Modersmål - på skoj eller på riktigt

Transkript

1 Lärarhögskolan i Stockholm Institutionn för samhäll, kultur och lärand Vårtrminn 2006 C- uppsats, 15 poäng Modrsmål - på skoj llr på riktigt En studi av modrsmålsundrvisningns utvckling, dss potntial och bgränsningar Författar: Handldar: Robrt Andrsson

2 Pdagogik 41-60,vt 06 Sammandrag Idag har alla barn och ungdomar i Svrig samma rätt till utbildning oavstt bakgrund. För att kunna uppfylla dn här ldand principn inom utbildningspolitikn i Svrig, var skolan gnom tidrna ofta utsatt för n rad omfattand rformr. Införandt av tt nytt ämn, modrsmål, i dn svnska skolan var n av d här rformrna som gnomförds i slutt av 60- talt. Hur och varför blv hmspråk tt ämn i dn svnska skolan är n av d ldand frågorna som bsvaras i dn här uppsatsn tillsammans md frågan om ämnts rlvans och roll i dagns skola. Gnom tt historiskt och läroplanstortisk prspktiv följs utvcklingn av skolväsndt i Svrig från mdltidn fram till idag. Dt övrgripand syftt var att kartlägga modrsmålsundrvisningn och studihandldningn i dn obligatoriska skolan och undrsöka dss potntial och bgränsningar. Uppsatsn bstår av tr dlar. I dt inldand kapitlt följs utvcklingn av skolväsndt i Svrig som gick i takt md d samhällliga förändringarna. Samlad data möjliggjord ignkännand av d utbildningsbhov och bildningssträvandn som vägd tyngst undr olika tidspriodr av skolrformrnas framväxt och utvckling. Maktapparatns intrss för skolans funktionlla roll som används för att åstadkomma förändringar i samhällt, gick att spåra upp. Md hjälp av txtanalysn framgick att utbildningspolitikn btraktad skolan mr som mål för sig än som mål i sig. En sådan slutsats hjälpt oss att bättr förstå modrsmålsämnts införand och uppkomst av dss bgränsningar undr 40 år av ämnts xistns. Mot bakgrund av Ulf P. Lundgrns läroplanstortiska forskning följr vi i dn andra dln av uppsatsn hur olika läroplanr har påvrkat modrsmåls utvckling i skolan. Vi får s hur ämnts syft md tidn har blivit allt mr omfattand, mdan uppfylllsn av dtta var allt svårar att åstadkomma på grund av organisatoriska hindr för gnomförandt av vrksamhtn. Ett glapp mllan samhällts intntionr md modrsmålsundrvisning och dt praktiska gnomförandt har uppstått. I sista avslutand dln prsntras modrsmålslärarnas vrksamht i Solna kommun. Upphovt till dnna studi var arbtslagsdklarationr som omfattad analys av tt arbtslags organisatoriska, pdagogiska och didaktiska förutsättningar och hindr som modrsmålslärarna mötr i praktikn. Min undrsökning visad tckn på att modrsmålsundrvisningn idag är n vrksamht som båd ur dn organisatoriska och ur dn pdagogiska synvinkln är fylld av problm. En rform av vrksamhtn skull kunna lösa n dl problm. Vid n rformring av organisationn av modrsmålsundrvisningn bord, md utgångspunkt i forskningn, schmapositionn, undrvisningsvolymn, undrvisningslokalrna, läromdl och organisations modll särskilt uppmärksammas. Sidan 1 av 47

3 Pdagogik 41-60,vt 06 SAMMANDRAG INLEDNING SYFTE Frågställningar DISPOSITION MATERIAL OCH METODER TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER LÄROPLANSKODER Sammanfattning UTVECKLINGEN AV SKOLVÄSENDET I SVERIGE SKOLAN MELLAN KYRKAN OCH STATEN Sammanfattning UPPKOMST OCH UTVECKLING AV MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN I SVERIGE Invandring tt svar till samhällts konomiska och sociala förändringar Invandringn och skolpolitikn Utvcklingn av modrsmålts syft och undrvisningsformr MODERSMÅL I PRAKTIKEN - EN ÖVERSIKT AV MODERSMÅLSVERKSAMHETEN I SOLNA KOMMUN Modrsmålsnhtns organisation Arbt inom arbtslagt Modrsmålslärarnas roll och vrksamht Dn pdagogiska hlhtssynn förbindls och vägvisar Modrsmålsundrvisningns framtid i Solna Sidan 2 av 47

4 Pdagogik 41-60,vt DISKUSSION OCH SLUTSATSER Skolan - statns mål llr mdl Modrsmål tt skolämn utanför skolan Schmapositionn Fördlning av undrvisningstimmar Undrvisningslokalr och läromdl Organisationsmodll Bilaga 1 Pdagogisk grundsyn i arbtslagt Bilaga 2 Arbtslagsdklaration Bilaga 3 Infoblad om modrsmålsundrvisningn i Solana Stad Bilaga 4 Elvr md annat modrsmål än svnska. Statistik Sidan 3 av 47

5 Pdagogik 41-60,vt 06 1 Inldning Dt har alltid funnits syftn md skolan. Undr pokrna har statn gnom skolning ställt olika krav på mdborgar. Skolans roll har ändrats övr tidn, mn dt som förblivit oförändrat och som garantrat uppfyllls av d krav som gnom historins gång ställds framför folkt, har varit just dn sofistikrad förbindlsn mllan skolan och maktapparatn. 1 Dagns skola åtrspglar dn tid i vilkn vi lvr idag. Dnna skola kommr att bli utgångspunkt för framtida förändringar av utbildningn, på samma sätt som gårdagns skola var utgångspunkt för utformning av dagns. 2 Har mdborgarna därför tt störr ansvar att ifrågasätta dagns utbildningssystm och att s till att skolan uppfyllr d krav som samhällt ställr? Idag har var fjärd lv i grundskolan utländsk bakgrund, d är födda utomlands llr i Svrig md åtminston n utlandsfödd föräldr 3. Dtta innbär att tt stort antal lvr i dagns skola har tt annat modrsmål än svnska. D har rsursr i sitt modrsmål och i sin spcifika kulturkomptns. Därför tycks dt viktigt att läroplann btonar flrspråkiga barns rätt till utvckling av alla språk 4. Modrsmål införds som tt nytt ämn i svnska skolan som tt svar på samhällliga förändringarna som orsakads av n ökad invandring i början av 1970-talt 5. Ämnt blv till n början tt av mdln för att lösa invandrarlvrnas så kallad rprsntationsproblm. Modrsmålsundrvisningn skull dls undrlätta invandrarlvrnas sociala och pdagogiska anpassning, dls g lvrna möjlightr att bibhålla och utvckla sitt modrsmål och sin ursprungskultur. 6 I början av 1990-talt förändrads styrningn av d kommunala vrksamhtrna. Undr n borgrlig rgring satsad politikrna på n dcntralisring och avrglring till förmån för störr lokal friht. Ett följdrsultat av dcntralisringsbslutt var skolväsndts kommunalisring. 7 I samband md skolans kommunalisring från och md 1991 gälld nya rglr för fördlning av statliga rsursr som gav kommunrna friar händr till användning av dssa utifrån lokala prioritringar. 8 Förändringarna i statsbidragt tillsammans md d stora sparkravn fick till följd att kommunrna kraftigt minskad rsursrna till vrksamhtr som d int nligt lagstiftningn var skyldig att anordna. Andln av d brättigad lvr som dltar i modrsmålsundrvisning har minskat undr 1990-talt samtidigt som undrvisningstidn skurits nr. 9 Ävn om ämnt modrsmål int längr finns inom timplann för grundskolan, är dt svårt att tro att statn int längr har något mål md modrsmålsundrvisningn, spcillt idag när var 1 S Ödman 1995; Linné Lindnsjö & Lundgrn SCB 4 Dt har gjorts omfattand och långsiktiga studir som visar att satsningar på modrsmålt har n positiv och avgörand btydls för tvåspråkiga lvrs andraspråksutvckling och allmänna skolframgång (Thomas & Collir 1997, 2002; L 1996; Jørgnsn & Holmr 1997). 5 I Lgr 69 utfärdads för första gång spcilla riktlinjr för hmspråksundrvisning (Garfalakis 1994, s.57) 6 Garfalakis 1994, s Maltén S Prop. 1990/91:18, s.67 9 Garfalakis 1994 s.61 ff Sidan 4 av 47

