Ingå kommun Verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 2017

Transkript

1 Ingå kmmun Verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet

2 Innehåll 1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet inm den grundläggande utbildningen Verksamhetsidé Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift ch riktlinjerna sm styr verksamheten Värdegrunden Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete Samarbetet med hemmen Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande utbildning Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens samt för- ch grundläggande utbildningens gemensamma riktlinjer Samarbetet med elevvården Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen Sklan i rörelse Stödjandet av den etiska utvecklingen Naturens ch miljöns rll inm verksamheten Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet ch att ge scial bekräftelse KiVa- skla Barnets delaktighet Kulturell mångfald sm rikedm Barn i behv av stöd i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever sm får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm stödfrm i Ingå Samarbetet i anslutning till att rdna verksamheten Samarbetet i verksamhetens början Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens innehåll Verksamhetspunkternas läsårsplaner Årsplanen för verksamhetens innehåll Mdell för daglig tidtabell Tid för planering ch infrmatin

3 5. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek Ansökan ch antagning Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens avgifter Ändring i deltagande ch uppsägning Efterskänkning eller nedsättning av avgift Resr ch transprter Rätt till skjuts mt avgift Mellanmål Säkerhet Försäkringar Årsklckan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå kmmun Persnalstruktur ch ledarnas behörighet Kntrll av ledarnas brttsliga bakgrund Intrduktin i arbetet Förfarandet vid överlåtelse av sekretessbelagda uppgifter gällande barnet Uppföljning ch utvärdering Utvecklandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Utvecklandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå

4 1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet inm den grundläggande utbildningen Enligt lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 1 kap. 8 a avses med mrgnch eftermiddagsverksamhet ledd verksamhet för elever sm en kmmun ansvarar för i sin helhet. Enligt lagen m grundläggande utbildning bestämmer Utbildningsstyrelsen m mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål ch centrala innehåll genm att fastställa grunder enligt 48a i lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning (1136/2003) 2 för verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska rdnas enligt dessa grunder. Om elever sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet används i dessa grunder benämningen barn, eftersm barnen i verksamheten inte har rllen sm elever. I kapitel 4 används benämningen elever, eftersm det där handlar m stöd för lärande ch sklgång i den grundläggande utbildningen. Termerna i den kmmunspecifika verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är följande: med verksamhetsanrdnare avses kmmun, med serviceprducent privat eller ffentlig serviceprducent ch med verksamhetspunkt stället där mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i praktiken rdnas Verksamhetsidé Planen för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet har utarbetats till stöd för verksamheten före ch efter skldagen i enlighet med lagen m grundläggande utbildning. Målet är att främja enhetlig ch kvalitativ verksamhet i verksamhetsplatserna i Ingå. I verksamhetsplanen definieras de verksamhetsprinciper enligt vilka verksamheten rdnas av serviceprducenter ch inm kmmunens egen mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Kmmunen ansvarar för verksamheten sm helhet. Enligt förvaltningsstadgan gdkänner bildningsnämnden verksamhetsplanen för sklelevernas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch beslutar m verksamhetens antagnings- ch betalningsgrunder. För verksamheten ansvarar bildningschefen. Krdinatrn för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten utarbetar kmmunens verksamhetsplan ch planerar ch krdinerar verksamheten. Sklrnas rektrer fungerar sm närmaste förmän för persnalen i Ingå kmmuns egna verksamhetspunkter. Verksamhetsplanen fungerar sm ett arbetsredskap för ledarna, serviceprducenterna ch krdinatrn. Verksamhetsplanen erbjuder vårdnadshavarna ch bl.a. kmmunalt anställda infrmatin m hur mrgn- ch eftermiddagsverksamheten rdnas i Ingå. 1 Lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 48 a, b, c, d, e, f (Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 1136/2013) 2 Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 48 a 3. mm. 3

5 Denna verksamhetsplan gäller från ch med Verksamhetsplanen uppdateras årligen ch gdkänns av bildningsnämnden. Barnens ch vårdnadshavarnas önskemål ch behv beaktas i planeringen av verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten budgeteras sm en del av den grundläggande undervisningen. Kmmunen får statsandelar för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten enligt lagen m finansiering av undervisnings- ch kulturverksamhet Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift ch riktlinjerna sm styr verksamheten Med mrgn- ch eftermiddagsverksamheten strävar man efter att minska den tid sm barnen tillbringar ensamma utan en vuxens trygga närvar ch handledning, före ch efter skldagen. Då det gäller de praktiska lösningarna i verksamheten, verksamhetsmdellerna ch verksamhetsmiljön ska de stödja de mål sm uppställts för verksamheten. Miljön ska vara trygg ch barnen får inte utsättas för mbbning, trakasseri eller våld. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens självförtrende ch utvecklingen av mångsidig scial kmpetens. Den ska ckså stödja ch uppmuntra barnen att hitta de egna styrkrna ch utveckla sitt kunnande. Verksamheten ska lära barnen att ta vara på sig själva ch ge dem möjligheter att förverkliga sig kreativt. En välrdnad ch högklassig mrgn- ch eftermiddagsverksamhet beaktar barnens behv ch förutsättningar ch handleder barnen så småningm till en aktiv, sund ch hållbar livsstil ch till att leva i en allt mer internatinaliserad ch teknlgiserad värld. Då man planerar verksamheten ska man beakta såväl individuella sm kllektiva aspekter. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är gruppverksamhet, där gruppens regler ch värderingar frmar barnens sciala utveckling. Målet är att erbjuda barnen en mångsidig ch stimulerande verksamhet sm mtsvarar deras behv ch samtidigt ge dem möjlighet att vila ch vara för sig själva. Händelser under skldagen ch barnens egna upplevelser ska i mån av möjlighet beaktas i verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska bygga vidare på den fstrande uppgiften inm småbarnsfstran ch förskleundervisningen. Verksamheten ska utgå från den grundläggande utbildningens allmänna mål för fstran. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har en speciell karaktär, eftersm den grundar sig på frivillighet ch sker under barnens fritid. Barnens helhetsmässiga välbefinnande främjas bäst när naturliga uppväxtmiljöer kmbineras med pedaggiskt kunnande. Målet är en öppen, uppmuntrande ch lugn atmsfär. Barnens självständighet ökar i takt med att de växer, men de behöver frtsättningsvis trygghet, närvar ch handledning av en vuxen. Det ska finnas tillräckligt många behöriga, kunniga ch prfessinella ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten ska planeras ch genmförs genm yrkesövergripande samarbete mellan lika aktörer ch med familjerna. Syftet med samarbetet är att få ökad 4

