Ideologiska skiljelinjer

Transkript

1 Idologiska skiljlinjr Maria Oskarson Statsvtnskapliga institutionn Götborgs univrsitt Prsntation vid Arbtarrörlsns forskarnätvrks konfrns 7/12 21 om socialdmokratin, samhällsutvcklingn och mdborgarnas värdringar i ljust av valt 21

2 Undr snar år har n hl dl forskning runt om i Europa ägnats frågan om idologiska skiljlinjr vid sidan av dn tablrad vänstr-högrdimnsionn, och hur olika sociala gruppr förhållr sig till dssa. Bland annat dn framstånd schwizisk forskarn Hans- Ptr Krisi och hans forskargrupp vid univrsittt i Zürich har pkat på att vid sidan av dn sociokonomiskt basrad vänstr-högrdimnsionn finns n ökad btydls av n kulturllt basrad idologisk dimnsion som ställr traditionlla, nationlla och kulturkonsrvativa värdringar mot librtarianska och tolranta[1]. Han mnar att dn konomiska och kulturlla globalisringn som präglat d snast dcnnirna ltt till n ny social skiljlinj mllan dm som vinnr på globalisringn välutbildad i tillväxtcntra som har stor möjlight till rörlight och global kommunikation, och dm som snarar förlorar på globalisringn d md lägr utbildning och konkurrnskraft, sämr möjlightr till rörlight och mr lokal llr nationll förankring. Dtta ldr till n polarisring mllan olika sociala gruppr längs båda dssa idologiska dimnsionr vänstr-högr och dt som oftast kallas auktoritär-librtariansk, och som har md inställning till likht kontra olikht, och nationllt kontra intrnationllt, att göra. En sådan tvådimnsionll idologisk rymd gr stora utmaningar för d politiska partirna i att prsntra tolkningar och artikulra handlingsaltrnativ. Politiska partir tillsammans md olika typr av intrssorganisationr har n viktig uppgift att formulra politik som å na sidan fångar upp mdborgarnas prioritringar, åsiktr och värdringar och å andra sidan sättr in dm i tt politiskt sammanhang och på så vis tolkar och omtolkar dm. Väljarnas politiska prfrnsr förändras till följd av sociala förändringar som liggr utanför partirnas kontroll. Mn om, och i så fall på vilkt sätt, dssa förändringar ska få politiska konskvnsr bror på hur d mobilisras av d politiska organisationrna. [1] Hansptr Krisi m fl: Wst Europan Politics in th Ag of Globalization (28) Cambridg: Cambridg Univrsity Prss

3 En förändrad idologisk konfliktrymd kan innbära förändrad alliansr mllan väljargruppr och partir, likväl som utrymm för nya partir och för missnöj och passivitt. I n situation då nya idologiska dimnsionr aktualisras bland väljarna kan partirna såväl mobilisra som alinra väljar. Jag prsntrar mot dnna bakgrund n bild av idologiska orintringar bland svnskar i olika sociala gruppr. Mitt fokus här liggr int på förändringar utan på förhållandn undr höstn 28 då jag tillsammans md några forskarkollgor gnomförd n spcill nkätundrsökning som fokusrad på just dtta.[1] Undrsökningn gnomförds i samarbt md SOM-institutt och bsvarads av knappt 2 5 prsonr. Vi konstrurad två olika skalor som vi mnar något sånär åtrspglar d idologiska dimnsionr som tidigar forskning ringat in. Dt är dls dn traditionlla socio-konomiska vänstr-högrdimnsionn som handlar om sådant som offntlig sktor, privatisringar och villkor i arbtslivt. Dn andra idologiska dimnsionn ringas här in md frågor om brottstraff, homosxullas rättightr, abort och multikulturalism. I dn följand prsntationn illustrras hur olika sociala gruppr placrar sig längs dssa båda skalor. Jag vill här poängtra att dt är rlationrna mllan olika grupprs mdlvärdn som är dt vi bör fokusra på, int d absoluta skalvärdna. Skalvärdn hängr samman md xakt hur man konstrurar skalor och vilka frågor som läggs till grund för dm. Därmot är rlationn mllan olika gruppr mindr brond av xakt hur skalorna konstrurats. Jag prsntrar också dt nkla sambandsmåttt ta som angr sambandts styrka mllan och 1. [1] Yttrligar analysr från dnna undrsökning prsntras i Maria Oskarson, Mattias Bngtsson och Tomas Brglund (rd): En fråga om klass lvnadsförhållandn, livsstil, politik (21) Malmö: Librs förlag [