6 Pdagogik 41-60,vt 06 tiond svnsk mdborgar har tt annat modrsmål än svnska. Rgringn och Riksdag kommr att utökar satsningn på skolor i sgrgrad områdn där sämr studirsultat har rdovisats snast årn. Undr 2006 och 2007 avsätts 70 rspktiv 155 miljonr kronor för dtta ändamål. Myndightn för skolutvckling har nylign fått i uppdrag att ta fram n planring för hur insatsr ska sk på skol- och kommunnivå. Rgringn prcisrar i uppdragt att satsningn ska fokusras på grund- och gymnasiskola. Särskild vikt ska läggas vid insatsr för språkutvckling. Formr för modrsmålsundrvisning och undrvisning på modrsmål lyfts särskilt fram i uppdragt. 10 Mn forskningn visar att trots dagns rsultat och målstyrd skola är myckt ovanligt att man följr upp llr utvärdrar modrsmålsundrvisningn på cntral nivå i kommunrna. 11 Mindr än tio procnt av kommunrna har nligt Skolvrkts rapport gjort några sådana uppföljningar llr utvärdringar undr d två snast årn. Dt åtrstår att s på vilkt sätt satsningarna kommr att gnomföras. En rform av Modrsmålsundrvisningn är kansk rdan tt krav som ingn annan än just d samhällliga förändringarna ställr på statn. 2 Syft Syftt md dtta arbt är att kartlägga modrsmålsundrvisningns plats och roll i dn svnska skolan idag. Gnom tt historiskt prspktiv vill jag prsntra ämnts uppkomst och utvckling. Dt förfallr troligt att dt samhäll som vi lvd i när ämnt modrsmål införds, int är samma som dt vi lvr i idag. Jag vill närmar undrsöka hur d här förändringarna har gått till och s om d möjligtvis har åtrspglats i modrsmålsundrvisningns utformning. I samband md mitt försök att btrakta modrsmål utifrån tt historiskt och utbildningspolitiskt prspktiv, kommr jag att bhandla modrsmålts nuvarand organisationsmodll och s om dn möjligtvis kan påvrka uppfyllls av mål och syft som är uppsatta för ämnt. 2.1 Frågställningar För att s på problmt från olika vinklar och få n så nyansrad bild som möjligt kommr jag att försöka söka svar på dssa frågställningar. - Hur utvcklads skolan undr historins gång och vilkn rlation had dnna utvckling till maktn? Var skolan maktapparatns mål llr mdl? - Vilka läroplanskodr dominrad undr skolhistorins utvckling och vad var orsakr till läroplansförändringarna? - Vad låg till grundn för införandt av hmspråksundrvisningn i dn svnska skolan? - Hur såg utvcklingn av hmspråksundrvisningn ut och hur organisras dn idag? - Stämmr dn nuvarand organisatoriska modlln md skollagn och läroplann? 10 Tma Modrsmål 11 Skolvrkt 2002, Flra språk flra möjlightr. Nr 03:787 Sidan 5 av 47

7 Pdagogik 41-60,vt 06 3 Disposition Förliggand arbt bstår av tr huvuddlar. I dn första dln som inldr uppsatsn, prsntras d viktigast läroplanstortiska frågställningar som varit aktulla för skolans framväxt och utvckling. Md syftt att försöka undrsöka vilkn kod som känntcknat olika priodr av utbildningns utvckling stödjr jag mig i dn inldand dln, i kapitl sx, på Ulf. P Lundgrns tori om läroplanskodr, där bgrppt läroplanskod btcknar n uppsättning av principr som styr val, organisation och förmdling av skolans innhåll. 12 Vi försökr söka förklaringar till varför dt sdan antikn har vuxit fram skilda kunskapsuppfattningar. I samma kapitl gs n kort övrsikt av fyra läroplanskodr som nligt Lundgrn har dominrat undrvisningns utformning. Dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn prsntras kort mot bakgrund av d samhällliga förändringarna. För att kunna förstå dagns läroplanr och dras roll i utformningn av mdborgar, är dt viktigt att få vta vad dt var som händ tidigar. Därför fortsättr uppsatsn md tt historiskt prspktiv på utbildningn där dt svnska skolväsndts utvckling skildras från mdltidns klostrskolor till dagns kommunalstyrda målinriktatad skolsystm. I kapitl sju analysras närmar utbildningns roll i olika tidspokr som omfattar Svrigs mdltida och nutida historia. Gnom n kronologisk kartläggning av skolans framkomst i Svrig, sökr man förståls för dn svnska maktapparatns påvrkan på utbildning undr n priod av 400 år, från till talt. Här prsntras d aktulla maktaktörrna, kyrkan och statn, och samtidigt försökr man spåra upp dras samspl om maktn övr utbildningn. I dn trdj dln av uppsatsn sätts fokus på hmspråksundrvisningns uppkomst. Dn aktulla frågan i kapitl åtta är vad som låg till grund för att tt hlt nytt ämn införds i svnska skolan? Här studras modrsmålt båd ur läroplanshistoriskt och utbildningspolitiskt prspktiv, md btoning på d samhällliga och pdagogiska förhållandn som mdvrkat till modrsmålts placring i läroplann, samt modrsmålts förändrad villkor övr tidn. Undrlag för dnna diskussion är n läroplanstortisk studi av Janis Garfalakis 13 om hmspråksundrvisningn i Svrig i dag. Garfalakis gr oss n dtaljrad bskrivning om d samhällliga förändringar som låg till grund för införandt av tt nytt ämn i svnska skolor. Han antar också tt didaktiskt prspktiv, där han bskrivr vad dt är som faktiskt undrvisas i hmspråksklassr. Jag stödjr mig på hans studi ftrsom dn är väldigt dtaljrad mn jag kommr också att vidarutvckla dn, ftrsom dn bhandlar n tid fram till årt 1994 och är bgränsad till hmspråksundrvisningn ndast i grkiska klassr. I kapitl niå görs n granskning av modrsmålsundrvisningns vrksamht i dagns skola som rsultat av n mpirisk studi. Utifrån obsrvationr av tt arbtslag som nbart bstår av modrsmålslärar vrksamma i Solna, analysras d organisatoriska, pdagogiska och didaktiska förutsättningar och hindr som lärarna mötr i praktikn. Här bskrivs d övrgripand principrna som styr modrsmålslärarnas arbtssätt mn blysr också lärarnas pdagogiska grundsyn som utgör n gmnsam utgångspunkt i dras htrogna arbtslag. 12 Lundgrn 1979, s Garfalakis 1994 Sidan 6 av 47

8 Pdagogik 41-60,vt 06 I avslutand kapitl tio görs n analys av prsntrad rsultat samt förs n diskussion om d problmområdn som har vuxit fram undr arbts gång. 4 Matrial och mtodr Dt finns n rad olika undrsökningsmtodr att använda vid sin forskning, och dt gällr att välja dn llr d som ämnar sig bäst för dt aktulla problmt. Förliggand arbt är i huvudsak n littraturstudi, mn dt innfattar ävn n mpirisk studi av modrsmålslärarnas vrksamht inom tt arbtslag. Dn datainsamlingsmtodn som jag har valt bstår av läsning och analys av källmatrial. Jag användr problmorintrat angrppssätt i granskning av källor, vilkt innbär att jag har formulrat tt antal frågställningar när jag läst skundärkällor 14 och därftr har jag fokusrat min undrsökning på analys av primärkällor 15. Val av rlvant littratur, som utgör mina skundärkällor, har framkommit av kurslittraturn som omfattas av kursplann för magistrprogrammt i pdagogik (0 80 poäng) vid Lärarhögskolan i Stockholm. Dt är undr d här studirna i pdagogik mina frågställningar för förliggand arbt börjad formulras. En av d viktigast skundärkällor är Pr-Johan Ödmans bok, Kontrastrnas spl 16, vilkt jag användr som utgångspunkt vid analysn och förstålsn av dn svnska maktapparatns påvrkan på utbildning undr n priod av 400 år, från tills 1900-talt. Dn här bokn är rlvant för mina frågställningar, ftrsom dn prsntrar olika maktaktörr, kyrkan och statn, liksom dras samspl om maktn övr utbildningn. Jag analysrar närmar utbildningns roll och försökr blysa makthavarnas slutmål md utbildningn i olika tidspokr som omfattar Svrigs mdltida och nutida historia. I dn här första dln av arbt, bgränsar jag min studi gnom att lta ftr två mål som statsapparatn möjligtvis vlat åstadkomma gnom utbildningn. Antign vill d uppnå d pdagogiska måln llr d politiska måln. Md pdagogiska mål ansr jag d mr filantropiska mål som har människa och dnns prsonliga bildning i cntrum. D politiska måln dfinirar jag som mål som int har myckt att göra md dn prsonliga utvcklingn och kulturkonsumtion, utan snarar md samhällts utvckling och samhällsrproduktion. Pdagogiska mål har individns utvckling i cntrum och utbildningn ss som tt mål i sig, mdan politiska mål har samhällt i cntrum och btraktar utbildningn som tt mål för sig. Gunnar Richardsons bok Svnsk utbildningshistoria 17 utgör också n av mina skundära källor md sin dtaljrad bskrivning av skolväsndts utvckling i Svrig, mdan Janis Garfalakis 18 läroplanstortiska studin utgör grund för förståls om hmspråksundrvisningns uppkomst i Svrig. 14 En skundärkälla innbär n tolkning av sakr och ting som ägt rum och som basras på n primärkälla. (Bll 2000, s.94) 15 En primärkälla är n sådan källa som kommr till stånd llr som man får tag undr projktts gång, tillxmpl protokoll från tt sammanträd. (Bll 2000, s.94) 16 Ödman Richardson Garfalakis 1994 Sidan 7 av 47