6 kännedm m barnen ch lättare kunna identifiera deras behv, samt att förbättra kvaliteten i verksamheten. Långvariga arbetsförhållanden främjar bestående relatiner, sm i sin tur ökar barnens känsla av trygghet ch ledarens möjligheter att stödja barnens utveckling. Det rekmmenderas att mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ingår i kmmunens välfärdsplan för barn ch unga 3. När verksamheten rdnas ska man beakta behven hs lika språkgruppen 4 samt behven för lika åldersgrupper. Även behven hs barn från lika kulturgrupper ch de lkala särdragen ska beaktas så bra sm möjligt. 3 Barnskyddslagen (417/2007) 12 4 Lag m grundläggande utbildning 48 b 3mm. (1136/2003) 5

7 1.3. Värdegrunden Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder den grundläggande utbildningens ch Ingå kmmuns värden. INGÅ KOMMUNS VÄRDEGRUND I sklrna i Ingå verkar vi för att varje barn ska lära sig acceptera ch respektera sig själv, andra ch sin mgivning. Vi lyfter fram likheter s m en rikedm. Vi är måna m en trygg inlärningsmiljö. Kulturell mångfald är en rikedm Kreativitet Växelverkan Arbete för psitiva förändringar Finländskt kulturarv Egen kulturidentitet Uppväxt till en aktiv aktör Intresse Humanitet, bildning, jämlikhet ch demkrati Uppväxt till mänsklighet Respekt för liv, mänskliga rättigheter ch människvärde Ansvarstagande, självkntrll Förmåga att fatta beslut Främjande av välfärd, demkrati, jämställdhet ch likabehandling Nödvändigheten av en hållbar livsstil Levnadsvanr, kultur sm värnar m naturen Att tillägna sig principen m hållbar utveckling ch att följa den Varje elev är unik ch har rätt till gd undervisning Känsla av delaktighet Att arbeta för gemenskap ch välmående tillsammans Ett samarbete sm baserar sig på sklans ch hemmens gemensamma värderingar Att bygga upp en egen värdegrund Barnet är unikt ch värdefullt precis sm hn/han är. Man lyssnar till barnet, hn/han uppskattas ch man bryr sig m barnets inlärning ch välmående Uppmuntran ch individuellt stöd. 6

8 2. Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Den samhälleliga utgångspunkten för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet är att erbjuda barnen en trygg uppväxtmiljö. Det allmänna målet för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmens ch sklans fstrande arbete samt barnens känslmässiga ch etiska utveckling. Verksamheten ska ckså främja barnens välbefinnande ch jämlikheten i samhället, förebygga utslagning ch öka delaktigheten 5. Detta mål förpliktar alla sm rdnar mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch ansvarar för den i praktiken. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnens helhetsmässiga välbefinnande ur följande synvinklar: att erbjuda barnen ledd fritidsverksamhet att stödja barnens uppväxt ch utveckling att stödja barnens sklgång ch lärande att ingripa tidigt ch att ge scial bekräftelse Förutm allmänna mål ch uppgifter beaktas ckså följande detaljer sm vårdnadshavarna sm besvarade enkäten 2016 ansåg sm viktigast. 5 Lag m grundläggande utbildning 48 a 1mm. (1136/2003) 7

9 2.1. Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete Utgångspunkten för stödjandet av hemmens arbete är att vårdnadshavarna bär det främsta ansvaret för barnens fstran. Ledarna i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har ett yrkesmässigt ansvar för barnens fstran. Ledarnas arbete följer principen m fstringsgemenskap, vilket innebär att de sm prfessinella fstrare förbinder sig att tillsammans med vårdnadshavarna stödja barnens uppväxt, utveckling ch lärande. Stödjandet av hemmens ch sklans fstrande arbete förutsätter samarbete sm bygger på ömsesidig respekt ch jämlikhet. Hemmen ska uppmuntras att delta i samarbetet ch vårdnadshavarnas aktiva rll ska främjas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch den grundläggande utbildningen ska upprätthålla ett nära samarbete ch utveckla strukturer ch verksamhetsmdeller sm lämpar sig för det lkala samarbetet Samarbetet med hemmen Samarbetet mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch hemmet förutsätter öppen ch förtrlig växelverkan ch infrmatin. För samarbetet ska skapas klara samarbetsmdeller ch -strukturer för varje verksamhetspunkt. Målet är att samarbetet med hemmet utgör en del av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens vardag. Utgångspunkten för det gda samarbetet mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch de vuxna hemma: Ömsesidig uppskattning Att lyssna på den andra Respekt Förtrende Dialg I växelverkan sm baserar sig på ömsesidig uppskattning bygger ledarna, föräldrarna ch barnen upp en gemensam uppfattning m barnets välmående. Ett gtt samarbete mellan vuxna stöder ett gemensamt ansvarstagande för barnets gda vardag ch fungerar samtidigt sm mdell för barnen. Gda relatiner mellan vuxna påverkar barnets trygghetskänsla ch utgör en viktig del av en trygg miljö. Föräldrarnas tillit till ledarna ch den gda msrgen m barnen bygger på deras kännedm m relatinen mellan ledaren ch barnet. Det är viktigt att föräldrarna kan känna sig välkmna till mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Om säkerhets- ch ansvarsfrågr ska överenskmmas skriftligt med familjerna genast då verksamhetens början, t.ex. gällande hemfärd. 8

