Ingå kommun Verksamhetsplanen för förskoleklubb samt morgon- och eftermiddagsverksamhet våren 2018
|
|
- Leif Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ingå kmmun Verksamhetsplanen för förskleklubb samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhet våren
2 1. Ordnandet av förskleklubb samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhet Verksamhetsidé 1.2. Verksamhetens uppgift ch riktlinjer sm styr verksamheten 1.3. Värdegrund 2. Samarbete Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete 2.2 Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande utbildning 2.3 Samarbetet med elevvården 3. Riktlinjer sm styr verksamheten Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen 3.2 Stödjandet av den etiska utvecklingen 3.3 Barnets delaktighet 3.4 Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet samt scial bekräftelse 3.5 Naturens ch miljöns rll inm verksamheten 3.6 Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt 3.7 Kulturell mångfald sm rikedm 3.8 KiVa Skla 3.9 Sklan i rörelse 4. Barn i behv av stöd Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm stödfrm 4.2 Samarbetet i verksamhetens början 5. Planering Verksamhetsplatsernas läsårsplaner 5.2 Årsplanen för verksamhetens innehåll 5.3 Dagsprgram 5.4 Tid reserverad för planering ch infrmatin 6. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek 6.2 Ansökan till verksamheten 6.3 Verksamhetsavgifter 6.4 Efterskänkning eller nedsättning av avgift 6.5 Ändring i deltagande ch uppsägning 6.6 Resr ch transprter 6.7 Säkerhet 6.8 Försäkringar 6.9 Mellanmål 1
3 7. Årsklcka för anrdnandet av verksamheten våren Persnalen Behörighet 8.2 Kntrll av ledarnas brttsliga bakgrund 8.3 Sekretess kring ärenden sm berör barn 9. Uppföljning ch utvärdering Ordnandet av förskleklubb samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhet Enligt lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 1 kap. 8 a avses med mrgnch eftermiddagsverksamhet ledd verksamhet för elever sm en kmmun ansvarar för i sin helhet. Enligt lagen m grundläggande utbildning bestämmer Utbildningsstyrelsen m mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål ch centrala innehåll genm att fastställa grunder enligt 48a i lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning (1136/2003) 2 för verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska rdnas enligt dessa grunder började Ingå kmmun erbjuda småbarnspedaggikens kmpletterande dagvård sm förskleklubb. Förskleklubben rdnas på sklan bredvid mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamhetsplanen angår även förskleklubben. Undantaget är kapitel m avgifter. Kmmunen kan själv bestämma m avgifter för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm vissa ramar. Däremt styrs förskleklubbens avgifter delvis av lagen m klientavgifter inm småbarnspedaggiken. För läsbarhetens skull benämns både förskleklubb ch mrgn- ch eftermiddagsverksamhet i denna verksamhetsplan mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Termerna i den här verksamhetsplanen definieras på följande sätt: med verksamhetsanrdnare avses kmmun, med serviceprducent privat eller ffentlig serviceprducent ch med verksamhetsplats stället där förskleklubben samt mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i praktiken rdnas. 1 Lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 48 a, b, c, d, e, f (Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 1136/2013) 2 Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 48 a 3. mm. 2
4 1.1 Verksamhetsidé Planen för verksamhet har utarbetats till stöd för verksamheten före ch efter skldagen. utbildning. Målet är att främja enhetlig ch kvalitativ verksamhet i verksamhetsplatserna i Ingå. I verksamhetsplanen definieras de verksamhetsprinciper enligt vilka verksamheten rdnas av serviceprducenter ch i kmmunens egen regi. Kmmunen ansvarar för verksamheten sm helhet. Enligt förvaltningsstadgan gdkänner bildnings- ch välfärdsnämnden verksamhetsplanen för sklelevernas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch beslutar m verksamhetens antagnings- ch betalningsgrunder. För verksamheten ansvarar bildningschefen. Sklrnas rektrer fungerar sm närmaste förmän för persnalen i Ingå kmmuns egna verksamhetspunkter. Verksamhetsplanen fungerar sm ett arbetsredskap för rektrerna, ledarna ch serviceprducenterna. Verksamhetsplanen erbjuder vårdnadshavarna ch andra intresserade infrmatin m hur mrgn- ch eftermiddagsverksamheten rdnas i Ingå. Denna verksamhetsplan gäller Verksamhetsplanen uppdateras läsårsvis ch gdkänns av bildnings- ch välfärdsnämnden. Barnens ch vårdnadshavarnas önskemål ch behv beaktas i planeringen av verksamheten. 1.2 Verksamhetens uppgift ch riktlinjerna sm styr verksamheten Med mrgn- ch eftermiddagsverksamheten strävar man efter att minska den tid sm barnen tillbringar ensamma utan en vuxens trygga närvar ch handledning före ch efter skldagen. Då det gäller de praktiska lösningarna i verksamheten, verksamhetsmdellerna ch verksamhetsmiljön ska de stödja de mål sm uppställts för verksamheten. Miljön ska vara trygg ch barnen får inte utsättas för mbbning, trakasseri eller våld. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens självförtrende ch utvecklingen av mångsidig kmpetens i växelverkan. Den ska ckså stödja ch uppmuntra barnen att hitta de egna styrkrna ch utveckla sitt kunnande. Verksamheten ska lära barnen att ta vara på sig själva ch ge dem möjligheter att förverkliga sig kreativt. En välrdnad ch högklassig mrgn- ch eftermiddagsverksamhet beaktar barnens behv ch förutsättningar ch handleder barnen så småningm till en aktiv, sund ch hållbar livsstil ch till att leva i en allt mer internatinaliserad ch teknlgiserad värld. Då man planerar verksamheten ska man beakta såväl individuella sm kllektiva aspekter. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är gruppverksamhet, där gruppens regler ch värderingar frmar barnens sciala utveckling. Målet är att erbjuda barnen en mångsidig ch stimulerande verksamhet sm mtsvarar deras behv ch samtidigt ge dem möjlighet att vila ch vara för sig själva. Händelser under skldagen ch barnens egna upplevelser ska i mån av möjlighet beaktas i verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska bygga vidare på den fstrande uppgiften inm småbarnspedaggiken, förskleundervisningen samt den grundläggande 3
5 utbildningen. Verksamheten har en speciell karaktär, eftersm den grundar sig på frivillighet ch sker under barnens fritid. Barnens helhetsmässiga välbefinnande främjas bäst när naturliga uppväxtmiljöer kmbineras med pedaggiskt kunnande. Målet är en öppen, uppmuntrande ch lugn atmsfär. Barnens självständighet ökar i takt med att de växer, men de behöver frtsättningsvis trygghet, närvar ch handledning av en vuxen. Det ska finnas tillräckligt många behöriga, kunniga ch prfessinella ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten ska planeras ch genmförs genm yrkesövergripande samarbete mellan lika aktörer ch med familjerna. Syftet med samarbetet är att få ökad kännedm m barnen ch lättare kunna identifiera deras behv, samt att förbättra kvaliteten i verksamheten. Långvariga arbetsförhållanden främjar bestående relatiner, sm i sin tur ökar barnens känsla av trygghet ch ledarens möjligheter att stödja barnens utveckling. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ingår i kmmunens välfärdsplan för barn ch unga 3. När verksamheten rdnas ska man beakta behven hs lika språkgruppen 4 samt behven av barn i lika åldrar. Även behven hs barn från lika kulturgrupper ch de lkala särdragen ska beaktas så bra sm möjligt. 3 Barnskyddslagen (417/2007) 12 4 Lag m grundläggande utbildning 48 b 3mm. (1136/2003) 4
6 1.3 Värdegrunden Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder förskleundervisningens ch den grundläggande utbildningens värden. INGÅ KOMMUNS VÄRDEGRUND I sklrna i Ingå verkar vi för att varje barn ska lära sig acceptera ch respektera sig själv, andra ch sin mgivning. Vi lyfter fram likheter sm en rikedm. Vi är måna m en trygg inlärningsmiljö. Kulturell mångfald är en rikedm Kreativitet Växelverkan Arbete för psitiva förändringar Finländskt kulturarv Egen kulturidentitet Uppväxt till en aktiv aktör Intresse Humanitet, bildning, jämlikhet ch demkrati Uppväxt till mänsklighet Respekt för liv, mänskliga rättigheter ch människvärde Ansvarstagande, självkntrll Förmåga att fatta beslut Främjande av välfärd, demkrati, jämlikhet ch likabehandling Nödvändigheten av en hållbar livsstil Levnadsvanr, kultur sm värnar m naturen Att tillägna sig principen m hållbar utveckling ch att följa den Varje elev är unik ch har rätt till gd undervisning Känsla av delaktighet Att arbeta för gemenskap ch välmående tillsammans Ett samarbete sm baserar sig på sklans ch hemmens gemensamma värderingar Att bygga upp en egen värdegrund Barnet är unikt ch värdefullt precis sm hn/han är. Man lyssnar till barnet, hn/han uppskattas ch man bryr sig m barnets inlärning ch välmående Uppmuntran ch individuellt stöd. 5
7 2. Samarbete 2.1 Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete Utgångspunkten för stödjandet av hemmens arbete är att vårdnadshavarna bär det främsta ansvaret för barnens fstran. Ledarna har ett yrkesmässigt ansvar för barnens fstran i verksamheten. Stödjandet av hemmens ch sklans fstrande arbete förutsätter samarbete sm bygger på ömsesidig respekt ch jämlikhet. Hemmen ska uppmuntras att delta i samarbetet ch vårdnadshavarnas aktiva rll ska främjas. Samarbetet mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch hemmet förutsätter öppen ch förtrlig växelverkan ch infrmatin. För samarbetet ska skapas klara samarbetsmdeller ch -strukturer. Utgångspunkten för det gda samarbetet är: Ömsesidig uppskattning Att lyssna på den andra Respekt Förtrende Dialg 2.2 Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande utbildning Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten fungerar i samarbete med för- ch nybörjarundervisningen för tätt ch sammanhängande samarbete för barnets bästa. Verksamheten byggs upp sm en frtsättning för småbarnspedaggiken samt förundervisningen ch den grundläggande utbildningen så att barnet mges av bekanta vuxna under sin uppväxt. Uppväxten ch inlärningen sker naturligt ch knsekvent mellan lika funktiner ch skapar en grund för livslångt lärande. Det är viktigt att sklans persnal fungerar i naturlig växelverkan under hela skldagen. Genm samarbete skapas strukturer för ett fungerande samarbete för barnets bästa samt för en gemensam verksamhetskultur. Mellan persnalen för småbarnspedaggiken, för- ch nybörjarundervisningen samt mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska rdnas regelbundna övergångsmöten varje vår för att garantera infrmatinsgången mellan de lika funktinerna. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens persnal kan bekanta sig med barnets individuella plan för småbarnsfstran med vårdnadshavarnas tillstånd före barnet går över till förundervisningen ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i anslutning till den. De flesta ledare för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå arbetar heltid även sm elevhandledare. Detta underlättar samarbetet mellan sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, ökar elevkännedmen ch möjliggör att en bekant ch trygg vuxen följer med barnet under hela skldagen. 6