9 Pdagogik 41-60,vt 06 Eftr att jag har skaffat mig nödvändig kunskap om ämnt som liggr till grund för studin har jag påbörjat sökandt ftr primära källor som kan vara cntrala för bsvarandt av mina frågställningar. D primärkällor som jag analysrar är av oavsiktlig karaktär, vilkt btydr att jag användr dm i annat syft än dt som källans upphovsman tänkt sig. D oavsiktliga primärkällorna bstår av offntliga utrdningar, bslut från riksdagn, nationlla styrdokumnt, n dl rapportr och avhandlingar som brör modrsmålsundrvisningn och tvåspråkight samt dokumnt och protokoll från modrsmålslärarnas arbtslagsträffar. Undrsökningn kring modrsmålt i skolan byggr också på granskning av tillgänglig offntlig statistik och på dt som står skrivt i svnska läroplann och läroplanssupplmntt om modrsmålt. I andra dln av uppsatsn, som bhandlar modrsmålslärarnas vrksamht i Solna kommun, användr jag mig också av n sorts primärkälla, n arbtslagsdklaration utarbtat av tt arbtslag som bstod av 7 modrsmålslärar. Arbtslagsdklarationn som bhandlar d organisatoriska och pdagogiska förhållandn som präglar modrsmålslärarnas vrksamht, var rsultat av n avslutad arbtslagsutbildning som Solna Stad sdan höstn 2002 gnomför i samarbtt md Lärarhögskolan i Stockholm. Avsikt md arbtslagsdklarationn var att fungra som tt vrktyg för dn studrand, att hon llr han lättar ska kunna sätta sig in i arbtslagts organisation och vrksamht. Eftr avslutad utbildning har jag dock stt att dt finns flra användningsområdn för arbtslagsdklarationn. Eftrsom dn oavsiktligt bskrivr d nuvarand förhållandna som rådr inom modrsmållärarnas vardag, ansåg jag dn som grundand för kartläggning av dras vrksamht. Dt fanns flra arbtslag som dltog i dnna utbildning, mn jag kommr bara att använda mig av två arbtslagsdklarationn som finns i form av bilaga i slutt av arbtt. Eftrsom jag själv har dltagit i dnna utbildning och varit ansvarig för sammanställning av n av arbtslagsdklarationrna, vald jag rdan då vissa variablr som jag diskutrad tillsammans md mina kollgor. Dt var vårt arbtssätt, dn pdagogiska hlhtssynn, schmapositionn, undrvisningslokalr och läromdl. D här ämnna diskutrad vi ingånd undr 8 träffar, fördlad övr två månadr. Diskussionr dokumntrads i form av protokoll som förds undr varj träff. Vid analys och sammanställning av rsultat jämför jag vår dklaration md dklarationn av dt andra arbtslagt och md rsultatn av n statlig utrdning 19 som had i uppgift att kartlägga modrsmålsundrvisningns vrksamht i Svrig. På så sätt får jag n mr övrgripand bild om hur modrsmålsundrvisningn organisras idag. Dn mpiriska dln av studin är bgränsad gografiskt till Solna kommun, mn omfattar alla modrsmål som är rprsntrad i Solnas skolor. Jag ansr att jag på ovannämnda sätt har producrat tt mdvtt matrial 20, mn frågan är om jag md val av n annan insamlingsmtod skull ha kunnat producra mra tillförlitliga data. Mitt yrk som modrsmålslärar skull på samma sätt skugga rsultat av t x dltagand obsrvationr llr intrvjur. I uppsatsn förkommr förutom bnämningn modrsmål också trmn hmspråk. Båda används i samma mning som namn på tt skolämn för lvr som har tt annat modrsmål än svnska. Dn första officilla trmn hmspråk rsatts år 1997 av trmn modrsmål. Hmspråksundrvisning bnämns numra modrsmålsundrvisning. Hmspråksstödt i förskolan har bytt namn till modrsmålsstöd. 19 Skolvrkt 2002, Flra språk - flr möjlightr Nr 03: Mdvtt matrial är dn information som upphovsmannn mdvtt vill lämna md sitt dokumnt (Bll 2000, s.95) Sidan 8 av 47

10 Pdagogik 41-60,vt 06 5 Tortiska utgångspunktr För att kunna förklara förhållandna som låg till grund för införandt av ämnt modrsmål i läroplanr och att kunna förstå utvcklingn av ämnts roll i undrvisningn, antar jag tt historiskt prspktiv, gnom vilkt jag kommr att analysra d förändringarna som utsplads på nivån skola samhällt. Som stöd i försökt att fånga in rlationrna mllan utvcklingn av skolväsndt och samhällliga förändringar användr jag mig av Ulf. P Lundgrns tori om läroplanskodr, där bgrppt läroplanskod btcknar n uppsättning av principr som styr val, organisation och förmdling av skolans innhåll. 21 Dn här torin had från början n mr didaktisk riktning och syftad till att blysa klassrumsspråkts funktion samt att förklara hur rglr och rollr formads i klassn. 22 I mittn av 1970-talt vidgads dt didaktiska prspktivt md utbildningspolitiska och utbildningssociologiska studir, för att något snar omorintra Lundgrns forskning än n gång från innhållsspcifika studir till läroplanstortiska sådana. 23 Dt är d tr sist nämnda riktningar på vilka jag kommr att stödja mig i förliggand undrsökningn. - I dn första, utbildningspolitiska riktningn, framträdr n organisatorisk dimnsion som avsr dn statliga styrningns invrkan på utbildningn. I riktning md dn här linjn kan vi förhoppningsvis hitta förklaringn till utformning och organisring av modrsmålsundrvisningn, som kan ss som tt svar på dn statliga invrkan på utbildningn. - Dn andra utbildningssociologiska riktningn försökr blysa hur förändringar i förhållandt mllan villkorn för samhällig produktion och rproduktion 24 ldr till utbildningsförändringar. Md stöd i dn här modlln kan vi söka förklaring till hur dt kom sig att tt nytt ämn införds i läroplann? - Till sist dn trdj, läroplanstortiska riktningn, förklarar varför skilda kunskapsuppfattningar, läroplanskodr 25 sdan antikn har vuxit fram och hur dssa är avhängiga dn samhällliga produktionns och rproduktionns förändrad karaktär. Eftrsom dn här läroplanstortiska studin avsr att förklara hur tt utbildningsinnhåll omformas när förändringar i n samhällig produktion och rproduktion inträffar, kan vi använda oss av dn för att analysra 21 Lundgrn 1979, s Garfalakis 1994, s Lundgrn 1979, Enligt Lundgrn är för samhällts xistns och utvckling två grundläggand procssr nödvändiga; samhälllig produktion och samhälllig rproduktion. Samhälllig produktion innbär att alstra livsförnödnhtr och ting, mn också att skapa symbolr och kunskap som gr mning åt tingn och utvcklar dssa, liksom att producra d villkor i samhällt inom vilka produktionn skr. Samhälllig rproduktion är d procssr vilka åtrskapar såväl dn matrilla basn liksom kulturn; åtrskapandt av kunskapr, färdightr och värdringar, och åtrskapandt av samhälllig makt i vid mning. (Lundgrn 1983) 25 Lundgrn mnar att dt finns fm priodr i pdagogikns historia, som känntcknas av fyra olika typr av läroplanskodr alltifrån antikns Grkland klasisk, ralistisk, moralisk, rationll.var och n av dssa kodr rprsntrar n spcill kunskapssyn. Sidan 9 av 47

11 Pdagogik 41-60,vt 06 modrsmålsundrvisningns syft i utbildningn. Har syftt md ämnn omformats i takt md d kulturlla och matrilla förändringar som har ägt rum d sista fm dcnnir av ämnts införand? Dt som är väsntligt för mitt arbt är dn snar dln av Lundgrns läroplanstortiska forskning som är inriktad nbart mot tt historiskt strukturalistiskt prspktiv 26 och int dn klassrumsforskningn som känntcknad hans tidiga forskningsarbt i början av talt. 27 Gnom n historisk analys av läroplanns utvckling i rlation till samhälls- och statsutvckling bildar han n uppsättning av olika läroplanskodr där var och n rprsntrar dn dominrand utbildningsidologin i samhällt undr n viss priod. Lundgrns läroplansanalys byggr ävn på n historisk matrialistisk syn som fokusrar produktionns inflytand övr rproduktionn. Produktionsförändringar skapar nligt honom förutsättningar för statliga och samhällliga förändringar. Dssa avspglas i sin tur i skolan som är n institution för idologisk och kulturll rproduktion. 28 Modrsmål som ämnt införds i läroplann undr spcifika samhällliga och matrilla förhållandn som känntcknad dnna tid. Md stöd av dn här torin kommr jag att undrsöka om nuvarand modrsmålsundrvisnings organisring stödjr d matrilla och kulturlla förhållandna som rådr i dagns samhäll. 26 Lundgrn 1979, För fördjupning s Garfalakis tolkning och kritik av Lundgrns ramfaktortorin (Garfalakis 1994, s.20-30) 28 Garfalakis 1994, s.30 Sidan 10 av 47