10 Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten deltar i sklans föräldrakvällar ch träffar föräldrarna ckså på mrgnarna då barnen hämtas till verksamheten eller då de avhämtas på eftermiddagen. Verksamhetspunkten kan ckså rdna egna föräldrakvällar, fester eller evenemang tillsammans med familjerna. Vårdnadshavarna infrmeras m verksamhetsinnehåll ch -principer i början av periden ch minst två veckr i förväg. Samtidigt skickas verksamhetspunktens läsårsplan ch en blankett för bekräftelse. Vid ansökan m plats i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet kan föräldrarna ge sitt samtycke till överföring av infrmatin mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, skla ch elevvård. Då kan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöda barnets välmående helhetsmässigt ch så bra sm möjligt. Barnet kan göra läxr inm verksamheten såsm överenskms mellan vårdnadshavaren, lärararen ch ledaren. Föräldrarna kan be ledarna att påminna barnen m läxrna. För läxläsning reserveras en lämplig tid på respektive verksamhetsställe. Beaktas ska att verksamheten inte ska vara en frtsättning på barnets skldag. Ledarna inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder ch handleder barnen i läxrna ch föräldrarna följer för sin del med barnets arbete hemma. Det är dck föräldrarna sm är ansvariga för att läxrna blir gjrda. Det är ckså mycket viktigt att föräldrarna går igenm läxrna för att kunna följa med barnets inlärning Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande undervisning Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten fungerar i samarbete med för- ch nybörjarundervisningen för tätt ch sammanhängande samarbete för barnets bästa. Verksamheten byggs upp sm en frtsättning för småbarnspedaggiken samt förundervisningen ch den grundläggande utbildningen så att barnet mges av bekanta vuxna under sin uppväxt. Uppväxten ch inlärningen sker naturligt ch knsekvent mellan lika funktiner ch skapar en grund för livslångt lärande. Det är viktigt att sklans undervisningspersnal, mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens persnal ch sklans elevvård fungerar i naturlig växelverkan under hela skldagen. Genm samarbete skapas strukturer för ett fungerande samarbete för barnets bästa samt för en gemensam verksamhetskultur. Mellan persnalen för småbarnspedaggiken, för- ch nybörjarundervisningen samt mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska rdnas regelbundna möten varje vår före periden börjar för att garantera infrmatinsgången mellan de lika funktinerna. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens persnal kan bekanta sig med barnets individuella plan för lärande ch utveckling med vårdnadshavarnas tillstånd före barnet börjar i sklan. 9

11 Ett mångprfessinellt samarbete sm beaktar barnens behv främjar ckså bildande av grupper ch placering av barn i dem inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Målet är att barnens dag ska bilda en enhetlig helhet. Sklpersnalen infrmeras m mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm rdnas i sklan. Verksamhetens innehåll planeras i samarbete med för- ch nybörjarundervisningspersnalen för att undvika överlappning (t.ex. två utflykter samma dag). Skldagen planeras i mån av möjlighet sm helhet med mångsidiga inlärningshelheter då man kmmer överens m lika gemensamma teman. De lika enheterna infrmerar varandra m verksamhetens innehåll ch förändringar i lika verksamheter, t.ex. utflykter, stödundervisningstimmar, föräldrakvarter sv. Största delen av ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå arbetar heltid även sm elevhandledare. Detta underlättar samarbetet mellan sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, ökar elevkännedmen ch möjliggör att en bekant ch trygg vuxen följer med barnet under hela skldagen. Ledarna följer med barnets läxläsning inm eftermiddagsverksamheten ch kntaktar klassläraren ch hemmet m det visar sig att barnet har inlärningssvårigheter. Ledarna infrmerar sklan ch hemmet ckså m andra bservatiner sm möjligen kan påverka barnets uppväxt, utveckling eller inlärning. 10

12 Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens ch den grundläggande utbildningens gemensamma riktlinjer Verksamheten följer sklans rdningsregler ch övriga regler ch överenskmmelser då verksamheten rdnas i sklans utrymmen. Barnen deltar m verksamhetsställets regler ch överenskmmelser eventuellt kmpletteras i början av periden. Samma regler under hela dagen främjar säkerhet ch barnets trygghetskänsla. I verksamhetsplanen ch själva verksamheten beaktas kmmunens mål ch riktlinjer samt följande: De sklspecifika läsårsplanerna gällande respektive verksamhetsställe Förundervisningens lärplan 2016 Ingå kmmuns plan för småbarnsfstran 2015 Lärplansgrunderna för den grundläggande utbildningen 2014 Lärplanen för den grundläggande utbildningen i Ingå kmmun 2016 Välfärdsplanen för barn ch unga i Ingå kmmun 2016 Grunderna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm den grundläggande utbildningen 2012 Kvalitetskriterierna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm den grundläggande utbildningen ch sklans klubbverksamhet 2012 Ingå kmmuns elevvårdsplan Samarbetet med elevvården Elevvårdens mål ch centrala principer definieras i elevvårdslagen, grunderna för lärplanen för den grundläggande undervisningen ch kmmunens elevvårdsplan. Det viktigaste målet är att förhindra ch tidigt identifiera hinder för inlärning ch andra prblem. Målet är ckså att främja en verksamhetskultur sm innebär mtanke, msrg ch psitiv växelverkan inm sklgemenskapet. Elevvården främjar barns ch ungas inlärning, balanserad uppväxt ch utveckling. Elevvården sker i samarbete med eleven ch hens vårdnadshavare. Elevvården styrs av förtrlighet, respekt för eleven ch vårdnadshavaren, ch stöder deras delaktighet. Barnets bästa går alltid i första hand. Med generellt inriktad elevhälsa avses åtgärder sm innebär att man inm hela läranstalten främjar de studerandes inlärning, välbefinnande, hälsa, sciala ansvarstagande, växelverkan ch delaktighet samt en sund, trygg ch tillgänglig studiemiljö. Den generellt inriktade elevhälsans insatser genmförs dagligen av alla sm arbetar med elever ch alla aktörer inm elevhälsan. Varje skla har en egen generellt inriktad elevvårdsgrupp sm bildas av rektrn, sklpsyklgen, sklkuratrn ch sklhälsvårdaren samt en representant för specialundervisning. Till gruppen kallas enligt överenskmmelse lärare, uppfstrare ch andra sakkunniga ch även representanter för arbetarskydd, elevkår ch föräldrar. 11

