Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)"

Transkript

1 Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd)

2 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts undr första halvårt 2014, md stöd från Europiska socialfondn i Sydsvrig. Vi utgick ifrån tankn att dt finns många kraftr bland utlandsfödda och prsonr md utländsk bakgrund som trots rätt komptns, int kommr fram i mdibranschn. En hypots som bkräftats är att dt bhövs ökad kunskapr i branschn och att dt finns förutsättningar att hitta bättr och nya jobb för n grupp som är undrrprsntrad i mdirna. Vi som har ingått i styrgruppn för arbtt är, konsultn Ragna Wallmark samt Arbtsförmdlingn Kultur Mdia gnom Anita Eriksson. Förbrdlsr och kontaktr togs rdan i juni Eftr bslut om stöd från Svnska ESF-rådt Sydsvrig, samt sondringar i olika mdinätvrk startad arbtt i januari Formllt är namnt Mor Colour in Mdia Syd, ftrhand blv arbtsnamnt på studin Zbra II, ftr Zbraprojktt som tidigar bdrvs inom public srvicbolagn inom radio och tlvision. Förstudin utgick ifrån arbtsområdt rörliga mdir; journalistik och fakta, i slutskdt md kartläggning och intrvjur brddads fokus till att också omfatta film och fiktion. Vi såg att dt finns många bröringspunktr och möjlight att få mra kraft i tt vntullt fortsättningsprojkt. Rapportn är framförallt ägnad d många prsonr som bistått md synpunktr, kommntarr och upplysningar. Rapportn också skickad till ESF-rådt Sydsvrig. Sammanställningn har gjorts av projktldarn Maria Lind. Till sin hjälp har hon haft åtrkommand synpunktr i sakfrågor från n fokusgrupp md fm prsonr. D har i kraft av sin mdikomptns och prsonliga kritik av mångfald i branschn kompnsrat för våra gna kunskapsluckor. Ett stor tack till alla som hjälpt oss framåt! Stockholm 29 juni 2014 Jacob Schulz

3 2 Innhållsförtckning Sammanfattning... 4 Tror på bolagns goda vilja mn särbhandlas... 4 Mångfaldsarbtt i bolagn... 4 Anställning och ntrprnörskap... 5 Brittiska och holländska rfarnhtr och xmpl... 5 Vidgat synfält i tt gnomförandprojkt... 5 Inldning... 8 Dfinition av målgruppn... 8 Syft md n komptnssatsning kring mångfald... 8 Mål i tt gnomförandprojkt... 8 Mtod i förstudin... 8 Bakgrund till förstudin... 9 Arbtsförmdlingns utmaningar och satsningar Grov skiss på innhåll i tt gnomförandprojkt Procssn i förstudin Matrialinsamling Slutsatsr från intrvjur md journalistr md utländsk bakgrund Slutsatsr från intrvjur md mdibolagn Slutsatsr från intrvjur md produktionsbolagn Kortfattat om kontaktn md journalist- och mdiskolorna Forskning och rfarnhtr Journalistik och mångfald Storbritannin tt omfattand branschsamarbt för mångfald Holland tt xmpl Workshop Mdiarbtsmarknadn i rgion syd Produktionsstöd för fristånd producntr/frilansar Filmbranschn Jämställdhtsintgrring Intrsktionalitt Forskning och aktionr Tidigar ESF- projkt inom mdisktorn Erfarnhtr från procsstödt för jämställdhtsintgrring Mångfaldsutvckling och gndr i uropiska public srvic- bolag Bskrivning av könsuppdlad statistik och lönkartläggningar i mdirna Lönkartläggningar Tillgänglight Gnomförandprojkt Gnomförandprojkt inom ramn för EU- fondrna Två tänkbara spår i tt gnomförandprojkt Spridning Uppföljning och utvärdring Kontakt Rfrnslista... 37

4 3 Bilagor Intrvjufrågor till mdibolagn Intrvjufrågor till f.d journaliststudntr Intrvjufrågor till journalistr/mdiarbtar inskrivna på AF Kultur Mdia Kontaktn md journalistskolorna/mdiutbildarna... 41

5 4 Sammanfattning Fokus Förstudin har fokusrat på trmdia; rörlig bild, wbb och radio. I tt gnomförandprojkt bör också film och nya nätmdir tas md för att skapa synrgiffktr och störr gnomslagskraft. Satsningn på ökad mångfald i mdirna kan ss ur tt samhällsprspktiv. Mot bakgrund av EU:s framtidsstratgi, Europa 2020, har kommissionn i n så kallad grönbok lyft fram btydlsn av kulturn och krativa näringar för tillväxtn. Vidar har rgringn pkat på hur kulturn i vid bmärkls bhövr gynnsamma villkor för ntrprnörr. För rgionrna hör kulturpolitikn intimt samman md näringslivts utvckling. I hla landt och int minst i Sydsvrig fortsättr mdibranschn att omstrukturras md digitalisring och globalisring. Dn publicistiskt drivna dln av mdirna är undr omställning och ndläggningar. Publikundrsökningar prsntrad av mdiforskarna pkar på n fortsatt utvckling från papprstidningar till nätbasrad mdir och dn unga publikn vändr ryggn åt d gamla mdirna. Enligt Arbtsförmdlingns statistik har int arbtslöshtn ökat bland journalistr. Dt kan sannolikt bro på att gruppn har sökt sig till informations- och kommunikationstjänstr. Brättlsdrivna framställningar blir allt viktigar i mdirna samtidigt som nätt möjliggjort intraktion på tt sätt som förändrar dn klassiska rlationn producnt-publik. Crossmdia llr intraktiva mdir innfattar vido, ljud, grafik, bildbhandling och fotografi på tt dynamiskt sätt som sättr tittarn i cntrum, nligt dn uropiska filmbyrån Cinuropa. En fortsatt tuff arbtsmarknad för journalistr spås och i synnrht vrkar trndn bland d stora bolagn vara n stram anställningspolitik till förmån för användandt av n rörlig prsonalstyrka. Mdiområdt har mdfört n brdar marknad för journalistr mn för allt flr också n osäkrar tillvaro, md högr krav på komptns inom flra mdir. Branschns och arbtsmarknadns utvckling gör dt möjlign ännu svårar för prsonr md utländsk bakgrund att ta sig fram i konkurrnsn. Mn förstudin pkar på att dt int räckr att titta på ftrfrågan hos mdibolagn. Idag läggs cirka 30 procnt av SVT:s programproduktion ut xtrnt, och på SR var andln xtrn mdvrkan drygt 12 procnt, nligt Journalistförbundt. Tror på bolagns goda vilja mn särbhandlas D 30 journalist-/mdiutbildad prsonrna md utländsk bakgrund som vi intrvjuat har olika bakgrund och vägar in i mdibranschn. Trots dt finns dt gmnsamma drag i brättlsrna. Särskilt tr förtlsr är utmärkand i samtaln. 1) Man tror att bolagn mnar allvar md sina mångfaldssatsningar, 2) Man kännr starkt att man bidrar md andra prspktiv än d sdvanliga och 3) Man har upplvt särbhandling i olika formr. Känslor och upplvlsr är individulla och särbhandling går sällan att bvisa. Vi kan dock konstatra att dt är något som skavr för många mdiprsonr md utländsk bakgrund. Så gott som alla vi har pratat md fundrar i olika grad på om d har fått jobbt för sin komptns llr för att fylla n mångfaldskvot. Mångfaldsarbtt i bolagn Inom d sändand bolagn, SVT, UR, TV4, Svrigs Radio, arbtar man md att hitta nya rkrytringsmodllr och nya vägar för att öka andln anställda/projktanställda md utländsk bakgrund. Samtliga bolag sr långa praktikpriodr som n ofta framgångsrik väg in. Mntorr är till stor hjälp för nyanställda mdarbtar. Bolagn vill också jobba md strukturrna intrnt för att nå framgång. Mn ambitionrna måst omvandlas till mätbara mål. Problm och framgångsfaktorr liknar rfarnhtrna från jämställdhtsintgrringn. Produktionsbolagn pkar på bställarnas ansvar, om mångfald fanns inskrivt i projktbställningarna skull viljan att hitta nya mdarbtar md utländsk bakgrund öka. Produktionsbolagn rbjudr tt

6 5 stort antal anställningar pr år ävn om d fasta tjänstrna är få. För n varaktig förändring måst bställarna av produktionr spcificra mångfaldskravn. Anställning och ntrprnörskap I arbtt md förstudin framgår dt att många vrksamma inom mdirna växlar försörjningsformr. Ibland anställd, sdan frilans och kansk gt llr samägt förtag. Oavstt vilkn form av sysslsättning, är majorittn av intrvjuprsonr md utländsk bakgrund anglägna om komptnsutvckling inom spcifika områdn, xmplvis ldarskap och ntrprnörskap. Vidar finns dt tt stort intrss för att dlta i nätvrk, branschforum och andra möjlightr att skapa kontaktr. Brittiska och holländska rfarnhtr och xmpl Brittiska BBC anss vara tt av d ldand mdibolagn ifråga om mångfaldsarbt, mn arbtar fortfararand md problmt att få n balans bland mdarbtar ifråga om tnisk bakgrund. Ett viktigt rsultat av dras utvcklingsarbt är att noga följa upp alla målsättningar kring brddad rkrytring, förbättrad karriärmöjlightr tctra. Vidar har BBC gnom att rikta annonsring och uppsökand vrksamht kring vissa ortr och bfolkningsgruppr undvikit att diskriminra människor md brittisk tnisk bakgrund. Exmplvis har n radioutbildning startat md tt lärlingssystm som vändr sig till prsonr utan gymnasikomptns. Gnom d kritrirna fick man övrvägand sökand från minorittsgruppr. BBC har också tt aktivt arbt md förningsliv och mdikanalr som drivs lokalt. Gnom att xmplvis upplåta nyhtsmatrial till dssa gruppr har man ökat publikn bland vissa publiksgmnt som tidigar lgat i mdiskugga. Utbildningsstiftlsn Crativ Skillst är n komptnsplattform för film och mdia i Storbritannin där man på snar tid har fokusrat på bhovt av bättr affärskunskapr och ntrprnörskap i filmoch kulturprojkt. Ett samarbt md univrsitt för tt program för Crativ Mdia Bussinss. D flsta satsningar och uppdrag som Crativ Skillst utför innhållr någon form av mångfaldstänkand. En samlad komptnsplattform för film och mdir i Svrig skull kunna vara tt mål för tt gnomförandprojkt Zbra II. Ävn i Holland har public srvic-bolagn drivit mångfaldssamarbt md förningslivt och tt xmpl är projktt Mdiashakrs där unga journalistr och filmar från minorittr utbildads i ntrprnörskap. Kursrna innhöll båd tortiska lmnt kring administration och marknadsföring samt praktiskt förtagand i mdivrksamht. En dl kursmomnt i dt holländska fallt skull kunna ingå i n ntrprnörssatsning i Svrig. Vidgat synfält i tt gnomförandprojkt I takt md att förstudin har vuxit fram har flra sakr hänt i branschn, så som ndläggningar och omstrukturringar. Dn snabba tkniska utvcklingn i kombination md allt mr kommrsill mdia skapar nya yrksrollr inom dn förändrad branschn. Händlsrna har förstärkt uppfattningn att tt hlhtsgrpp på branschn bör tas vid tt gnomförandprojkt. Vi bör: Brdda arbtsfältt till att omfatta radio, TV, film, wbbplattformar och sociala mdir Koppla mångfaldn till dn pågånd omstrukturringn- färr tidningar och nyhtsrdaktionr, mr sändningar och nya kanalr på nätt Erbjuda kursr i frilansvrksamht, multikomptns och ntrprnörskap Insatsr som kan bidra till måluppfyllls I förstudin har n rad olika stödjand aktivittr blysts: Matchningskomptns och vidarutvckling av mtodr Entrprnörskap och komptnsutvckling Forum/cntr för kontaktr, manusstöd, pitchning, spd dating tctra Mntorskap (för dirktkontakt md mdibolagn)