8 Ledarna följer med barnets läxläsning inm eftermiddagsverksamheten ch kntaktar klassläraren ch hemmet m det visar sig att barnet har inlärningssvårigheter. Ledarna infrmerar sklan ch hemmet ckså m andra bservatiner sm möjligen kan påverka barnets uppväxt, utveckling eller inlärning. 2.3 Samarbetet med elevvården Ett viktigt mål för elevvårdsarbete i Ingå kmmun är att förhindra ch tidigt identifiera hinder för inlärning ch andra prblem. Målet är ckså att främja en verksamhetskultur sm innebär mtanke, msrg ch psitiv växelverkan inm sklgemenskapet. Elevvården främjar barns ch ungas inlärning, balanserad uppväxt ch utveckling. Elevvården sker i samarbete med eleven ch hens vårdnadshavare. Elevvården styrs av förtrlighet, respekt för eleven ch vårdnadshavaren, ch stöder deras delaktighet. Barnets bästa går alltid i första hand. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch elevvårdspersnalen stöder barnets samlade välmående ch sklgång. Ledarna deltar i den generellt inriktade elevvårdsgruppens 7
9 möten minst en gång under sklåret ch vid behv i en sakkunniggrupp sm behandlar ett ärende sm gäller en enskild elev eller elevgrupp. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten beaktas ckså sm en del av elevvårdsplanen för barn ch unga sm en åtgärd sm förhindrar prblem ch främjar välmående hs barn ch unga. 3. Riktlinjer sm styr verksamheten 3.1 Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen Ett av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål är att stödja barnens välbefinnande, känslliv ch sciala utveckling. Ledarens närvar ch psitiva inställning har str betydelse för detta. Det är viktigt att varje barn känner sig uppskattat ch accepterat. Barnen behöver ckså känna att de accepteras i kamratkretsen ch tillhör gruppen. Då barnen är tillsammans lär de sig färdigheter sm behövs i scialt samspel, såsm ömsesidighet ch förmåga att lösa knflikter på ett psitivt sätt. Barnen handleds i att identifiera lika känslr ch att behärska sig. 3.2 Stödjandet av den etiska utvecklingen Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens etiska utveckling ch uppfattning m att alla människr är jämlika. Verksamhetens etiska utgångspunkt utgörs av värdegrunden sm definieras i grunderna för lärplanen för försklan ch den grundläggande utbildningen samt uppfstringsprinciper ch -praxis sm överenskmmits med hemmet ch sklan. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten betnas ett barncentrerat förhållningssätt. Varje barn ses sm en värdefull individ. Utifrån sin ålder ch sitt utvecklingsskede bär barnen ansvar för sig själva ch sina handlingar. Barnen behöver de vuxnas handledning för sitt etiska tänkande ch för interaktinsfärdigheter. De vuxnas exempel ch interaktinsrelatinerna inm gruppen är speciellt viktiga för etisk uppfstran ch stödjande av jämställdhet. De etiska frågrna sm möts i vardagen diskuteras med barnen. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder den grundläggande utbildningens mål för uppfstran. Barnen fstras till att bemöta andra med uppskattning samt till att följa gda seder. 3.3 Barnets delaktighet Barnets delaktiget innebär rätt att få infrmatin m planer, beslut, lösningar ch åtgärder med mtiveringar sm gäller en själv, möjlighet att uttala sig m ch påverka dessa frågr. Växelverkan är väsentligt: det är inte möjligt att påverka m man inte får delta i behandlingen av lika ärenden ch får infrmatin m dem. Delaktighet knkretiseras genm verksamhet. Med tanke på barnets frtsatta delaktighet är det viktigt att barnet få se resultat av sitt deltagande. 8
10 Barnen deltar i planeringen av verksamheten på många lika sätt genm att barnen hörs, genm mröstningar ch diskussiner. Barnen får fta föreslå vad sm ska göras ch var. Barnens individuella önskemål såväl sm gruppens önskemål ch behv fås fram på det sättet för att beaktas i verksamheten. Barnen tillfrågas m deras intressen ch deras önskemål förverkligas i mån av möjlighet under nästa månad eller termin. 3.4 Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet ch scial bekräftelse Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är att främja delaktigheten, jämställdheten ch jämlikheten ch att ge scial bekräftelse. Verksamheten utfrmas så att den ökar barnens delaktighet ch upplevelser av att lyckas. Det är viktigt att man lyssnar på barnen ch att de kan delta i planeringen ch genmförandet av verksamheten. Uppmärksamhet ska ägnas åt att barn i behv av särskilt stöd ch barn med annan kulturell bakgrund kan delta i verksamheten. I verksamheten respekteras barnens egna språk- ch kulturbakgrund samt levnadssätt ch värderingar. Samtidigt ser man till att ingen hamnar i en sämre situatin än de andra på grund av till exempel etnisk bakgrund, kön, ålder, religin eller handikapp. När verksamheten planeras ch genmförs ska skillnaderna i pjkars ch flickrs utveckling ch deras lika behv beaktas. 3.5 Naturens ch miljöns rll inm verksamheten Varje verksamhetsställe i Ingå mges av en rik natur. Naturnärheten beaktas vid planeringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten för att njuta av natur ch utevistelse alla årstider berende av väder. I verksamheten vill man utveckla barnens förmåga att fungera ansvarsfullt ch värna m närmiljön ch kulturarvet. 3.6 Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt beaktas vid utvecklandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens verksamhetskultur ch -innehåll. Verksamheten främjar barnets naturkännedm ch fördjupar relatinen mellan barnet ch naturen. Persnalen fungerar sm ett exempel sm styr barnen till att tillägna sig ett miljöansvarigt levnadssätt sm respekterar naturen ch hjälper barnen att förstå de egna levnadsvanrnas betydelse för en själv men ckså för närsamhällen, samhället ch naturen. Uppkmsten av avfall minimeras ch barnen uppmuntras till att återanvända användningsdugligt material. 9
