Kina spänner musklerna

Transkript

1 # Aktulla affärsnyhtr om och från kina. Utgivar: Swdn-China Trad Council Arrangrat foto av Agnta Engqvist Kina spännr musklrna Tar hjälp av sociala mdir i främjandt I Shanghai finns 70 gnralkonsulat. 14 av dssa lds av n kvinna. En av dm är Svrigs gnralkonsul sdan i höstas, Viktoria Li, som vill skapa n dynamisk Svrig-bild bland annat md hjälp av sociala mdir i Shanghai. Sidan 18 Självporträtt: Mats Harborn Stormaktrna Kina och USA har blivit mr militärt aktiva i Stillahavsrgionn och konfliktytorna ökar. Göran Lijonhufvud brättar om n bild som yttrligar komplicras av Nordkoras olika ävntyrliga försök till utprssning. Sidan 6 Kinsrna har blivit n dl av världn Mats Harborn, lämnad nylign ordförandpostn i Svnska Handlskammarn i Kina. I KinaNytt blickar han tillbaka på sina 30 år md Kina och brättar om sitt nya uppdrag som vic ordförand i Europiska handlskammarn i Kina. Sidan 10

2 Innhåll 3/2013 Ldar Förändringarnas Kina nya prspktiv 3 Nya mdlmmar 4 Analys Kina och USA sökr dominans 6 Statistik 9 Mats Harborn om sina 30 år md Kina 10 Mats Harborn om sitt nya uppdrag 12 Bokrcnsion Mo Yans Ximn Nao och hans sju liv 13 Sonja Oppr om framväxtn av dn privata sktorn 14 Viktoria Li vill skapa dynamisk Svrigbild i Shanghai 16 Mdlmsprspktiv Moving Floor 18 Mdlmsprspktiv Spnnar 19 Krönika tänk på dina skor i Kina 20 KINANYTT ISSN Utgivar: Swdn-China Trad Council Ekonomisk förning Ansvarig utgivar: Elisabt Södrström Tl: Fax: E-post: info@sctc.s Utgivningsvcka 20 Mdarbtar i dtta nummr Agnta Engqvist har arbtat i Kina undr hla rformpriodn sdan början av 1980-talt. Hon har träffat d allra första ntrprnörrna och aktiägarna mn också dagns mångmiljonärr. Göran Lijonhufvud har arbtat md Kina sdan 1966 då han kom rakt in i utbrottt av kultur rvolutionn. Han har varit stationrad i landt i 27 år, msta tidn som korrspondnt för Dagns Nyhtr. Göran Lijonhufvud bloggar om Kina på Johan Myrstn har som utlandsrdaktör och skribnt i Svnska Dagbladt bvakat Kinas och övriga Östasins konomiska utvckling sdan början av talt. Utgivningsplan KinaNytt 2013 Utgivning: KinaNytt distriburas md 5 6 nummr pr år, fördlad övr tr nummr på vårn och två tr nummr undr höstn Annonsprislista 2013: 4-färg 1/1 sida SEK 1/2 sida SEK 1/4 sida SEK sv/v 1/1 sida SEK 1/2 sida SEK 1/4 sida SEK INFORMATION: För information om bilagor, prisr och tkniska förutsättningar samt bokning av annonsutrymm i kommand nummr kontakta Elisabt Södrström på info@sctc.s llr tlfon Md rsrvation för vntulla ändringar. Annonsprisrna gällr för Mdlmmar i SCTC rhållr 15% rabatt på ovan angivna prisr.

3 Förändringarnas Kina nya prspktiv Snart är dt dags för våt årsstämma. I år har vi fått ihop tt lysand startfält av talar som ska hjälpa oss att s några av dssa förändringar i nya prspktiv. Vi hoppas kunna bjuda på nya insiktr och sammanhang som förhoppningsvis ska hjälpa oss alla att hantra d kommrsilla förutsättningarna och utmaningarna i Mittns Rik. Vi kommr att bröra allt från mänskliga rättightr, till säkrhtspolitik, innovation och sociala mdir samt förändringarna i dn kinsiska konomin. Gnom att dt skr i formn av n panldbatt så får vi på bgränsad tid ändå möjlightn att blysa olika sidor som alla har btydls i vårt affärsutbyt md och våra vrksamhtr i Kina. Dbattformatt gr dssutom möjlightn att utmana int bara tankn utan också talarna, något vi hoppas ska rsultra i n intrssant och aktiv dbatt. Dt är ju som bkant gnom gna insatsr som vi får bästa utbytt av mdlmskapt i SCTC. Alltså, slut upp mangrant. Ju flr dss bättr och ju bättr utbyt för alla. Litt av samma smak blir dt dn 1 juli då SCTC i inldningn av Almdalsvckan kommr att stå partnr till n dag md många tankväckand dbattr och samtal allt undr rubrikn (för närvarand) Vakna Svrig Kina utmanar. Samma sak gällr för dtta arrangmang, nämlign n förväntan om n stor uppslutning, int minst ftrsom dt rbjudr högintrssanta frågor i dt klassiska Almdalsformatt, n dialog mllan näringsliv och politik. Dt snar ldr mig till n avslutand rflktion, tt slags Pratra cnso ( För övrigt ansr jag... om jag tillåts citra Cato d.ä. som vill förstöra Cartago). För övrigt ansr jag att svnska politikr ska bli mr slktiva när dt gällr att undrtckna olika avsiktsförklaringar och liknand dokumnt som bara är ytliga avsiktsförklaringar. För dt msta så saknar dssa dokumnt tt konkrt förtagsprspktiv ftrsom d int adrssrar frågor som är rlvanta för dt svnska näringslivt. D kommr oftast till stånd på grund av önskmål (krav?) från dn kinsiska sidan och blir int sällan fyllda av mningslösa plattitydr som int gr näringslivt några som hlst konkrta fördlar. Vad vi skull vilja s i fortsättningn är dokumnt som har n tydlig och rlvant målbskrivning och n i förväg tydligt bskrivn färdplan mot dssa mål som byggt på dt svnska näringslivts rlla utmaningar inom olika områdn. Dn typ av frågor dt handlar om är i grundn dsamma som jag vt har rapportrats till UD inför Blandkommissionsmötna. Vi förslår att man md utgångspunkt i d rapportrna och i samarbt md oss utvcklar vilka frågställningar som näringslivt skull vilja inlda n dialog kring, i akt och mning att i dn procssn finna konkrta frågor, n arbtsmtodik kring hur d ska lösas och bstämda tidsramar. Om vi kan få till stånd dn typn av avtal så skull vi för n gångs skull kunna åstadkomma något rllt och int bara yttrligar mningslösa och vrkningslösa avsiktsförklaringar mllan Svrig och Kina. Thomas Lagrqvist ordforand@sctc.s l d a r 3

4 FRÅN SWEDEN-CHINA TRADE COUNCILS KANSLI Nya Mdlmmar Swdn-China Trad Council hälsar följand nya mdlmmar välkomna i nätvrkt: Huawi är n ldand global lvrantör av informations- och kommunikationstknik. Gnom att utvckla attraktiva lösningar, tjänstr och produktr skapar vi maximalt värd för tlopratörr, förtag och konsumntr. Md utgångspunkt i vårt ngagmang för kundorintrad innovation och starka samarbtn rbjudr Huawi hlhtslösningar inom nätvrk och molnbasrad tjänstr. Huawi utvcklar också konsumntlktronik som mobiltlfonr, surfplattor och modm för mobilt brdband. Huawis lösningar och produktr används i övr 140 ländr, till nytta för mr än n trdjdl av världns bfolkning. Huawi tablrads i Svrig år 2000 och har idag övr 500 mdarbtar inom forskning, utvckling och försäljning. Huawi Tchnologis Swdn AB Box 1184, Kista Bsöksadrss; Kronborgsgränd 21 Tl: Kontaktprson: Danil Edlund, Kommunikationsdirktör danil.dlund@huawi.com Danil Edlund JAYS dsignar, utvcklar och säljr hörlurar till portabla musiksplar samt hadsts till mobiltlfonr. Visionn är att lvrra ljud i världsklass och gnom varumärkt kommunicra n nhtlig stil och n industrill dsign som liggr i framkant. Målgruppn är musikälskar som har höga krav på bra ljud mn som ävn värdrar utsnd och dsign. Bolagt är sdan dcmbr 2011 listad på Nasdaq OMX First North. Dsign, produkt- och koncptutvckling tillsammans md försäljningsstratgi och marknadsföring sköts från huvudkontort i Stockholm, Svrig. All produktion liggr dock på kontraktstillvrkar i Kina och försäljningn skr via nationlla distributörr som lagrhållr och vidarförsäljr produktrna till onlindtaljistr, multinationlla aktörr, lktronikkdjor samt spcialistr. D undrliggand drivkraftrna på dn marknad som JAYS vrkar på är framför allt framväxtn av smartphons som n multimdiaprodukt md musik och vido som naturliga inslag. Dtta drivr i sin tur högr krav på bra ljud. JAYS har numra världsrykt och har idag n brd produktportfölj md n övrvikt mot så kallad in-ar-hörlurar md tt starkt fokus på mobil musik där produktr rbjuds mot i princip alla stora mobila plattformar. Marknadn som JAYS vrkar på är global och försäljningn är rlativt jämt fördlad mllan Nordn, Europa, Asin och USA. Totalt säljs bolagts produktr på omkring 30 marknadr världn övr. Run Torbjörnsn JAYS AB (publ) Åsögatan Stockholm Tl Kontaktprson: Run Torbjörnsn, CEO run.torbjornsn@jays.s Nordgroup AB är tt konsultförtag som stödr såväl svnska som kinsiska förtag samt privata invstrar md att utvckla nya marknadr och affärskanalr i Svrig och Kina. Nordgroup skräddarsyr stöd och lösningar md utgångspunkt från individulla bhov för att därignom kunna maximra kundrnas affärsfördlar. I och md att vi kan rbjuda rådgivning såväl inom juridik som affärsområdn har vi möjlight att tillgodos våra kundrs olika bhov. Jan Bao Jppsson har n bakgrund inom juridik och förtagand samt övr 20 års rfarnht av arbt md multinationlla invstringar, intrnationll handl, affärsstratgir och marknadsföring. Jan Bao Jppsson Nordgroup AB Bsöksadrss: Nybrogatan Businss Cntr Nybrogatan 6, plan 5 Box 5855, Stockholm Tl: Kontaktprson: Jan Bao Jppsson Advokat/VD jan@nordgroup.com 4