7 6 Yttrligar arbt md strukturr i bolagn Praktik och korttidsanställningar Vi har i styrgruppn kommit fram till att dt finns tt stort intrss i branschn och brörda organisationr att förbättra matchningn för utlandsfödda på arbtsmarknadn inom mdia. Vidar har kontaktr md aktörr i Skån lyft tankn om n satsning på mdintrprnörr md utländsk bakgrund. I rapportn bskrivs kartläggning, intrvjur och våra övrvägandn. Eftr kartläggningn har vi landat i två huvudspår för insatsr som skull kunna prövas md hjälp ifrån EUs strukturfondr; Socialfondn och Rgionalfondn. Dt första spårt handlar om komptnsutvckling i tt nationllt matchningsprojkt, dt andra tar sikt på omställning och ntrprnörskap i Sydsvrig. 1: Nationllt projkt kring matchning för mdibolagn och prsonr md utländsk bakgrund Via Arbtsförmdlingns branschråd tablras tr utvcklingsarnor: Rkrytring Mntorskap Praktik På varj områd tablras n arbtsgrupp som gnomför n sri workshops md dltagand från organisationrna i branschn och arbtsförmdlingn. Parallllt gnomförs komptnsutvckling och nätvrksaktivittr md målgruppn från d tr utvcklingsområdna. En kunskapsbank byggs upp gnom att följa och utvärdra procssrna kring anställningar, mntorr och praktik. Arbtt bdrivs inom fyra gografiska områdn. Projkttid tr år. Samvrkansmodll, styrning och ägand Projktt bör rdan från startn arbta mot tablring av tt forum/cntr för mångfald i mdirna. I styrgruppn bör ingå; Arbtsförmdlingn Kultur Mdia, Mdiinstitutt och. 2: Sydsvnskt projkt inklusiv transnationllt lärand Gnom historin kan vi s att nyskapand ofta skr i inspirrand klustr där n grupp människor på olika sätt och undr olika omständightr intragrar och utbytr idér Stina Wstrbrg (Dt nyskapand kulturlivt och samhällt) i antologin Framtidsutmaningar Dt nya Svrig (Framtidskommissionn, 2013) Ett gnomförandprojkt i Sydsvrig som inkludrar andra Östrsjöländr, kan lda till nya förtagsbildningar, samarbtsforum och ökad sysslsättning i mdisktorn för målgruppn. Vidar ska projktt lda till att öka komptnsn och n intgrrad syn på mångfald i mdir bland inblandad aktörr. Följand aktivittr bör ingå i utvcklingsarbtt: Kursr i ntrprnörskap och datajournalistik Ldarskapskursr och mntorsprogram Mdiprojkt mllan olika ländr intrrgionalt Plattform för samvrkan mllan aktörr i flra ländr Inkubatorstöd rgionalt och intrrgionalt Mikrokrditr till mdiprojkt md mångfaldsinriktning Validring av nyanländas utbildningsbvis och arbtsintyg Rglbundna avstämningar och lärand utvärdring Ett utbyt av rfarnhtr md tr andra EU-ländr kan ingå i projktt: Storbritannin, Holland och Tyskland. Utbytt koncntrras till tt av områdna md möjlight att ta fram n kunskapsbank för utvckling av mångfaldsarbtt inom mdia. Projktägand och styrning Ett partnrskap i Sydsvrig kan bstå av Skurup Folkhögskola, Mdia Evolution, Film i Skån, Rgion Skån, samt AF Kultur Mdia. En rfrnsgrupp md Malmö Högskola, SVT och Svrigs Radio kan vara tt bra stöd för projktt.

8 7 För dt intrrgionala arbtt bör samarbt sökas md städrna/rgionrna Köpnhamn, Hamburg, Brlin och Warsawa. Brörda mdi- och filmorganisationr i ländrna måst ngagras. I dt rgionala spårt kan finansiring sökas från båd Social- och rgionalfondn, två dlprojkt. Ett annat altrnativ är att stöd söks från Socialfondn md n dl aktivittr av rgionalfondskaraktär. Inriktningn på ansökan kan bstämmas ftr dt att insatsrna som nämnts ovan har prioritrats. Om båd tt nationllt och rgionalt projkt skull gnomföras bör dt rgionala projktt kunna mdvrka till bildandt av forum/cntr för mångfald i mdirna.

9 8 Inldning Dfinition av målgruppn Bgrppt prsonr md utländsk bakgrund är myckt brtt. SCB:s dfinition lydr: Utländsk bakgrund har utriks födda i Svrig md båda föräldrarna födda utomlands. Tidigar md n föräldr född utomlands utgjord gruppn md utländsk bakgrund cirka 20 procnt av bfolkningn. Av intrvjuprsonrna i förstudin är dt sx styckn som har n föräldr född utomlands, rstrand är själva llr har två föräldrar som är födda utomlands. I Zbra I-studin gjords n nkätundrsökning bland anställda på Svrigs Radio, SVT och UR, där prsonr svarad. Sx procnt av d anställda inom bolagn är födda utanför nordn. 8 procnt har n utlandsfödd pappa och 9 procnt har n utlandsfödd mamma. Journalist 2011, från JMG, Götborgs univrsitt uppgs cirka 5 procnt av journalistkårn ha utländsk bakgrund. Syft md n komptnssatsning kring mångfald Ett gnomförandprojkt har som uppgift att g journalist- llr mdiutbildad prsonr md utländsk bakgrund yttrligar komptns för att kunna komma till tals i mdirna. Nya röstr och andra prspktiv bhövs i dagns mdilandskap. Dls för att motvrka intolrans och fördomar och stärka dmokratin mn också för att skapa arbtstillfälln. Dt finns minst tr olika synvinklar på nödvändightn av att g röst åt minorittr i mdia: 1. Publikn synvinkl: n flrdimnsionll vrklightsbskrivning md flr röstr som får komma till tals ökar publikns ignkänning och därmd publikn ngagmang. 2. Programbolagns, mdiproducntrnas synvinkl: programbolagns trovärdight och attraktionskraft stärks om utbudt når n brdar, mr mångfacttrad publik. 3. Samhällts synvinkl; att n störr publik tar dl av tt mångkulturllt innhåll motvrkar diskriminring, ökar öppnhtn för nya prspktiv och bidrar till att fördjupa dmokratin. Mål i tt gnomförandprojkt Dt mångkulturlla Svrig ska gnomsyra hla produktionsldt, från idé till färdigt rsultat. Mdirna ska i vrklig mning spgla hla Svrig. Förstudin har idntifirat vilka vägar och mtodr som kan vara framgångsrika för n brddad mdvrkan från producntr och journalistr md utländsk bakgrund. Ökad anställningsbarht och ntrprnörskap är tt mål. Försörjningssättn kan varira. Förstudin har utgått från Sydsvrig mn tar också in dt nationlla prspktivt. Ett långsiktigt mål är skapa tt forum llr tt cntr dit utbildad journalistr md utländsk bakgrund kan vända sig för att få stöd och hjälp md allt från projktförslag, manusarbt, pitchning, starta-gt-kursr och ntrprnörskap, hitta n mntor och få dirktkontakt md mdibolagn. Cntrt ska också vara n mötsplats för programproducntr, journalistr md flra där aktivt nätvrkand är n viktig dl av vrksamhtn. Målgruppn är ungdomar år och som rdan har studrat på journalistutbildningar, lvr från filmskolor, folkhögskolornas tvutbildningar tctra. Man har alltså rdan n mdiutbildning när man kommr och här får man n praktiskt orintrad vidarutbildning. Man kan välja mllan olika kortar kursmodulr. Cntrt har också kontaktr md programbolagn, ordnar workshops md programbställar och HR-prsonal. Mtod i förstudin Vi har intrvjuat 30 styckn journalist-/mdiutbildad prsonr md utländsk bakgrund som jobbar llr har jobbat mdibranschn. En förutsättning för att gnomföra intrvjurna, dt vill säga få prsonrna att vara så öppna som möjligt, var att garantra anonymitt. För att garantra anonymitt räckr dt i dt här fallt int md att ta bort prsonrnas namn från intrvjurna. Ävn arbtsplatsbskrivningar i intrvjun kan härldas till n prson. Omständightrna innbär att vi int har intrvjurna md som bilagor. Gruppn är indlad i två katgorir. Ena gruppn är inskrivn på Arbtsförmdlingn Kultur Mdia, alltså hlt llr dlvis arbtssökand prsonr. För att komma i kontakt md prsonrna har vi tagit