11 3.7 Kulturell mångfald sm rikedm Tvåspråkighet ch kulturell mångfald ses sm en rikedm. Verksamheten stöder utfrmningen av barnens kulturidentitet ch deras intresse för andra kulturer. Bekantskap med många kulturer främjar barnets uppväxt till en aktiv aktör inm sin egen kultur ch gemenskap. Kulturer, kulturskillnader ch -likheter diskuteras öppet. Genm bekantskap med lika kulturer kan verksamheten göras mångsidigare, förståelsen för andra ökas, fördmar minskas ch samvarn berikas. Respekt ch förtrende för andra människr, människgrupper ch flk förstärks i all verksamhet. 3.8 KiVa Skla KiVa Kulu 5 är ett verksamhetsprgram för att förhindra mbbning. Prgrammet har utvecklats sm ett samarbete mellan Turun ylipistn psyklgian ppiaine ch Oppimistutkimuksen keskus. KiVa Skla -prjektet har knstaterats minska mbbning ch öka välmående i sklan. Ingå kmmun har deltagit i KiVa Skla -prjektet sedan hösten Målet är att minska ch förebygga mbbning i sklan ch minimera mbbningens följder. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten samarbetar med hem ch skla för att genmföra KiVaprjektet. 3.9 Sklan i rörelse Ingå kmmun har beviljats statsbidrag för prgrammet Sklan i rörelse för alla sklr. Eftersm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är en viktig del av sklan ch dess verksamhetskultur, är det naturligt att införa Sklan i rörelse -prgrammet ckså i den verksamheten. Barnen ges möjlighet att delta i planeringen av en miljö sm ökar rörelse ch fysisk aktivitet. Möjligheten att påverka ökar barnets vilja att delta ch mtiverar samtidigt barnet till att röra på sig. 4. Barn i behv av stöd Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens helhetsmässiga uppväxt ch utveckling. Också när det är fråga m barn i behv av stöd, är det mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens allmänna mål ch innehåll sm är utgångspunkten för rdnandet ch genmförandet av verksamheten. Barnens ålder, utvecklingsskede ch individuella behv ska beaktas vid planeringen av arbetssätt ch verksamhetsmiljö. Verksamheten ska stödja utvecklingen av självkänsla ch initiativförmåga, den sciala utvecklingen ch utvecklingen mt självständighet enligt
12 barnens egna förutsättningar. Barnen uppmuntras att vara aktiva ch ta initiativ. De ska erbjudas möjligheter till gemensam aktivitet ch upplevelse av att lyckas. Verksamheten kan vi behv vara en del av stödet för inlärning ch sklgång sm eleven ges inm förundervisning ch grundläggande undervisning. Nivåerna på stödet definieras i grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen enligt följande: Allmänt stöd ingår i all fstran, undervisning ch handledning. Det intensifierade stödet är mer mfattande ch långsiktigt än det allmänna stödet. Särskilt stöd ges till elever sm inte med andra stödåtgärder i tillräcklig grad kan uppnå sina mål för växande, utveckling eller lärande. Elever sm fått beslut m särskilt stöd har rätt att söka till mrgn- ch eftermiddagsverksamhet under hela den grundläggande utbildningen. Kmmunen bestämmer verksamhetens mfattning. Om en elev sm får intensifierat stöd eller särskilt stöd deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, är det viktigt att persnalen i verksamheten beaktar barnets behv av stöd. Det är även viktigt att man i sklan ser de möjligheter sm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan erbjuda då det gäller att stöd- ja elevernas sklgång ch lärande. 4.1 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm stödfrm Servicesystemet ch mångprfessinellt samarbete utvecklas kntinuerligt i Ingå kmmun så att de stöder barnet på bästa möjliga sätt. Verksamhet kan rdnas sm stöd för barnets inlärning, enligt barnets intresse 6 eller sm stöd för scial förstärkning 7. Om barnet inte klarar sig ensam hemma p.g.a. individuella utmaningar, sjukdm eller handikapp, kan bildningschefen bevilja plats i verksamheten för elever på åk 3-6 även utan beslut m speciellt stöd. Från avgiften kan sökas befrielse eller rabatt. Avgiftsbefrielse eller rabatt beviljas av bildningschefen. Anhållan kan mtiveras med sklans, elevvårdspersnalens, specialsjukvårdens eller scialmyndigheternas utlåtande berende på stödbehvet. Vårdnadshavaren kntaktar sklan för att få sklans eller elevvårdens utlåtande. Avgiftsbefrielse/rabatt kan beviljas utan beslut m speciellt stöd t.ex. av följande rsaker: Långtidssjukdm sm kräver kntinuerlig vård: astma, diabetes, epilepsi Invandrarbakgrund / stöd för språklig utveckling Stöd för sklgång (t.ex. läxr, möjlighet till stödundervisning) 6 Scialvårdslagen / Scialvårdslagen /