13 Gruppen samlas minst en gång i månaden. Gruppen sammankallas av rektrn sm ckså fungerar sm rdförande. Med individuellt inriktad elevhälsa avses service sm erbjuds en enskild elev. Eleven erbjuds elevvårdstjänster m hen har svårigheter ifråga m inlärning, utveckling, mental hälsa eller livssituatin. Tidigt stöd ch förebyggande arbete är ckså viktigt. Ärenden sm gäller en enskild elev eller elevgrupp behandlas i specifika sakkunniggrupper från fall till fall. Gruppen bildas av persner sm är ansvariga för att stöda elevens välmående. Gruppen sammankallas av den sm har hand m ärendet. Behandlingen ch valet av medlemmar förutsätter elevens ch vid behv vårdnadshavarens samtycke. Aktörer sm rdnar ch verkställer elevvård har rätt att utan hinder av sekretess få ch överlåta till varandra ch myndigheter sm ansvarar för elevvården uppgifter sm är nödvändiga för elevvårdsarbetet. I regel bes m tillstånd att överföra infrmatin. För detta används kmmunens gemensamma blankett. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch elevvårdspersnalen stöder barnets samlade välmående ch sklgång. Ledarna deltar i den generellt inriktade elevvårdsgruppens möten minst en gång under sklåret ch vid behv i en sakkunniggrupp sm behandlar ett ärende sm gäller en enskild elev eller elevgrupp. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten beaktas ckså sm en del av elevvårdsplanen för barn ch unga sm en åtgärd sm förhindrar prblem ch främjar välmående hs barn ch unga Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen Ett av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål är att stödja barnens välbefinnande, känslliv ch sciala utveckling. Ledarens närvar ch psitiva inställning har str betydelse för detta. Det är viktigt att varje barn känner sig uppskattat ch accepterat. Barnen behöver ckså känna att de accepteras i kamratkretsen ch tillhör gruppen. Då barnen är tillsammans lär de sig färdigheter sm behövs i scialt samspel, såsm ömsesidighet ch förmåga att lösa knflikter på ett psitivt sätt. Barnen handleds i att identifiera lika känslr ch att behärska sig. Uppmuntran ch beröm stödjer utvecklingen av barnens självkänsla samtidigt sm barnen lär sig att lita på sin egen förmåga. Glädjen i att delta ch upplevelser av att lyckas ska betnas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens intressen ch ge barnen möjlighet att bekanta sig med lika slag av fritidssysselsättningar. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska ske i en lugn ch trygg miljö ch atmsfär. Det är viktigt att barnen i verksamheten har möjlighet till vila ch lugn ch r ch till vistelse utmhus ch fysisk aktivitet. Ett smakligt mellanmål ch en trivsam miljö ökar känslan av välbefinnande. 12

14 Barnen utvecklar sina sciala färdigheter, sin uttrycksförmåga ch färdighet att uppträda i lika situatiner under persnalens handledning. Barnen uppmuntras till växelverkan ch till att uttrycka sig själva samt till att använda sin fantasi ch uppfinningsrikedm. Grundläggande utbildningens samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens gemensamma riktlinjer stöder ch förstärker barnens välmående ch sciala utveckling Sklan i rörelse Det riksmfattande prgrammet Sklan i rörelse är ett av regeringens spetsprjekt gällande kmpetens ch utveckling. Prgrammet följer andan i lagen m grundläggande utbildning ch lärplanen 2016 med målet att lära barnen viktiga kunskaper ch färdigheter sm behövs i livet ch att betna barnets aktörskap ch delaktighet. Genm mera rörelse i vardagliga rutiner får barnen en aktivare ch trivsammare skldag sm ökar deras hlistiska välmående. Kmmunen har beviljats statsbidrag för prgrammet Sklan i rörelse för alla sklr. Eftersm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är en viktig del av sklan ch dess verksamhetskultur, är det naturligt att införa Sklan i rörelse -prgrammet ckså i den verksamheten. Ledarna deltar i utvecklingen av Sklan i rörelse genm att i mån av möjlighet delta i möten gällande prgrammet samt genm att medvetet rikta in sig på gemensamma mål för att främja Sklan i rörelse. Barnen ges möjlighet att delta i planeringen av en miljö sm ökar rörelse ch fysisk aktivitet. Möjligheten att påverka ökar barnets vilja att delta ch mtiverar barnet till att röra på sig Stödjandet av den etiska utvecklingen Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens etiska utveckling ch uppfattning m att alla människr är jämlika. Verksamhetens etiska utgångspunkt utgörs av värdegrunden sm definieras i grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen, Ingå kmmuns värdegrund samt uppfstringsprinciper ch -praxis sm överenskmmits med hemmet ch sklan. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten betnas ett barncentrerat förhållningssätt. Varje barn ses sm en värdefull individ. Utifrån sin ålder ch sitt utvecklingsskede bär barnen ansvar för sig själva ch sina handlingar. Barnen behöver de vuxnas handledning för sitt etiska tänkande ch för interaktinsfärdigheter. De vuxnas exempel ch interaktinsrelatinerna inm gruppen är speciellt viktiga för etisk uppfstran ch stödjande av jämställdhet. De etiska frågrna sm möts i vardagen diskuteras med barnen. Målet för den etiska utvecklingen är att barnen lär sig förstå begrepp sm ansvarsfullhet ch ömsesidighet. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten handleds barnen småningm att ta ansvar för: sitt eget välbefinnande ch sunda levnadsvanr andras välbefinnande ch de rättigheter ch skyldigheter sm detta medför känslr ch knsekvenser sm det egna beteendet leder till både för dem själva ch för andra 13

15 regler ch överenskmmelser sm ansluter sig till gruppens verksamhet en psitiv inställning till mgivningen, naturen ch en hållbar livsstil. Då atmsfären i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten genmsyras av kllektivt ansvar, förtrende ch msrg. Vid etisk fstran är det viktigt att utnyttja samspelet i gruppen, diskussiner sm anknyter till lika situatiner, de möjligheter sm knst, lek ch mtin erbjuder, estetiska upplevelser ch aktiviteter. Barnen handleds i att på lika sätt hantera eventuella prblemsituatiner psitivt ch knstruktivt. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder den grundläggande utbildningens mål för uppfstran. Barnen fstras till att bemöta andra med uppskattning samt till att följa gda seder Naturens ch miljöns rll inm verksamheten Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten rdnas antingen i sklutrymmen eller i närheten av sklan, varvid sklans utrymmen ch utrustning för färdighets- ch knstämnen samt gymnastik fta kan användas. Bekantskap med lika sprtgrenar eller handarbetsfrmer sker på ett naturligt sätt. Verksamhetsgrupperna kan ckså göra barnen bekanta med lika frmer av fritidssysselsättning i närmgivningen eller via föreningar sm fungerar i samma utrymmen. Varje verksamhetspunkt i Ingå mges av en rik natur. Naturnärheten beaktas vid planeringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten för att njuta av natur ch utevistelse alla årstider berende av väder. Verksamheten stöder Ingås mål inm den grundläggande utbildningen att utveckla barnens förmåga att fungera ansvarsfullt ch värna m närmiljön ch kulturarvet Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt Nödvändigheten av ett hållbart levnadssätt beaktas vid utvecklandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens verksamhetskultur ch -innehåll. Verksamheten främjar barnets naturkännedm ch fördjupar relatinen mellan barnet ch naturen. Persnalen fungerar sm ett exempel sm styr barnen till att tillägna sig ett miljöansvarigt levnadssätt sm respekterar naturen ch hjälper barnen att förstå de egna levnadsvanrnas betydelse för en själv men ckså för närsamhällen, samhället ch naturen. Uppkmsten av avfall minimeras ch barnen uppmuntras till att återanvända användningsdugligt material. 14

