniken. Förlagrna till detta dkument har utarbetats av - Västra Götalandsreginen Stckhlms län, Regin Uppsala samt Regin Jämtland Härjedalen. 6

7 Sida 7(9) Bilaga 1 Förenklat flödesschema för översyn av mässlingskydd 7

8 Sida 8(9) Bilaga 2 Pstexpsitinsprfylax För icke immuna persner. Vid pstexpsitinsprfylax används plyvalent humant immunglbulin ( mg/ml), t.ex. inj. Beriglbin (2 ml färdigberedda sprutr) eller Gammanrm (10 ch 20 ml ampuller). Mässlingprfylaxds = 0,25 ml/kg krppsvikt intramuskulärt, maximalt 15 ml ch till immunsupprimerade individer 0,5 ml/kg intramuskulärt, maxds 15 ml. För mer infrmatin se, FASS.se Spädbarn yngre än 6 månader Spädbarn mellan 6 9 månaders ålder Om mdern är immun ingen prfylax, dvs. m mdern haft mässling eller är vaccinerad med 2 dser mässlingvaccin. Smitta inm 6 dygn efter expsitin: Plyvalent humant immunglbulin. Om mdern är icke-immun ges - till ch med 6 dygn efter expsitin - prfylax med Plyvalent humant immunglbulin, dvs. m mdern inte haft mässling ch inte är vaccinerad eller är vaccinerad med endast 1 ds mässlingvaccin. Spädbarn mellan 9 12 månaders ålder Smitta inm 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Ny ds vaccin måste sedan ges vid 18 månaders ålder enligt rutin på BVC. Smitta inm 72 timmar: Mässlingsinnehållande vaccin. Vaccin behöver då inte ges vid 18 månaders ålder enligt rutin på BVC. Smitta till ch med 6 dygn efter expsitin: Endast sernegativa kvinnr* erbjuds Plyvalent humant immunglbulin. Smitta mer än 72 timmar sedan, till ch med 6 dygn efter expsitin: Plyvalent humant immunglbulin. Barn äldre än 12 månaders ålder Smitta mer än 72 timmar sedan, till ch med 6 dygn efter expsitin: Plyvalent humant immunglbulin. Gravida Nyförlöst kvinna kan med fördel vaccineras med MPR-vaccin. Amning är tillåten. *Sernegativitet är ftast, men inte alltid, synnymt med avsaknad av vaccinatins- eller mässlingsanamnes. Om möjligt bör mässlingsantikrppar bestämmas före administratin av immunglbulin (fryst graviditetsprv kan användas), men detta gäller endast m immunitetsbedömningen inte innebär avsevärd fördröjning av prfylax. Läs vidare på INFPREG: Infrmatin måste ges, att en gravid kvinna sm erhållit Plyvalent humant immunglbulin trts detta kan insjukna senare i mässling. Detta är viktigt att beakta m kvinnan förlöses under inkubatinsfasen. Isleringsrutiner ska följas vid förlssning under denna perid. Immunsupprimerad persn eller andra kntraindikatiner för mässlingsinnehållande vaccin Persn sm erhållit en ds vaccin mt mässling Plyvalent humant immunglbulin Bsterds med mässlingvaccin ges även m det gått mer än 72 tim. sedan expsitinstillfället. Detta gäller m det gått längre tid än en månad sedan föregående vaccinds. 8

9 Sida 9(9) Bilaga 3 Förslag till infrmatinsbrev Expnerad kntakt Bästa patient, När du var på fanns en patient i väntrummet sm visade sig ha mässling. Det finns därför risk för att du kan ha utsatts för smitta. Om du hade någn med dig vid besöket gäller samma infrmatin för den persnen. Om man redan har haft mässling eller fått 2 dser vaccin är man skyddad. Mässling är en virussjukdm sm är smittsam via luften. Inkubatinstiden (tid från smitta till symptm) är vanligtvis dagar (kan vara 7 18). De flesta i Sverige är immuna (skyddade) mt mässling för att de har haft infektinen eller fått vaccin. De sm är födda 1981 eller senare har erbjudits vaccinatin i barn-/sklvaccinatinsprgrammet. Två dser ger fullt skydd. Barn sm är 18 månader-5 år ch sm har fått ds 1 räknas ckså sm skyddade, men bör förstås ta ds nr 2 sm planerat. De flesta sm är födda före 1960 är ftast immuna. De sm är födda kan ha haft mässling eller fått vaccindser i samband med t.ex. resa men många i den åldersgruppen är inte säkert skyddade. Mässling börjar med hsta, feber ch ögnbesvär. Först efter 3 4 dagar får man utslag (röda prickar) i ansikte ch på krppen. Man är smittsam ca 4 dagar före ch 4 dagar efter att man fått utslaget. Om du skulle få symtm sm vid misstänkt mässling så ska du kntakta Sjukvårdsrådgivningen Hänvisa då till detta brev ch visa sedan detta vid eventuell kntakt med sjukvårdspersnal.* Om du skulle få dessa symtm är det viktigt att du INTE direkt söker vårdcentral-/husläkare/sjukhus utan att du först tar telefnkntakt ch berättar att du kan ha blivit smittad med mässling. Om du efter telefnkntakt behöver uppsöka sjukvård så ska du undvika vanliga väntrum ch kmmunala färdmedel. Mer infrmatin finns på 1177/Vårdguiden. Du är välkmmen att kntakta ss m du har några frågr. *Till läkare: m en patient söker med detta brev var vänlig kntakta en av nedanstående persner eller smittskyddsläkaren. Med vänlig hälsning Namn: Vårdenhet: Telefn: I samarbete med Regin Västernrrland. 9