13 Stödbehv p.g.a. plötslig kris Sm stöd för sklgång p.g.a. andra utmaningar eller rsaker sm gäller barnskydd, scialvård, elevvård eller annat med tanke på barnets intresse då barnet inte klarar sig ensam hemma. Ett barn kan ibland plötsligt behöva en trygg plats under uppsikt av en vuxen. En sådan situatin kan uppkmma t.ex. p.g.a. prblem med sklskjuts eller sjukdm. Också rektrn kan bevilja tillfällig avgiftsfri plats i verksamheten. 4.2 Samarbetet i verksamhetens början Vid övergång från förundervisning till skla samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhet eller då barnet redan deltar i verksamheten sm sklelev är det viktigt att få tillräcklig infrmatin m barnen ch deras eventuella utmaningar tillräckligt tidigt för att kunna definiera stödbehvet. Vid ansökan fyller föräldrarna i uppgiften m behvet av särskilt stöd ch ger sitt medgivande till att mrgn- ch eftermiddagsverksamheten får nödvändiga uppgifter av sklan. 5. Planering 5.1 Verksamhetsställens läsårsplaner Serviceprducenten ansvarar för att verksamhetsstället utarbetar en egen låsårsplan. I läsårsplanen beskrivs bl.a: Verksamhetens innehåll ch ett läsårsplan för detta innehåll Daglig tidtabell Verksamhetspunktens ch serviceprducentens kntaktuppgifter samt ledarna under läsåret Verksamhetstider ch avgifter Antalet grupper ch antalet barn per grupp Samarbetspartners Detaljer gällande läxläsning Hur barnen lämnar verksamheten, säkerhet ch försäkringar 5.2 Årsplanen för verksamhetens innehåll Årsplanen för verksamhetens innehåll har utarbetats av verksamhetsledarna hösten Årsplanen fungerar sm en stmme för verksamhetsställenas läsårsplaner. Verksamhetsgrupperna infrmerar hemmen ch sklan m sin verksamhet månatligen. Det slutliga veckprgrammet ch eventuella evenemang framgår av månadsplanen. Sklans verksamhet beaktas i månadsplaneringen. 12
14 Månad Färdigheter ch månatliga teman Rörelse Januari Vinterpyssel Bakning i mån av möjlighet Februari Vändagen Det är rligt med kmpisar -vad allt vi kan göra tillsammans Bakning i mån av möjlighet Mars Bakning i mån av möjlighet Vårpyssel Hej, lärare! -öppna dörrar för alla lärare ch kanske för några andra ckså April Pyssel inför påsk ch första maj Bakning i mån av möjlighet Maj Mrsdag Bakning i mån av möjlighet Våren är en fest -barnens idéer för ch familjerna med i vårfestligheter Juni Förskleklubb på ett ställe Vintersprt Naturutfärd Naturutfärd Vintersprt Naturutfärd Innelekar ch spel Utevistelse Naturutfärd Rörelse ch utelekar Naturutfärd Rörelse ch utelekar 5.3 Dagsprgram Varje verksamhetsställe beslutar själv m sin tidtabell så att verksamheten löper så smidigt sm möjligt ch nödiga flyttningar undviks. Tidballen ger föräldrarna en klar bild av dagen ch gör det lättare att hämta barnet till ch från verksamheten. Förmiddag: Eftermiddag: Lek i verksamhetsutrymmen Frukst i sklans matsal (på plats senast kl...) Utevistelse på sklgården. Skldag Utevistelse på sklgården Mellanmål i sklmatsalen Läxläsning/fri lek/frivillig ledd verksamhet ute/inne Fri lek/ledd verksamhet/utevistelse Eget mellanmål m föräldrarna så önskar Utevistelse på sklgården 5.4 Tid reserverad för planering ch infrmatin För planering ska reserveras tillräckligt med tid med tanke på verksamhetens kvalitet. Ledarna möts minst en gång i månaden för att planera verksamheten i respektive verksamhetsställe. Mötet kan rdnas ckså under skldagen berende på anställningsförhållande. 13
15 För infrmatin ch behandling av uppgifter utses en ansvarsledare ch för detta arbete reserveras planeringstid. Hemmet, sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ska infrmera varandra m viktiga saker m barnets dag. 6. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Kmmunen kan rdna verksamhet själv eller tillsammans med andra kmmuner eller skaffa servicen sm köpservice av någn annan ffentlig eller privat serviceprducent eller genm att bevilja bidrag till en serviceprducent. Kmmunen kan använda dessa rganisatinssätt ckså samtidigt. Offentliga serviceprducenter är kmmuner, samkmmuner samt församlingar ch församlingssamkmmuner. Privata serviceprducenter är t.ex. rganisatiner, föreningar, blag ch andra serviceprducenter. Mellan kmmunen ch serviceprducenten ingås ett avtal. Barnets deltagande i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är frivilligt för vårdnadshavaren. Verksamhet ska erbjudas antingen 570 eller 760 timmar under sklåret för varje barn sm deltar i verksamheten. Familjerna utnyttjar den erbjudna verksamhetstiden enligt sina behv. I Ingå rdnas denna verksamhet endast skldagar, i regel kl Kmmunen kan erbjuda verksamhet ckså på mrgn från kl eller eftermiddagar fram till kl m det finns behv för det. Verksamhet rdnas inte vid sklrnas lvdagar, lördagsskldagar eller sådana vardagar då sklan har en kvällsfest istället för undervisning på dagen. Verksamhet för förundervisningselever rdnas ckså under sklrnas lvtider. 6.1 Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek Ingå kmmun erbjuder mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för eleverna från försklan till årskurs 2, för elever med förlängd lärplikt samt för elever med beslut m särskilt stöd i andra årskurser. Verksamhet kan rdnas ckså för elever i andra årskurser sm stöd för inlärning, med tanke på barnets intresse eller scial förstärkning. Deltagandet är frivilligt för barnet. De lika språkgruppernas behv ska beaktas vid rganiseringen av verksamheten. Antalet ledare/barn är följande: Över 13 barn/2 ledare Över 23 barn/3 ledare Över 36 barn/4 ledare Över 49 barn/5 ledare Persnliga assistenter räknas inte sm ledare. Antalet barn per ledare berr på lkalerna ch lkalernas säkerhet. Därtill ska beaktas hur verksamheten ska fördelas till lika lkaler med tanke på säkerhet ch verksamhetens kvalitet. 14