12 Pdagogik 41-60,vt 06 6 Läroplanskodr I följand kapitl kommr jag att g n kort övrsikt övr d fyra läroplanskodr som kan hjälpa oss att hitta svar på frågan - vilka utbildningsbhov och bildningssträvandn vägd tyngst undr olika tidspriodr av skolrformrnas framväxt och utvckling? Som rdan nämnts har Ulf P Lundgrn i sina läroplanstortiska studir försökt svara på dnna fråga gnom att systmatisra d utbildningsmål, innhåll och undrvisningsmtodr som har styrt utformningn av läroplanr vid olika tidpunktr. Lundgrn inför bgrppt läroplanskod som n btckning på samsplt mllan läroplann och dt omgivand samhällt. 29 Lundgrn finnr undr historins gång fyra skilda läroplanskodr som dominrat undrvisningns utformning: dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn. En tablrad läroplanskod innhållr, nligt honom, utbildningns syft, dss mål och innhåll. Varj förändring är rsultat av n kamp om maktn övr innhållt, som krävr tt yttr tryck för att komma till stånd. Dtta innbär att styrning av utbildning och styrning av skolan som institution förutsättr maktn övr utbildningns syft, mål och innhåll och därmd n lgitimitt att utöva dnna makt. 30 Eftrsom utbildningar tillkommr vid olika tidpunktr för olika samhällsskick, tablras gnom pdagogiska txtr tt maktförhålland övr utbildningsinstitutionr. När sålds n viss typ av skola blir till, finns rdan n modll för vad som är skolan, hur dn sköts och vad dn skall innhålla. Rdan tablrad skolsystm har alltid makt övr nya i dt att d tablrad dfinirar utbildningns syft, mål och innhåll och dt nya måst förhålla sig till dtta. 31 Därför kan dt tyckas viktigt md tt historiskprspktiv, när vi försökr förstå och föruts utvcklingn av dagns skola. För att vi ska kunna förstå skolans framtida uppdrag, måst vi förstå hur skolan som institution konstiturats. Hur tillkom då d första skolorna? Dt första födlstillfällt går långt tillbaka i tidn och är n konskvns av hur samhälln ordnas och n statsapparat tablras. Etablrandt av skolan som institution i samhällt hängr sålds samman md när samhälln och därmd statsapparatr uppkommr. 32 Om vi dfinirar samhäll som n institution uppbyggd av olika lagar, då är dt uppnbart att lagstiftningsprocssn krävr n grupp i samhällt som är i stånd att uttyda, försvara och utvckla lagn. På samma sätt som n samhällsordning och tt politiskt systm i dnna brda mning växr fram, föds också skolan som institution. D som skall styra, som skall lagstifta, som skall förvalta och som skall försvara lagn måst känna tidigar lagar och kunna uttyda dras grundläggand mning. Dtta krävr n organisrad form för undrvisning. Md framväxtn av n stat föds skolan som institution. 33 Dn första officilla läroplann utformads i antikns Atn och had till grund Platons rationlla syn på kunskapn. 34 Dn var formad för dn härskand klassn md syftt att förs aristokratrna md dn intllktulla utrustning d bhövd för att kunna utöva sin makt övr slavarna. Dn här läroplann känntcknas av dn klassiska läroplanskodn. 29 Lundgrn 1979, Lindnsjö & Lundgrn Lindnsjö & Lundgrn Lindnsjö & Lundgrn 2000, s Lindnsjö & Lundgrn 2000, s Ringborg 2001 Sidan 11 av 47

13 Pdagogik 41-60,vt 06 Huvudmålt md n klassisk läroplan var int att utrusta lvrna md kunskapr som skull användas i produktionn, utan md kunskapr som skull göra dm kapabla att styra. Syftt var att skapa n harmonisk och fri människa som kund dlta i dt offntliga livt. Dt var dn fria människan som skull utvcklas gnom utbildning. I dt samhäll som diskutras av Platon och prsntras i Ringborgs avhandling 35, är dt bara dn styrand klassn som skall gs utbildning vilkn skull syfta mot dt politiska livt. Och mdan övrklassutbildningn i Atn ändå avsåg att inprägla n viss smak och komptns, fokusrads dn romrska utbildningn på att bmästra spcifika vrktyg som bhövds för n plats i samhällt. Till xmpl ställd dt politiska livt i romarrikt krav vad dt gällr talarkonstn. 36 Klassisk läroplanskod är n innhållsfokusrad läroplan vilkn btydr att statn använd sig av spcillt utvalda ämnn för att uppnå sina mål. Dnna läroplan var uppdlad i två block trivium och qvadrivium. Trivium bstod av grammatik, rtorik och logik. Qvadrivium bstod av aritmtik, gomtri, astronomi och fysik. 37 D ämnn som rprsntras av dn klassiska kodn dominrad innhållt i dn gamla litistiskt inriktad lärdomsskolan i Svrig (lärovrkt), där humaniora och dt antika kulturarvt btonads. 38 Som n följd av naturvtnskaprnas framväxt och industrialismns gnombrott kom dnna kods dominans inom lärdomsskolan att brytas i slutt av 1800-talt, och till viss dl rsättas av andra ämnn. I Atn och Rom avsåg skolan int att påvrka prsonlightr, utan att bkräfta n samhällsposition och bibringa kunskapr och färdightr. Kristndomn därmot antog n hlt annan uppfattning när dt gälld utbildningns syft. En avgörand skillnad mllan klassisk och kristt utbildningstänkand framträdr, nligt Lundgrn, i bgrppt omvändls. Mdan klassisk utbildningstänkand int syftad till att tränga in i prsonlightn 39, fokusrads just kristt utbildningstänkand på att fostra och utvckla prsonlight och moral. Md kristndomns utbrdning länkas rligionn till statns lgitimitt och till dn utbildning som krävds för att styra statn och tjäna kyrkan. 40 Bildning och utbildning i dt mr llr mindr fodala bondsamhällt kan sammanföras i vad Lundgrn bnämnr n moralisk läroplanskod. Dt cntrala målt i moraliska läroplanskodn var att inpränta fruktan för gud, fostrland och övrht hos lvrna. Sdan protstantismn införts i Svrig, uppstod bhov av kunskap om kristndomns grundsatsr i form av Luthrs lilla katks. Dt fanns ävn krav på vissa läsfärdightr, varför dn moraliska läroplanskodn också bidrog till tt första försök att komma till rätta md analfabtismn. Mn vilka motiv låg bakom? För statn var dt väsntligt att lagar och samhällts grundr var bstånd. En statsbildning krävr tt skriftspråk, som möjliggör att lagar och förordningar kan bvaras. Dn moraliska läroplanskodn har också präglat sminariutbildningn där urvalt av innhåll konstrurads nligt att dn vangliska läran står i cntrum för n kurs som i övrigt omfattar folkskolans ämnn, n litn dl pdagogik, mtodik samt praktiska undrvisningsövningar Ringborg Lundgrn 1981, 1983, s. 29 ff 37 Lundgrn 1981, 1983, s Maltén 1997, s Klassisk utbildning handlad om att locka fram dn kunskap som rdan fanns hos dn till litn födda människan, och att därmd förlösa rdan ndlagda kunskapr och färdightr (Ringborg 2000) 40 Lindnsjö & Lundgrn 2000, s Linné 1996, s.342 Sidan 12 av 47

14 Pdagogik 41-60,vt 06 Kristndomkunskapn var i cntrum som kraftkälla för lärarn i hnns kommand arbt. Läroplann för dn tidiga folkskolan inrymmr knappast förutsättningar för n individ som tar ställning i n annan riktning än dn kyrka och stat stipulrar. Dt tog tid innan kristndomsundrvisningn tynad bort från dn svnska skolan och dn ralistiska läroplanskodn trädd fram. Undr 1900-talts första hälft fick folkskolan tt par nya undrvisningsplanr, inklusiv 1919 års undrvisningsplan för rikts folkskolor, som i littraturn ofta bnämns som något av n milstolp. 42 Nytt i 1919 års undrvisningsplan var kristndomsundrvisningn md dss katkspluggand drogs nd till förmån för tt mr vrklightsnära ämnsinnhåll. Därmd lämnads dn moraliska läroplanskodn, som så nvist hållit sig fast gnom århundradn, till förmån för n rallistisk läroplanskod. Dn ralistiska llr också kallad rala läroplanskodn försökt att i rnt nyttosyft svara mot bhovn i n växand statsapparat och n växand industri, gnom att förs dm md administrativt och tkniskt kunnig prsonal åtminston i dt ldand skiktt. Dssa bhov prioritrad hlt andra skolämnn gnom att lägga tyngdpunktn vid rala ämnn som språk, matmatik, naturkunskap och handlsämnn. Utantillinlärning börjad g vika. Man vill ta ökad hänsyn till individulla förutsättningar och till lvrnas mognadsutvckling. Dn rationlla kodns värdbas övrtog nligt Lundgrn av dn ralistiska kodns btydls som bärand princip i och md grundskolans gnomförand i början av 1950-talt. När 1955 års undrvisningsplan för rikts folkskolor prsntrads, lansrad man n hlt ny undrvisningsmtodik. Elvrna skull i fortsättningn stimulras att på gn hand söka fakta, pröva och ta ställning. Elvn i cntrum är dn bärand tankn i dn av Dwy 43 inspirrad pdagogikn som dn rationlla kodn uttryckr. Undrvisningsprocssn strävad mot ökad individcntrring. Skolan lad stor vikt vid prsonlightsutvckling och tog mdvtt hänsyn till utvcklings- och inlärningspsykologins snast forskningsrsultat. Läroplann blv i och md dnna tidspriod funktionllt och pragmatiskt inriktad, dt vill säga att undrvisning var mr individcntrrad och nyttig för individn och samhällt. 44 I och md att industrialisrings- och urbanisringsprocss hunnit lång, ökad bhovt av kvalificrad arbtskraft på alla yrksnivår. Yrksinriktad ämnn llr program införds på gymnasi- och univrsittsnivå. Undrvisningn gjords intrnationll md sikt på dn globala arbtsmarknadns bhov. Idén om lvn i cntrum fortsatt lva i d dirkta styrdokumnt som snar formulrads för dn sammanhållna grundskolan och 1969 års läroplanr. 45 Samtidigt formulrads n spänning mllan samhäll och individ. Elvn btraktads båd som nskild människa och som samhällsmdborgar. Spänningn mllan individns friht och samvrkan md andra tcknas i Läroplann för grundskolan Problmt försökt övrbryggas md rvidrad formulring i 1969 års läroplan, där skolans roll som fostrar minskads till förmån av skolans uppgift att främja lvns prsonliga, individulla och sociala utvcklingn där frihtn och självständightn utgjord grundn för samarbt och samvrkan Linné i Lind (rd) John Dwy ( ) amrikansk rformpdagog och filosof som ofta utnämns till fadr av uttryckt progrssiv pdagogik. S Dwy 1916, Maltén 1997, s Linné i Lind (rd) 2001, s Lgr 62, s Linné i Lind (rd) 2001, s. 41 Sidan 13 av 47