4 Dn bild av idologiska skiljlinjr i Svrig som framkommr åtrspglar tt tämlign splittrat Svrig, och splittringn handlar int ndast om vänstr och högr utan följr båda dimnsionrna. Dt vi traditionllt tänkr på som arbtarklass åtrfinns I huvudsak till vänstr och mot dn auktoritära poln, och dtsamma gällr dm utanför arbtsmarknadn och dm md n svagar konomi. Ekonomiskt välbställda i dn urbana mdlklassn åtrfinns i btydligt högr utsträckning närmar dn librtarianska poln, och i d flsta fall också till högr på dnna traditionlla vänstrhögrskala. Utifrån dn tidigar forskningn kan vi förstå dnna polarisring som n följd av d samhällsförändringar som präglat Svrig, liksom d flsta andra ländr i Europa, och som har ltt till ökad socio-konomiska och kulturlla klyftor. En tämlign tablrad slutsats inom forskningn är att minskad polarisring I partisystmt mllan vänstr och högr och litkonsnsus om dagordning och lösningar gr tt ökat utrymm för dn altrnativa dimnsionn. Inom dn urbana mdlklassn tndrar dnna förskjutning främst sk i librtariansk riktning, vilkt då också är vad som får mst gnomslag I dn allmänna dbattn och i mdirna. Dtta i sin tur riskrar öka avståndt till andra gruppr som int dlar d librtarianska värdringarna, och kan därmd bryta upp d alliansr som tidigar funnits längs vänstr-högrdimnsionn. I tt sådant läg finns tt ökat utrymm för kortsiktiga gnintrssn liksom för nya partir, mn också för allmänt främlingsskap och passivitt.

5 Två idologiska dimnsionr Minska offntlig sktor Höja arbtslöshtsrsättningn (a-kassan) Satsa på tt samhäll md minskad inkomstskillnadr Förhindra förtag md vinstsyft att driva sjukhus Förändra anställningsskyddt så att förtagn lättar kan säga upp anställda Införa sxtimmars arbtsdag Sälja statliga bolag som bdrivr affärsvrksamht Ta mot färr flyktingar I Svrig Införa dödsstraff för mord G homosxulla rätt att ingå äktnskap Bgränsa rättn till fri abort Satsa på tt samhäll som slår vakt om svnska traditionr och värdn Egnvärd (ick-rotrad lösning) Andl förklarad varians (rotrad lösning) Vänstr- Högr -,63,54,71,6 -,7,53 -,59 -,4 -,1,5 -,3,9 2,713 22,3% Librtarian- Auktoritär,28,5,8,,4,6,9,73,62 -,58,49,73 2,86 17,7% Kommntar: Komponntanalys (PCA). Varimax-rotrad laddningar (n=295).

6 Åldr (ta,8 /,18) Kön (ta,1 /,1) 8 librtarian-auktoritär år Man 5-64 år -2,5-2 -1,5-1 -,5,5 1 1,5 2 2,5 Kvinna år år -4 vänstr-högr

7 Stad-land (ta,8 /,19) 6 librtarian-auktoritär Mindr tätort 4 Landsbygd Stad storstad -8 vänstr-högr

8 Rgion (ta,13 /,15) librtarian-auktoritär Norra mllansvrig Sydsvrig Småland m öarna Mllrsta Norrland Västsvrig Östra Övr Norrland -2 mllansvrig vänstr-högr Stockholm

9 Utbildning (ta,18 /,37) 15 Låg utbildning 1 librtarian-auktoritär 5 Mdllåg utbildning Mdlhög vänstr-högr Hög utbildning

10 Uppväxthm (ta,3 /,25) 8 6 Jordbrukarhm librtarian-auktoritär Arbtarhm Förtagarhm vänstr-högr Tjänstmannahm Akadmikrhm

11 Förvärvsstatus (ta,1 /,19 8 Åldrspnsionär 6 librtarian-auktoritär Utanför arbtsmarknadn Förvärvsarbtand -4 Studrand vänstr-högr 4 2-6

12 Klassposition (ESK) (ta,43 /,28) 1 Arbtsldar o Yrksutb arbtar tknikr Övriga arbtar5 Småförtagar o jordbrukar librtarian-auktoritär arbtar handl/ srvic/omsorg Övriga tjänstmän Kvalificrad tjänstmän Höga tjänstmän o ldar -15 vänstr-högr

13 Fackligt mdlmskap (ta,31 /,31) 1 librtarian-auktoritär LO-mdlm 5 Ej fackmdlm TCO-mdlm SACO-mdlm -2 vänstr-högr

14 Klassidntifikation (ta,41 /,19) 8 Arbtarklass 6 librtarian-auktoritär Mdlklass 5-2 Ingn klass-id Övr mdlklass vänstr-högr

15 Månadsinkomst (ta,3 /,19) librtarian-auktoritär vänstr-högr

16 librtarian-auktoritär Egn konomi förändrats snast 12 mån (ta,13 /,9) Försämrats Förblivit dnsamma Förbättrats vänstr-högr

17 librtarian-auktoritär Hur gn konomi förväntas utvcklas kommand 12 mån (ta,15 /,11) Försämras Förblir dnsamma vänstr-högr Förbättras

18 Bdömning av hushållts konomi (ta,2 /,14) librtarian-auktoritär Klarar sig ganska dåligt Klarar sig myckt dåligt Varkn bra llr dåligt Klarar sig ganska bra Klarar sig myckt bra vänstr-högr

19 Förhålland till politik (ta,18 /,32) alinrad 1 librtarian-auktoritär 5 lojala cyniska intgrrad -1 vänstr-högr

20 Partisympati höstn 28 (ta,61 /,4) 3 25 SD 2 librtarian-auktoritär 15 1 Kd 5 S C M Fp V -1 Mp vänstr-högr

21 Förklaringar Globalisring har ltt till ökad socio-konomiska och kulturlla klyftor Elitkonsnsus om dagordning och lösningar Minskad polarisring i partisystmt längs vänstr-högr Främlingsskap, kortsiktigt gnintrss, passivitt, populism