16 Antalet barn påverkas ckså av: barnens ålder ch utvecklingsnivå beslut m speciellt stöd långtidssjukdm med medicinering behv av stöd i ledig gruppverksamhet, kmmunikatin ch scial växelverkan utmanande beteende. Serviceprducenternas förmän eller rektrer tillsammans med bildningschefen fastställer antalet ledare för respektive verksamhetsställe före en ny verksamhetsperid med beaktande av det sm framförs van. Ledarantalet granskas vid behv enligt respns från ledarna. 6.2 Ansökan till verksamheten Vårdnadshavarna av barn på kmmande förskla ch årskurserna 1 ch 2 infrmeras m verksamheten ch ansökningsförfarandet i januari-februari. Samtidigt infrmeras vårdnadshavarna till barn med beslut m speciellt stöd i åk 3-6. Ansökan till mrgn- ch eftermiddagsverksamhet sker via WILMA. Antagning sker med jämnlika valkriterier. Om antagning beslutar sklans rektr. Plats i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten beviljas för hela läsåret. Familjerna förbinder sig till att betala verksamhetsavgifterna i ch med att de lämnar in ansökan. Beslut ges via WILMA före vårterminens slut. Rektrerna printar ut besluten till serviceprducenterna eller ledarna. 6.3 Verksamhetsavgifter Bildningsnämnden fattade beslut m verksamhetsavgifterna vid sitt möte Vårdnadshavaren ska förbinda sig till ett visst antal timmar ch dagar i samband med anmälningen. Avgiften kan tas ut för varje sådan månad då barnet deltar i verksamheten. Om Verksamhetstid Under 3 timmar/dag Under 4 timmar/dag Över 4 timmar/dag 1-10 dagar/månad Över 10 dagar/månad Enbart mrgnverksamhet/månad 40 verksamheten rdnas högst 10 dagar i månaden, tas endast hälften av avgiften ut. Om barnet på grund av egen sjukdm inte kan delta i verksamheten under en längre tid än 10 dagar under en kalendermånad, tas likaså endast hälften av avgiften ut. Om en frånvar sm berr på egen sjukdm pågår en hel kalendermånad, tas ingen avgift ut. Deltar barnet 15
17 av någn annan rsak inte i verksamheten under en hel kalendermånad, tas i avgift ut hälften av månadsavgiften. För augusti debiteras hälften av avgiften. Dessa avgifter gäller även förskleklubben m inte avgiften enligt lagen m klientavgifter inm småbarnspedaggiken ge rätt till lägre avgifter. 6.4 Efterskänkning eller nedsättning av avgift Om efterskänkning eller nedsättning av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens avgifter enligt prövning beslutar bildningschefen. Beslutet fattas för en viss tid eller högst för ett läsår åt gången. Beslut fattas inte i efterhand. Ansökningsblanketten finns på kmmunens webbsida. Avgifterna kan efterskänkas eller nedsättas, m det finns skäl därtill med beaktande av vårdnadshavarens underhållsskyldighet eller utkmstmöjligheter eller vårdsynpunkter 8. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet kan rdnas ckså sm annan mtsvarande för förverkligandet av specialmsrgerna nödig verksamhet 9 då vårdbehvet klart förandleds av barnets utvecklingsstörning. Avgiftsfriheten baseras då på lagen m klientavgifter inm scial- ch hälsvården 10 enligt vilken specialmsrg sm avses i lagen angående specialmsrger m utvecklingsstörda är avgiftsfri för persner under 16 år. Efterskänkt eller nedsatt avgift kan ckså baseras på barnets intresse eller att mrgnch eftermiddagsverksamhet rdnas sm stöd för sklgång. Sklans, mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens eller elevvårdspersnalens förrdande utlåtanden kan ckså beaktas. Med aktörer sm eventuellt rdnar mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ingås ett avtal sm mtsvarar kmmunens gdkända verksamhets- ch avgiftsprinciper. 6.5 Ändring i deltagande ch uppsägning Tiderna för deltagande ändras via WILMA genm att fylla i ansökningsblanketten på nytt. Platsen ska sägas upp skriftligt ch lämnas till ledaren. Ledaren infrmerar bildningskansliet m uppsägningen. Ändringen eller uppsägningen träder i kraft från början av följande kalendermånad. 6.6 Resr ch transprter Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet rdnas i regel i sklan eller i dess medelbara närhet. Om verksamhetsstället inte finns i sklan ska det dck finnas inm prmenadavstånd. 8 Lag m grundläggande utbildning 48 f 9 Lag angående specialmsrger n utvecklingsstörda 2 10 mm. (519/1977) 10 Lag m klientavgifter inm scial- ch hälsvården 4 2 mm. (734/1992) 16
18 Barnen övergår till eftermiddagsverksamheten genast efter skldagen. Ledaren tar emt barnen efter skldagen m verksamheten rdnas i sklans utrymmen. Om verksamheten inte rdnas i sklans utrymmen ledsagas barnen till verksamhetspunkten antigen av ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten eller sklpersnalen för att garantera barnens säkerhet. Barn i åk 1-2 kan lämna gruppen för att gå till sklklubben eller hem eller bli kvar ch vänta på vårdnadshavaren efter verksamheten. Vårdnadshavaren ska då ge ett skriftligt samtycke till att barnet lämnar verksamheten ensam så att ansvaret övergår till föräldrarna. Barn i förundervisningsålder avhämtas av vårdnadshavaren eller av en persn sm är över 15 år. Vårdnadshavaren för barnet till mrgnverksamheten ch överför ansvaret till ledarna persnligen. Vårdnadshavaren ansvarar för resan till mrgnverksamheten ch hem från eftermiddagsverksamheten. Från hösten 2016 har det varit möjligt att ansöka m senare skjuts kl Skjuts beviljas m det finns plats. Försäkringen gäller under skjutsen. 6.7 Säkerhet Varje verksamhetsställe ska ha en gällande säkerhets- ch räddningsplan. Inm mrgnch eftermiddagsverksamheten används sklrnas ch byggnadernas säkerhets- ch räddningsplaner. 6.8 Försäkringar Serviceprducenter ansvarar för försäkringar för barn ch anställda under verksamhetstiden ch ger ledarna anvisningar ifråga m lycksfall. Ansvaren ch försäkringarna skrivs in i avtalen sm ingås med serviceprducenterna. Vården av ett lycksfall under mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kstar inget. Försäkringen gäller ckså under flyttningar ch utfärder under mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Försäkringen ingår i verksamhetsavgiften. 6.9 Mellanmål Till barn sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska enligt lagen m grundläggande utbildning serveras mellanmål. Mellanmålet ch mrgnmålet sm serveras inm mrgnverksamheten ingår i verksamhetsavgiften. Mellanmålet planeras enligt riksmfattande näringsrekmmendatiner så att det är mångsidigt ch varierande. 17