15 Pdagogik 41-60,vt 06 I samband md att dn borgrliga rgringn avlöst socialdmokratrna år 1976, åtrupprättads bgrppt fostran i förarbt till nästa läroplan. 48 Dn rationlla läroplankodns vtnskapliga prspktiv, tynar dlvis bort i 1980 års läroplan för grundskolan som ntydigt konstatrar att skolans huvuduppgift är att fostra till dmokratiska värdringar. 49 Moralfrågor aktualisras ign och invandrarföräldrarna får rätt att få sin tiska grundsyn rspktrad. Samtidigt är skolan uppgift att klargöra och hålla fast vid d grundläggand dmokratiska värdringar som läroplanr gr utryck för. 50 Invandrar fick md andra ord rätt att ha sina värdringar rspktrad så längr undrvisningn präglas av svnska grundläggand värdringar. Md Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt (Lpo 94) har dn rationlla läroplanskodn, llr om man hllr vill använda bgrppt funktionlla/pragmatiska kodn, till fullo kommit att prägla svnsk folkundrvisning, samtidigt som tt inslag av dn moraliska läroplanskodn är närvarand. Dn dcntralisrad frihtn har blivit ännu störr. Vad som skall väljas ut som skolans innhåll och varför just dtta innhåll skall väljas ut, bslutas på flra nivår. Dtta är framför allt lärar och lvr som måst göra dtta i dagns skola. I Lpo 94 btonas mr än i tidigar läroplanr att lvr skall lära sig arbta båd självständigt och tillsammans md andra. 51 Läroplanstxtn rkommndrar arbtsformr som utvcklar barnns nyfiknht, mn också dras ansvarstagand för d gna studirna. I Lpo 94 har också tikn fått n framträdand plats. Bgrppt värdgrund kommr in och samtidigt sägs att skolan skall förmdla och förankra d värdn som vårt samhällsliv vilar på och övrföra viktiga värdn och g d unga n tisk kompass och moralisk komptns. Mn dn tiska satsningn har dn moraliska kodn fått n viss åtrupprättls i dagns läroplanstxt. Historiskt stt kan man s att politiska förändringar har haft n btydand roll för skolsystmns mål och innhåll. Skolans innhållsutvckling kan kopplas till dn politiska situationn som i sin tur är kopplad till konomi och tknologi. 6.1 Sammanfattning I dtta kapitl har jag försökt prsntra d viktigast läroplanstortiska frågställningar som varit aktulla md avsnd på skolans framväxt och utvckling. Jag inldd kapitl md prsntation av fyra läroplanskodr: dn klassiska, dn rala, dn moraliska rspktiv dn rationlla läroplanskodn. Dssa bgrpp prsntrads först på 1970-talt av Ulf P. Lundgrn och utgör n ftrhandsanalys, vilkt innbär att d int har varit något som utbildningns aktörr gnom århundradna varit mdvtna om. Enligt Lundgrn känntcknar varj kod d olika skdna av utbildningns framväxt och utvckling och bvisar att varj förändring av läroplanr har varit rsultatt av n kamp om maktn övr utbildningns syft, mål och innhåll. Dn klassiska läroplanskodn kan spåras långt tillbaka till dt antika Grkland där dn första officilla läroplann utformads. Enligt dn klassiska läroplanskodn är undrvisningns primära syft att förmdla insikt i kunskapns och kulturarvts grundr. D ämnn som 48 Linné i Lind (rd) 2001, s Lgr 80, s Linné i Lind (rd) 2001, s Maltén 1997, s.46 Sidan 14 av 47

16 Pdagogik 41-60,vt 06 rprsntras av dn klassiska kodn dominrad innhållt i lärovrkt i Svrig fram till 1800-talt. Dn moraliska läroplanskodn inriktar sig på d ungas socialisring in i n tisk värdgmnskap md nationn och kyrkan. Dn känntcknad i Svrig folkskolans bildningsidal mn ävn i dagns läroplanr kan vi s inslag av dn moraliska läroplanskodn när dt gällr formulringar om n skola på tisk grund. En rad strukturlla samhällliga förändringar 52 i början av 1500-talt låg till grund till tt nytt sätt att tänka om utbildningn. Dn ralistiska läroplanskodn börjad konkurrra ut dn klassiska. Mn först på andra hälftn av 1800-talt har, nligt Lundgrn, dn ralistiska läroplanskodn börjat förskjuta dn klassiska här i Svrig. Ralistiska läroplanskodn försökt i rnt nyttosyft att svara mot bhovn i n växand statsapparat och n växand industri, gnom att förs dm md administrativt och tkniskt kunnig prsonal åtminston i dt ldand skiktt. Nya krav på kvalifikationr som växt fram undr 1900-talt initirad tillkomstn av nya skolformr och utbildningn kopplads dirkt till vissa färdightr och kunskapr nödvändiga för tt konomisk produktiv liv. Läroplann blv i och md dnna tidspriod funktionllt och pragmatiskt inriktad dt vill säga att undrvisning var mr individcntrrad och nyttig för individn och samhällt. Dt var början av n rationll läroplanskod som till sin största dl fortfarand präglar dn svnska folkundrvisningn, samtidigt som tt inslag av dn moraliska läroplanskodn är närvarand. Dn individcntrrad och pragmatiska inslagt i undrvisningn, bidrog trolign till införandt av ämnt modrsmål som skull undrlätta individns utvckling och anpassning till d förhållandna som rådd i dt svnska samhällt. 7 Utvcklingn av skolväsndt i Svrig Skolan mllan kyrkan och statn För att kunna förstå dagns läroplanr och dras roll i utformningn av mdborgar, ansr jag dt viktigt att fortsätta uppsatsn md tt historiskt prspktiv på utbildningn. Varj läroplan spglar i varirand grad sina förgångar ftrsom dt är rformatorr som vidarutvcklar, förkastar llr förändrar tt styrand dokumnt. För att förstå vad dt är som händr nu och vad dt är som skull kunna hända i framtidn, är dt nödvändig att få vta vad dt var som händ tidigar. Stt utifrån tt historiskt prspktiv har d styrand instansrna alltid haft syftn md skolan och mål som skull uppnås via utbildningn. Om man kastar blickn så långt tillbaka som till Mdltidn 53, framgår dt att kyrkan splad n viktig roll som folkts fostrar och bärar av kulturarvt. 54 Gunnar Richardsson bskrivr i sin bok Svnsk utbildningshistoria 55 hur kyrkans bhov av prästr ldd till n ny form av utbildningn. Mdan bondståndt på dn tidn int ansågs ha något utbildningsbhov, man lärd sig konstn att bruka jordn från gnration till gnration, had prästrna alldls särskilda bhov av utbildning. Eftrsom 52 Dssa förändringar är intimt knutna till d transocana upptäcktrna och naturvtnskaprnas framgång 53 Här syftas till dn nordiska mdltidn som omfattad priodn talt (Richardsson 1999) 54 Ödman Richardsson 2004 Sidan 15 av 47