10 9 hjälp av Arbtsförmdlingn Kultur Mdias handläggar som i sin har kontaktat prsonr som stämmr övrns md dfinitionn. Handläggarna har informrat prsonrna om förstudin och sdan har prsonrna själva kontaktat för n intrvju. Dn andra gruppn tillhör katgorin för dtta journaliststudntr md utländsk bakgrund. En btydand majoritt av dm vi har intrvjuat har jobb som journalistr mn n btydand minoritt har fast anställning. Vi vill vta vad som hänt gruppn ftr studirna, vägn till tt vntullt jobb och hur man upplvr dt att arbta i mdibranschn. För att få tillgång till d här prsonrna har vi dls tittat i våra gna nätvrk och gjort nkla sökningar på nätt. Dls har vi fått hjälp av några journalistskolor att skicka ut n ftrlysning via mail till tidigar studntr. Eftrsom skolorna int rgistrrar studntr vad gällr tniskt ursprung, har skolorna skickat ut ftrlysningn brtt, till alla tidigar studntr. I utskickt har man uppmanats att själv ta kontakt md för n intrvju om man kvalificrar sig för studins dfinition. I samband md kontaktn md journalist- och mdiutbildningarna har vi passat på att undrsöka hur många av studntrna på utbildningarna som man uppskattar har utländsk bakgrund. Vi har också frågat skolorna i vilkn utsträckning man kännr till om tidigar lvr jobbar i mdibranschn ftr avslutad studir. Vi har ävn gnomfört tt stort antal intrvjur md: - HR avdlningarna på SVT, UR, Svrigs radio och TV4 Bställar på programbolagn samt md produktionsbolagn som är mottagar av bställningarna. Exprtr på jämställdht i mdirna Vi åkt till London och träffad BBC och Crativ Skillst för att göra uppföljning av mångfaldsprojkt i Storbritannin och prata om hur BBC jobbar md mångfaldsfrågor idag. Vi har också studrat och följt upp Holländska mångfaldssatsningar i mdibranschn. Kontaktn md Arbtsförmdlingn Kultur Mdias nationlla branschråd Ord och Mdia har varit myckt värdfullt. Utövr dt har samtal förts md övriga xprtr, xmplvis Svrigs Radios utrdar Ptr O Nilsson, som gjort n mångfaldsutrdning för bolagts räkning. Vi har mdvrkat i n nordisk konfrns anordnad av Nordicom, där vi fick möjlight att diskutra förklaringsmodllr som blysr hur tnicitt och kön intragrar i mdivärldn. Dn 23 maj anordnad vi n workshop i Stockholm där vi samlad mdibolag, journalist/mdiskolorna, forskar, målgruppn samt Arbtsförmdlingn. Här mdvrkad också Elonka Soros som är mångfaldsrådgivar till gnraldirktörn för brittiska BBC. Dtta gjord vi för att få bidrag och input till förstudin och tt gnomförandprojkt. I uppföljningsmailt till dltagarna uppmanad vi dm att svara på två nkätfrågor för att ta tmpraturn på hur viktigt man tyckr dt är md tt mångfaldsprojkt inom mdirna. Undr förstudins gnomförand har vi utövr löpand avstämningar samlat förstudins fokusgrupp vid två tillfälln för att få rspons på idér på vårt arbt. Mötna har varit myckt värdfulla. Vi har bland annat diskutrat vad bolagn bhövr göra för att öka mångfaldn mn främst om vad gruppn journalistr md utländsk bakgrund bhövr för att lättar ta sig fram på mdiarbtsmarknadn. Bakgrund till förstudin Programbolagn ansträngr sig för att rprsntra dagns Svrig mn fortfarand skr förändringar mst på ytan och d allra flsta programmn producras av tniska svnskar. Bolagn räknar int md att tillsvidaranställningarna kommr att öka i framtidn. Snarar tvärtom. D kommr förmodlign att i ännu störr utsträckning än idag ta in frilansar på projkt. Dssutom pkar trndn mot att hla projkt läggs ut på utomstånd bolag. Dt gällr båd TV och Radio. Produktionsbolagn ägs och drivs av prsonr md tnisk svnsk bakgrund och programbolag krävr sällan tnisk mångfald i produktionrna. Nya mtodr och angrppssätt bhövs för att öka dn tniska mångfaldn i mdirna. Mtodr som skapar varaktiga förändringar. Zbra I-projktt var n insats för att öka komptnsn inom

11 10 likabhandling inom public srvic-bolagn för att på så vis öka mångfaldn. Projktt har gtt rsultat mn gnomgripand förändringar tar tid. Vi tror på att fortsätta att arbta md strukturr inom bolagn parallllt md tt fortsättningsprojkt, Zbra II, där vi gr stöd åt gruppn journalistr/mdiarbtar md utländsk bakgrund, för att stärka dm i sina rollr på mdiarbtsmarknadn. Välutbildad journalistr md utländsk bakgrund finns dt gott om och som alla journalistr, lvr d i n hård vrklight i form av xmplvis projktanställningar och vikariat. I tillägg vittnar d om rfarnhtr av diskriminrand karaktär. Samtidigt uppgr bolagn att d int hittar journalistr md utländsk bakgrund. Dtta kan bara btyda n sak matchningn på mdiarbtsmarknadn är undrmålig. Undr 2013 försvann 400 journalistplatsr i Svrig och undr 2014 har vi rdan hunnit s TV4:s lokalsändningar stänga nr, tidningn Mtro outsourca rdaktionllt matrial till TT i Sydsvrig har tidningsförtagn gjort stora rationalisringar. Forskar är ns om att traditionlla journalistr kommr att bhövas ävn i framtidn mn att d kommr att vara btydligt färr. För att ta sig fram som journalist bhövr man vara krativ, ntrprnörill och multikomptnt. Exmpl på mångfaldssatsningar inom public srvic Svrigs Radios mångfaldsutrdning Svrigs Radio (SR) har nylign slutfört n mångfaldsutrdning som arbtats fram undr 2013 och Tankn md dn är att förslå hur SR bättr kan ta till vara på mångfaldn (varav 90 procnt handlar om tnisk mångfald). Ldningn har vänt sig inåt och gjort n gnomlysning av strukturn i bolagt. När dt gällr förslagn till åtgärdr för att öka mångfaldn gällr 50 procnt programutbudt och 50 procnt prsonaln, alltså vilka som jobbar där. D fm fokusområdna i rapportn handlar om 1) mätning och styrning och där man har som förslag att man ska mäta mångfald, 2) hur programprocssn sr ut man har tittat på bställningarna och man ansr att alla bställningar ska innhålla mångfaldsformulringar anpassat pr program. Man tittar också på mdvrkan i programmn, 3) för publiknätvrkns ökad kraft ska n handbok i hur man jobbar md mångfald tas fram, 4) i rkrytringn ska d olika stgn stödja mångfald, vilkt d int gör idag dt vill säga man vill att chfr ska ha rfarnht av mångfald samt införa n obligatorisk mångfaldsutbildning, 5) mångfaldspolicyn ska göras om, 6) utbildning och praktik är viktiga fält och där ska man prioritra mångfald 50 procnt ska ha utländsk bakgrund. Sydnytt startar talangprojkt i Rosngård På Sydnytt i Malmö är man i startgroparna att göra tt talangprojkt undr sx månadr i Rosngård i samarbt md Arbtsförmdlingn Kultur Mdia. Kortfattat går dt ut på att Sydnytts-rdaktionn placrar två styckn dltidsarbtand rportrar i Rosngård, som ska hitta fm till sx unga journalisttalangr i områdt, som är födda och uppvuxna i Rosngård. Mr om dtta i kapitlt Mdiarbtsmarknadn i rgion syd. Sämst matchning mllan svnska arbtsgivar och högutbildad afrikanr Enligt Statistiska Cntralbyrån (SCB) fanns dt utriks födda prsonr i Svrig år 2011, vilkt motsvarar 15 procnt av hla bfolkningn. Dt är mr än tidigar år båd till antal och till andl. År 2011 förvärvsarbtad 82 procnt av d inriks födda och 57 procnt av d utriks födda i åldrarna år. Svrig har näst högst arbtslösht bland nyanlända av alla ländr i Europa. Siffror från SCB visar att tidn i Svrig påvrkar i stor utsträckning gradn av sysslsättning. Jämför man invandrar som har bott i mr än tio år i Svrig är bildn int alls lika mörk i jämförls md andra ländr. Prsonr födda utomlands och som har n högr utbildning, har oftar tt jobb md lägr utbildningskrav (gymnasikomptns llr som saknar llr har små krav på utbildning) än prsonr födda i Svrig md motsvarand utbildningsnivå. Dt är stor variation i sysslsättningsgrad mllan olika ländrgruppr och sämst matchning är dt för

12 11 prsonr från Afrika. Drygt hälftn av d högutbildad afrikanska kvinnorna och männn har tt yrk md lägr utbildningskrav. Bland högskolutbildad män födda i Afrika llr Sydamrika är dt 17 rspktiv 12 procnt som har jobb som hlst saknar kvalifikationskrav. För inriks födda och nordnfödda är samma siffra ndast 1 procnt. Arbtsförmdlingns utmaningar och satsningar Prognos från Arbtsförmdlingn Kultur Mdia Arbtsförmdlingn Kultur Mdia har i sin prognos för bskrivit n fortsatt tuff arbtsmarknad för områdt Ord och Mdia i allmänht och i synnrht vrkar trndn bland d stora bolagn vara n stram anställningspolitik till förmån för användandt av n rörlig prsonalstyrka. Branschn gnomgår n strukturomvandling som först brört tidningsbranschn och nu ävn slår ignom inom rörliga mdia. Dtta har mdfört n brdar marknad för journalistr mn för allt flr också n osäkrar arbtssituation md högr krav på komptns inom flra mdir. Arbtsförmdlingn har tt dialogforum kring arbtsmarknad och komptnsförsörjning, tt så kallat Nationllt Branschråd Ord och Mdia. Projktt Zbra II har prsntrats i dtta forum. Arbtsförmdlingn har också tt samordningsansvar för vissa nyanlända invandrar som syftar till att påskynda tablringn i såväl arbtslivt som i samhällt i stort. Arbtsförmdlingns Nationlla branschråd Arbtsförmdlingn Kultur Mdia har skapat fyra Nationlla branschråd som träffas cirka tr gångr pr år; Ord&Mdia, Film, Scn&Ton, Bild&Form. I d olika branschrådn sittr rprsntantr för Arbtsförmdlingn Kultur Mdia, arbts- och uppdragsgivar, branschorganisationr och högskolorna. Dt är prsonr som är ngagrad, kunniga och intrssrad av arbtsmarknadsfrågor inom just dt områd som branschrådt sysslar md. Syftt md branschrådt är att Arbtsförmdlingn Kultur Mdia ska jobba på tt sådant sätt att branschn upplvr n nytta md d insatsr förmdlingn gör och ska göra. Branschrådts huvudsakliga uppgift är att föra n dialog om branschns bhov av arbtskraft och komptnsförsörjning samt sysslsättningsutvcklingn på kort och lång sikt. Dtta för att kärnuppdragt - matchningn - ska kunna utföras så profssionllt och ffktivt som möjligt. Arbtsförmdlingn Kultur Mdia ska vara n naturlig mötsplats på arbtsmarknadn för arbtssökand och arbtsgivar och har för avsikt att stärka samarbtt på olika sätt nationllt. Därför rbjudr AF Kultur Mdia arbtsgivar att kostnadsfritt få hjälp av Arbtsförmdlingn Kultur Mdia i samband md åtrkommand llr nstaka rkrytringar i form av auditions, spd datings och intrvjutillfälln. Övrnskommlsr om samarbtn har träffats mllan Kungliga Dramatiska Tatrn, Svrigs Tlvision och Nyhtsbolagt/TV4. Rnt praktiskt innbär dt att AF Kultur Mdia arrangrar och sammankallar till auditions, spd dating, intrvjutillfälln och portfoliprsntationr samt hjälpr till md åtrkoppling till d sökand. Härnäst väntar övrnskommlsr om samarbt md Stockholms Filmfstival, Kungliga Opran och Kulturhust Stadstatrn Arbtsförmdlingns mångfaldsarbt Arbtsförmdlingn har tt utökat uppdrag sdan 2010 att arbta md nyanländas tablring på arbtsmarknadn. Dt är dn lokala arbtsförmdlingn som har ansvar för dt så kallad tablringsuppdragt. Dt innbär att undr d första två årn har Arbtsförmdlingn Kultur Mdia int fullt ansvar för dnna grupp utan tt konsultativt ansvar. För gruppn nyanlända (utanför ovan nämnda tablringsuppdrag) skr oftast matchning mot andra yrksområdn och d blir kvar som inskrivna på dn lokala Arbtsförmdlingn. Av totalt ca inskrivna nyanlända bord dt uppskattningsvis finnas prsonr md mångfaldsbakgrund i d aktulla yrksgrupprna totalt som bhövr idntifiras och kartläggas för att fastställa yrkstillhöright och var inom Arbtsförmdlingn man kan få bäst srvic. Att fånga upp dssa

13 12 gruppr inom Arbtsförmdlingn är tt intrnt arbt som måst göras för att möta ftrfrågan av ökad mångfald vid rkrytring i branschrna. Undr 2014 har också rgringn gtt tt uppdrag till Arbtsförmdlingn att utvckla mtodrna och öka omfattningn av validring av nyanländas komptns. Spcialförmdlingn Kultur Mdia har bhov av att utvckla validringsmtodr inom sina yrksområdn. Sammanfattningsvis har Arbtsförmdlingn Kultur Mdia två viktiga utvcklingsområdn: Dt första är öka matchningsundrlagt som motsvarar branschns bhov av att rkrytra mångfald. Dt andra är att tillsammans md branschn hitta mtodr för validring. Grov skiss på innhåll i tt gnomförandprojkt Utövr kursvrksamhtn för målgruppn sr vi dt nödvändigt att fortsättningsvis jobba md strukturr inom mdibolagn på n nationll nivå samt komptnsutvckla Arbtsförmdlingns prsonal på områdt, inom ramn för ordinari vrksamht.

14 13 Procssn i förstudin, konsultn Ragna Wallmark (tidigar programchf på UR) och Anita Eriksson gnom Arbtsförmdlingn Kultur Mdia inldd samtaln om tt Zbra II-projkt rdan i juni ESFrådt Sydsvrig dn rgionala myndightn för Europiska socialfondn gav klartckn i dcmbr. Därftr kom arbtt igång i januari Vi såg snabbt tt stort intrss för mångfaldsfrågor i branschn och vi blv prsntrad för Arbtsförmdlingns branschråd Ord och Mdia. Kontaktrna därifrån har varit myckt värdfulla och vi har kontinurligt haft kontakt md flra nycklprsonr inom bland annat SVT och Mdiinstitutt. Ett viktigt inslag i kartläggningn blv fokusgruppn, som bstått av fm prsonr md hlt olika förutsättningar och inriktningar, mn samtliga md utländsk bakgrund. Ett par mötn och löpnad avstämningar har varit btydlsfulla för fördjupning. Undr förstudins gång har vi i slutskdt instt värdt md att brdda målgruppn/branschn i tt gnomförandprojkt, till att ävn gälla filmbranschn. Samtal har inltts md Filminstitutt, Stockholms dramatiska högskola och Film i Skån. Utövr dtta har vi notrat tt starkt ngagmang i rgion syd vad gällr mångfaldsfrågor inom mdia. Aktörr som visat intrss för tt gnomförandprojkt i rgion syd, är bland annat Rgion Skån, Film i Skån och Skurups Folkhögskola. Kontaktr har också inltts md Mdia Evolution i Malmö, n utvcklingsplattform för olika mdir i Sydsvrig.

15 14 Matrialinsamling Gruppn prsonr md utländsk bakgrund är orhört htrogn. Dt går int att jämföra Daria som är andra gnrationns invandrar och uppvuxn i Limhamn md Maria som kom till Svrig vid 8 års åldr och bott i Rosngård sdan dss. Ännu mindr md Amir som kom som flykting till Svrig för två år sdan. Trots dtta utgår vi i förstudin ifrån att d som har tt utländskklingand namn och/llr int sr nligt normn svnska ut, är diskriminrad på svnsk mdiarbtsmarknad och har individulla rfarnhtr som vntullt liknar varandra. Slutsatsr från intrvjur md journalistr md utländsk bakgrund Intrvjuprsonrna har olika rfarnhtr, mn dt finns tt gmnsamt drag i brättlsn, ungfär så här: Prcis som alla journalistr slitr man hårt för att få jobb. Kontaktr in i bolagn och praktikplats är A och O för att komma in i d störr bolagn, mn dt gällr ävn på d mindr rdaktionrna runt om i landt. Känslan är att man slitr lit mr än tniska svnskar. Man är välutbildad och har skaffat sig rfarnht gnom praktik och vikariat. Prcis som d flsta journalistr önskar man sig n tillsvidaranställning. Man kommr ofta långt i rkrytringsprocssn för n anställning, mn väl där snubblar man allt som oftast på mållinjn. Erfarnhtn är att Anna Jansson llr Andrs Johansson blir rbjudn anställningn. När man jobbar som journalist Märkr man att bolagn fundrar myckt på och vill satsa på tnisk mångfald mn att satsningn ofta utblir. Dt känns i hla organisationn att man vrklign vill satsa på mångfald. Dt finns md allmänt i diskussionn. Fundrar man på om man är där för att fylla n kvot llr för att man är komptnt? I prsntationn av mig på intrnwbbn fokusrad d bara på att jag var från Rosngård. Int tt ord om min komptns. Har man n stark känsla av att man bidrar md nya prspktiv och idér till artiklar, inslag och program. I flra år had tidningn försökt få kontakt md prästrna inom dn assyriska kyrkan mn aldrig lyckats förrän jag börjad där. Jag pratar språkt och vt hur man pratar md d här människorna. Kännr man att bolagt int tar till vara på dn fulla potntialn md att ha mdarbtar md utländsk bakgrund. Dt tog SVT sx år innan d frågad vilka språk jag kan. Jag talar fm språk flytand. Upplvr man att dn vntulla brytningn är tt hindr och int hlt accptrad När jag had läst upp nyhtrna tog chfn mig åt sidan och sa Vad bra du var, du bröt ju ingnting! mn får man väl använda sina språkkunskapr (utövr svnskan) gör man stor nytta. Jag har gjort väldigt många intrvjur på polska och sökr jag pngar från xmplvis Allmänna arvsfondn, ABF, Filminstitutt llr dylikt för tt filmprojkt måst dt vara md n tnisk svnsk för att bli bviljad mdl. Vad kan bolagn göra för att öka mångfaldn? Utifrån problmbskrivningn att dt är för få journalistr md utländsk bakgrund i svnsk mdia tror gruppn mr på att dt är tt strukturllt problm inom bolagn än att journalistr md utländsk bakgrund int finns att hitta. Intrvjuprsonrna tror att bolagn mnar allvar md sina mångfaldssatsningar, att d på riktigt vill vidga programutbudt och låta flr röstr komma till tals, mn att organisationn är blind för sina gna strukturr. I strukturn måst någon våga ta stgt från trygghtn och stabilittn och anställa någon md utländsk bakgrund. Chfrna måst ins och rkänna att d har fördomar och är n dl av n struktur. Dt skull vara tt första stg till förändring,

16 15 tror man. Förnklat rådr inställningn; bara dt finns chfr som int är tniska svnskar så lösr dt sig, ftrsom man anställr på ignkänningsfaktorr. Dssutom tror man att klassprspktivt har störr btydls i sammanhangt än tnicittn har. Är man uppfostrad md att vara rädd för polisn passar man int in i fikarummt på Rapport. Vad kan skolorna göra? Journaliststudntr md utländsk bakgrund kännr sig ofta udda på journalistutbildningn. För att öka mångfaldn i utbildningarna tror man mst på att s övr skolans antagningsmtodr. Skolorna bör fundra på vad som är viktigast att d sökand har höga btyg från tidigar utbildning llr att man har n historia att brätta? Man tror också på att marknadsföra skolorna bättr i sammanhang md stor tnisk mångfald. Vad tror man om Zbra II:s projktförslag? Gruppn tror på tt åtgärdspakt i form av förstudins förslag, särskilt på dlarna md nätvrk, mntorskap och ntrprnörskap (som frilansjournalist). Eftrsom man rdan är välutbildad är man hungrig på att jobba, int gå n utbildning till. Därmot kan man tänka sig att gå n kortar utbildning om man tror att dt ökar chansrna att få tt jobb. Dt är hlt okj om kursn finns på annan ort än där man bor. Slutsatsr från intrvjur md mdibolagn HR- chfr Public Srvicbolagn kan int ordna utbildningar för xtrna mr än undantagsvis. D vi talat md tyckr att idén md tt kunskapscntrum kopplat till utbildning i public srvic-kunskap och journalistik vor utmärkt. Spcillt om dt kopplas till praktik och mntorskap inom bolagn. Samtliga vill ha in flr md annan bakgrund och tyckr att prsonaln ska spgla Svrigs bfolkning. Man sökr ftr nya mtodr för rkrytring av mdarbtar md utländsk bakgrund. Bland åtgärdr som diskutrats inom bolagn finns: Förbättrad strukturr Rkrytringsmallar md mångfaldskomptns inskrivn Fundra på hur man når ut. Idag sökr få prsonr ur målgruppn d jobb som annonsras ut Använda sociala mdir Våga tsta nya mdarbtar. Sid kicks på korttidsanställningar har ibland ltt till tillsvidaranställningar Flr chfr som har annan tnisk bakgrund än svnsk Bställar När dt gällr rkrytring inom public srvic finns dt, nligt Ptr Nyrén på SVT, brist på producntr idag, produktionsbolagn har priodvis 100-tals anställda. SVT sökr nya talangr på Youtub och via andra nätvrk och kanalr. Bolibompa framhålls som tt gott xmpl på mångfaldsrkrytring. D har lyckats för att d har n mdvtn chf, Christina Colliandr, och för att d har tt långsiktigt uppdrag. Bolibompa har tt in- och utflöd av prsonal på grund av LAS mn dt gör dt också möjligt för dm att rbjuda möjlightr att tsta talang. Att aktiva och mdvtna chfr bhövs är alla övrns om. TV4:s Mästrkockarna är tt gott programxmpl på mångfald, där flra av d mdvrkand har utländsk bakgrund, utan att dt btonas. Anna Birgrsson Dahlbrg, UR, mnar att trots att d flsta vt att dt är viktigt att öppna upp för att anställa prsonr md utländsk bakgrund, går d flsta tjänstr idag till tniska svnskar. D ick tniska svnskar som finns inom förtagn är ofta lika, d är svnska, har likartad klassbakgrund tc. dt vill säga d motsvarar normn. Hon lyftr också fram dt arbt Susan Marjtti gjort för CBC i Toronto som tt gott xmpl. Susan ldd n mdvtn satsning på att få programmn och mdarbtarna att spgla bfolkningn vilkt d ditintills int gjort. Inför alla bslut ställr sig nu bolagt alltid frågan: spglar dt här vår publik? Tittandt och lyssnandt har ftr dt ökat markant.

17 16 Så kallad utlägg på bolag är vanligt inom mdiförtagn. SVT läggr ut ungfär 40 procnt av sina produktionr (j sport och nyhtr), UR mllan 10 och 15 procnt. SR läggr ut n hl dl produktionr, framför allt i P1, mr sällan i flödsradio som P4. TV4 läggr ut störr dln av sina produktionr på bolag. Mångfaldsfrågorna finns md liksom jämställdht i SVT:s projktbställningar. På UR finns int mångfald inskrivt i projktbställningarna mn därmot UR-värdna, som på sätt och vis också omfattar mångfald. Ulf Akrmo på UR sägr: dt är int xplicit inskrivt mn vi påpkar mångfaldsfrågorna vid bställningar. Ett xmpl är bställningn av dn nya srin Familj där uppdragt är att alla familjr som mdvrkar i programmt ska ha någon typ av funktionshindr inom familjn, mn dt ska int handla om funktionshindr utan d frågor som tas upp är hlt allmängiltiga familjproblm. Båd SVT och UR mnar att chfns tydlight splar stor roll. Chfrna har tt stort ansvar att gå i bräschn och ställa krav på mångfald vid bställningarna. Produktionsbolag som ägs och drivs av ick tniska svnskar tillhör int vanlightrna. Ingn av d intrvjuad på bolagn kännr till mr än nstaka bolag som drivs av ick tniska svnskar. På radiosidan är d flr än på TV-sidan. Mn radiobolagn är oftast nskilda firmor md n nsam ägar. Mn produktionsbolagn är flr än någonsin nu. D stora bolagn har konsolidrat sig, d skapar stora nöjskoncpt. Vissa producntr bildar gna, mindr bolag, främst på dokumntärfilmssidan. Bolagn arbtar också mot wbb och bställnings-tv som är på stark tillväxt. I TV-industrin finns inga formlla krav på att man ska ha gått vissa skolor, dt msta hängr på bgåvning och idogt arbt och dt finns gott om instgsjobb på bolagn. Atmo och Art 89 är d bolag som båd UR och SVT btraktar som bäst på mångfald. Art 89 har tt brtt nätvrk och är bra på casting och rkrytring utanför ramarna. D har bland annat producrat Rbcka o Fiona för SVT och Rna Rama Arabiskan för UR. Nu är d igång md Diktatorn för UR och i dn bställningn står att hla Svrig ska synas. Båd SVT och UR tyckr att dt är n stor fördl att använda bolag som till xmpl Art89 ftrsom d har tillgång till andra nätvrk och tänkr i andra banor vad gällr mdvrkan och vinkl. Dt är viktigt att d också gör produktionr som int har tnicitt/mångfald som fokus utan gör program om vilka ämnn som hlst ämn, och sr till att d som producrar och intrvjuar också har andra prspktiv och infallsvinklar. Varför få prsonr md utländsk bakgrund sällan bildar mdibolag är dt ingn av rprsntantrna på mdibolagn som har någon gntlig förklaring till. Man mnar att musikbranschn är myckt bättr och längr fram än mdibranschn. Kansk upplvs mdibranschn som tt okänt och stängt områd. Dt finns n förställning om att man måst känna någon för att ta sig in. Dt krävs int något stort kapital för att starta tt bolag. Tknikn är billig och finns att lasa om man int vill llr kan köpa. Mn man måst förstå vad som är branschdln, vilka vägar som finns. Kansk upplvr många unga idag att TV branschn int är intrssant, d får fram sina budskap via andra kanalr. Och dt saknas kunskapr, man måst ha rfarnht av produktion för att bilda bolag och klara dt. Här är långa praktikpriodr av stort värd. Man måst också kunna lagar och avtal, rglr, public srvickunskap och svnska. Projktförslag kommr väldigt sällan från prsonr md utländsk bakgrund. D förslag som kommr in till bolagn är nästan alltid kopplad till tt produktionsbolag. Dt finns gott om xmpl på bolag som gjort mångfaldsläxan och kommr md förslag fulla av välvilja där d tillxmpl ska fara runt i förortn och skildra livt där. Mn d får nästan alltid nj om dn vrklightn ska skildras ska dn skildras av dm dt handlar om, ansr bställarna. Bolagn är självkritiska och mnar att man är slutna idag. SVT arbtar just nu fram n bättr businss to businss sit på wbbn i syft att göra dt tydligar i hur man gör när man vändr sig till SVT md tt programförslag. Ävn UR är slutt, dt är svårt att få rda på vad som ftrfrågas och hur man ska tänka om man vill vända sig till UR md projktförslag. Slutnhtn ldr till att dt är svårt för utomstånd att vta vad bolagn ftrfrågar.

18 17 Slutsatsr från intrvjur md produktionsbolag Dt finns aldrig några krav från bställarna om mångfald. Endast önskmål. Krav på mångfald från programbolagn välkomnas därmot av produktionsbolagn. För d små bolagn kan dt vara svårt att uppnå mångfald som tnicitt, klass och gnus. Vid produktionr är dt int alltid lätt att hitta prsonr som int är från mdlklassbakgrund. Man anlitar gamla kollgor som man kännr väl och vt är bäst på dt dm gör. Dtta mdför att dt allt som oftast blir n homogn grupp som producrar program. Som litt och konomiskt känsligt bolag är dt svårt att chansa gnom att tsta nya prsonr. Man ansr att ansvart främst liggr på bolagn, att d bör ha mångfald som n intgrrad dl i arbtsmodlln och att kvotring skull kunna vara tt krav i bställningn. Bställarna skull i sin tur ha rdovisningsplikt uppåt i organisationn. Har man som produktionsbolag väl förslag på nya prsonr till n produktion är programbolagn ofta ovilliga att prova dm. Programbolagn har n handfull namn på prsonr till olika produktionr som d vill att produktionsbolagt ska använda sig av. Därmd är dt svårt att få in nya prsonr i produktionrna. För att öka mångfaldn tror man på synlig rprsntation, att dt splar roll mn ävn att tidn liggr för mångfald och att tt mångfaldsprojkt kan föra utvcklingn framåt lit snabbar än annars. I övrigt bör maktn gs till dm som har analysn och praktikn i sig. Och prsonr i ldand positionr måst ha mångfald i sitt gt systm för att någon förändring ska sk. Daglig intraktion förändrar. En maktövrlämning måst sk för långsiktightns skull tror man. Ävn om man flyttar ut n rdaktion till Rosngård så ägs fortfarand rsursrna av journalistrna i innrstan. Luis Lino, Fanzingo Nätvrkn och prspktivn måst finnas på d vanliga rdaktionrna ävn om rdaktionn i förortn kan vara tt litt stg på vägn. Alla public srvic-bolag bord vara mr tablrad på d platsr där man saknar prspktivt. Mängdn prspktiv och historir splar roll dt finns tusn historir från förortn mn bara tt par styckn lyfts fram i mdia. För att mdibolagn ska nå n brdar grupp måst man ut och möta prsonrna fysiskt gnom xmplvis nätvrk och rglbundna träffar. Utbildning och långa praktikpriodr är tt annat spår som produktionsbolagn tror på. Ett upplägg i stil md förstudins förslag på cntr utvcklingsforum - tror man kan göra viss nytta. Ett utvcklingsforum skull vi kunna så frön i! Mari Sandborg, Nordisk Film Kortfattat om kontaktn md journalist- och mdiskolorna Andln studntr md utländsk bakgrund skiljr sig åt mllan journalistskolorna i landt. Eftrsom ingn rgistrring av tnicitt förkommr har rprsntantrna för skolorna gjort uppskattningar. En uppskattning är att mdlantalt är 10 procnt. Kalix Folkhögskola har lägst andl studntr md utländsk bakgrund, cirka n procnt mdan Kungälv Nordiska Folkhögskola har hla 20 procnts rprsntation. En anldning till dn höga andln i Kungälv bror främst på dn nordiska profiln, att flra studntr kommr från nordiska ländr och flyttar tillbaka till sitt hmland ftr studirna. Mdiinstitutt har normalt stt runt 10 procnt sökand md utländsk bakgrund mn har till höstns kursr runt 20 procnt sökand md dito bakgrund. En av anldningarna till ökningn tror man bror på att skolan i sin annonsring varit tydlig md att mdibolagn gärna sr att prsonr md utländsk bakgrund sökr sig till branschn. Ungfär hälftn av d svarand skolorna har kunskap om hur många av för dtta studntr (oavstt tnisk bakgrund) som jobbar inom mdiabranschn. Mllan 55 och 80 procnt av dm jobbar idag i mdiabranschn. Samtliga skolor tyckr att dt är tt problm att d sökand till journalist- och mdiutbildningarna är homogn. Man önskar sig n störr mångfald.

19 18 Forskning och rfarnhtr Journalistik och mångfald I förstudin har vi haft kontakt md några av d mdiforskar som är vrksamma vid univrsitt och högskolor, framförallt Stockholms univrsitt, Södrtörns högskola och Nordicom vid Götborgs univrsitt. Syftt md kontaktrna har varit att fånga upp tidigar och aktull forskning md bäring på tnisk bakgrund och ntrprnörskap llr anställningsbarht i mdirna. Vi har också sökt ftr forskning kring kopplingn mllan gnus och tnisk mångfald. Vi lvr i n tid av globala mdiflödn, transnationll migration och tt snabbt förändrligt mdilandskap. Dt har fått till följd att idntittr omförhandlas världn övr. Trots dt vill jag påstå att förställningar om n nationll svnsk gmnskap lvr vidar i journalistikn. (Mdiforskarn Gunilla Hultén i bokn Journalistik och mångfald, 2009) Gunilla Hultén är knutn till institutionn för mdistudir vid Stockholm univrsitt. Hnn forskning rör journalistik och migration i vid bmärkls. Journalistikns förhålland till tnisk och kulturll mångfald såväl i mdiinnhåll som på rdaktionr, är tt tma. Hon har pkat på viktn av mångfald i dt offntliga samtalt, dt finns xmplvis brist på kolumnistr i mdir md annan tnisk bakgrund än svnsk. Gunilla Hultn mdvrkad också förstudin till ESF-projktt Zbra. I prsntationn av bokn Journalistik och Mångfald finns tt kritiskt anslag. Trots att flra rdaktionr undr snar år har gnomfört åtgärdr för att brdda rkrytring och för att öka mångfaldn i innhållt är situationn fortfarand djupt otillfrdsställand. Mångfald i journalistikn är något som ävn krävr n omprövning av arbtssätt och värdringar på rdaktionrna. I n dl av avsndn har mdvtnhtn om mångfald ökat i mdiförtagn ansr Hultén, mn fortfarand är själva syftt md n brd rkrytring int hlt förankrat i organisationrna. Dt pågår forskningsprojkt på univrsitt och högskolor på flra håll i Svrig. Hik Graf Docnt vid Institutionn för kultur och lärand på Södrtörns högskola arbtar sdan flra år md forskningsområdn som intrkulturalitt och tnisk mångfald. Ett aktullt projkt om hur Divrsity Managmnt gör skillnad. Dt är n jämförand studi om hur frågor om tnisk och nationll mångfald hantras i massmdiorganisationr i Svrig och Tyskland. En annan forskar som arbtat md mångfaldsfrågor är Jan Ing Jönhil, Örbro Univrsitt. Jönhill forskar sdan flra år kring frågor om organisation och ldning (managmnt), inklusion och xklusion och om kulturll mångfald i organisationr. Lonor Camauër har också anknytning till Örbro Univrsitt och forskar om Mdir i dt mångtniska samhällt, Rcption av transnationll tlvision samt Mdir och gnus. Här finns också tt forskningsprojkt, Globala mdir, globala transformationr, ltt av Anna Roosvall. Studirna är inriktad på gamla och nya mdir i n global kontxt och transformationn av idntitt, dmokrati och journalistik. Forskning och aktionr kring gnus i mdirna och kontaktn md Nordicom har tagits upp i tt särskilt avsnitt i rapportn. Jonas Ohlsson forskar på nyhtsmdia, på Nordicom vid Götborgs univrsitt och var n av förläsarna på förstudins workshop dn 23 maj. Han mnar att mdiforskar är usla på att föruts framtidn ftrsom utvcklingn går så otroligt fort. Han tar sig an forskningn gnom att titta på publikn. När mdimarknadn blir allt mr kommrsill, vart går publikn då? Publikn och annonsmarknadn blir allt viktigar för finansiringn. Konskvnsrna blir stora bsparingar inom dagsprssn. År 2013 försvann 400 journalistplatsr. Public srvic har svårt att bhålla publikn trots goda rsursr och sitt obrond av annonsmarknadn. Public srvic har dock fortfarand n stark ställning i Svrig. Man kan s n förskjutning från information- till

20 19 nöjskonsumtion. Försiktiga prognosr för framtidn kan sammanfattas dls md att dt kommr finnas färr journalistjobb i framtidn inom d traditionlla mdirna och md att utrymmt utanför d traditionlla mdirna kommr att öka. Dls kommr kvällsprssn att bli mr dominant och diktra villkorn på marknadn på grund av sin räckvidd. Dtta innbär tt ökat ansvar för public srvic, int minst lokalt. Prognosn sägr också att dt kommr finnas tt ökat utrymm för journalistr utanför d tablrad mdirna. För att få jobb som journalist i framtidn kommr krativitt, förtagsamht och multikomptns att vara n grundförutsättning. Nya tjänstr kan förväntas inom nya sortrs journalistik. Tidningn Nw York Tims har nylign publicrat n utrdning om dt gna tidningsförtagt framtid i och md digitalisringn. En av slutsatsrna i handlingsundrlagt är att mdit måst arbta mr tillsammans md läsarna. Rapportn utgår ifrån att särskilt unga läsar vill ha prsonligt anpassad förmdling av nyhtr och brättlsr, d vill int söka via mdiportalr llr sökmotorr utan inställningn är att viktiga nyhtr kommr att hitta mig. I d framtidsscnarir som byggs upp inom branschn, är mångfaldsaspktn sällan md. Därmot finns tt stigand intrss för olika minorittr och gruppr ur tt marknadsprspktiv. Ett mdiförtag som vill finnas kvar i konkurrnsn måst kunna förstå mångfaldn i samhällt. I förlängningn ökar insiktn av att tt sätt att komma närmar marknadn llr publikn är att brdda rkrytringn. Trots att 400 journalisttjänstr försvann undr 2013 ökar int arbtslöshtn bland journalistr. Dt finns inga skarpa förklaringar på dn kvationn, mn nligt kvalificrad gissningar i styrgruppn hängr dt ihop md informationssamhällt. Ett växand informationsbhov och n ökad mdvtnht om dn tydliga kommunikationns btydls för n organisations framgångar, tros vara orsakn. Dt vill säga när d traditionlla journalistjobbn minskar sökr sig journalistr till andra typr av jobb, främst inom informations- och kommunikationsbranschn. Summring Md utgångspunktn att skapa tt gnomförandprojkt kring tnicitt och mdintrprnörr kan flra forskningsområdn bidra md kunskap. I n satsning md branschn och aktörr som Arbtsförmdlingn och utbildningsinstitutionr, kan dt vara intrssant att arrangra sminarir md mdvrkand från d forskar och forskningsprojkt som nämnts ovan. Ävn ntrprnörsforskning md inriktning på mdiområdt bör finnas md, liksom tt gnusprspktiv. Storbritannin tt omfattand branschsamarbt för mångfald I Storbritannin har d stora mdibolagn, åtrkommand offntliggjort ställningstagandn för ökad mångfald. Kanalrna har bdrivit tt aktivt arbt som följs i offntlig dbatt och av organisationr och politikr. Mångfald i BBC btraktas till och md som n säkrhtsfråga i parlamntt där BBC:s gnraldirktör fått svar på frågor om uppföljning av mångfaldsarbtt. I brittisk dbatt kritisras ofta mditablissmangt för att int följa upp sina åtagand, tidningn Nw Statsman hävdad i n rapport 2012 att 94 procnt av landts journalistr var vita. Av d ldand 100 toppnamnn i brittiska mdir var ndast n prson från tniska minorittr, hävdad tidskriftn. I samband md n uppmärksammad konfrns md rgringn 2014, publicrads siffror som visar n tillbakagång av rprsntationn av ick-vita från 9 till 7,5 procnt i mdibolagn. Utbildningsvägarna är också n dl av problmt. Statistikn indikrar att prsonr md utländsk bakgrund har dubblt så svårt att komma in på mdiutbildningar. Andln tniska minorittr är högr i utbildningn än bland anställda i sktorn. Att man tappar prsonr på vägn uppgs vara problm md informlla rkrytringsvägar där bakgrund, nätvrk och sociokonomisk bakgrund är btydlsfulla. BBC har avsvärda administrativa rsursr som tt av världns största mdibolag md övr anställda och anss allmänt ha utvcklat tt brtt och systmatiskt mångfaldstänkand som inkludrar samtliga EU:s diskriminringsgrundr. Bolagts policy är att prsonalstyrkan ska rprsntra mångfaldn i dt brittiska samhällt. För olika gruppr sätts mål som ska uppnås md tidplanr bstämds xmplvis att ftr fm år skull 12,5 procnt av prsonalstyrkan bstå av mdarbtar

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd) Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av samhällsbyggnadsnämndns och tillsynsnämndns styrning och ldning Irén Dahl, Ernst & Young Augusti 2010 Hylt kommun Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Krav på en projektledare.

Krav på en projektledare. Crtifiring av projktldar. PIE. EKI. LiU. Run Olsson vrsion 20050901 sid 1 av 5 Krav på n projktldar. Intrnationlla organisationr som IPMA och PMI har formulrat vilka krav som ska ställas på n projktldar.

Läs mer

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn 19-21 maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av upphandlingar Jakob Smith fbruari 2011 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och syft... 4 1.2 Mtod och avgränsning... 4 2

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Förningn Svrigs Habilitringschfr Rikstäckand nätvrk för habilitringn i Svrig. Grundad 1994 Minnsantckningar styrlsmöt 2012-01-19 och 2012-01-20 Plats: Stockholm, Villa Brvik Tid: 13.00 Närvarand: Lna,

Läs mer

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll Rvisionsrapport 7/2010 Åstorps kommun Granskning av intrn kontroll Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod...

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod... Rvisionsrapport 2010 Malmö stad Granskning av policy och riktlinjr samt intrn kontroll mot mutor tc. Jakob Smith och Josabth Alfsdottr dcmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen Nummr 1 2014 Anglica är vår nya intrnrvisor Våra värdringar visar vilka vi är rsultat från omröstningn NKI och mdarbtarundrsökning båd ris och ros Ldarn Ansvarstagand Ett åtrkommand tma i dt här numrt

Läs mer

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden Lust och risk tt spl om sxull hälsa och riskbtndn 2 / 11 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn

Läs mer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer Tankn och handlingn tt spl om sxull hälsa och ordassociationr 2 / 13 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad

Läs mer

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t REALRNTAN OCH PENNINGPOLITIKEN Dt finns flra sätt att närma sig frågan om vad som är n långsiktigt önskvärd nivå på dn pnningpolitiska styrräntan. I förliggand ruta diskutras dnna fråga md utgångspunkt

Läs mer

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4. STUDENT DECEMBER 2014 NYTT från Växjöbostädr p p a n d m t l k n d i Boka tvätt ttar ä r b s u p m a C å ig p Områdsansvar Nu öppnar vi portarna på Valln, kom och titta, sidan 3. Så här hållr du värmn,

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Växa i trafikn Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff Växa

Läs mer

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Integrerade ledningssystem artikelsamling Intgrrad ldningssystm artiklsamling Stockholm 2005-01-14 Dt är ffktivt och dt lönar sig att jobba intgrrat. Många organisationr jobbar idag md tt llr flra ldningssystm. Eftrsom strukturrna då är på plats

Läs mer

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12 INTRODUKTION Btch AB är i grundn tt gränsövrskridand nätvrk av ingnjörr, tknikr, tillvrkar (producntr) som alla har myckt lång rfarnht inom Hydraulik branschn. Dtta inkludrar allt från tillvrkning och

Läs mer

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner Rvisionsrapport 2/2010 Åstorps kommun Granskning av lönkontorts utbtalningsrutinr Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Cykln Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff Min cykl Sidan

Läs mer

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG Forskning och studir kring kvinnors arbtsliv, karriärutvckling, hälsa och gna förtagand. Förlag som spridr kunskapn ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG MONICA RENSTIG VD, forskar,dbattör

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner

Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner Spcialnummr: Intrvjur md alla nya talsprsonr MEDBORGAREN NYA MODERATERNAS MEDLEMSTIDNING NUMMER 7 2014 Skiftn: Johnny Magnusson ny ordförand i Västra Götaland Kristoffr Tamsons nytt trafiklandstingsråd

Läs mer

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför

Läs mer

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium Nr 3-4/2000 NUCLEUS I slutt av novmbr stod SKI som värd för tt nationllt forskningssminarium på raktorsäkrhtsområdt. Där rdovisad båd myndightn och kraftbolagn sina pågånd forskningsprogram och vad man

Läs mer

Arkitekturell systemförvaltning

Arkitekturell systemförvaltning Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden Kallls Fördragningslista 1(3 2015-01-13 Sammanträd Barn och utbildningsnämndn Plats och tid Sammanträdsrum Bäv 08:30 torsdagn dn 22 januari 2015 Ordförand Skrtrar Ccilia Sandbrg Prnilla Gustafsson Fördragningslista

Läs mer

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv Vurdring for og av læring Haldn 7 april 2011 Haldn 7 april 2011 Vurdring for og av læring Ett allmänt och uropiskt prspktiv Götborgs univrsitt Institutionn för pdagogik och spcialpdagogik gudrun.rickson@pd.gu.s

Läs mer

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig) Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland

Läs mer

Med alla härliga upplevelser från förra året i

Med alla härliga upplevelser från förra året i ! t v i L a l H n. t h g i l k r rv ö f s a t s u r Ut Midsommarkonfrns Ralingsåsgårdn, Anby 19-22 juni 2014 ! t v i L a l H s! å s g n i l a R ill t n m m o Välk Md alla härliga upplvlsr från förra årt

Läs mer

Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät

Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät INFORMATION FRÅN GÖTEBORGSLOKALER 2 2 0 1 2 Undrsökningn där du kan göra skillnad Dags för årts hyrsgästnkät Är du nöjd llr missnöjd md din lokal och ditt torg? Vad gör att du trivs md lokaln och torgt?

Läs mer

Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? www.gu.s e

Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? www.gu.s e Vad påvrkar invstrar att välja hållbara invstringar? Vad är hållbara invstringar? TRE EXEMPEL Aktiv förvaltning Gustavia Blu Engin: svnskförvaltad fond inom förnybar nrgi och miljötknik. Fondn har tt globalt

Läs mer

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19 Lagrbladt En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svnsk Kärnbränslhantring AB O S K A R S H A M N 3 2009 Rosngrns vald Oskarshamn Sid 6 7 Malin spindln i bsöksnätt Sid 10 11 Iskalla sidor

Läs mer

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL;

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nr 5/13 - Årgång 42 AGAPE CHILD CENTRE; Man blir glad när dt går bra för barnn SID 4-5 EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nu är dt runt 120 barn som varj dag ätr i skolan SID 8 Barn i Nöd nr 5 2013 3.. Vi gor Vi

Läs mer

del av Innerstaden 2:34 m.fl.

del av Innerstaden 2:34 m.fl. Dnr: SBK 2013/161 Miljökonskvnsbskrivning Dtaljplan för dl av cntrum dl av Innrstadn 2:34 m.fl. Lulå kommun Norrbottns län SAMRÅDSHANDLIN 2014-06 1 Mdvrkand öljand prsonr har aktivt mdvrkat vid framtagand

Läs mer

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor FOKUSERAT www.fokusrat.s [På MAKT] Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar ingt på sin blogg Nummr 1 2008 Frdagn dn 22 fbruari 50 SEK 5 EURO Kalmarungdomar trotsar maktn md L Parkour 1 Rportag om Kalmars rikast

Läs mer

BiLteSter. vackra vägar UNNA DIG ATT NJUTA På FäRDEN PEUGEOT 508 PEUGEOT ION

BiLteSter. vackra vägar UNNA DIG ATT NJUTA På FäRDEN PEUGEOT 508 PEUGEOT ION NUMMER 1 2011 LEASEPLAN, SVERIGE OPERATIONELL BILLEASING DIN BILPARK I TRYGGA HÄNDER BiLtStr PEUGEOT 508 PEUGEOT ION vackra vägar UNNA DIG ATT NJUTA På FäRDEN Ny VD LEDER LAGET SUPERMILJöBILSPREMIEN GåR

Läs mer

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller STJÄRNEXTRA Svnska Blå Stjärnan - Stockholms Förbunds Mdlmstidning SEPTEMBER nr 3/2014 Följ md på studibsök till Rgionalsjukhust Bagarmossn av g n i n k r ä t förs m o g a t pn r a k s d Rpo r a krisb

Läs mer

Jag ser mirakel i mitt arbete bland barnen... Barnen är väldigt kärleksfulla och omtänksamma. Neve Michael, sid 8: Ebenezer Home, sid 4:

Jag ser mirakel i mitt arbete bland barnen... Barnen är väldigt kärleksfulla och omtänksamma. Neve Michael, sid 8: Ebenezer Home, sid 4: Nr 2/15 - Årgång 44 Nv Michal, sid 8: Jag sr mirakl i mitt arbt bland barnn... Ebnzr Hom, sid 4: Barnn är väldigt kärlksfulla och omtänksamma. BARN I NÖD www.barninod.s pg 90 05 75-2 I backspgln Som faddr

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N

Läs mer

MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET Årgång 16 Nummer 3 2014. Lucas på barnoch ungdomsläger Två patientberättelser. Rapport från ILF-kongressen

MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET Årgång 16 Nummer 3 2014. Lucas på barnoch ungdomsläger Två patientberättelser. Rapport från ILF-kongressen MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET Årgång 16 Nur 3 2014 Lucas på barnoch ungdoslägr Två patintbrättlsr Rapport från ILF-kongrssn Koprssion du kan lita på så att du kan njuta av livt divn plus är n av

Läs mer

COMMON Sweden. i MOLNET FRAMTIDEN. Höstkonferensen 2013 Bästa konferensen hittills! Vi tittar på nyheterna. Power8 i detalj Vi synar nya processorn.

COMMON Sweden. i MOLNET FRAMTIDEN. Höstkonferensen 2013 Bästa konferensen hittills! Vi tittar på nyheterna. Power8 i detalj Vi synar nya processorn. COMMON Swdn #214 Mdlmsbladt dcmbr 2013 Md komptns och nätvrk för dig www.data3.s FRAMTIDEN i MOLNET vi träffar IBM i-profilen Jimi ing Höstkonfrnsn 2013 Bästa konfrnsn hittills! Tchnology Rfrsh 7 Vi tittar

Läs mer

Klubb- och utfärdsprogram sommaren 2015

Klubb- och utfärdsprogram sommaren 2015 F L Ä Å Å Klubb- och utfärdsprogram sommarn 2015 utskick md tidningn skärgårdsbåtn 3/2015 xpditionns öppthålland i sommar Stiftlsn Skärgårdsbåtns och Skärgårdns trafikantförnings gmnsamma xpdition på Nybrogatan

Läs mer

PÅ RÄTT SPÅR. Ett VALBILAGA SVERIGES BÄSTA SKOLA INVIGD VALET - SÅ RÖSTADE NI. Utsiktsstig till Värmlands vackraste grillplats

PÅ RÄTT SPÅR. Ett VALBILAGA SVERIGES BÄSTA SKOLA INVIGD VALET - SÅ RÖSTADE NI. Utsiktsstig till Värmlands vackraste grillplats PÅ RÄTT SPÅR kils kommuns informationstidning NR 3 / 2014 Ett VALBILAGA BÄTTRE KIL VALET - SÅ RÖSTADE NI Utsiktsstig till Värmlands vackrast grillplats SVERIGES BÄSTA SKOLA INVIGD Innhåll Sid 2 Ldar Sid

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d kstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,

Läs mer

Ink 2007-11- O b. Hundl. Angående: Var med och skriv den svenska IT-historien! Vi vill ha din berättelse senast den 30111-07.

Ink 2007-11- O b. Hundl. Angående: Var med och skriv den svenska IT-historien! Vi vill ha din berättelse senast den 30111-07. \)St nk 2007-11- O b 1 ntndnt Ptr Du Ritz Tkniska must, Box 27842 115 93 Stockholm Hundl. Angånd: Var md och skriv dn svnska T-historin! Vi vill ha din brättls snast dn 30111-07. Jörgn Lindlöf :född 1947

Läs mer

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet BR SOMMARBRISE ABACE, MÖDA lytta in i nytt bond i n ny stadsdl S din nya lägnht Dtaljrna som gör skillnad Vad splar bddn på n list för roll? Vi är övrtygad om att dt är hlt avgörand, hlhtn bstår av dtaljrna

Läs mer

Hur. Grönt hjärta, med naturen i åtanke. Nanoleaf och siffror:

Hur. Grönt hjärta, med naturen i åtanke. Nanoleaf och siffror: Vi är tt förtag md tt starkt miljötänk där vi skapar produktr md hållbarht som vår mission. Vi utvcklar våra produktr md n god dsign, spännand lösnar som skall uppmuntra till n mr hållbar livsstil. Md

Läs mer

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015.

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015. locum. VÄRD FR VÅRD 2015-05-07 2015-05-28 - ÄRD 12 AMÄLA r.oc 1501-0234 1 (1) Styrlsn för Locum AB Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastightr Stockholm Ärndt Anmälan av månadsrapport för

Läs mer

Hem24 Annonsblad. media sweden. webb reklam. T e k n i s k a s p e c. - A n n o n s f o r m a t e n & P r i s e r

Hem24 Annonsblad. media sweden. webb reklam. T e k n i s k a s p e c. - A n n o n s f o r m a t e n & P r i s e r Hm24 Annonsblad T k n i s k a s p c. A n n o n s f o r m a t n & P r i s r w rw wbb rklam mdia swdn h m24 ALLT FÖR DITT HUS & HEM MODULPRISLISTA. MODULFORMAT FÖR ANNONSYTA Halvsida V A2 Hlsida A1 125 x

Läs mer

H m24 Prislista. webb reklam. media sweden

H m24 Prislista. webb reklam. media sweden H m24 Prislista w rw wbb rklam mdia swdn 20% RABATT gällr för nytcknad abonnmang ABONNEMANG Paktprisr gällr t.o.m -12-31 KATEGORIER BASIC STANDARD PREMIUM PREMIUM PLUS 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Halvår Hlår

Läs mer

Tema Påverka Nyköping

Tema Påverka Nyköping NYKÖPINGS TIDNING. INFORMATION FRÅN NYKÖPINGS KOMMUN. DECEMBER NR 9 2011 UNDERSÖKNING MÅNGA REKOMMENDERAR FLYTT TILL NYKÖPING SÄKRA TIPS SE UPP MED LJUSEN PÅVERKA GÖR DIN RÖST HÖRD Tma Påvrka Nyköping

Läs mer

Termik & Tapas. VM i Manilla Svagt lyft överraskade. Paramotor Hur funkar det egentligen? Nära ögat Lär av andras misstag

Termik & Tapas. VM i Manilla Svagt lyft överraskade. Paramotor Hur funkar det egentligen? Nära ögat Lär av andras misstag HYPOXIA Skärmtryckt Häng- och skärmflygarnas tidning 1-2007 VM i Manilla Svagt lyft övrraskad Paramotor Hur funkar dt gntlign? Nära ögat Lär av andras misstag Trmik & Tapas Skärmflygsmstr i södra Spanin

Läs mer

SPARA DESSA INSTRUKTIONER Utformning och specifikationer kan ändras utan föregående meddelande.