19 7. Årsklckan för anrdnandet av verksamheten våren 2018 Januari Februari Granskning av brschyren för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Val av serviceprducenter/beredning Infrmatin m ansökningar till persnal ch sklr. Infrmatin m ansökan. Ansökan via Wilma börjar. Mars April Maj Kvalitetsutvärdering: barn, ledare, vårdnadshavare Ledarnas utbildningsdag: grunderna för verksamhetsplan Nya elever bekantar sig med sklan, ledarna deltar i föräldrakvällen. Beslut m verksamhetsställe till vårdnadshavarna via Wilma Överföringsmöten med förundervisning Ledarna börjar utarbeta en läsårsplan för respektive verksamhetsställe. 8.1 Behörighet 8. Persnalen Behörighetsvillkren för ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå är: 1) ledare för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet 2) sklgångshandledare 3) närvårdare 4) ungdms- ch fritidsledare 5) barnledare ch barnskötare Behöriga är ckså persner med sådan högre examen sm ger nödvändiga kunskaper ch färdigheter gällande barns uppväxt ch utveckling. 8.2 Kntrll av ledarnas brttsliga bakgrund Inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten följs lagen m kntrll av brttslig bakgrund hs persner sm arbetar med barn 11. Serviceprducentens ansvarspersn (rektr) är skyldig att granska persnalens brttsregisterutdrag. 11 Lagen m kntrll av brttslig bakgrund hs persner sm arbetar med barn (504/2002) 18
20 8.3 Sekretess kring ärenden sm berör barn Persnalen inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten får inte ge utmstående sekretessbelagd infrmatin m barnet eller hens vårdnadshavare eller överlåta sekretessbelagda dkument. Infrmatin kan ges ch dkument överlåtas endast med vårdnadshavarens specifika medgivande. 12 Ansvariga för den grundläggande undervisningen ch den anslutande elevvården kan till ansvariga inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten lämna infrmatin sm är nödvändig för att ändamålsenligt rdna verksamheten. Om en elev övergår till mrgnch eftermiddagsverksamhet sm en annan utbildningsanrdnare rdnar, ska den tidigare utbildningsanrdnaren trts bestämmelserna m sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter sm är nödvändiga för rdnande av undervisningen eller verksamheten. Mtsvarande uppgifter kan lämnas ckså på begäran av den nya utbildningsanrdnaren Uppföljning ch utvärdering Kmmunen ska utvärdera sin mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch delta i utmstående uppföljning. De viktigaste resultaten ska publiceras. Förverkligandet ch klientnöjdheten undersöks genm kmmunens egna årliga enkäter. Vårdnadshavarna besvarar enkäten via WILMA. Även barnen bedömer verksamhetens kvalitet. Enkätresultaten beaktas i bedömningen, utvecklingen ch det praktiska genmförandet. Resultaten ges årligen bildnings- ch välfärdsnämnden ch dess finska ch svenska sektin för kännedm. Vårdnadshavarna infrmeras m resultaten ch de publiceras på kmmunens webbplats. 12 Lagen m ffentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 13 Lagen m grundläggandeutbildning 40 2 mm. (642/2010) 19
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skola
Läsårsplan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skla 2016-2017 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Kyrkfjärdens skla 2016-2017 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten (eftis) i Kyrkfjärdens skla
Ingå kommun Verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 2017
Ingå kmmun Verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet 2017 www.inga.fi www.ph.fi www.eftis.fi Innehåll 1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet inm den grundläggande
Ingå kommun Verksamhetsplanen för skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet 2015
Ingå kmmun Verksamhetsplanen för sklelevernas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet 2015 www.inga.fi www.ph.fi www.eftis.fi www. kululaistentimintaverkk.fi Innehåll 1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn-
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten
Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg
Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola 2018-2019 1 Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2018-2019 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Degerby
Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola
Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 1 Eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns skola riktar sig till eleverna
INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet
INGÅ FÖRSAMLING Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon och eftermiddagsverksamhet i Ingå församling Vi inleder en ny termin i morgon- och eftermiddags verksamheten 11.8.2015 för skolåret 2015-2016.