17 Pdagogik 41-60,vt 06 prästståndt bokstavlign, på grund av clibat, int kund rproducra sin gn grupp var dt nödvändigt att upprätthålls nya formr för rkrytring för tologisk utbildning. Enligt Lundgrn 56 kan här ss d första formrna av diffrntiring gnom utbildning. Han förklarar dt md att dt tidigar bara talads om d härskand klassrnas utbildning, mdan nu framträdd n diffrntiring mllan tologisk utbildning och profan. Undr mdltidn kom dn tologiska utbildningn, som dominrad dn pdagogiska utvcklingn, att bstå av rligiösa och moraliska studir. 57 Svrigs mdltida historia slutad md att dn nordiska unionn upplösts och att n självständig nationalstat md n stark kungamakt upprättads. 58 Dt som här inträffad var, vad många kallar n kulturrvolution. Vid tt bslut i Västrås 1527 börjad rformationn. Kyrkan blv n statskyrka, md kungn som dss högsta ldar. Luthrs lilla katks kom nligt Richardson ut på 1530-talt. Samtidigt som dn svnska katksn kom ut skrvs n ny skolförordning där folkundrvisningn i kristndom fick n stor btydls. Föräldrar och faddrar fick undrvisningsplikt mdan prästrskapt fick i uppgift att kontrollra rsultatt. I huvud sak var dt - nligt statn och kyrkan - n önskvärd moral kod som man införd md dn lilla katksn. Dt övrgripand målt md folkundrvisningn var självklart. Inga dlad mningar kund råda om att skolan hlt nklt var till för att dana kristna och nyttiga samhällsmdlmmar, samtidigt som dock frågor om hur skolan bäst skull organisras börjad framträda. Undr rformationns tid börjad statmaktns intrss för att utbilda mdborgarna väckas och dn framkomliga vägn för dtta ansågs vara via kyrkan. Dt var därför statsmaktn börjad ta övr katdralskolor, som tidigar bfunnit sig undr kyrkans kontroll och där prästutbildningn var förlagd. Övrtagandt av katdralskolor innbar int att statsmaktns mål md skolan skiljds av kyrkans, snarar tvärtom. Dt dröjd rlativt läng innan statn kom att utnyttja skolan i någon störr omfattning. Samarbtt mllan kyrkan och statsmaktn var långvarigt och lämnad säkrlign karaktristiska spår på dn svnska skolutformningn undr andra halvan av förra millnnit. 59 Undr 1600-talt börjad skolsystmt ta sin form. Då fattads bslut om n skolrform, som innbar att dt i varj stift i rikt skull inrättas n gymnasiskola. D första gymnasirna inrättads i Västrås Statns intrss för undrvisningn had alltså ökat ännu mra. Skolan kund bli n god bundsförvant i försvnskningsarbtt av nya svnska områdn och n förmdlar av dn förändrad världsbildn. Dt som händr inom dn offntliga skolan undr talt var gntlign bara n förstärkning av statn och kyrkans kontroll. Mn ävn om katkskunskapr och kristn tro utgjord dn främsta målsättningn i folkundrvisningssträvandna förkom dock mr långtgånd ambitionr för utbrdning av färdightn i läsning och i något fall till och md i skrivning. Luthrs lilla katks var tt ffktivt hjälpmdl int bara i förmdling av dn kristna trosläran, utan också för förmdling av d politiska och sociala värdringar som i högsta grad svarad mot dn tidns sociala struktur Lundgrn 1981, 1983, s Lundgrn 1981, 1983, s Richardsson 1999, s Richardson Gunnar Richardson i sin bok Svnsk utbildningshistoria skrivr om dn så kallad hustavlan som omfattar Luthrs brömda trståndslära, vilkn i kortht innbär, att samhällt omfattar tr stånd: läroståndt (prästrskapt), värjståndt (dn världsliga maktn) samt när - llr hushållsståndt (d övriga). Enlig dnna statslära var lydnad gntmot övrhtn varj kristn människas plikt, då ju dnna var gudomligt sanktionrad. Sidan 16 av 47

18 Pdagogik 41-60,vt 06 Ett mr människovänlig, filantropiskt idal börjad förspråkas undr 1700-talt, mn synn på människor fick int i själva vrkt någon radikal förändring. Skillnadn var att statn börjad intrssra sig lit mr för folkts hälsa. 61 Orsakn till dtta kund ha varit dn nya bfolkningspolitikn som förspråkad att tt lands styrka brodd på dss folkmängd. Dn bio- politiska tankgångn vill lyfta fram n humanitär sida som agrad för dn nskild att må bättr och att lva längr. Mn dt tycks som om dt bakom dn filantropiska kullisn kan ha varit gömda lit mr manipulativa politiska drag som skull försäkra n folkökning. Enligt Ödman 62 bord n folkökning rsultra i ökad konkurrns om arbt och därmd mdföra lägr lönr och produktionskostnadr för fabrikörr och industriidkar. En arbtskraftsrsrv skull därmd tillskapas, tt proltariat som kund utnyttjas i goda tidr. På vilkt sätt dn av mrkantilismn inspirrad manufakturidologin förnads md filantropisk och pdagogisk idologi, illustrrar Ödman md Stora Barnhusts xmpl, som inrättads rdan på 1600-talt. 63 Konfliktrna som uppstod rdan då mllan förträdarna av n humanitär/kristn idologi och d som förspråkad manufakturrnas välsignlsbringand vrkan, var int d nda konfliktrna undr dn tidn. Barnhust btraktads då som förvaringsplats för barn som rtappats md tiggri, och ftrsom dt ofta var föräldrar som drv ut dm på gatan att tigga, strd då föräldrasignalrna mot dt statliga och kommunala rglsystmt vilkt försatt barnn i n svår konflikt. Förhållandna i Barnhust var svåra. Jämsids md läs- och kristndomsundrvisningn skull barnn också vänjas vid arbt för att kunna föda sig själva, samt bli nyttigar mdlmmar i dt allmänna. Md andra ord, barnn utnyttjads som arbtskraft och btraktads som värdlösa varlsr som ingt hllr vill än att rasa runt, stoja och bråka. 64 Undr 1700-talt förändras dn sociala strukturn i Svrig. Dt 1600-talts fasta och stla ståndssamhäll börjad upplösas och bli mr nyansrad, nya yrksgruppr framträdd och dt uppstod stark spänning mllan fräls 65 och ofräls. Mn ur n pdagogisk synvinkl är dt intrssantast att n politiskt, socialt och kulturllt mdvtn mdlklass börjad växa fram och ställd nya krav på skolans områd. Md dn borgarklassn som börjad växa sig allt starkar växt också nya krav på utbildningsväsndt. Dtta rsultrad i att n mängd privatskolor börjad bildas. Förklaringn till dn snabba xpansionn av privatskolväsndt bord, nligt Richardsson, sökas i dt förhållandt att dn statliga skolan visad sig vara svår att rformra och anpassa till d nya utbildningsbhovn. 66 Inom d högr samhällsskiktn blv oviljan att dlta i dt rligiösa gmnskapslivt allt starkar. Dn bgynnand skularisringn kom också i uttryck i uppkomstn av n profan kultur av btydls vid sidan av dn kyrkliga. Mn några stora förändringar på skolans områd gnomförds trots dnna samhällsomvandling int undr 1700-talt, som får btraktas som n mllanpriod för talts stora skolrformr. Två uppfattningar i skolfrågan kom att stå mot varandra i början av 1800-talt, dls n libral som ansåg att styrlsskickt krävd n mdborgrlig utbildning, dls n konsrvativ som hävdad att statns ansvar bgränsads till rligionsundrvisning och att dn övriga fostran var hmmns privata anglägnht. Ett första symptom på att tt nytt skolsystm höll på att tablras, var folkskolstadgans tillkomst I dn fastslogs principn om statns yttrsta 61 Ödman 1995, s Ödman S Ödman Ödman Samhällsgrupp som åtnjutr bfrils från skatt på jordgndom i samband md adlskap llr i utbyt mot annan tjänst till kronan. Svnska ordbokn, Richardsson 1999, s.39 Sidan 17 av 47

19 Pdagogik 41-60,vt 06 ansvar för alla mdborgars uppfostran och undrvisning. Mn gnomförandt av folkskolstadgan 1842 tycks ha förgåtts av n långvarig politisk strid där prästrskapt och böndrna hårdast motsatt sig dtta. 67 Stadgan tillkom till tillsist och dt var början på n av samhällt anordnad obligatorisk folkskolundrvisning, vilkn undr d kommand dcnnirna påvrkads av olika motiv. D stora samhällsförändringar som utsplad sig undr 1800-talt inom Svrigs gränsr, åtrspglads inom skolpolitikn också. Undr dnna tid mr än fördubblads landts bfolkning trots n btydand migration framför allt till USA. 68 Utvandringn innbar lösningn på n svår sysslsättnings- och försörjningskris i tt outvcklat bondland. Mn många migrantr åtrvänd också, ofta md nya yrkskomptnsr och goda rfarnhtr. Svrig börjad från mittn av 1800-talt att allt mr industrialisras. Hla dnna utvckling kom också att påvrka samhällsutvcklingn och att öka ftrfrågan på mdborgar md bättr utbildning. Samhällt i dnna intnsiva utvckling utgjord n stark pådrivand kraft när dt gälld att rformra skolan och anpassa dn ftr ständigt nya bhov. 69 Ett naturvtnskapligt bildningsidal börjad bli n nödvändight och n ralistisk läroplanskod börjad ta gstalt. Två från varandra hlt skilda skolsystm var i funktion på dn tidn. Kommunal folkskola var avsdd främst för barn av ringar stånd, mdan ståndsprsonrs barn slussads gnom n annan utbildningskanal, statligt lärovrk. Folkskolan, som blv n fattigskola, och lärovrkn var nu två paralllla skolsystm, vars intgrring i varandra blv n viktig uppgift i början av 1900-talt. Md inrättningn av folkskolan sgrgrads barnn från vuxnvärldn och lämnads att klara sig på gn hand. I själva vrkt var dt n förutsättning för dn självständight och dt självbstämmand som fodrads för dmokratisringsprocssn dlads lärovrkn in i n latinfri dl ralskolan, inriktad på kunskap av dirkt nytta och gymnasit som blv ralskolans påbyggnad. Md ralskola fick man n mllanxamn ralxamn. Md n sådan skolindlning var d första stgn mot tt diffrntirat utbildningssystm tagt. 71 Rdan för sklskiftt had idér framförts om n allmän bottnskola som var gmnsam för alla, bl.a. av folkskolans lärar och cklsiastikministrn Fridtjuv Brg, mn först 1909 slog tankn om n gmnsam bottnskola ignom på allvar. Samma år tillkom dn kommunala mllanskolan, vilkn var n 4-årig ralskola bygd på folkskolans 6: årskurs. Md allmänna och lika rösträttn väckts bhovt av n gmnsam skola som skull fylla d krav som dt nyformad dmokratiska samhällt skull ställa i framtidn. År 1927 bslöt riksdagn om n rformring av skolan där ralskolan skull vara 4-årig bygd på 6-årig folkskola llr 5-årig anknutn till folkskolans fjärd klass. 73 Eftrsom folkskolan dirkt anslöts till ralskolan, kom dn faktiska läroplann att anpassas till ralskolans läroplanr. Nya krav på kvalifikationr växr fram undr talt och nya skolformr växr för att mötta dssa krav. 74 Utbildningn kopplas dirkt till vissa färdightr och kunskapr nödvändiga för tt konomiskt produktivt liv. I dn nya undrvisningsplann som kom 1919, 67 Linné 1996, s Richardsson Lundgrn 1981, 1983, s.59 ff 70 Lundgrn 1981, Lundgrn 1981, 1983, s På grund av att rglrna för val till riksdagn fordrad n grundlagsändring hölls dt första andrakammarvalt md allmän och lika rösträtt för båd män och kvinnor först (Vallindr 1962) 73 Lundgrn 1981, 1983, s Lundgrn 1981, 1983, s.71 Sidan 18 av 47