5 Bangkok Bijing Chongqing Dlhi hanoi* hong kong nagoya osaka soul shanghai singapor Tokyo Xi an* 81 FligHtS A wk to AsIA Fly th fastr, shortr rout via convnint Hlsinki Airport to 13 major dstinations in Asia. Introducing Xi an, our 5 th dstination in China, in Jun S our daily prics and book your flights at finnair.com *sasonal rout

6 Kinas ambition att bli n suprmakt kan illustrras md figurn Hro som kan köpas i många butikr i Pking. Målad som dn kinsiska fanan stigr han upp och spännr musklrna. Arrangrat foto av Göran Lijonhufvud. A n a l y s Stormaktr i militär kraftmätning Kina och USA sökr dominans kring Stilla havt Kinas utrikspolitik och särskilt förhållandt till USA är i stöpslvn. Båd Kinas och USA:s militära styrkor har blivit mr aktiva i Stillahavsrgionn dt snast årt och konfliktytorna ökar. Bildn komplicras yttrligar av Nordkoras olika ävntyrliga försök till utprssning. ANALYS av Göran Lijonhufvud, goran@lionhad.s Göran Lijonhufvud bloggar om Kina på Undr dt snast årt har Kina höjt sin profil och md militära övningar påmint flra av sina grannar om sina anspråk på ögruppr i båd Östkinsiska sjön och Sydkinsiska sjön. Dt har ltt till n rad incidntr md Japan, snast dn 23 april när n kinsisk flottstyrka utmanad båd dn japanska flottan och båtar md japanska aktivistr nära d omtvistad Diaoyu-öarna (Snkaku på japanska). Kina har haft liknand intrmzzon md Filippinrna och Vitnam. Tvklöst har Kinas ldar ambitionn att åtrupprätta landts roll som dn dominrand 6

7 stormaktn i Stillahavsrgionn, alltså dn roll som landt had innan d främmand maktrna trängd in på 1800-talt. Traditionllt uppfattad sig dn kinsiska kjsarmaktn som världns mdlpunkt och ländrna i närområdt had tt tributförhålland till dt kinsiska hovt. Dn höjda profiln i utrikspolitikn blv synlig innan Xi Jinping tillträd som partichf i kommunistpartit, övrbfälhavar och prsidnt, n procss som inldds i novmbr i fjol. Mn dn ny ldarn har myckt aktivt förstärkt Kinas anspråk på störr globalt inflytand. Nationns pånyttfödls Gång på gång har han talat om nationns pånyttfödls i modrn tid. Han vill åtrupprätta Kina ftr förödmjuklsrna undr främmand maktr. Han sr dtta som n viktig dl av dn kinsiska drömmn. Och som jag nämnd i kortht i förra numrt av KinaNytt sägr han också att Kina ska utmana USA och ta övr som dn starkast militärmaktn i Stilla havsrgionn till 2049, dt vill säga till hundraårsdagn av kinsiska folkrpublikns grundand. Han är tydlig md att dtta krävr n stark militärmakt. Undr snar år har särskilt dn kinsiska marinn rustat upp. Kinsiska talsmän har nästan hlt släppt tmat om landts mjuka uppgång i världn. Likaså upprpas mra sällan rformarkitktn Dng Xiaopings råd om att ligga lågt i utrikspolitikn för att int oroa omvärldn för vad Kinas tillväxt kan mdföra. I dag gör d konomiska framstgn dt möjligt för Pking att åtrta sin ställning som global stormakt. Mn dt är int bara möjligt, dt är också nödvändigt. Dn växand konomin bhövr hämta nrgi och råvaror från hla jordklott. USA balansrar om Dt är särskilt i dn gna rgionn som förhållandt till USA skärps. Dn amrikanska rgringn hållr på att avvckla sitt ävntyrliga militära ngagmang i Irak och Afghanistan och sr åtr Stillahavsrgionn och dss potntial för konomisk tillväxt som n stratgisk prioritt. Dn nya politikn från försvarshögkvartrt Pntagon talar om att balansra om USA:s styrkor till Stillahavsrgionn. Dn sjösatts i tt dokumnt i januari 2012 undr rubrikn Att vidmakthålla USA:s globala ldarskap. Dt innbär att amrikanrna åtr stärkr sin militära närvaro och bkräftar hur viktiga basrna i Japan och Sydkora är. Nya militära samarbtsavtal md Singapor och Filippinrna gr amrikanska styrkor tillträd i samband md oprationr i rgionn. Pntagon sökr liknand övrnskommlsr md Vitnam och andra ländr i Sydöstasin. Kina Nordkora Sydkora Japan Indin Vitnam Taiwan Filippinrna Stillahavsasin fm av världns åtta kärnvapnmaktr. sx av världns största militärmaktr (USA, Kina, Vitnam, Nordkora, Sydkora, Indin). två kvarvarand konfliktr från kalla krigt (Taiwan, Kora) 60 procnt av USA:s xport går till rgionn. (Källa: Cntr for Stratgic and Intrnational Studis, Washington) USA:s nya försvarsstratgi Sustaining U.S. Global Ladrship: Prioritis for 21st Cntury Ladrship. U.S. Dpartmnt of Dfns, January Stratgic_Guidanc.pdf f a k t a Singapor 7

8 Dssutom omfattar dn uppdatrad stratgin ävn nya basr i Australin och på amrikanska ögruppr i Stilla havt allt anläggningar där brdskapn är inriktad på aktivittr i Östasin och Sydöstasin. Farhågor för inringning Alla dssa arrangmang kommr säkrt att åtruppväcka gamla kinsiska farhågor för n amrikansk inringning av landt. Md ökad militär aktivitt i och kring Stilla havt från båd Kinas och USA:s sida ökar riskn för incidntr. Dt är därför logiskt att dn fristånd tanksmdjan Cntr for Stratgic and Intrnational Studis i Washington ftrlysr n mr tillförlitlig mkanism för dialog mllan d amrikanska styrkorna och Kinas försvarsmakt. En sådan mkanism bhövs nligt cntrt för att hantra krisr, öka transparnsn och undvika incidntr till sjöss, i cybrrymdn och i yttr rymdn. Incidntr i cybrrymdn har rdan inträffat. Amrikanska anklaglsr gör gälland att hackarattackr dls mot Pntagon och dls mot amrikanska mdir har kommit från n militär nht i Shanghai. Kinsiska talsmän förnkar att landts rgring llr militär är inblandad. D sägr att Kina självt är tt offr för hackarattackr från gruppr i USA. Upplagt för kraftmätning Dt vrkar alltså upplagt för n längr tid av kraftmätning på olika plan i rgionn. Rdan i fbruari 2012, mdan han ännu bara var vicprsidnt, tog Xi Jinping upp frågan när bsökt Washington. I tt tal där sad han: USA och Kina bör skapa n ny typ av stormaktsrlation md fördjupad stratgisk samordning och stärkta konomiska band, mn rlationn måst bygga på att USA rspktrar Kinas kärnintrssn och oro. Kinsiska akadmiska analytikr btonar just att Xi Jinping krävr rspkt för Kina, att USA måst btrakta Kina som n jämbördig partnr. I d kinsiska ambitionrna att bli n världsmakt ingår också att ta tt tydligar ansvar i intrnationll konfliktlösning och i FN-sammanhang. Ett xmpl på dt var utvcklingn i Libyn där Kina mdvrkad. Mn dtta är n svår grn för Pking, som till xmpl hla tidn bromsat tt intrnationll ingripand i Syrin. D kinsiska ldarna vill int skapa prjudikat för n typ av aktionr utifrån som n dag skull kunna vändas mot dn kinsiska rgimn på hmmaplan. Ickinblandning har blivit n hlig kinsisk princip. Förhållandt till Nordkora Dt snar är också n dl av förklaringn till varför d kinsiska ldarna hållr ign när dt gällr sanktionr mot Nordkora, trots att dt vrkar som om d börjar tröttna på d ävntyrliga utspln från Pyongyang. Dn kinsiska rgringns förhålland till Nordkora är dssutom fortfarand präglat av förhållandt till USA. Dt var när sydsidan md USA i sptsn hotad att ta övr hla Korahalvön som Kina gick in i Korakrigt Dn nya kinsiska folkrpublikn vill int ha amrikanska truppr stationrad vid sin gräns mot Kora. Minst kinsiska soldatr stupad i Kora. Samma faktor splar fortfarand in. Om rgimn i Nordkora skull kollapsa kan dn sydkoranska rgimn ta övr hla halvön. Och ftrsom USA är Sydkoras närmast allirad, skull dt öppna vägn fram till Kinas gräns för amrikanska truppr och förstärka kinsrnas känsla av inringning. Därför fördrar Kina att dn nordkoranska rgimn sittr kvar, hur diktatorisk och nyckfull dn än är, framför tt sammanbrott i kaos. Ett sådan utvckling skull dssutom kunna mdföra att tt par miljonr nordkoranska flyktingar strömmad in i nordöstra Kina. Kosmtiska åtgärdr Ekonomiska sanktionr mot Nordkora blir ganska vrkningslösa så läng Kina försr nordkoranrna md olja och spannmål för att förhindra tt totalt sammanbrott. D kinsiska ldarna har läng försökt förmå nordkoranrna att pröva samma typ av marknadskonomiska rformr som Kina infört. Mn rgimn i Pyongyang har bara vidtagit kosmtiska åtgärdr i dn riktningn. Ävn gnom handl försökr kinsrna hjälpa dn nordkoranska konomin på föttr. Ett utslag av dt är dn nya bro övr gränsflodn vid stadn Dandong som Kina byggr och som ska bli färdig nästa år. Koraskådar brukar säga att Kinas inställning till Nordkora präglas av tr prioritringar: ingt krig, ingn instabilitt, ingt kärnvapn. D första två är viktigar än dt trdj. Kina skull fördra tt stabilt Nordkora md kärnvapn framför tt instabilt land utan kärnvapn. Dt btydr att Pking låtr Nordkoras trdj kärnvapnsprängning dn 12 fbruari i år passra md ndast n llr annan uppsträckning. Xi Jinping sad till xmpl att ingt land har rätt att kasta omvärldn i kaos. Mn vi får nog räkna md att amrikanska försök att få Kina att öka tryckt på Nordkora bara ldr till halvhjärtad ansträngningar. 8

9 Kina xklusiv Hongkong Statistik januari mars 2013 BNP ökad md 7,7 procnt undr priodn januari till mars och industriproduktionn ökad md 9,5 procnt. D förvrkligad utländska dirktinvstringarna minskad md 1,4 procnt. Exportn ökad md 18,4 procnt (xportn upp gick totalt till 508,9 miljardr USD) och importn ökad md 8,4 procnt (importn uppgick till tt värd av 465,8 USD). Dn sista fbruari 2013 var valutarsrvn miljardr USD. (Källa: HKTDC) 2012 Jan Mar 2013 Major Economic Indicators Valu Growth (%) Valu Growth (%) Ara (sq km, mn) Population (mn) 1, ,354.0 S T A T i S T I K Gross Domstic Product (RMB bn) 51, , Urban Pr Capita Disposabl Incom (RMB) 26, , Rural Pr Capita Disposabl Incom (RMB) 7, , Fixd Assts Invstmnt 2 (RMB bn) 36, , Addd-Valu of Industrial Output 3 (RMB bn) Consumr Goods Rtail Sals (RMB bn) 21, , Consumr Pric Indx Exports (US$ bn) 2, Imports (US$ bn) 1, Trad Surplus (US$ bn) Utilisd Forign Dirct Invstmnt (US$ bn) Forign Currncy Rsrvs (US$ bn) 3, , Not: 1 Ral growth 2 Urban invstmnts in fixd assts 3 All stat-ownd and othr typs of ntrpriss with annual sals ovr RMB 20 million 4 Jan Fb 2013 Sourcs: Th National Burau of Statistics, Ministry of Commrc, and Gnral Administration of Customs. ANNONS SÖKES: Svnska förtag som startar upp affärssamarbtn, t x md n lokal distributör llr lvrantör, i Kina llr på andra tillväxtmarknadr. FINNES: Finansillt stöd upp till EUR (ca 1,7 miljonr kr). Stödt gs som tt lån som konvrtras till gåva ftr tt gnomfört och godkänt projkt. Har du tt svnskt förtag md: anställda n årsomsättning på högst 50 MEUR och/ llr n balansomslutning på högst 43 MEUR RING Swdpartnrship på

10 Mats Harborn om sina 30 år md Kina: Mats Harborn, Åldr: 52 år. Bor: I tt tvåvåningshus i Rivira Gardn i nordöstra Pking, tt av d äldsta och fortfarand populära bostadsområdn. Från att ha varit utslutand utlänningar bor nu n hl dl välbärgad kinsiska familjr här också. Familj: Hustrun Ulrika, tknisk licnciat i kmitknik och utbildad gymnasilärar samt d tr barnn Lovisa, 18 år, Gustav 16 år och Astrid 12 år. Studir: Intrnationll studntxamn (IB) 1980 på Unitd World Collgs of th Atlantic i Wals md bland annat kinsiska och asiatisk historia. Totalt 180 poäng i kinsiska, japanska, Östasinkunskap och förtagskonomi på Lunds univrsitt Juridisk introduktionskurs på Stockholms univrsitt Förtagskonomi och produktkunskap på Popl s Univrsity (Rnmin daxu) i Pking Vidarutbildningar på Scania och IFL på Handlshögskolan i Stockholm. Karriär: Bibliotksassistnt på Forskningspolitiska institutt i Lund , chf för Scanias rprsntationskontor i Pking , ordrmottagar och försäljningsingnjör på Scania i Södrtälj , chf för Handlsbankns rprsntationskontor i Pking , Exportrådts Kinachf och tillika handlsråd på svnska ambassadn i Pking , marknadschf på Ecolan i Hlsingborg , Scanias Kinarprsntant , vd för Scanias importörs- och säljbolag , chf för Scanias stratgikontor i Kina sdan sptmbr Övrigt: Uppdrag i Folkpartits ungdomsförbund och för Folkpartit i Vlling kommun Erfarnht av Kina: Båd som studnt och anställd, totalt i Kina i 21 år. Kopplar av md på fritidn i Pking: Umgås md familjn, tränar två tr gångr i vckan på gym och n gång i vckan Tai Chi md gn lärar, går ut md familjns pudl Bruno. Hobbis: Tckning, inrdning och husdsign. Har i tr år ritat på tt hus som nu hållr på att byggas i Svrig. En arkitkt var också inkopplad. Svrig har tagit störr kliv framåt än Kina Mats Harborn, avgånd ordförand i Svnska handlskammarn i Kina, tyckr att Svrig på många sätt har förändrats mr än Kina sdan han först satt sin fot i Pking för drygt 30 år sdan. Dssutom tyckr han att alla hans rfarnhtr gör att han förstår Kina bättr än d flsta kinsr. Av Agnta Engqvist, agnta@ngqvist.cn Kina i förändring är årts tma för Swdn- China Trad Council. Här brättar Mats Harborn hur han stt Kina och kinsrna förändras, i samhällt och i affärslivt. Vilka förändringar i samhällt har gjort djupast intryck på dig undr d 21 år du sammantagt varit i Kina? Att n mdlklass har skapats md samma friht att lva självutvckland liv som vilkn mdlklass som hlst i världn. Dn växr snabbt och uppgår kansk till 400 llr 500 miljonr människor idag nligt d snast siffrorna. Dt är mr än tt hlt USA. Att vara mdlklass är då dfinirat som att ha n hushållsinkomst på minst USA-dollar pr år. Mn kan man lva tt självutvckland liv om man int har yttrandfriht och om dt som skrivs i mdia oftast är cnsurrat, liksom böckrna man köpr? Ja, dt msta av vårt dagliga liv påvrkas int av brist på yttrandfriht. Tillgång på böckr om d flsta hobbis som fotografring, skidåkning, målning, tnnis, golf, bilsport och så vidar är int utsatta för cnsur. Självfallt finns dt människor som upplvr ofriht, mn d allra flsta är nöjda md att kunna utöva sina hobbis, bo bra, ha n bra bil, kunna skicka sina barn till bra skolor t ctra, sägr Mats Harborn. Naturligtvis kommr dnna mdlklass md tidn att kräva ännu mr friht. Mn dt kommr först att gälla matsäkrhtn, bondt och miljön. Mats Harborn tror int att fria nationlla val blir tt brtt krav så läng mdlklassn bfarar att böndr och andra mindr bmdlad, som fortfarand är i majoritt, kan rösta på tt parti som int gynnar mdlklassns intrssn. Så läng som dn stora majorittn upplvr att d får dt bättr så kan d nog accptra samhällssystmt så som dt sr ut idag. Samtidigt vt vi att uppåt så kallad massincidntr inträffar varj år där bfolkningn protstrar mot allhanda missförhållandn. D kinsr du följt gnom årn, hur har d förändrat sig? D har blivit n dl av världn. Från att ha lvt md n myckt bgränsad förståls av världn så är många av mina vännr nu världsmdborgar. Dt är också intrssant hur många av mina vännr, kollgr, kundr och andra kontaktr blivit intrssrad av livts djupar mning när d matrilla bhovn tillgodostts. Mats Harborn finnr sig allt oftar i diskussionr md vännr och kollgr om samhällsnormr och värdringar och var d kommr ifrån. Han pkar också på att rligiosittn ökat kraftigt undr dt snast dcnnit. Samtidigt sr han flr och flr historir i populärkulturn som utsplar sig i dt traditionlla Kina, n önskan att hitta tillbaka till Kinas gna röttr. 10

11 Läsr just nu: Försökr komma in i Mo Yans bok Vitlöksballadrna. Läsr dn på svnska. Favoritrstaurang i Kina: Orchard Gardn i Pking. Skön miljö skapat av mött mllan öst och väst. Favoritplats i Kina: Xiamn. Att sitta i d trånga grändrna på ön Gulangyu, på låga plaststolar och vid vingliga träbord, och avnjuta fantastiska fisk- och skaldjursrättr. Trivs bäst i d nklast miljörna, gärna utomhus. E-post: mats.harborn@hotmail.com Och när dt gällr att göra affärr, vad har hänt undr d år du har varit md? Som Scanias stratgichf i Kina sysslar Mats Harborn md affärsutvckling och kommunikation md intrssntr som myndightsprsonr, mdia och fordonsindustrin. Han svarar: Nu jobbar jag i n dl av dn kinsiska konomin som fortfarand är outvcklad, nämlign transport och logistik, mn jag sr tt mr rationllt sätt att göra affärr och n förståls för att lågt pris int är dtsamma som värd. Allt flr insr att n dyr invstring ofta är förutsättningn för bra driftskonomi, Hur har du själv förändrats gnom dina många år i Kina? Jag har blivit orhört brikad på många plan: kulturllt är jag båd mr svnsk och mr kinsisk är jag var för 30 år sdan. Mats Harborn arbtar, förhandlar och hållr fördrag på kinsiska. Han sägr att han läsr hyfsat och talar myckt bra, om än int flytand. Jag har blivit mr kins i dn bmärklsn att jag ldigt kan gå in i dn kinsiska rolln och lätt bli accptrad som n utlänning som man kan tala md och förstå sig på. Min mimik och mitt sätt att tala förändras. I början ragrad min fru Ulrika starkt, när hon såg hur jag rnt fysiskt förändrads när jag talad kinsiska. Han dmonstrrar hur han kan hävda sig i kinsiska sammanhang gnom luta sig bakåt i fåtöljn och anlägga n min av förhöjd auktoritt. Så agrar kinsr md makt. Han stickr ut hakan och sägr att han förstår Kina bättr än d flsta kinsr. Han sägr att han undr mr än 30 år i landt fundrat kring tt samhälls utvckling och utmaningar. Jag har också haft fri tillgång till information, jag har rfrnsramar båd i Kina och från omvärldn, har rst myckt i landt, och har samtalat md alla sortrs kinsr, alltifrån provinsguvrnörr och partiskrtrar till byggjobbar, hmbiträdn och chaufförr. Mats Harborn sägr att han är stolt och myckt mdvtn om hur fantastiskt dt svnska samhällt är och hur framgångsrika svnska förtag är. Dt finns n stark innovationskraft i Svrig och dt har sktt så orhört myckt undr ytan i Svrig d snast 30 årn. Ibland tror han att dt faktiskt sktt mr i Svrig än i Kina d snast 30 årn. Svrig har tagit stora kliv in i dt framtida uthålliga samhällt, mdan Kina hämtat upp förlorad mark ftr xtrma politiska kampanjr som gjord att landt halkad ftr konomiskt och socialt. Kina har int stått för nyutvckling i närhtn av Svrig llr andra innovativa ländr, nligt Mats Harborn. Så här kommr Kina att förändra världn... S nästa sida. HUSET SOM MATS HARBORN RITADE och som hållr på att byggas i barndomsmiljön Höllvikn i södra Skån. Hust blir klart så familjn kan fira midsommar där i år. Foto:Agnta Engqvist Mats Harborn sammanfattar sina åtta år som ordförand för Svnska handls kammarn i Kina: Åtta år är n lång tid. Jag vill g plats för nya tankar. Jag är myckt stolt övr vad jag, kanslit och d styrlsr som jag ltt har åstadkommit i handlskammarn. Vi är nu n av d mst aktiva nationlla kamrarna i Kina, vi har 300 förtagsmdlmmar. Han sr kammarn som hlt transparnt och dmokratisk och som n viktig institution i dn bilatrala handlsrlationn. 11

12 f a k t a Tckning: Mats Harborn Mats Harborn om sitt nya uppdrag: EU måst ngagra sig i n djupar dialog md Kina Av Agnta Engqvist, agnta@ngqvist.cn Scania i Kina scania Sals (China) Co., Ltd är tt hlägt importörsbolag md huvudkontor i Pking. Bolagt har också kontor i Shanghai, Kanton (Guangzhou), Shnzhn och Xiamn. Dssutom projktkontor hos samarbtspartnrs i Changsha och i Suzhou. 130 anställda, varav tio utlänningar. scania har ingn tillvrkning i Kina, mn utrustar tillsammans md lokala samarbtspartnrs bussoch lastbilschassin. n hlägd åtrförsäljar i Kanton, 12 obrond åtrförsäljar runt Kina. D säljr båd lastbilar och bussar. omsättning 2012: cirka n miljard kronor, prognos 2013 något mindr. scania är tillsammans md kinsiska Higr Kinas största xportör från Kina av prmiumbussar. I slutt av april valds Mats Harborn till vic ordförand i Europiska handlskammarn i Kina. Han brinnr för att försöka skapa n dialog md kinsiska rgringn om minskad dtaljstyrning. Mats Harborn tyckr att lagar, rglr och standardr i Kina ofta är alltför dtaljrad och att d som skrv dm ofta saknad förståls för dt övrgripand syftt md dm. Effktn är n trögarbtad affärsmiljö som av utländska förtag lätt uppfattas som handlsrstriktionr riktad mot dm. I själva vrkt handlar dt om bristr i dt allmänna rglvrkt som påvrkar hla industrin lika illa kinsiska såväl som utländska förtag, sägr Mats Harborn. Därför vill han att EU ska föra n djupar dialog md Kina om målinriktad rglr och lagar. Likaså hoppas han att kinsiska statn ska börja sätta ramar iställt för att g sig in i dtaljstyrning. Dtta är Kina mr och mr villigt att ha n dialog om. Dn dialogn kan Europiska handlskammarn föra, om vi gör dt rspktfullt och konstruktivt. Dt fanns fyra kandidatr till d tr postrna som vic ordförand. Alla fick g sin programförklaring på valmött. Jag tror att mitt tal visad att jag har vrkat läng i Kina och har n djup förståls. Jag tror också att dt splar in att jag rprsntrar tt norduropiskt industriförtag, sägr Mats Harborn. I styrlsn ska han nu först ngagra sig i dn årliga rkommndation (position papr) som kammarn tar fram till Kinas rgring, mn också till EU. Dn syftar till att skapa n bättr fungrand marknad i landt. Styrlsns ordförand är David Cucino från italinska vrkstadskoncrnn Fata. Gamla sår påvrkar framtidn KinaNytt frågar Mats Harborn hur han tror att Kina kommr att förändra världn? I dt korta prspktivt kommr Kinas ökand inflytand att kunna lda till konfliktr där två olika konomiska systm och olika grundvärdringar möts. Statskapitalismn mötr marknadskonomin dn synliga handn mötr dn osynliga handn. Dtta kommr att skapa konfliktr innan Kina blir ännu mr av n marknadskonomi. Kina är dlvis kvar i n gammal utvcklingsmodll. Cntralstyrningn klarar int längr av att lösa alla utmaningar i tt allt mr komplxt samhäll. I ställt måst statn nöja sig md att sätta ramar innanför vilka samhällts olika aktörr lösr problmn. Kinsrnas framtida roll i världn komplicras av att d fortfarand kännr att landt har utsatts för oförrättr. Sårn ftr utlandts ockupation av dlar av Kina lvr vidar än idag. Samtidigt uppfattar många kinsr att omvärldn konspirrar mot Kinas rsursbhov. D är rädda att omvärldn försökr att blockra landts utvckling gnom att int g Kina full tillgång på alla rsursr landt bhövr. Därför är Kina myckt aktivt runt om i världn md att säkrställa stratgiska avtal för lvransr av nrgi- och naturrsursr. På längr sikt är jag övrtygad om att många av lösningarna på världns stora problm kan komma från Kina. Jag tänkr på nrgi, hälsovård, livskvalitt t ctra sådant som att lyssna på kroppns obalansr och försöka motvrka dssa md mat, dryck och naturmdicin. Taichi är n myckt bra gymnastik för båd kropp och själ och ldr till stort välbfinnand. 12

13 När dt gällr att göra affärr vad måst vi västrlänningar vara brdda på? Vi måst stå på oss bättr i frågor där vi ansr att vi har mra rätt, vi måst ins att vi faktiskt har lösningar som Kina bhövr. Mn jag är hlt mot att gå in i miljöprojkt som handlar om kostädr llr någon form av miljötknikzon. Kina bhövr miljöförbättrand lösningar i sina xistrand samhälln. Dt är där vi ska vrka. Vad tror du om intrnts btydls för Kinas framtid? Intrnt har kommit för att stanna och är n källa till information, mn också n källa till ryktn och falsk information. Till slut kommr myndightrna bhöva välja mllan att sakligt rapportra om sitt samhäll llr att ha n informll nyhtsrapportring hlt utan kvalittskontroll av fakta. Jag tror att någon form av öppn public srvic kommr att växa fram. Kansk kan CCTV Nws, Kinas svar på CNN och BBC, bli dnna public srvic-kanal och tt svar på krav på ökad yttrandfriht? Ximn Nao och hans sju liv av Mo Yan ANALYS AV KRISTINA SANDKLEF, kristina.sandklf@astcapital.s Ximn Nao är n godsägar som, nligt honom själv, avrättats yttrst orättvist i samband md att Kommunistpartit kom till maktn i Kina. Han bdyrar sin oskuld för Dödsrikts kung Yama, som låtr honom åtrfödas i olika skpnadr för att så småningom åtr bli människa. I form av n vithovad åsna, stark ox, avlsgalt, lojal hund och cirkusapa får vi följa Ximn Naos rinkarnationr i dt modrna Kinas framväxt tillsammans md hans familj, bstånd av hans adoptivson Lan Lian som är dn nd fribondn i Kina undr Mao-tidn, hans tvillingar, hans tr fruar och dras nya familjr. Gnom d olika rinkarnationrna får vi upplva kollktivisringn av Kina, Kulturrvolutionn och d konomiska rformrna mdan godsägarsonn Jinlong blir n hängivn kommunist för att sona sitt arv, bara för att undr d konomiska rformrna bli n alltmr korrupt tjänstman md älskarinna. Dt är n myriad av människor som dykr upp i bokn och för oss som kan kinsiska blir dras namn lit undrfundiga då d åtrspglar tidsandan md namn som Hzuo (Samarbt) och Jifang (Bfrils) på dm födda i början av Folkrpublikns tillkomst mdan Kaifang (Öppnht) och Gaig (Rform) växr upp undr d konomiska rformrna. Dt sätt d olika karaktärrna lvr sina liv undr d olika pokrna spglar också dn modrna kinsiska historian väl. För läsarn som int är väl förtrogn md kinsiska kan alla namnn bli förvirrand, mn i början av bokn finns n namnlista på d olika karaktärrna för att undrlätta läsningn. Bokn är utmärkt övrsatt av Anna Gustavsson Chn och språkt n lika stor njutning som själva brättlsn, vilkt gör dn rlativt lättläst, sina övr 600 sidor till trots. Ximn Nao och hans sju liv är tt pos övr dt modrna Kina och n intrssant btraktls övr d stora omvälvand förändringarna i landt, kryddat md fantasifulla skildringar av hur dt är att vara n åsna, ox, gris och hund samtidigt som n dl huvudprsonr har magiska gnskapr. Bokn är kärlksfullt skrivn, ävn om alla karaktärr är långt ifrån sympatiska. Författarn mdvrkar själv i historin från litn busung till vuxn författar undr tidn som skildras, vilkt ibland kan t sig lit förvirrand för läsarn. Trots d bitvis myckt fantasifulla bskrivningarna rymmr bokn också myckt ralism md mindr smickrand skildringar av hur systmt korrumprar d olika prsonrna och hur gamla traditionr står i vägn för sann kärlk. Mo Yan har ibland anklagats för att vara rgimtrogn, int minst för att han är mdlm i Kommunistpartit och vic ordförand i dt kinsiska författarförbundt, mn dn ralism och kritik som förs fram mot dt kinsiska samhällsbyggandt i bokn gör att jag har svårt att s Mo Yan som n partitrogn mdlöpar. Iställt påminnr han mig snarar om d stora latinamrikanska författarna som skrivit liknand släktskildringar övr flra gnrationr och bokn är n intrssant skildring av dt modrna Kina som lämpar sig utmärkt för sommarns hängmatta, om int förr. b o k r c n s i o n 13

14 En annan bild av Kina: Sonja Oppr, Gad Rausingprofssor i Lund Ekonomn Sonja Oppr från Duisburg i Tyskland börjad studra kinsiska Eftr tio år som forskar och biträdand profssor vid Tübingns univrsitt blv hon 2005 Gad Rausing-profssor i intrnationll konomi på Ekonomihögskolan i Lund, md fokus på Kina. Hon är inriktad på ntrprnörskap, framväxtn av kapitalism, institutionll konomi och d konomiska rformrna i Kina. Lång närstudi av kinsiska förtagar Tillsammans md sociologiprofssorn Victor N vid Cornll Univrsity i USA har Sonja Oppr gtt ut Capitalism from Blow: Markts and Institutional Chang in China (Harvard Univrsity Prss 2012). Bokn byggr på studir och analysr som inldds Tr nkätr har gnomförts (2006, 2009 och 2012), plus 130 djupintrvjur. Forskarna har följt 711 slumpmässigt utvalda små och mdlstora privata förtag i sju städr runt Yangts-dltat. Tr liggr i provinsn Zhjiang (Hangzhou, Wnzhou och Ningbo) och tr i Jiangsu (Nanjing, Nantong och Changzhou). Dn sjund stadn är Shanghai. Ett av många citat i studin Jag vägrar att göra affärr md någon som jag har hört dåliga sakr om. Jag kommr int att göra affärr md dn prsonn ävn om d hotar att hugga huvudt av mig, sägr n förtagar i stålbranschn i n av nkätrna. Privata sktorn växt fram på gn hand Gnom att utvckla gna normr och bygga n kapitalism nrifrån har Kinas privata förtag splat n minst lika stor roll som statn i dn omvandling som lyft övr 600 miljonr kinsr ur fattigdom. Dt visar dn forskning som profssor Sonja Oppr i Lund arbtat md sdan AV JOHAN MYRSTEN, johan.myrstn.stockholm@gmail.com Kinakännar i flra ländr har btcknat rsultatn som banbrytand. Capitalism from Blow, dn bok som konomn Sonja Oppr och sociologn Victor N gav ut i fjol, gr n annan bild av Kina än dn som ofta präglar mdirs och forskars rapportr. Enligt dras studi har d privata ntrprnörrnas btydls för Kinas tillväxt undrskattats mdan statns roll har övrskattats. Trots att landts ldar läng såg privata förtag som marginlla komplmnt till dn statsdominrad sktorn har d svarat för n avgörand dl av Kinas konomiska mirakl d snast årtiondna n utvckling som varkn var avsdd llr förutsdd av dn politiska litn. Från början vill ldarna int ha kapitalism. D sökt n röd kapitalism int obrond, privata förtag. Dn privata sktorns xpansion brodd mr på bildandt av nya sociala normr, gna nätvrk och informlla institutionr än statlig politik llr formll ägandrätt. Först i ftrhand har statn fastställt rglr för dn vrklight som rdan vuxit fram och Kinas första lag om ägandrätt kom int förrän Dtta framgick när Sonja Oppr brättad om sin forskning vid tt mdlmsmöt hos SCTC i Stockholm för n tid sdan. Dt är n normt nsidig bild vi får av Kina. Vi har väldigt myckt data om statliga förtag som bara står för 20 procnt av näringslivt, sad hon. Ävn börsnotrad och utlandsägda bolag har studrats mr än d privata förtagn, trots att d snar 2009 stod för övr 40 procnt av industrins produktionsvärd och nästan hälftn av all sysslsättning i inhmskt finansirad förtag i Kina. 14

15 För att få tt bättr grpp om dn privata kapitalismns framväxt i Kina inldd Sonja Oppr och Victor N 2005 n närstudi av drygt 700 förtag i Shanghai och sx städr i d dynamiska provinsrna Zhjiang och Jiangsu. I dssa traktr runt Yangts-dltat var många tidigt ut och startad privata förtag, och särskilt invånarna i Zhjiang har rykt om sig som att vara initiativrika ntrprnörr. Stadn Wnzhou i Zhjiang ss som tt så starkt picntrum för dn privata sktorn att Wnzhou-modlln blivit tt bgrpp. Undr sina åtta år av studir, nkätr och intrvjur har d två forskarna gjort n rad iakttaglsr. Dt är int d statsdominrad institutionrna som är nödvändiga för konomisk tillväxt utan d normr och förtagarnätvrk som främjar utvcklingn när n stödjand statlig politik int xistrar. Privata ntrprnörr samarbtar ofta i nätvrk där dt prsonliga ryktt och informlla sanktionr styr affärsrlationrna. Ryktt är viktigt och fungrar ffktivt ( du kan bara lura någon n gång ). Dt nämns i alla nkätsvar. Nätvrkn stärkr d informlla normr som styr affärslivt. D normrna är stabila, dls för att så myckt byggr på prsonliga kontaktr, dls för att avsaknadn av statligt stöd och tillförlitliga domstolar gör dt viktigar att utnyttja sitt nätvrk av lvrantörr och kundr. Få oroar sig för lokala ftrföljar och konkurrntr ftrsom d siktar på dn globala marknadn. I ställt uppstår lokala klustr av förtagar i samma bransch, och där accptras man så läng man int tar kundr från någon annan. Dt är n myt att kinsiska förtag mst är familjförtag. Familjn splar ofta snabbt ut sin roll, annat än som samtalspartnr. Många förtag hållr sig hlst till likasinnad aktörr och drar sig för affärr md statsägda förtag, vilkt anss ta lång tid och ofta kräva mutor. Ett standardsvar är att förtagarna int vill spla dt politiska splt. Endast fm procnt var aktiva i kommunistpartit innan d grundad sitt förtag. Dt finns n känsla av att förtag som vill ha nära politiska kontaktr har något att dölja. Politiska kontaktr gr int så myckt, notrar Sonja Oppr. ANNONS Svnska banktjänstr i Kina Vi kännr oss hmma på dn kinsiska marknadn och vill att du ska känna likadant. Dt är n stor och snabbväxand marknad. Dt innbär att allt flr skandinaviska förtag ftrfrågar banklösningar som, finansiring i inhmsk och utländsk valuta, trad financ och hantring av valutariskr i Kina. Vi hjälpr dig och du kan dra nytta av vår tjugoåriga rfarnht av bankvrksamht i Kina. Om du har möjlight får du gärna bsöka oss i Shanghai, där vi har haft kontor sdan Swdbank Shanghai Citigroup Towr 601, 33 Huayuanshiqiao Rd. Shanghai, China

16 Viktoria Li, gnralkonsul i Shanghai Hon vill skapa dynamisk Svrig-bild i Shanghai Viktoria Li, Svrigs gnralkonsul i Shanghai. Åldr: 45 år. Bor: I fyravåningars town hous, villaliknand byggnad i tät stadsbbyggls, på Xiangshan Lu i för dtta franska koncssionn i Shanghai, tt stnkast från Sun Yat Sns gamla villa. Familj: Makn Li Li, pot och övrsättar, och barnn Simon Ming Li, 13 år, och Vra Ying Li, 8 år. Studir: Intrnationll studntxamn (IB) i Duino, Italin, Jur kand Stockholms univrsitt Högr xamina från Amstrdam School of Intrnational Rlations 1994 och från Fribourg univrsitt i Schwiz (barns rättightr) Karriär: Tingsmritring i Stockholm , gick diplomatprogrammt på UD , ambassadtjänstr i Zagrb, Bryssl och Rom , handläggar på nhtn för folkrätt och mänskliga rättightr, UD, Stockholm , gruppchf på Afrikanhtn, UD, Stockholm , ambassadråd och chf för politiska avdlningn, ambassadn i Pking , gnralkonsul i Shanghai sdan sptmbr 2012, dn första kvinnliga gnralkonsuln från Svrig i Shanghai. Erfarnht av Kina: Årliga bsök hos makns familj och vännr sdan år Börjad arbta i Kina höstn Sammantagt bott och arbtat i Kina i två år och åtta månadr. Kinsiska språkt: Jag kan klara mig till husbhov, mn hoppas bli bättr. Kopplar av md på fritidn i Shanghai: Vännr, familj och musik. Jag gillar triphop och klassisk musik. Hobbis: Littratur, modrn dans och yoga. Jag läsr mst nyskrivna romanr, mn Li, makn, tyckr jag bord läsa mr posi. Läsr just nu: Why B Happy Whn You Could B Normal? av Jantt Wintrson. Favoritrstaurang i Kina: Alla md mat från Sichuan. Favoritplats i Kina: Yunnan, n färgsprakand provins, myckt god mat, vackr natur och skönt klimat. Mjladrss: Viktoria.li@gov.s DENNA VÅR rivstartad md popmusik. Viktoria Li är vår nya gnralkonsul i Shanghai. Sino Swdish Sounds var hnns idé tt arrangmang för att öka möjlightrna till musiksamarbt mllan Svrig och Kina. Av Agnta Engqvist, agnta@ngqvist.cn Dt var n dag av diskussionr md svnska, kinsiska och intrnationlla musikprofilr som följds av n svnsk-kinsisk popkonsrt inför ntusiastiska åhörar. Viktoria Li tyckr att aktivittrna för att främja Svrig, svnskt näringsliv och svnsk kultur är inspirrand och kul. Dt är också dt som tar dt msta av hnns tid. Hon gillar variationn och dt utåtriktad arbtt där konsulatt tillsammans md svnska och kinsiska intrssntr skapar projkt och vnmang som alla har vrkligt utbyt av. Viktoria Li brättar att d arbtar allt mr md budskap som int bara riktas till officilla motpartr utan också till andra gruppr i samhällt. Md hjälp av sociala mdir kan vi också nå nya och störr gruppr av människor. Konsulatt har tt myckt aktivt wibokonto (Kinas twittr) och övr följar i Kina. Viktoria Li uppmanads att söka jobbt i Shanghai ftr att ha mritrat sig som ambassadråd och chf för politiska avdlningn på ambassadn i Pking. Att hon alls blv diplomat är n ganska lång historia. Som litn var jag mst inriktad på att arbta md något som gälld bistånd. Snar blv jag mr intrssrad av rättightsfrågor och jag gick md i Amnsty Intrnational när jag var tolv. Därför utbildad hon sig till jurist md fokus på mänskliga rättightr. Dt ldd så småningom till att hon sökt och kom in på diplomatprogrammt på UD. Dt var variationn och att få arbta md mänskliga rättightr som lockad, liksom möjlightn att bo i olika ländr. Italin och Rom förblir alltid något särskilt för mig. Jag gick i gymnasit där och har några av mina närmast vännr där. Jag var stationrad i Italin när jag gift mig och fick mitt första barn. Jag älskar italinsk mat, italinskt mod och landt är så varirat och vackrt liksom språkt, brättar hon. Eftr många olika postringar sökt Viktoria Li jobbt som chf på ambassadns politiska avdlning i Pking. Kina framstod för mig som dt mst intrssanta landt att få följa och arbta i när dt var dags att flytta ut ign Frågorna om mänskliga rättightr har n framträdand roll i arbtt på ambassadns politiska avdlning. Dssutom är Viktoria Li gift md dn kinsisk potn Li Li, som numra är svnsk mdborgar. D har två barn och dt känds naturligt md Kina, ftrsom barnn har n anknytning dit. I jobbt md att skriva rapportr om Kinas politiska läg uppskattad Viktoria Li mst möjlightn att träffa och samtala md så många människor som had stor kunskap om Kina och hon lärd sig myckt av dm. Arbtt på ambassadn i Pking är så intnsivt och spännr övr så många områdn och dt är nog till slut mixn av allt man får vara md om där som är bhållningn. Vi had många stora bsök på hög nivå, mn själv tyckr jag nog att dt är rsorna i landt som är intrssantast. Ombdd att jämföra Pking och Shanghai sägr hon såhär: I Pking är dt närmar till naturn och brgn och dt finns mr historia och kultur. Å andra Tillsammans md andra svnska aktörr ska vi försöka förmdla n så intrssant och dynamisk bild av Svrig som möjligt, sägr dn nya gnralkonsuln. 16

17 Viktoria Li, Svrigs gnralkonsul i Shanghai, har som jobb att rprsntra Svrig i Shanghai samt d omkringliggand provinsrna Jiangsu, Zhjiang och Anhui, övr 200 miljonr invånar. Hon tyckr dt är kul och inspirrand md aktivittrna att främja Svrig, svnskt näringsliv och svnsk kultur. Här ss dn nya gnralkonsuln på Xiangshan Lu, gatan där hon och familjn har sin bostad Dn liggr i för dtta franska koncssionn. Foto: Li Li sidan är Pking sämr planrat och mr förstört av oförsiktig modrnisring. Shanghai är i sina cntrala dlar n trvligar stad att gå runt i och mr dirkt tillgänglig. Flodn och närhtn till havt gr n särskild karaktär. Shanghai känns snyggar, mr öppt och modrnt, och d utländska inslagn är flr. Att d flsta som flyttat till Shanghai är där för affärr sättr också sin prägl på stan, tyckr Viktoria Li. Dt är bättr att ha familj och fritid i Pking. Lättar att komma ut ur stan, störr ytor och flr svärdhtr. Luftn är därmot tt minus, mn dn är int så bra i Shanghai hllr. Dt som gjort störst intryck på hnn undr årn i Kina är hastightn md vilkt allt förändras och att människor, trots allt, klarar av att hantra dt i sina dagliga liv. Dn kvinnliga landsbygdsbfolkningn har också gjort tt starkt intryck. Dt är fortfarand tt myckt tufft liv att vara kvinna på landt i Kina. Hon tyckr att hon lärt mig massor om landt när dt gällr allt från historia och konomi till filosofi och kultur. Mn dt msta har jag kvar att lära. Att säga något gnrllt om kinsr tror jag int är möjligt. I tt så stort land slås man kansk mst av d norma skillnadrna mllan människor i olika dlar av landt och md olika konomiska förutsättningar. Viktoria Li sägr att dt är i sig positivt att Kina är på väg att åtrta sin naturliga plats i världsordningn givt landts storlk och bfolkning. Mn jag hoppas att man från kinsisk sida kommr att förstå omvärldns bhov att få vta mr om hur Kina sr på sig självt och sin intrnationlla roll. Jag hoppas också Kina axlar sitt ansvar för att upprätthålla rspktn för intrnationll rätt, mänskliga rättightr och frihandl. Svrigs gnralkonsulat i Shanghai Antal anställda: 19, varav fyra är utskickad från Svrig, och fyra är lokalanställda svnskar. Rstn, lva prsonr, är lokalanställda kinsr. Rprsntrar Svrig i Shanghai samt provinsrna Jiangsu, Zhjiang och Anhui, n sammantagn yta ungfär lika stor som Norg md totalt 210 miljonr invånar, cirka 15 procnt av Kinas bfolkning. Bara Shanghai har 23,5 miljonr. Svnska förtag inom dtta områd: nästan 300. Antal svnskar som bor i områdt: cirka Hmsida: Konsulatts vnmang: Exmpl på programpunktr sdan Viktoria Li tillträdd i sptmbr 2012: Stort modvnmang i samband md handlsministr Ewa Björlings bsök i sptmbr. Svnska institutts innovationsutställning md tt tiotal sminarir i novmbr. Tog mot finansministr Andrs Borg i oktobr. Sino Swdish Sounds i mars, s särskild ruta. Mdarrangör på littraturfstivaln M on th Bund i mars. Håkan Nssr inbjudn. Tog mot hälso- och socialministr Göran Hägglund i april. Anordnad stort sminarium om svnsk sjukvård och läkmdlsindustri tillsammans md Businss Swdn. I maj blir dt fokus på miljötknologi. Till höstn tt störr vnmang om dsign och innovation tillsammans md våra nordiska kollgr. Sino Swdish Sounds Ett hundratal svnska, kinsiska och intrnationlla musikr, sångar, låtskrivar, producntr skivbolagsdirktörr och fstivalarrangörr md flra dltog hla dagn dn 23 mars 2013 i Shanghai. Tmat var utvcklingn av musikmarknadn och musikutbytt mllan Svrig och Kina. Svnska talar var bland andra Elisabt Widlund, vd på Music Swdn, och producntn Mikal Gustafsson. Kinsiska talar var sångrskan och producntn Tian Yuan och dj:n och vntarrangörn Zhang You Dai. Svnska artistr på konsrtn var Amanda Mair och Kit. Kinsiska artistr: Tian Yuan, Li Quan & B6 och Top Floor Circus. Arrangör svnska gnralkonsulatt. 17

18 M d l m s - p r s p k t i v Extrmt stort utbyt av mdlmskapt Mdlmskapt i SCTC gr oss tt xtrmt stort utbyt, sägr Katja Lindvall på dt gotländska innovationsförtagt Moving Floor som lagt n stor dl av sin produktion av rörliga band för nötboskap i Kina. AV JOHAN MYRSTEN, johan.myrstn.stockholm@gmail.com Dt är bra att som litn förtagar få träffa folk som arbtat längr md Kina än jag har lvt Systrarna Katja (t v) och Pg Lindvall arbtar båda i Moving Floor, dt förtag som dras far Tommy Lindvall grundad och fortfarand ldr. Foto: Johan Myrstn Idén födds när dn gotländsk grisuppfödarn Tommy Lindvall n dag på 1990-talt had stt tt tv-program om gnur i Afrika just som han var i färd md att uppföra n ny, stor byggnad för sina djur på sin gård i Ekby mllan Visby och Slit. Filmn fick honom att fundra övr hur gnurna kund lva i stora hjordar utan att bli sjuka. Hans slutsats blv att konvntionlla djurboxar är som att bygga in n gödslstack. Gnurna mådd bra av att slippa ligga på sin gn spillning, och han frågad sig varför int lantgårdarnas tamboskap kund få n lika hälsosam miljö. Tommy Lindvall har alltid ägnat sig åt innovationr, och han brottads läng md att utvckla n lösning på problmt. Eftr flra års xprimntrand i samarbt md Svrigs lantbruksunivrsitt tog han patnt på n tknik för rörliga golv, i första hand för kor och kalvar. Grundmodllrna är gjorda så att djurt står llr liggr på tt ändlöst band som kan lutas upp och rotras n bit i tagt. I na ändn skrapas spillning nr i n ränna, i andra ändn fylls nytt strö på automatiskt. Målt är att få bort spillningn från stallt inom två timmar. Djurt kan stå kvar på bandt mdan dt sakta rullar, och ingn bhövr sopa stallgolvt. Tommy Lindvall grundad förtagt Moving Floor AB som i dag säljr gnom åtrförsäljar i sx ländr. Hans döttrar Katja och Pg Lindvall arbtar också i förtagt, och systrarna har tät kontakt md östra Kina, där dt msta av produktionn är förlagd. Inköpn i Kina har kapat tillvrkningskostnadn, vilkt har möjliggjort ökat antal funktionr på golvn, sägr Pg Lindvall som undrstrykr att kvalittn är avgörand. Produktn i sig är litt dyrar än n vanlig box. Mn dn minskar prsonalkostnadrna för att rngöra traditionlla golv, argumntrar systrarna Lindvall. En stor ffkt är också att baktrifloran int ökar när spillningn töms från bandn md täta mllanrum i ställt för att ligga många timmar på tt golv där baktrimängdn snabbt mångfaldigas. Dtta minskar riskn för sjukdomar, xmplvis juvrinflammation som ofta gr problm och stora konomiska förlustr. Dssutom förbättras miljön i stort gnom att spillningn kan tas tillvara mr systmatiskt. Vi jobbar för att få nd utsläppn från jordbrukt. Gnom att snabbt föra ut gödsln ur stallt kan vi minska ammoniakavgångn md 95 procnt. Gödsln kan antingn kompostras llr föras in i n biogasanläggning, sägr Pg Lindvall. Moving Floor gick md i Swdn-China Trad Council för några år sdan. Dt har varit myckt positivt för oss. Dt är bra att som litn förtagar få träffa andra, till xmpl folk som arbtat längr md Kina än jag har lvt, sägr Katja Lindvall som hittat mntorr för att få goda råd när Moving Floor nu undr sökr möjlightrna att sälja sina produktr i Kina. Kontakt har bland annat upprättats md Hainans jordbruksförvaltning. Vi är gntlign för små, mn dt är n dröm. Kina har tt uppdämt bhov av mjölk, och där finns norma gårdar md uppåt djur. Dssutom är matsäkrht nu n stor fråga. Själv är Katja Lindvall nu md i programkommittén, vilkt hon tyckr är kul och gr inblick i många möjlightr. Dssutom ingår Moving Floor i dn gröna rfrnsgruppn inom SCTC, Swdn-China Grntch Allianc. 18

19 Foto: Johan Myrstn D små förtagns prspktiv måst in Som mdlm i SCTC vill Johan Spnnar få in småförtagns prspktiv på affärr i Kina. Själv drivr han tt förtag som vill profilra sig md kvalitt och int försöka konkurrra md låga prisr. AV JOHAN MYRSTEN, johan.myrstn.stockholm@gmail.com Johan Spnnar drivr sdan tio år sitt gt förtag. Han är trdj gnrationn Spnnar i rklambranschn. Vrksamhtn liggr i blodt, kan man säga. Johan Spnnars idérik farfar K G Spnnar var n pionjär i rklambyråbranshn där han var tt stort namn på 1960-talt. När han dog tog Johans far Ulf Spnnar övr vrksamhtn. Snar startad han tt nytt förtag, Expand, som han så småningom såld till andra ägar. Tr år snar, 2003, startad Johan sitt gt förtag där ävn hans bror är md. Samtidigt fortsättr Expand att vara n stor splar i branschn, där svnska förtag nligt Johan Spnnar har n ldand intrnationll position, myckt tack var dn utvckling hans far satt i gång. Dt handlar om bärbara och lättmontrad produktr för utställningar, mässor och prsntationr xmplvis bildskärms-, affisch- och broschyrställ mn framför allt olika variantr av pop-up- och roll-up-displayr. Själv vill Johan Spnnar profilra sitt förtag md god kvalitt och dsign, md hjälp av produktion som sdan 2004 ägr rum i Nanjing. Mn poängn är int att prssa prisr md hjälp av billig produktion utan att utnyttja dn till att förädla produktrna och bygga tt varumärk känt för kvalitt, btonar han. Vi mötr myckt lågpriskonkurrns från kinsiska förtag, mn vi har bstämt oss för att vara n prmiumlvrantör, sägr Johan Spnnar som gärna nämnr att hans förtag vunnit flra intrnationlla dsignprisr. Förtagt Spnnar har n rätt stabil omsättning runt 25 miljonr kronor om årt, varav cirka hälftn i Nordn, 35 procnt i övriga Europa och 15 procnt i Nordamrika. Kundrna är åtrförsäljar i drygt 50 ländr traditionlla mässbyggar, rklambyrår utanför d stora städrna, digitala tryckrir som fokusrar på stora format och hla kdjan av förtag som arbtar md sådana produktr. Bland åtrförsäljarna mötr Spnnar int sällan n rädsla för lågpriskonkurrns, särskilt i tuffa tidr. Många har förlorat sig i att stirra på lågprisproduktr. Mn stora volymr billiga produktr gr inga stora pngar. Då förminskar åtrförsäljarna bara sitt utbud till något som är billigt. Vi vill få fram att dt handlar om att hjälpa slutkundn att få ut tt budskap. Vi jobbar aktivt md att distansra oss från billightsproduktr och int fastna i prisdiskussionr. Dt gällr att pka på mrvärdt, sägr Johan Spnnar som tilläggr att dn pdagogikn int alltid har så lätt att gå hm. Ett av hans säljargumnt är att hans förtag bara utgör n marginll dl av totalkostnadn av prsntationn av tt förtag llr tt varumärk, mn dt står för n viktig dl av slutintryckt. En lutand skylt kan solka stora ambitionr. Kina har Johan Spnnar bsökt omkring 40 gångr, och han är fascinrad av landt. Sdan tt par år är han md i SCTC:s programkommitté, där han gärna vill tillföra småförtagsprspktiv. I SCTC:s aktivittr dltar ofta storförtag, juristr, konsultr och journalistr, mn jag brinnr för att få in flr småförtag. Jag är intrssrad av d olika frågor som tas upp, till xmpl säkrht utomlands. Jag vill gärna lyssna på rfarnhtr och vad som händr i Kina. Ett litt förtag har int tid och möjlight att på gn hand skaffa sig allt bslutsundrlag, mn dt kan man få hjälp md gnom SCTC:s nätvrk, ansr Johan Spnnar. M d l m s - p r s p k t i v Jag brinnr för att få in flr småförtag 19

20 k r ö n i k a Tänk på dina skor i Kina dt gör din kinsiska vän Kinsrna har aldrig bhövt svnska skobranschrådts gamla slogan: S på dina skor, andra gör dt. av Agnta Engqvist, agnta@ngqvist.cn Många unga damr i Pking trippar runt på styltklackar till vardags. Skor har alltid haft n stor btydls. När jag snast träffad tt gift par i Pking som jag känt i övr 30 år så slog dt mig att oj, vilka snygga skor d har. D var påfalland lganta: ljusbruna i mjukt lädr, såg närmast italinska ut. Dt var söndag och vi skull äta lunch utanför stan, på tt ställ md kapacitt att ha två bröllops fstr samtidigt. Familjns son och nya flickvän sällad sig till vårt lunchsällskap. Nu fick vi rda på att d int känt varandra många månadr mn ändå bstämt sig för att gifta sig snart. Tidigar flickvännn var numra n vän utan hta känslor, förklarad mina vännr. D långa arbtsdagarna som dras son och hans flickvän haft i många år som ntrprnörr had tydlign malt nr förhållandt. Dn nya rlationn har stor potntial. Dt var båd mina vännr och flickans föräldrar övrns om. Han har juridisk xamn, är krativ och ntrprnörisk, hon har arbtsrfarnht från Nw York och marknadföringsxamn från Nya Zaland. D had rdan fixat tt intrssant jobb ihop. Och ungdomarna och dras föräldrar var också övrns om att dt var dumt att ordna tt jättbröllop för motsvarand kronor, annars alltför vanligt i dnna mdlklass. Dt är bättr att d bhållr pngarna själva, hörd jag min vän, pappan till blivand brudgummn säga. Dt har jag prsonlign tyckt i flra årtiondn att dt är bättr att ungdomarna och föräldrarna användr pngarna själva, och nu får jag höra dt från n kinsisk vän. Dt känds som tt positivt trndbrott. Dt visar att n kinsisk mdlklassfamilj ansr att dt går att bhålla sina vännr utan att bjuda dm på dyrbar bröllopsfst. Och pngarna kan d köpa skor för, till xmpl. Ellr bilar, för numra har nästan alla kinsr jag kännr störr och tjusigar bilar än många västrlänningar och snyggar skor. Samtidigt förundras jag varj dag i Pking övr vilka höga klackar n dl damr väljr till vardags. Dt är sådana klackar som krävr n tränad yrksmannkäng. En mamma på sådana klackar försökt jaga n taxi i rusningstrafik md n bbis på armn. När taxichaufförn vvad nr rutan för att höra vart hon skull kund hon knappt kommunicra md honom, för styltklackarna och bbisn i famn gjord att hon int nådd nr till bilfönstrt. I dag när Kinas kvinnor int bhövr misshandla sina föttr så gör många dt frivilligt ändå. Förr tvingads många kvinnor binda sina föttr så att d blv onaturligt små. En kjsar tänd på små föttr och så sprds brukt. I dag är många i ställt brdda att gå i xtrmt höga klackar. Dt är n annan slutsats som är lätt att dra när jag går i d ungdomligar kvartrn i huvudstadn.i början av 1980-talt dlad flra män på tt par lädrskor. Svarta bomullsskor md gummi sula, gärna i manchstrtyg, var annars d vanligast skodonn. För att få handla på Frindship Stor krävds att man had d spcilla sdlarna, forign xchang crtificats, som utlänningar fick i utbyt mot utländska valuta. Som kins måst man också kunna s ut som n utlandskins, annars kom man int in. Att låna tt par lädrskor blv då tt minimum för att bli insläppt. Skorna rprsntrar status, konomisk sådan. Därför var tjänstmän på Kinas ambassad i Stockholm myckt undrand när Svrig importrad containrvis md bomullsskor. Svnskarna had ju råd md lädrskor, så varför då gå omkring i billiga i bomull? Att d skorna var somriga, kul som omväxling och billiga gick int riktigt fram. En annan vän introducrad mig till n annan vän. Hon sad att hon skull aldrig glömma mig, därför att första gångn vi träffads had jag haft tt par sportiga, lila lädrskor på mig. Något liknand had hon aldrig stt. Tänk på dina skor när du är md kinsr. 20