16 Förutm den grundläggande utbildningens värdegrund följer verksamhetställena läsårsplanens åtgärder gällande hållbar utveckling Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet ch att ge scial bekräftelse Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är att främja delaktigheten, jämställdheten ch jämlikheten ch att ge scial bekräftelse. Verksamheten utfrmas så att den ökar barnens delaktighet ch upplevelser av att lyckas. Det är viktigt att man lyssnar på barnen ch att de kan delta i planeringen ch genmförandet av verksamheten. Uppmärksamhet ska ägnas åt att barn i behv av särskilt stöd ch barn med annan kulturell bakgrund kan delta i verksamheten. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten respekteras barnens egna språk- ch kulturbakgrund samt levnadssätt ch värderingar. Samtidigt ser man till att ingen hamnar i en sämre situatin än de andra på grund av till exempel etnisk bakgrund, kön, ålder, religin eller handikapp. Så sm inm den grundläggande utbildningen ska särskild uppmärksamhet ägnas åt barn sm är samer, rmer eller invandrare samt barn sm använder teckenspråk. Genm att stifta bekantskap med lika kulturer blir verksamheten mångsidigare, förståelsen ökar ch fördmarna minskar ch samvarn berikas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ökar barnens jämlikhet i samhället. Målet är att alla barn får stöd ch handledning sm mtsvarar deras utvecklingsnivå ch behv. När verksamheten planeras ch genmförs ska skillnaderna i pjkars ch flickrs utveckling ch deras lika behv beaktas. Barnen ska utifrån sin ålder få delta i utfrmningen av gemensamma regler ch överenskmmelser för verksamheten ch uppleva delaktighet. Delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet förebygger mbbning ch utslagning. Målet är att så tidigt sm möjligt bservera faktrer sm kan leda till utslagning ch rdna det stöd sm barnen behöver. För att lyckas med det krävs yrkesövergripande samarbete mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, scial- ch hälsvården, småbarnsfstran, förskleundervisningen, den grundläggande utbildningen ch hemmen. 15

17 KiVa Kulu KiVa Kulu 6 är ett verksamhetsprgram för att förhindra mbbning. Prgrammet har utvecklats sm ett samarbete mellan Turun ylipistn psyklgian ppiaine ch Oppimistutkimuksen keskus ch med undervisnings- ch kulturministeriets finansiering ( ; ; ). Förkrtningen KiVa kmmer från rden Kiusaamisen Vastainen eller Kiusaamista Vastustava. KiVa Kulu -prjektet har knstaterats minska mbbning ch öka välmående i sklan. Ingå kmmun har deltagit i KiVa Kulu -prjektet sedan hösten Målet är att minska ch förebygga mbbning i sklan ch minimera mbbningens följder. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten samarbetar med hem ch skla för att genmföra KiVaprjektet Barnets delaktighet Barnets delaktiget innebär rätt att få infrmatin m planer, beslut, lösningar ch åtgärder med mtiveringar sm gäller en själv, möjlighet att uttala sig m ch påverka dessa frågr. Växelverkan är väsentligt: det är inte möjligt att påverka m man inte får delta i behandlingen av lika ärenden ch får infrmatin m dem. Delaktighet knkretiseras genm verksamhet. Med tanke på barnets frtsatta delaktighet är det viktigt att barnet få se resultat av sitt deltagande. Inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten blir barnen hörda i vardagliga sysslr ch lekar. Väsentligt är att barnet upplever sig sm en gdkänd ch viktig medlem i sin grupp. Barnen deltar i planeringen av verksamheten på många lika sätt genm att barnen hörs, genm mröstningar ch diskussiner. Barnen får fta föreslå vad sm ska göras ch var. Barnens individuella önskemål såväl sm gruppens önskemål ch behv fås fram på det sättet för att beaktas i verksamheten. Barnen tillfrågas m deras intressen ch deras önskemål förverkligas i mån av möjlighet under nästa månad eller termin. Alla barn sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är jämställda medlemmar i gruppen ch verksamheten ska planeras så att alla i gruppen berende av behvet av speciellt stöd har möjlighet att delta i all verksamhet enligt sina färdigheter tillsammans med gruppen

18 Kulturell mångfald sm rikedm Tvåspråkighet ch kulturell mångfald ses sm en rikedm på samma sätt sm inm den grundläggande utbildningen. Verksamheten stöder utfrmningen av barnens kulturidentitet ch deras intresse för andra kulturer. Bekantskap med många kulturer främjar barnets uppväxt till en aktiv aktör inm sin egen kultur ch gemenskap. Barn ch vuxna från lika kulturella ch språkliga bakgrund möts inm verksamheten. Kulturer, kulturskillnader ch -likheter diskuteras öppet. Barn ch persnal kan lära av varandra ch bekanta sig med många lika seder, praxis ch förhållningssätt. Genm bekantskap med lika kulturer kan verksamheten göras mångsidigare, förståelsen för andra ökas, fördmar minskas ch samvarn berikas. Respekt ch förtrende för andra människr, människgrupper ch flk förstärks i all verksamhet. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten tillsammans med förundervisningen ch den grundläggande utbildningen skapar en grund för en glbal identitet sm respekterar mänskliga rättigheter ch uppmuntrar till att agera för psitiva förändringar. 3. Barn i behv av stöd i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens helhetsmässiga uppväxt ch utveckling. Också när det är fråga m barn i behv av stöd, är det mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens allmänna mål ch innehåll sm är utgångspunkten för rdnandet ch genmförandet av verksamheten. Barnens ålder, utvecklingsskede ch individuella behv ska beaktas vid planeringen av arbetssätt ch verksamhetsmiljö. Verksamheten ska stödja utvecklingen av självkänsla ch initiativförmåga, den sciala utvecklingen ch utvecklingen mt självständighet enligt barnens egna förutsättningar. Barnen uppmuntras att vara aktiva ch ta initiativ. De ska erbjudas möjligheter till gemensam aktivitet ch upplevelse av att lyckas. För barn i behv av stöd i sin utveckling är det särskilt viktigt att verksamheten ch tidsanvändningen är tydligt planerad ch att situatinerna förutses. Leken har str betydelse, i synnerhet för de yngre barnen. En mångsidig verksamhet ch funktinella arbetssätt främjar barnens utveckling. Genm fysisk aktivitet, spel ch lekar lär sig barnen ckså att följa regler ch att behärska sig. Särskild vikt ska fästas vid barnens samarbetsförmåga ch vid att främja psitivt samspel. Lkalerna ch redskapen ska ckså vara lämpliga för barn i behv av stöd. Det är bland annat viktigt att tänka på lkalernas strlek, att de kan utnyttjas flexibelt ch är hinderfria ch att gångpassagerna är användbara. Rätt planerade lösningar gör att barnen självständigt ch lätt kan röra sig i lkalerna ch delta i verksamheten. Med hjälp av färger ch belysning kan man påverka hur barnen uppfattar mgivningen ch stimulera dem. Barnens psykiska, fysiska ch sciala trygghet ska alltid beaktas i verksamheten. 17