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis
Siuntion kunta Sjundeå kommun Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet Sjundeå svenska skolas eftis Uppdaterad senast 09/2015 Utgångspunkterna för att anordna eftermiddagsverksamhet inom grundläggande
Förskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva
LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Plan för specialundervisningen
Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden
GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR
1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård VOND 29.8.2013 106 Bilaga 7 Dnr 649/5.12.2000/2013 VOND 17.3.2016 33 GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller: fr..m.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling enhet 3 Oktber 2017 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3. Visin:
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling - Enhet 3 Oktber 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3.
Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,
Trygghetsplan för Trädgårdens förskola
Trygghetsplan för Trädgårdens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig välkmna ch delaktiga. De ska känna trygghet ch inflytande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret
Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014
Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi
Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14
Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering
SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten SJUNDEÅ KOMMUN
Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten 1 Innehåll Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamheten... 1... 1 1. Utgångspunkterna för ordnandet av eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen...
Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje
Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla
Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser
Arbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016
1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18
Barn och ungas delaktighet i samhällsvård
Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras
Kvarngårdens Trygghetsplan
Kvarngårdens Trygghetsplan Likabehandlingsplan ch plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Trygghetsarbete handlar m att skapa en förskla sm är fri från kränkande behandling,
GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:1
GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR
BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling
BOKENS FÖRSKOLAS plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 1 (14) Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Bkens förskla läsåret 18/19 - Bakgrund 3 - Ansvarsfördelning 3 2. Visin ch värdegrund
PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.
Likabehandlingsplan ch Plan mt kränkande behandling Denna plan gäller skla ch fritidshem. På tar vi avstånd från alla frmer av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Det gäller alla
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Barn- ch utbildningsförvaltningen Smmarlust förskla Främja, förebygg, upptäck ch åtgärda Planen visar försklans eller sklans arbete för att mtverka kränkande
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6
Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,
Att ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken
Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-10-24 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3
Förskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch
Trygghetsplan för Hästens förskola
Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad
Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten
Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående
för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att
Fastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014
Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch
Lokal arbetsplan Täppan
Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall
Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola
Trygghetsplan för Kumlasjöns förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla skall alla känna sig trygga ch vara respekterade för den man är. Vår förskla
SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014
SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig
Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun
Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning
Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering
Parksklans plan mt kränkande behandling ch diskriminering HT2016/VT2017 - Med fkus på välmående ch trygga elever, med gda kunskaper Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap.
LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Slveigs försklr AB 2018-07-01 2019-07-01 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Förskla samt övrig verksamhet inm Slveigs
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2016-01-13 Försklan Sjötmtens plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016/2017 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter
KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM BILAGA 3 SID 1 (5) 2011-09-20 Pm KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV FÖRÄNDRING
Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Trygghetsplan för Åbytorps förskola
Trygghetsplan för Åbytrps förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: I försklan läggs grunden för det livslånga lärandet. Det gäller i högsta grad lärandet m hur ska
Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014
AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer
Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 170622 Vår visin På Klippans förskla ska alla barn känna trygghet ch glädje. Alla är lika värdefulla ch respekterade avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens
Kvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Avsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling i sklan Håsta skla ch fritidshem Upprättad Mars 2018 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter ch möjligheter
Lokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
ANNERSTASKOLAN ANNERSTASKOLANS Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. 2019-01-01 till 2019-12-31 Planen (bestämmelserna) gäller för förskleklass, grundskla ch fritidshem Grunduppgifter
Handbok Samordnad Individuell Plan 2015
Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin
13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Siuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå Svenska Skolas eftis
Siuntion kunta Sjundeå kommun Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet Sjundeå Svenska Skolas eftis Uppdaterad senast 05.11.2014 Utgångspunkterna för att anordna eftermiddagsverksamhet inom grundläggande
Blankebäcksskolans likabehandlingsplan
Malmö stad Blankebäckssklan Blankebäckssklans likabehandlingsplan Handlingsplan för all frm av kränkande behandling ch trakasserier läsåret 2016/2017 Blankebäckssklans likabehandlingsplan Inledning Blankebäckssklan
Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015
Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,
Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.
Bråstrpsklans plan mt diskriminering, kränkande behandling ch trakasserier 2018/19. Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Grundskla f-6 ch fritidshem Ansvariga för planens genmförande:
Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.
Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:
Trygghetsplan för Duvans förskola
Trygghetsplan för Duvans förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På Duvans förskla ska alla känna sig trygga, sedda ch bli bemötta med respekt. Alla ska ha samma
SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020 Sklenhet: Birger Sjöberggymnasiet Riktlinjer för plan mt kränkande behandling ch likabehandlingsplan Sklan ska varje år ta fram två planer, en
Intern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola
Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande
VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET
VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET Augustiknferensen Stckhlm 4-5 augusti 2016, Teresa Fernández Lng, undervisningsråd, Sklverket teresa.fernandez.lng@sklverket.se 08-527 332 58 Ett sammanhållet uppdrag
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Nyköping 2019-03-01 Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET 2019-03-01 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan,
Hälften av de kommunanställda överförs stegen mot överlåtelse av rörelse. Landskapsbesöken 2018 Vasa Iikka Niinimaa, KT Kommunarbetsgivarna
Hälften av de kmmunanställda överförs stegen mt överlåtelse av rörelse Landskapsbesöken 2018 Vasa 16.4.2018 Iikka Niinimaa, KT Kmmunarbetsgivarna Persnal sm överförs till landskapen, per uppgiftsmråde
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 Kyrkfjärdens skola/ genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande