Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Transkript

1 Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 12 Uppskatta rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar Md rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar ass alla d kstnadr sm tör dn dirkta ärdförädlingn är förknippad md n tillrkningsrdr, från förbrdlsr ch inplanring till inlrans i lagr ch ntll ftrkalkyl. Ordrsärkstnadn för n tillrkningsrdr kan i allmänht btraktas sm knstant ch brnd a ald rdrkantitt. Ordrsärkstnadr är särkstnadr, ds. d inkldrar ndast kstnadr sm pårkas a antalt rdr. 1 Anändningsmråd Paramtrn rdrsärkstnadr anänds i första hand id partifrmning för bstämning a knmisk rdrkantitt för lagrförda artiklar. Dn ingår xmplis i dn så kallad Wilsnfrmln. 2 Aktiittr sm mdför rdrsärkstnadr D aktiittr sm, tör dn dirkta ärdförädlingn, rfrdras för att tföra n rdr kan dlas pp i administratia aktiittr, matrialflödsaktiittr ch prdktinsaktiittr. Smman a d rdrsärkstnadr sm dssa aktiittr förrsakar tgör dn ttala rdrsärkstnadn. Följand administratia aktiittr kan ara aktlla id tförand a n tillrkningsrdr ch därignm mdföra administratia rdrsärkstnadr. D kstnadr sm aktiittrna förrsakar skall därför inkldras id rdrsärkstnadsbräkning. Kpia för prsnligt brk. Får j kpiras llr spridas. Stig-Arn Mattssn 1 Vrsin 3

2 1 Bhandling a rdrförslag 6 Inrapprtring a matrialttag 2 Inplanring a tillrkningsrdr 7 Inrapprtring a arbtstid 3 Framtagning a rdrdkmnt 8 Ordrbakning 4 Framtagning a tillrkn. anisningar 9 Inrapprtring a inlrans 5 Brdring 10 Eftrkalkylring Kstnadrna är främst a typ prsnalkstnadr ch databhandlingskstnadr. D rdrsärkstnadr sm förrsakas a dssa aktiittr kan i allmänht för praktisk anändning btraktas sm lika stra för alla tillrkningsrdr ch astt ilka artiklar tillrkningn asr. Man kan sålnda tillåta sig att anända n artiklgmnsam administrati rdrsärkstnad. D fl sm bgås gällr i första hand aktiittrna 6 ch 7. Sltprdktr bstår ftast a btydligt flr ingånd matrial än halfabrikat ch dtaljr ch krär därför tt mr mfattand rapprtringsarbt. På mtsarand sätt krär artiklar md många pratinr tt mr mfattand arbtsrapprtringsarbt. Om förhållandn i dssa asnd skiljr sig myckt ch dt a någt skäl finns bh a str nggrannht id bstämning a rdrkantittr kan rdrsärkstnadn bstämmas sm smman a n för alla artiklar gmnsam ch lika str administrati rdrsärkstnad rprsntrad öriga aktiittr ch bstämd md hjälp a mtdrna ndan ch n artiklindiidll llr artikltypsindiidll rdrsärkstnad rprsntrand aktiittrna 6 ch 7. D matrialflödsaktiittr sm förrsakar rdrsärkstnadr framgår a följand förtckning. 1 Uttag a matrial från lagr 3 Kalitts- ch kantittskntrll 2 Intrna transprtr i prdktinn 4 Tillrkad artikl till lagr Kantitts- ch kalittskntrll tgör int alltid rdrsärkstnadr. Dt är ndast i fall där man gör stickprsmässig kntrll för arj lrrad rdr llr på annat sätt kalittssäkrar hla partir i tagt. Kstnadr för allkntrll a inlrrad artiklar är int rdrsärkstnadr i dn bmärkls sm ass här. Omfattningn på dssa matrialflödsaktiittr arirar ftast ganska myckt från artikl till artikl, spcillt för aktiitt 1. Sltprdktr har ftast tt btydligt störr antal ingånd matrial än halfabrikat ch dtaljr ch krär följaktlign tt mr mfattand plckningsarbt till arj rdr. Om dt förliggr höga kra på prcisin i ppskattningarna a rdrsärkstnadr, kan dtta prblm lösas gnm att ppskatta d matrialflödsbtingad rdrsärkstnadrna pr artikltyp, xmplis lika rdrsärkstnadr för sltprdktr, halfabrikat ch dtaljr. Dn trdj katgrin rdrsärkstnadr för gntillrkad artiklar härrör från prdktinsaktiittr. Exmplis kan dt ara fråga m följand aktiittr. 1 Framtagning a rktyg dyl 5 Ndtagning a rktyg dyl 2 Uppsättning/inställning a maskin 6 Rngöring a maskin/trstning 3 Förstastyckskörning ch kntrll 7 Åtrställand a rktyg dyl 2

3 4 Start- ch stpkassatin 8 Intrn transprt ch hantring Dn tid dssa aktiittr tar kallas ställtid llr mställningstid ch rprsntrar tid för att förbrda ch aslta n tillrkningsrdr. Dnna mställningstid är praktiskt tagt alltid artiklindiidll. Oftast kan dn dlas in i tå dlar, n yttr mställningstid sm rprsntrar aktiittr sm kan tföras id sidan a maskinn mdan dn tför annan prdktin ch n inr mställningstid sm rprsntrar aktiittr sm ndast kan tföras när maskinn är astängd från prdktin. Ordrsärkstnadn för dn yttr ställtidn rhålls gnm att mltiplicra dn ttala arbtstid sm kräs md gälland mantimkstnad. Dn inr mställningstidn gr pph till kapacittsbrtfall. Principillt brd dn därför ärdras till n altrnatikstnad mtsarand täckningsbidragsbrtfallt på grnd a tblin prdktin. Dtta skll innbära att prdktinsrdrsärkstnadn ndr lågknjnktr ch md örkapacitt skll ara lika md nll mdan dn ndr högknjnktr ch kapacittsbrist skll mtsara täckningsbidragsbrtfallt för tblin lönsammast möjliga prdktin, ds. rdrsärkstnadn skll arira md bläggningslägt. Praktiskt stt är dt ftast rimligar att tillämpa tt mr långsiktigt rsnmang för kapacittskstnadrna. I dt långa lppt måst dt finnas n någrlnda örnsstämmls mllan rsrstillgång ch rsrsbh. Md n sådan tgångspnkt bör kapacittskstnadn ärdras till aktll maskintimkstnad pls mantimkstnad för dt mställningsarbt sm tförs. Maskintimkstnadn mfattar kstnadr för kalkylmässig askrining, kalkylmässig ränta samt drifts- ch ndrhållskstnadr tslagna på tt föräntat nrmalt kapacittstnyttjand. Uppgiftr m mställningstidr, maskintimkstnadr ch mantimkstnadr finns nrmalt tillgängliga i affärssystmts grnddatargistr. 3 Bräkning a rdrsärkstnadr Dn ttala rdrsärkstnadn för tillrkad artiklar tgörs a smman a administratia rdrsärkstnadr, matrialflödssärkstnadr ch prdktinssärkstnadr. Arbtsgång 1. Bräkna d ttala särkstnadrna för planring, kalkylring ch rkstadsadministratin. Utgå från d aktiittr sm rdisads an. 2. Uppskatta antalt tillrkningsrdr ndr kmmand år. Bräkna dn administratia rdrsärkstnadn gnm att diidra dn bräknad ttala särkstnadn md antalt tillrkningsrdr. 3. Bräkna d ttala särkstnadrna för ttag ch inlrans a matrial från/till lagr. Utgå från d aktiittr sm rdisads an. 3

4 4. Bräkna matrialflödssärkstnadn gnm att diidra dn bräknad ttala särkstnadn md antalt tillrkningsrdr. 5. Bräkna prdktinssärkstnadn indiidllt pr artikl gnm att för arj pratin mltiplicra mställningstidn md maskintimkstnadn ch mantimkstnadn ch därftr smmra ärdn för artiklns samtliga pratinr. I issa fall kan hänsyn ckså bhöa tas till dn bmanning sm kräs för mställningsarbtt. Exmplis m mr än n prsn kräs. 6. Bräkna dn sammanlagda rdrsärkstnadn pr tillrkningsrdr gnm att för arj artikl smmra d artiklgmnsamma administratia rdrsärkstnadrna ch matrialflödssärkstnadrna samt d artiklspcifika prdktinssärkstnadrna. 4 Flkänslight id ppskattning a rdrsärkstnadr För bräkning a rdrsärkstnadr är dt a intrss att ta i ilkn tsträckning flppskattningar pårkar knmisk rdrkantitt ch därmd smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr rspkti kapitalbindningn i lagr. Dnna flkänslight kan bräknas md hjälp a följand frmlr. SK SK 1 2 SKa SKa där SK rhållna smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr SK smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr id rkliga rdrsärkstnadr SKa rhålln kapitalbindning i msättningslagr SKa kapitalbindning id rkliga rdrsärkstnadr ppskattad rdrsärkstnadr rkliga rdrsärkstnadr Aiklsr i smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt i kapitalbindning i prcnt för några lika xmpl på prcntlla flppskattningar i rdrsärkstnadr ch bräknad md hjälp a anstånd frmlr framgår a ndanstånd tabll. 4

5 Prcntlla fl i rdrsärkstnadr Aikls i smma kstnadr +6,1 +1,6 +0,1 +0,1 +0,9 +2,1 Aikls i kapitalbindning -29,3-16,3-5,1 +4,9 +14,0 +22,5 Tabll 1 Aiklsr från ptimala smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt från ptimal kapitalbindning i prcnt id några xmpl på prcntlla flppskattningar i rdrsärkstnadr Om xmplis rdrsärkstnadn ppskattas 30 % för högt llr för lågt blir smman a rdrsärkstnadr ch lagrhållningssärkstnadr ndast cirka 1 % rspkti 2 % högr än ptimalt. Ur ttalkstnadssynpnkt är sålnda bräkningn a knmisk rdrkantitt myckt känslig för flppskattningar i rdrsärkstnadr. Samma typ a samband rådr ckså när andra anliga mtdr för bräkning a knmisk rdrkantitt anänds. Man ckså ntra att flkänslightn är högr id för små rdrsärkstnadr än id för stra. Om man följaktlign är säkr på sina bräkningar llr ppskattningar bör man sålnda snarar älja tt högr än tt lägr ärd på rdrsärkstnadn. Md asnd på kapitalbindning i msättningslagr är känslightn någt högr. Här gr n 30 % för hög rdrsärkstnad pph till n 14 % för hög kapitalbindning i msättningslagr jämfört md dn kstnadsptimala nligt Wilsns frml ch id n 30 % för låg rdrsärkstnad n 16 % för låg kapitalbindning. Hänsyn har då int tagits till att rdrkantittn ckså pårkar kapitalbindningn i säkrhtslagr, ds. störr rdrkantittr ldr till lägr säkrhtslagr ch mänt. S handbksdl D66, Ordrkantittr md hänsyn tagn till säkrhtslagrkantitt. 5 Kmplttrand synpnktr ch anisningar Önskas högr prcisin i rdrsärkstnadsbräkningn kan matrialflödssärkstnadrna i stg 4 bräknas pr artikltyp i ställt för pr alla artiklar gmnsamt. Man kan då ta hänsyn till att rsrsinsatsrna för plckning ch matrialhantring arirar md hr många ingånd matrial dt finns i lika tillrkad artiklar, xmplis i sltprdktr kntra nkla halfabrikat. Om mställningsaktiittrna kan dlas pp i yttr ch inr mställning kan bräkningn a prdktinssärkstnadrna förfinas. Dn bräknas då sm smman a yttr mställningstid gångr mantimkstnad gångr bmanning ch inr mställningstid gångr maskintimkstnad pls mantimkstnad. D fasta administratia särkstnadrna ch d fasta matrialflödssärkstnadrna, ds. sådana sm int pårkas a antalt tillrkningsrdr kan liminras från bräkningn an gnm att anända dn andra a d mtdr sm finns bskrin för rdrsärkstnadsbräkning för inköpsartiklar i handbksdl B11. 5

6 Att id bräkning a rdrsärkstnadr än inkldra d fasta särkstnadrna innbär att rdrsärkstnadn blir någt för hög. Dtta mdför att rdrkantittrna kmmr att bli någt för höga ch därmd kapitalbindningn i lagr högr än ad sm blir fallt m ndast rörliga särkstnadrna anänds. Dt finns tt analytiskt samband mllan rdrsärkstnadr ch rdrkantittr. Om man därför har bstämt rdrkantittr md hjälp a ppskattningar llr någn annan mtd än Wilsns frml kan man bräkna ilkn rdrsärkstnad man då i ralittn gntlign anänt. Sådana bräkningar kan anändas sm hjälpmdl för att rimlightsbdöma ppskattningar a rdrsärkstnadr ch för att tärdra m narand rdrkantittr är rimligt krrkta. En Excl-applikatin, EA01, Analysra ilka rdrsärkstnadr anända rdrkantittr mtsarar, för att gnmföra sådana bräkningar finns tillgänglig på Att ha ppskattat rdrsärkstnadr ch anänt dm id bräkning a knmisk rdrkantitt innbär indirkt att man ckså fattat bslt m hr många tillrkningsrdr man måst ha rsrsr för att klara a pr år. Sambandt mllan rdrsärkstnadr ch antal tillrkningsrdr pr år rdisas i handbksdl B71, Samband mllan rdrsärkstnadr ch antal rdr. Mtsarand nglskspråkiga trm är rdring cst. Än trmrna stp cst ch chang r cst förkmmr. Rfrnslittratr Esrck, Y. (1985) Th impact f rdcd stp tim, Prdctin and Inntry Managmnt, 4 th qtr. Fgarthy, D., Blackstn, J. ch Hffman, T. (1991) Prdctin and inntry managmnt, Sth-Wstrn Pblishing C. Hhnstin, L. (1982) Practical stck and inntry tchniqs that ct csts and impr prfits, Van Nstrand Rinhld Cmpany. Jansn, R. (1987) Handbk f inntry managmnt, Prntic-Hall. Jnssn, P. ch Mattssn, S-A. (2013) Matrial- ch prdktinsstyrning, Stdntlittratr. Mattssn, S-A. (2002) Känslightsanalys a bställningspnktssystm, Frskningsrapprt, Instittinn för Tknisk Lgistik, Lnds Unirsitt. Olhagr, J. (1989) Stp timing Impact analysis f stp rdctins in prdctin and inntry systms, Dktrsahandling, Instittinn för Prdktinsknmi, Linköpings Tkniska Högskla. Sln, W. ch Wd, W. (1987) Inntry cst dfinitin in an EOQ mdl applicatin, Prdctin and Inntry Managmnt Jrnal, 4 th qtr. 6

7 Wmmrlö, U. (1978) Aspktr på partifrmning i samband md matrialbhsplanring, Dktrsahandling, Instittinn för Prdktinsknmi, Lnds Tkniska Högskla. 7