20 Pdagogik 41-60,vt 06 tilldlads katksn n mr undanskymd roll. Folkskolans bgynnand skularisring ställd krav på n annan form av samhörightsfostran än tidigar. Mdborgarn börjar träda fram som n myndig prson, värdig att ta ställning i idologiska och politiska frågor. Katksns roll i undrvisningn fick n mr historiskt dokumntär karaktär. Dss uppgift var att blysa Luthrs rligiösa och sdliga uppfattning och hans sätt att sammanfattand framställa kristndomns huvudstyckn än tt lärostyck att mmorra. 75 Antalt kristndomstimmar minskad från 28 vckotimmar till tolv för sxårig folkskola i och md 1919 års undrvisningsplan. Skolans grundläggand roll tyckts vara att utvckla fostrlandskänslan och att värna arbtts dygd. Nationn och folkt lyfts fram som utgångspunkt för solidaritt och sammanhållning. Rformrna inom folkundrvisningn undr dnna tid kan också ss som uttryck för n ny samhörightsfostran och socialdmokratrnas gmnskapsidologi som fick gstaltning i bgrppt folkhmmt. 76 Ämnn som historia, hmbygdkunskap och mdborgarkunskap utgjord bas för skolans nya fostrings uppgift. Dt var int förrän början av 1900-talt som kyrkans och statns samarbt börjad upphöra. Dras mr än 400 år långa gmnsamma vrkan att fostra folkt gnom Guds ord tynad bort, mn först sdan lagn om rligionsfrihtn kom 1951 blv svnska skolan konfssionslös. 77 Eftr andra världskrigt blv skolans främsta mål att bli att fostra dmokratiska människor. Dn ftr krigt tillsatta skolkommissionn lyft kraftfullt fram sin vision om n dmokratisk skola som skull fostra fria individr. Samtidigt länkads skolans moraliska fostran till n vtnskaplig rationll grund. Vtnskapn tog öppt rligionns plats när dt gällr att undrvisa om cntrala moralfrågor. Dn nskilda individn had rätt att på dn sakliga undrvisningns grund fatta gna, rationlla och moraliska bslut och dn rationlla läroplann börjad ta sin form. 78 Undr 1940-talt fanns, vid sidan av dn sjuåriga folkskolan sju andra skolformr. 79 Samma splittrad bild visad gymnasialutbildning. I bottn fanns tt parallllskolsystm md ralskola och folkskola som löpt parallllt ftr årskurs 4 och på många ortr ftr årskurs 5. Ett mr sammanhållt skolsystm var tt krav som, nligt Lundgrn 80, samhällsutvcklingn drv fram. Han urskiljr fyra framträdand motiv för n rformring av dn grundläggand utbildningn och uppkomstn av n grundskola. Dt första utgjords av förändringar i bfolkningsstrukturn, dt andra av urbanisring; dt trdj motivt hittar Lundgrn i bhovt av n samplanring mllan utbildningn och arbtsmarknadn och dt fjärd motivt var skapandt av n dmokratisk skola, int bara vad dt gälld dss organisatoriska uppbyggnad utan också vad gälld dss långsiktiga syft och dss inr arbt. 81 Dn cntrala frågan undr 1950-talt gälld diffrntiringsfrågan och hur dn för alla gmnsamma grundskolan, som skull rsätta folkskola och ralskola, bord organisras. Dt tog 22 år från dt att 1940 års skolutrdningn börjad arbta till dss grundskolan bslutads. Md uppkomstn av ny grundskola utformads också n ny läroplan för grundskolan, Lgr 62, 75 Linné i Lind 2001, s Bgrppt folkhmmt införlivads 1928 i dn socialdmokratiska dbattn av Pr Albin Hansson. Han mnad mtaforiskt att Svrig bord bli som tt hm för folkt, där tt gott hm präglas av samförstånd och likht. "Dt måst n gång bli så, att klassamhällts Svrig avlöss av folkhmmt Svrig." ( 77 Trots lagn om rligions friht 1951uppfattads int av alla att dt skull innbära att skolan skull vara konfssionslös (Linné i Lind, 2001 s. 40) 78 Lundgrn 1981, 1983, s Richardson Lundgrn 1981, 1983, s För fördjupning s Lundgrn 1981, 1983, s Sidan 19 av 47

21 Pdagogik 41-60,vt 06 vars bärand idér basrads på jämlikht, dmokrati, pragmatisk kunskapssyn och lvaktivrand arbtssätt. 82 Arn Maltén 83 bskrivr Lgr 62 som n organisatorisk rform där bara d yttr ramarna ändrads mdan arbtssätt förblv oförändrat. Dt var först md Läroplann för grundskola 1980 som tt systmskift mot n dcntralisrad och målstyrd skola påbörjads och dt slutförds md Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt 1994 (Lpo 94) där rglstyrning av skolan övrgick totalt till målstyrning. Dt kan konstatras att förändringar av skolväsndts struktur som gnomförds undr ftrkrigstidn var färdiga just omkring 1970 md rformring och uppkomstn av dn samlad gymnasiskolan och dn kommunala vuxnutbildningn. 84 Dn strukturn har i stort stt blivit bstånd. 7.1 Sammanfattning I förgånd kapitl har jag försökt skildra dt svnska skolväsndts utvckling från mdltidns klostrskolor till dagns kommunalstyrd målinriktatad skolsystm. Skolans funktion som n samhällsförtls har ändrats undr tidrna allt ftr samhällsstrukturrnas förändringar. 85 D första skolformr som strukturrads undr Mdltidn i Svrig, klostrskolor och katdralskolor, kan ndast förstås mot bakgrund av dn katolska kyrkans ställning och funktion mot dt mdltida samhällt. D utbildningsbhov som fanns i dtta samhäll bträffad bara prästrståndt, mdan bondståndt på dn tidn int had något utbildningsbhov, ftrsom man lärd sig konstn att bruka jordn från gnration till gnration. Md upplösningn av dn nordiska unionn i början av 1500-talt rsatts d mdltida förvaltningsformr md nya. 86 Dn upprättad kungamaktn md Gustav Vasa på tronn initirad nya utbildningsbhov. En ffktiv statlig byråkrati var n nödvändig förutsättning för n modrn national stat. Dn tydigar från statn självständiga kyrkan förvandlads till n statskyrka och hla dn kyrkliga skolorganisationn kom i och md kyrkans förstatligand undr statns ldning. 87 Undr 1600-talt börjad skolsystmt ta sin form. Ämbtsmannautbildning organisrads i statlig rgi mdan folkundrvisningn var kyrkans uppgift. D första gymnasirna inrättads i Västrås 1623 och statns intrss för undrvisningn had ökat ännu mra ftrsom skolan kund bli n god bundsförvant i försvnskningsarbtt av nya svnska områdn. Dn främsta målsättningn i folkundrvisningssträvandna utgjords av katkskunskapr och kristn tro mn dt ävn förkom ambitionr för utbrdning av färdightn i läsning. I dn svnska utbildnings historin btraktas ofta 1700-talt, som n mllanpriod för talts stora skolrformr. Dt som karaktrisrar dn här priodn är n allt starkar mdlklass som ställr nya krav på utbildningsväsndt. Nya yrksgruppr börjad framträdda och dtta rsultrar i att n mängd privatskolor börjar bildas. 82 Mltén 1997, s Mltén 1997, s Richardson 2004, s Richardson Richardson 1999, s Richardson 1999, s.21 Sidan 20 av 47

22 Pdagogik 41-60,vt 06 På 1800-talt skapads i Svrig tt alldls nytt skolsystm folkhögskolan. Principn om statns yttrsta ansvar för alla mdborgars uppfostran och undrvisning fastslogs i 1842 års folkskolstadga. Uppkomstn av n allmän folkskola kan btraktas som grundn till dagns dmokratiska välfärdssamhällt. 88 Folkskolan, som blv n fattigskola, och lärovrkn var nu två paralllla skolsystm, vars intgrring i varandra var n långvarig procss som känntcknad n nästan skllång priod i svnskutbildnings historia. Dn rsultrad i uppkomstn av n gmnsam grundskola för alla barn som, ftr riksdags bslut 1962, succssivt skull införas i hla rikt. D försiktiga förändringar på skolans områd som börjad sk på 1970-talt har undr1980- och 1990-talt utvcklats fullt. Dssa förändringar rsultrad i n ändrad form av ansvar och styrning av skolan. Maktn övr skolan har förskjutits från statn till kommunrna och styrningn av skolan har blivit mål- och rsultatorintrad. 8 Uppkomst och utvckling av modrsmålsundrvisningn i Svrig Ulf P Lundgrns historiska analys av läroplanns utvckling i rlation till stats- och samhällsutvckling, påvisar tydligt att olika pokr känntcknads av olika läroplanskodr. Mn vad var dt som påvrkad skolväsndts utvckling, vad var dt som initirad införandt och ändringar av olika läroplanr? D förändringar som utbildningsväsndt gnomgick har i olika sammanhang förklarats md hjälp av n rad skiftand prspktiv, särskilt som utvcklingn av skolsystmt har sktt olika i olika uropiska ländr. 89 Dt finns många torir som försökr förklara dt här fnomnt. En vida spridd tank på dtta områd har varit dn librala utbildningshistorins vilja att koppla samman utbildning md librala frihtssträvandn och n gradvis utvckling mot dmokrati. 90 En annan vanlig tolkning är dt strukturfunktionalistiska prspktivt. En tradition md grund i bl.a. dn durkhimianska tankn om utbildningssystmts utvckling såsom funktionll i förhålland till dt modrna samhällts organiska solidaritt och dss ökad utbildningsbhov. 91 Lundgrns läroplansanalys inriktar sig mot tt sådant strukturfunktionalistiskt prspktiv mn ävn på n historisk matrialistisk syn som fokusrar på produktionns inflytand övr rproduktionn. Produktionsförändringar skapar nligt honom förutsättningar för statliga och samhällliga förändringar. 92 Dssa avspglas i sin tur i skolan som tt instrumnt för idologisk och kulturll rproduktion. Läroplanr btraktas härmd båd som n struktur för styrning av skolan och som n struktur för idologisk och kulturll åtrskapand. 93 En läroplan kan förändras när dt skapas nya produktionsformr som ställr krav på n ny samhällsorganisation och tt nytt förhållningssätt 88 Richardson 1999, s S Larsson Grn Garfalakis 1994, s.29 ff 92 Produktionns inflytand övr rproduktionn prsntras i Lindnsjö & Lundgrn 2000, s Garfalakis 1994, s.30 Sidan 21 av 47

23 Pdagogik 41-60,vt 06 till kunskap. Läroplansutvckling är därför, nligt Lundgrn, brond i första hand av produktionns förändrad karaktär och därftr av kulturlla förändringar. Mot dn här bakgrundn kan vi försöka söka förklaring för varför ämnt modrsmål införds i svnska skolan och snar i läroplann? 8.1 Invandring tt svar på samhällts konomiska och sociala förändringar Trots att hmspråk 94 har funnits som undrvisningsämn i svnska skolan sdan mittn av talt, kom dss införand i läroplann först år 1969 i samband md utarbtand av Lgr Ämnt tillhör int d traditionlla ämnna och kan int hllr ss som n motsvaright till tt univrsittsämn. Hmspråkt kan därmot ss som tt kulturrlvant ämn vars införand är n ffkt av btydand kulturlla och strukturlla samhällsförändringar. 96 Vilka var d kulturlla och matrilla förändringarna i samhällt som gav upphov till införandt av tt hlt nytt ämn i svnska skolan? 97 Stor arbtskraftinvandring var utan tvkan n av d förändringarna som ställd krav på n ny samhällsorganisation och n ny syn på kunskap, mn vilka produktions- och rproduktionsförändringar mdvrkad till n hög arbtskraftinvandring? Lundgrn mnar att dt i tt agrart och primitivt samhäll int ställs några krav på n brdar utbildning, ftrsom produktion och rproduktion är intgrrad procssr. Familjns rproduktion är intimt knutn till familjns produktion och barnn får automatisk i arv föräldrarnas yrk, kunnand och sätt att lva ftrsom d arbtar tillsammans. Fram till 1800 talt had utbildning ringa rproduktiv btydls och i stort stt ingt produktivt värd. Utbildningns främsta uppgift var att rproducra prästrskapt via kyrkliga txtr ftrsom prästståndt bokstavlign int kund rproducra sin gn grupp 98. Utövr prästrskapt had också adln tt visst bhov av utbildning för att kunna bibhålla statsapparatns lgitimitt. I tt samhäll känntcknat av n låg grad av arbtsdlning och md n rlativt homogn kultur är fostran i dn primära gruppn (byakollktiv, familj) tillräcklig för dn kulturlla rproduktionn. Industrisamhällt därmot ställr krav på n lång och spcialisrad utbildning för att knyta samman produktions- och rproduktionsprocssr. I industrisamhällt har bostad och arbtsplats skilts åt och på så sätt avlägsnas barn från produktionn och från tt traditionllt uppfostringsmönstr. Dssa förändringar mdförd rproduktionssvårightr på grund av att n ny gnration int längr kund koncptualisra dt som försiggick i produktionn och int 94 Trmn hmspråk rsatts år 1997 av trmn modrsmål. 95 S Lgr 69, s Garfalakis Enligt Lundgrn är för samhällts xistns och utvckling två grundläggand procssr nödvändiga; samhälllig produktion och samhälllig rproduktion. Samhälllig produktion innbär att alstra livsförnödnhtr och ting, mn också att skapa symbolr och kunskap som gr mning åt tingn och utvcklar dssa, liksom att producra d villkor i samhällt inom vilka produktionn skr. Samhälllig rproduktion är d procssr vilka åtrskapar såväl dn matrilla basn liksom kulturn; åtrskapandt av kunskapr, färdightr och värdringar, och åtrskapandt av samhälllig makt i vid mning. (Lundgrn 1981, 1983) 98 Lundgrn 1981, 1983, s.33 Sidan 22 av 47

24 Pdagogik 41-60,vt 06 hllr inkorporra n traditionll arbtsmoral. 99 Barnns uppfostran och utbildning blv följaktlign n statlig anglgnht och skolan tilldlads uppgift att kvalificra och socialisra dn nya gnrationn. I samband md industrikapitalismns xpansion blv traditionlla produktions- och rproduktionsprocssr btydligt mr komplicrad. Industrir koncntrrads till stora städr och till visa ländr, som mdförd ständiga urbanisringsströmmar och n hög arbtskraftsinvandring. 100 Mn dt var flra faktorr förutom industrialisringn som, nligt Garfalakis, orsakad så massiv arbtskraftsinvandring i Svrig. 101 Flyktn från landsbygdn till städrna och kvinnornas rkrytring till produktionn räckt int till för att förs dn svnska industrin md nödvändig arbtskraft. Samtidigt vrkad också ftrkrigstidns stora arbtslösht i Syduropa liksom dn politiska instabilittn som känntcknad d flsta av Mdlhavsländrna undr ftrkrigstidn 102, som n drivand utvandringsfaktor. Fram till 1970 talt strömmad flra hundratusn invandrar från Mdlhavsländrna till Svrig md kulmn år 1970, då ntto invandringn uppgick till prsonr. 103 Sdan nya invandringsrglr införds 1967 har dt varit svårar för utomnordiska invandrar att flyta till Svrig. Undr snar dln av 1980 talt och början av 1990 talt har invandringn dominrats av politiska flyktingar. Till dn katgorin räknas också d flyktingar som flydd från inbördskrigt i dt forna Jugoslavin. 99 Grfalakis 1994, s Grfalakis 1994, s Grfalakis 1994, s Grfalakis 1994, s Grfalakis 1994 s.43 Sidan 23 av 47

25 Pdagogik 41-60,vt 06 Diagram 1: Migration till och från Svrig Källa: SCB, Bfolkningsstatistik 2005 Från utvandringsland till invandringsland. Undr dryga halvsklt var Svrig tt utvandringsland. Sdan andra världskrigts slut, 1945, har Svrig varit tt invandringsland md arbtskraftsinvandring undr och 1960-taln och flykting och anhöriginvandring sdan 1980-talt. 104 Enligt dn officilla statistikn var Svrigs invandrad bfolkning 105 år 1982, prsonr. Här till kan läggas yttrligar n grupp andra gnrationn invandrar som undr samma år uppgick till Av diagrammn ovan framgår också att dt förkommit n int obtydligt utvandring som undr visa år var störr än invandring Alla dssa faktorr som industrialisring, undrrprsntation av dn svnska bfolkningn, arbtslösht och politisk instabilitt i Mdlhavsländrna, bidrog till n ökad arbtskraftsinvandring till Svrig som i sin tur initirad n rad samhällsförändringar som bland annat åtrspglad sig i införand av ämnt modrsmål i svnska skolan Källa: Statistiska cntralbyrån. Dmografisk analys. Eftrkrigstidns invandring och utvandring. Nr 2005: Md invandrad bfolkningn mnas, nligt officill svnsk statistik, prsonr födda utomlands oavstt om d är svnska mdborgar llr j. 106 Md andra gnrationsinvandrar mnas prsonr födda i Svrig md n llr båda föräldr av utländskt ursprung 107 Grfalakis 1994 Sidan 24 av 47