19 Ledarnas kunnande i arbetet då det gäller barn i behv av stöd förstärks bland annat genm intrduktin. Ledarna kan ckså få stöd i sitt arbete genm knsultatin med speciallärare ch elevvårdspersnal. Samarbetet med sklan ökar kännedmen m eleverna ch frtbildning försäkrar kunnandet Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever sm får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd Enligt lagen m grundläggande utbildning har de sm deltar i utbildning rätt att få tillräckligt stöd för växande ch lärande genast när behv uppstår 7. Enligt lagen ch de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 8 kan det stöd sm eleverna får delas in i allmänt, intensifierat ch särskilt stöd. De är stödfrmer sm till sin mfattning ch längd är lika. Verksamheten kan vi behv vara en del av stödet för inlärning ch sklgång sm eleven ges inm grundläggande undervisning. Nivåerna på stödet definieras i grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen enligt följande: Allmänt stöd ingår i all fstran, undervisning ch handledning. Behvet av stöd är då i allmänhet övergående, eleven kan behöva endast en stödfrm, såsm stödundervisning eller specialundervisning på deltid. Elever sm för sitt lärande eller sin sklgång behöver regelbundet stöd eller flera frmer av stöd samtidigt ges intensifierat stöd i enlighet med en skriftlig plan för elevens lärande sm utarbetats utgående från en pedaggisk bedömning. Det intensifierade stödet är mer mfattande ch långsiktigt än det allmänna stödet. Särskilt stöd ges till elever sm inte med andra stödåtgärder i tillräcklig grad kan uppnå sina mål för växande, utveckling eller lärande. Om särskilt stöd fattas ett förvaltningsbeslut sm grundar sig på en pedaggisk utredning. En individuell plan för hur undervisningen ska rdnas (IP) görs upp för eleven. Planen ska beskriva hur undervisningen ch de övriga stödåtgärderna ska rdnas i enlighet med beslutet m särskilt stöd. Elever sm fått beslut m särskilt stöd har rätt att söka till mrgn- ch eftermiddagsverksamhet under hela den grundläggande utbildningen. Kmmunen bestämmer verksamhetens mfattning. Om det är möjligt rdnas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever i behv av särskilt stöd i samband med den övriga mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten kan ckså rdnas i separata grupper m elevernas behv förutsätter det. Elevernas utveckling främjas av att verksamheten i mån av möjlighet rdnas i en grupp med elever i samma ålder. Om en elev sm får intensifierat stöd eller särskilt stöd deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, är det viktigt att persnalen i verksamheten beaktar barnets behv av stöd. Det är även viktigt att man i sklan ser de möjligheter sm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan erbjuda då det gäller att stöd- ja 7 Lag m grundläggande utbildning 30 1 mm. (642/2010) 8 Ändringar ch kmpletteringar av grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 18

20 elevernas sklgång ch lärande Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm stödfrm i Ingå Servicesystemet ch mångprfessinellt samarbete utvecklas kntinuerligt så att de stöder barnet på bästa möjliga sätt. Verksamhet kan rdnas sm stöd för barnets inlärning, enligt barnets intresse 9 eller sm stöd för scial förstärkning 10. Om barnet inte klarar sig ensam hemma p.g.a. individuella utmaningar, sjukdm eller handikapp, kan bildningschefen bevilja plats i verksamheten för elever på åk 3-6 även utan beslut m speciellt stöd. Från avgiften kan sökas befrielse eller rabatt. Avgiftsbefrielse eller rabatt beviljas av bildningschefen. Anhållan kan mtiveras med sklans, elevvårdspersnalens, specialsjukvårdens eller scialmyndigheternas utlåtande berende på stödbehvet. Vårdnadshavaren kntaktar sklan för att få sklans eller elevvårdens utlåtande. Avgiftsbefrielse/rabatt kan beviljas utan beslut m speciellt stöd t.ex. av följande rsaker: Långtidssjukdm sm kräver kntinuerlig vård: astma, diabetes, epilepsi Invandrarbakgrund / stöd för språklig utveckling Stöd för sklgång (t.ex. läxr, möjlighet till stödundervisning) Stödbehv p.g.a. plötslig kris Sm stöd för sklgång p.g.a. andra utmaningar eller rsaker sm gäller barnskydd, scialvård, elevvård eller annat med tanke på barnets intresse då barnet inte klarar sig ensam hemma. Ett barn kan ibland plötsligt behöva en trygg plats under uppsikt av en vuxen. En sådan situatin kan uppkmma t.ex. p.g.a. prblem med sklskjuts eller sjukdm. Också rektrn kan bevilja tillfällig avgiftsfri plats i verksamheten Samarbetet i anslutning till att rdna verksamheten Då arrangemangen i verksamheten planeras spelar samarbetet mellan vårdnadshavare, sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten en viktig rll. Man kmmer överens med vårdnadshavaren, ch eventuellt med persnalen i sklan, m hur målen för växande ch utveckling hs en elev sm får intensifierat eller särskilt stöd ska beaktas i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Yrkesövergripande samarbete ökar förutsättningarna för att eleven får tillräckligt stöd. Planen för elevens lärande sm används under det intensifierade stödet samt den 9 Scialvårdslagen / Scialvårdslagen /

21 individuella planen för hur undervisningen ska rdnas (IP) sm används under det särskilda stödet, kan vid behv innehålla beskrivningar av elevens deltagande i mrgnch eftermiddagsverksamheten samt av samarbetet med den sm rdnar verksamheten. I planerna kan man beskriva hur mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål ch verksamhetsmdeller stödjer elevens utveckling. Uppgifterna m att en elev får intensifierat eller särskilt stöd ch de dkument ch uppgifter sm dkumenten innehåller är sekretessbelagda. För att få överlåta sekretessbelagda uppgifter m en elev till persnalen i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten krävs ett specificerat tillstånd av vårdnadshavaren sm tillfrågas i ansökningsblanketten. En ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet kan med vårdnadshavarens samtycke vara med då planen för elevens lärande inm intensifierat stöd, eller den individuella planen för hur undervisningen ska rdnas (IP) inm särskilt stöd, görs upp. Sm anrdnare av verksamheten ska kmmunen se till att persnalen i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten görs förtrgna med de författningar sm berör behandling av persnuppgifter, sekretess ch tystnadsplikt samt skyldigheterna i barnskyddslagen 11. Elever sm får intensifierat eller särskilt stöd kan enligt kmmunens beslut ha rätt till avgiftsfri transprt. För dessa elever ch för andra elever sm har rätt tilltransprt ska man även då man rdnar mrgn- ch eftermiddagsverksamhet sträva till att eleven i fråga har möjlighet att använda denna rätt 12. Om transprten rdnas, är det viktigt att sörja för säkerheten, ansvarsfördelningen ch att alla parter har fått tillräckliga anvisningar Samarbetet i verksamhetens början Vid övergång från förundervisning till skla samt mrgn- ch eftermiddagsverksamhet eller då barnet redan deltar i verksamheten sm sklelev är det viktigt att få tillräcklig infrmatin m barnen ch deras eventuella utmaningar tillräckligt tidigt. Infrmatinsgången är viktig för att kunna definiera stödbehvet. För placering behövs tillräckligt detaljerad infrmatin t.ex. m grunden för beslut m speciellt stöd ch hurudant stöd barnet behöver. Det brde ckså kännas till hurudana krav barnets individuella behv ställer för rganiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, persnalen ch verksamhetsmiljön. Vid ansökan fyller föräldrarna i uppgiften m behvet av särskilt stöd ch ger sitt medgivande till att mrgn- ch eftermiddagsverksamheten får nödvändiga uppgifter av sklan. 11 Barnskyddslag 25 (417/2007) 12 Lagen m grundläggande undervisning 48 b 3 mm. (1136/2003) 20

22 4. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens innehåll Innehållet i verksamheten ska bidra till att målen sm fastställs i grunderna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm den grundläggande utbildningen ch i kmmunens verksamhetsplan uppnås. Den sm rdnar verksamheten ch den sm genmför verksamheten ansvarar för planeringen av innehållet ch genmförandet på varje verksamhetsplats. Vid planeringen ch genmförandet av innehållet beaktas föreliggande grunder, antalet barn sm deltar i verksamheten, att verksamheten är mångsidig ch att det finns möjlighet till differentiering ch arbete i smågrupper. Vårdnadshavarna ska erbjudas möjlighet att delta i planeringen av verksamheten. Vårdnadshavarna ska infrmeras m verksamhetsplanen ch verksamhetens innehåll. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten betnas barnens rätt till en trygg barndm ch uppväxtmiljö. Barnens behv ch önskemål ska beaktas när verksamhetens innehåll planeras. Diskussin ch infrmatinsutbyte mellan barnen, vårdnadshavarna ch ledarna m hurdan verksamhet sm intresserar barnen ch ger dem glädje ch avkppling, påverkar det praktiska genmförandet av innehållet. Innehållet påverkas ckså av de lkala förhållandena ch av kulturella faktrer, av möjligheter sm de lika årstiderna ch andra praktiska mständigheter erbjuder, av samarbetet med kmmunens övriga aktörer, av ledarnas starka sidr ch arrangörernas tyngdpunktsmråden. En högklassig mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ska ur barnens synvinkel utgöra en harmnisk ch mångsidig helhet sm stärker deras delaktighet ch gemenskap. Verksamheten ska erbjuda scialt samspel sm stödjer barnens uppväxt ch utveckling, upplevelser av glädje ch avkppling, estetiska upplevelser ch en möjlighet att utveckla lika färdigheter. Olika verksamhetsställen under dagen ger barnet möjlighet att bekanta sig med sådan aktivitet sm hn/han upplever sm viktig just då. Verksamhet kan rdnas i mindre grupper så att läxläsning, utevistelse eller gymnastik ler ch t.ex. pyssel sker samtidigt i lika utrymmen. Barnen kan välja i vilken verksamhet de vill delta i under dagen. Ledarna uppmuntrar barnen till att pröva på nya aktiviteter. I mindre verksamhetsställen med en ledare är det inte alltid möjligt att dela gruppen p.g.a. säkerhetsskäl. När innehållet väljs ska särskild uppmärksamhet ägnas åt lek, skapande verksamhet ch psitiva upplevelser sm utifrån barnens ålder stödjer deras uppväxt ch utveckling. Att röra på sig ch vara ute samt att kppla av ch vila är viktigt i verksamheten. Även under tiden för mellanmålet ingår fstrande handledning. Barnen handleds till en ändamålsenlig måltidsrytm samt gda matvanr ch brdsskick i en lugn miljö. Ett mångsidigt innehållsutbud stärker barnens kulturella identitet. Genm sånger, lekar ch fester bekantar man sig med de finländska traditinerna ch traditinerna i andra kulturer. Innehållet kan ansluta sig till målinriktad fritidsverksamhet eller annan verksamhet sm stödjer utvecklingen. Verksamheten ska ckså ge barnen möjlighet att hitta en egen hbby. Sklans klubbverksamhet ch grundläggande knstundervisning kan vara en del av barnets mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. 21

23 Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska bestå av följande innehållsmässiga helheter: - etisk utveckling ch jämställdhet - lek ch samspel - mtin ch utevistelse - måltider ch vila - kultur ch traditiner - praktiska färdigheter ch pyssel - visuellt, musikaliskt, krppsligt ch verbalt uttryck - mediekunskap, lika kunskaper ch färdigheter - vardagssysslr, livsmiljö ch hållbar livsstil Verksamheten stöder verkställigheten av mångsidig kmpetens inm den grundläggande utbildningen inm lika mråden ch ifråga m många lika mål Verksamhetspunkternas läsårsplaner Serviceprducenten ansvarar för att verksamhetsstället utarbetar en egen låsårsplan i enlighet med denna plan före mitten av maj. Lårsårsplanen utdelas till hemmen tillsammans med blanketten med förhandsuppgifter under smmaren ch före verksamhetsperidens början. I läsårsplanen beskrivs bl.a.: Verksamhetens innehåll ch ett läsårsplan för detta innehåll Daglig tidtabell Verksamhetspunktens ch serviceprducentens kntaktuppgifter samt ledarna under läsåret Verksamhetstider ch avgifter Antalet grupper ch antalet barn per grupp Samarbetspartners Detaljer gällande läxläsning Hur barnen lämnar verksamheten, säkerhet ch försäkringar Årsplanen för verksamhetens innehåll Årsplanen för verksamhetens innehåll har utarbetats av verksamhetsledrna hösten Årsplanen fungerar sm en stmme för verksamhetsställenas läsårsplaner. Läsårsplanen kan kmpletteras med kmmunens gemensamma teman eller teman sm det riksmfattande utvecklingsnätet för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har kmmit överens m. Innehållet i verksamhetspunkternas läsårsplaner påverkas ckså av barngruppens intressen, ledarnas ch verksamhetspunktens starka sidr samt praktiska möjligheter. Verksamhetsgrupperna infrmerar hemmen ch sklan m sin verksamhet månatligen. Det slutliga veckprgrammet ch eventuella evenemang framgår av månadsplanen. Sklans verksamhet beaktas i månadsplaneringen. 22

24 Månad Färdigheter ch månatliga teman Rörelse Augusti Fri pyssel Vi är vi -lekar för att göra bekantskap ch bilda grupper September Pyssel med naturmaterial Sagr, sagr -utfärd till bibliteket, läsning av sagr mm. Oktber Hallween-pyssel Bakning i mån av möjlighet Nvember Farsdag Bakning i mån av möjlighet December Julpyssel Julbak/-gdis Januari Vinterpyssel Bakning i mån av möjlighet Februari Vändagen Det är rligt med kmpisar -vad allt vi kan göra tillsammans Bakning i mån av möjlighet Mars Bakning i mån av möjlighet Vårpyssel Hej, lärare! -öppna dörrar för alla lärare ch kanske för några andra ckså April Pyssel inför påsk ch första maj Bakning i mån av möjlighet Maj Mrsdag Bakning i mån av möjlighet Våren är en fest -barnens idéer för ch familjerna med i vårfestligheter Naturutfärd till närskg Rörelse ch utelekar Naturutfärd Rörelse ch utelekar Naturutfärd Uterörelse Naturutfärd Innelekar ch -spel Utevistelse Naturutfärd Utevistelse Vintersprt Naturutfärd Naturutfärd Vintersprt Naturutfärd Innelekar ch spel Utevistelse Naturutfärd Rörelse ch utelekar Naturutfärd Rörelse ch utelekar Mdell för daglig tidtabell Förmiddag: Eftermiddag: Lek i verksamhetsutrymmen Frukst i sklans matsal (på plats senast kl.) Utevistelse på sklgården. Skldag Utevistelse på sklgården Mellanmål i sklmatsalen Läxläsning/fri lek/frivillig ledd verksamhet ute/inne Fri lek/ledd verksamhet/utevistelse Eget mellanmål m föräldrarna så önskar Utevistelse på sklgården 23

25 Varje verksamhetspunkt beslutar själv m sin tidtabell så att verksamheten löper så smidigt sm möjligt ch nödiga flyttningar undviks. Tidballen ger föräldrarna en klar bild av dagen ch gör det lättare att hämta barnet till ch från verksamheten Tid för planering ch infrmatin För planering ska reserveras tillräckligt med tid med tanke på verksamhetens kvalitet. Ledarna möts minst en gång i månaden för att planera verksamheten i respektive verksamhetsställe. Mötet kan rdnas ckså under skldagen berende på anställningsförhållande. För infrmatin ch behandling av uppgifter utses en ansvarsledare ch för detta arbete reserveras minst två timmar per månad. Varje ledare infrmerar för sin del läraren ch hemmet m barnets dag. 24

26 5. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Kmmunen kan rdna verksamhet själv eller tillsammans med andra kmmuner eller skaffa servicen sm köpservice av någn annan ffentlig eller privat serviceprducent eller genm att bevilja bidrag till en serviceprducent 13. Kmmunen kan använda dessa rganisatinssätt ckså samtidigt. Offentliga serviceprducenter är kmmuner, samkmmuner samt församlingar ch församlingssamkmmuner. Privata serviceprducenter är t.ex. rganisatiner, föreningar, blag ch andra serviceprducenter. Mellan kmmunen ch serviceprducenten ingås ett avtal. Barnets deltagande i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är frivilligt för vårdnadshavaren. Verksamhet ska erbjudas antingen 570 eller 760 timmar under sklåret för varje barn sm deltar i verksamheten 14. Familjerna utnyttjar den erbjudna verksamhetstiden enligt sina behv. I Ingå rdnas denna verksamhet endast skldagar, i regel kl Kmmunen kan erbjuda verksamhet ckså på mrgn från kl eller eftermiddagar fram till kl m det finns behv för det i samband med ansökan på våren. Verksamhet rdnas inte vid sklrnas lvdagar, lördagsskldagar eller sådana vardagar då sklan har en kvällsfest istället för undervisning på dagen Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek Ingå kmmun erbjuder mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för eleverna på åk 1 ch 2, för elever med förlängd lärplikt samt för elever med beslut m särskilt stöd på andra årskurser. Verksamhet kan rdnas ckså för elever på andra årskurser sm stöd för inlärning, med tanke på barnets intresse eller scial förstärkning. Deltagandet är frivilligt för barnet. De lika språkgruppernas behv ska beaktas vid rganiseringen av verksamheten. Antalet ledare/barn är följande: Över 13 barn/2 ledare Över 23 barn/3 ledare Över 36 barn/4 ledare Över 49 barn/5 ledare Persnliga assistenter räknas inte sm ledare. Antalet barn per ledare berr på lkalerna ch lkalernas säkerhet. Därtill ska beaktas hur verksamheten ska fördelas till lika lkaler med tanke på säkerhet ch verksamhetens kvalitet. Antalet barn påverkas ckså av: barnens ålder ch utvecklingsnivå 13 Lag m grundläggande utbildning 48 b 3 mm. (1136/2003) 14 Lag m grundläggande utbildning 48 b 2 mm. (1136/2003) 25