SPARA DESSA INSTRUKTIONER Utformning och specifikationer kan ändras utan föregående meddelande. Instruktionsbok VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER Dnna apparat får int användas av prsonr (inklusiv barn) md rducrad fysiska, snsoriska llr psykiska färdightr, llr av prsonr som saknar rfarnht och kunskap,

Läs mer

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL Kombi #2 FEB 20 Nu är txt-tv tillbaka! Toppntur Ta sglbåtn till skidbackn Pröva lyckan! Vi bsökr Las Vgas Dt rullar! VOLVO KOMBI Häng md på n tidsrsa md gott om plats

Läs mer

Villaelpanna. Installation, drift och skötsel

Villaelpanna. Installation, drift och skötsel Installation, drift oh skötsl Villalpanna 250 Arklstorpsvägn 88 tl 044-22 63 20 info@varmbaronn.s 291 94 Kristianstad fax 044-22 63 58 www.varmbaronn.s ELOMAX_250_v2_sv_2010-09-23_4.13 utg: v.4.13 Ersättr:

Läs mer

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr

Läs mer

2014-2015. Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning

2014-2015. Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning Kid Lärctrum Ktkt www.kidlrctrum.s lrctrum@kid.s Bsök ss på Klmrväg 18 i Kis tl: 0494-191 73/190 00 Prgrmifrmti Tkikcllg Allhmr 2014-2015 Tkisk utbildig, för frmtid ställig Skl Tkikcllg Allhmr är lit skl

Läs mer

2010 års recept. önskar www.konferensbokning.nu

2010 års recept. önskar www.konferensbokning.nu 2010årsrcpt önskar www.konfrnsbokning.nu God Jul och Gott Nytt År! Md dn här kokbokn vill jag önska dig n god jul på flra sätt. Först och främst n lugn och fridfull jul. Dssutom n kulinarisk jul, md tid

Läs mer

GRAFISK PROFILMANUAL

GRAFISK PROFILMANUAL GRAFISK PROFILMANUAL Vår profil. För att få n nhtlig profil och tt starkar varumärk är dt viktigt att manualns riktlinjr följs. varumärkt. Grundn till nuvarand profil är n kombination från tidigar turistbolagn

Läs mer

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv. Knagg Knaggarna kan t.x. användas vid förbindning mllan ar och ar. I kombination md fäst är bärförmågan stor vid vältand och lyftand kraftr. Knaggarna tillvrkas av 2,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt och

Läs mer

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL

EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL tidning!kombi Ny EN VINNANDE TIDNING FRÅN KOMBISPEL Solan och Lasss nya trotjänar # JUNI 2013 Lyckliga vinnar Björn och Susann tog hm storvinstrna sicilin på nytt sätt Hyr hus och upptäck Mdlhavts pärla

Läs mer

2011 års recept. önskar www.konferensbokning.nu

2011 års recept. önskar www.konferensbokning.nu 2011årsrcpt önskar www.konfrnsbokning.nu God Jul och Gott Nytt År! Md dn här kokbokn vill jag önska dig n god jul på alla sätt. Först och främst n lugn och fridfull jul. Dssutom n kulinarisk jul, md tid

Läs mer

Headset för det Mobila kontoret

Headset för det Mobila kontoret Hdst för dt Mobil kontort Dt t r o t n o k mobil Plntronics strtd 1962 och hr sdn dss nbrt inriktt sig på tt utvckl br kommuniktionshdst. Idg är Plntronics världsldnd på hdst och hr tt brtt utbud v hdst

Läs mer

böcker 2011 Årets bästa ee e = också som e-bok Utan Om barnlöshet och barnfrihet Akta dig för att färdas alltför fort Noveller Ottos liv Pleppoboken

böcker 2011 Årets bästa ee e = också som e-bok Utan Om barnlöshet och barnfrihet Akta dig för att färdas alltför fort Noveller Ottos liv Pleppoboken Årts bästa böckr 2011 CLAES ANDERSSON Ottos liv Jag skrivr mig n framtid. Jag skrivr mig gnom dn dystra vintrn, gnom snögloppn och halkan, gnom fuktn och kylan, blåstn och stormarna. Jag skrivr bort mitt

Läs mer

Visst är det skönt med lite varmare

Visst är det skönt med lite varmare HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Iformatio om rgi och miljö frå Ergi- och klimatrådgivara i Hälsiglad Valt md ffktr lägr ä fyra år Har du frågor krig rgi och

Läs mer

Internationella Sverige. EU-projekt som märks Swedish ignorance Miljöstatus på glid. Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen

Internationella Sverige. EU-projekt som märks Swedish ignorance Miljöstatus på glid. Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen Mrkndsförningn i Hlsingborgsrgionn Nr 1 2014 EU-projkt som märks Swdish ignornc Miljösttus på glid Anmäl dig till Frukostklubbn Intrntionll Svrig Dn mst såld produktionn innn n prmiär i Hmburgr börs histori

Läs mer

Lösta exempel och gamla tentor i Materialfysik för E, IF1602 M. Göthelid Materialfysik, KTH-Electrum, Kista

Lösta exempel och gamla tentor i Materialfysik för E, IF1602 M. Göthelid Materialfysik, KTH-Electrum, Kista Lösta xmpl oc gamla tntor i Matrialfysik för E, IF6 M. Götlid Matrialfysik, KTH-Elctrum, Kista (/8 Lösa xmpl oc gamla tantr i Matrialfysik för E, IF6 M. Götlid Matrialfysik, KTH-Elctrum, Kista (/8 Innållsförtckning

Läs mer

Regionmagasinet. Är det alltid bäst med piller? Här finns fler än ett skelett i garderoben. Valet till regionfullmäktige görs om 15 maj

Regionmagasinet. Är det alltid bäst med piller? Här finns fler än ett skelett i garderoben. Valet till regionfullmäktige görs om 15 maj Rgionmgsint n tidning från Västr Götlndsrgionn www. vgrgion. s nr 1. 2011 Är dt lltid bäst md pillr? tmnummr för dig som vill vt mr om läkmdl Här finns flr än tt skltt i grdrobn Sid 23 Vlt till rgionfullmäktig

Läs mer

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter FÖRELÄSNING 3: Aaloga o Digitala filtr. Kausalitt. Stabilitt. Aaloga filtr Idala filtr Buttrworthfiltr (kursivt här, kommr it på tta, m gaska bra för förståls) Kausalitt t och Stabilitt t Digitala filtr

Läs mer

Var femte folkvald sverigedemokrat är sjukpensionär

Var femte folkvald sverigedemokrat är sjukpensionär Mdlinkomstr AVSLÖJAR kr/år. 66 Torsdg??? Torsdg17 17mj mj Får bidrg sd* Vr fmt folkvld svrigdmokrt är sjukpnsionär På svrigdmokrtrns mndt sittr i dg 246 prsonr. 204 v dss, 82,9 procnt, är i rbtsför åldr.

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet 1 El- och nrgiprogrmmt Inriktningr på El- och nrgiprogrmmt Automtionstknik Exmpl på yrksutgångr: Automtionstknikr fstight Automtionstknikr industri/procss Industrilktrikr (procss) Mktronikr Eltknik Exmpl

Läs mer

nexus Certificate Manager for LTE

nexus Certificate Manager for LTE 3GPP Long Trm Evolution (LTE), dt vi också kallar 4G, är dt snast stgt i utvcklingn av mobil nätvrkstknik. Dt gr lägr latns, högr gnomströmning och utbrdning samt bättr säkrht. LTE är tt stort tknikstg

Läs mer

TRANSPORT. 3:an. Låt dom inte fortsätta slita isär vårt land. För solidaritet och en gemensam välfärd den14 september!

TRANSPORT. 3:an. Låt dom inte fortsätta slita isär vårt land. För solidaritet och en gemensam välfärd den14 september! TRANSPORT 3:a Mdlmstidig för Svska Trasportarbtarförbudt avdlig 3 Nr 3 2014 Låt dom it fortsätta slita isär vårt lad För solidaritt och gmsam välfärd d14 sptmbr! Ordförad har ordt sid 2 Mötskalllsr sid

Läs mer

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Kroons Simcenter och Simbutiken.se ANNONS. Simbutiken.se

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Kroons Simcenter och Simbutiken.se ANNONS. Simbutiken.se ANNONS Hla dnna bilaga är n annons från Kroons Simcntr och Simbutikn.s ANNONS Simbutikn för alla Simbutikn.s SIMBUTIKEN/ KROONS SIMCENTER Vi är tt tablrat förtag inom bad och simning som startads 2001

Läs mer

Knytkalas! Nyhet! Vardagstoppen enkelt och gott mitt i veckan. tema : tårta. Hemma hos Cattis och Lennart. Nr: 2/05

Knytkalas! Nyhet! Vardagstoppen enkelt och gott mitt i veckan. tema : tårta. Hemma hos Cattis och Lennart. Nr: 2/05 GODA NYHETER! Knytkalas! Hmma hos Cattis och Lnnart Nyht! Vardagstoppn nklt och gott mitt i vckan tma : tårta Nr: 2/05 Välkommn till vårt nya kök! Nu har våra matlagningsproduktr fått ny kostym. För att

Läs mer

Sverige har torv av högsta Europaklass. Tidningen. Branschföreningen. Torvens konkurrenskraft i ny rapport Sid 3-4

Sverige har torv av högsta Europaklass. Tidningen. Branschföreningen. Torvens konkurrenskraft i ny rapport Sid 3-4 Nummr 5-2013 Braschförig Tidig Svrig har torv av högsta Europaklass Torvs kokurrskraft i y rapport Sid 3-4 Måga mötts på Höstmöt i Götborg Sid 4-5 Tmasidor om rgitorv Sid 8-10 Braschförig Svsk Torv / r

Läs mer

Har du sett till att du:

Har du sett till att du: jua b r t t u a lr r l a r r a å l g P rä t r g u s p u m h a c tt val? t bo s F Rock w S Du har tt stort asvar! Som fastghtsägar m hyra gästr llr campg trägår är u otrolgt vktg aktör! Självklart för att

Läs mer

Kajsa Grytt Ruth Vega Fernandez Noam Chomsky

Kajsa Grytt Ruth Vega Fernandez Noam Chomsky 058 Jui 2011 Nya Uppagan I dtta nummr En itträr gnrs död Undrground win for undrground pop Barock n ro på DVD På ävntyr md transportstyrsn Habrgs frågåda Svåräst svårhört & svårt att gömma Proggiga barnböckr:

Läs mer

ledarskap exempel kompetensutveckling med kurt ove åhs Hälsoinsatser som fungerar Konsten att välja rätt medarbetare sofia brax en hr-chef i tiden

ledarskap exempel kompetensutveckling med kurt ove åhs Hälsoinsatser som fungerar Konsten att välja rätt medarbetare sofia brax en hr-chef i tiden D n n a t m a t i d n i n g p o d u c a s a v M d i a V a l u Vå/somma 2010 Hälsoinsats som funga Konstn att välja ätt mdabta sofia bax n h-chf i tidn Goda xmpl Famgångsika & fiska fötag Lönsam komptnsutvckling

Läs mer

Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll

Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Förtgns synpunktr på skttsystmt, skttfuskt oh Skttvrkts kontroll Rsultt från n riksomfttn unrsökning vårn Rpport :3 1 2 Föror Skttvrkt gör rglunt mätningr v morgrns oh förtgns syn på skttsystmt, skttfuskt,

Läs mer

Bildning och kreativitet Det här är en skola för dig med höga ambitioner

Bildning och kreativitet Det här är en skola för dig med höga ambitioner Bilig ch krativitt Dt här är skla för ig höga abitir D ka tr år är viktiga. Dt kr att bli säa år åga ya vär. Du kr ckså att ställas iför stra utaigar ch lära ig ya sakr. Vårt ål är att u ska å bästa öjliga

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

Equalis användarmöte Endokrinologi Johan Hultdin, 2014-09-29

Equalis användarmöte Endokrinologi Johan Hultdin, 2014-09-29 Status för B12 och folatanalysrna och vad har dt md ndokrinologi att göra? Johan Hultdin Klinisk kmi, laboratorimdicin Norrlands Univrsittssjukhus Umå johan.hultdin@mdbio.umu.s 2014 09 29 Anmir Järnbristanmi

Läs mer

Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, 2007. tema: genus

Utrikespolitiska Föreningen Stockholm nr 2, 2007. tema: genus 1925 Utrikspolitisk Förningn Stockholm nr 2, 2007 tm: gnus r d k t i o n n ORD FRÅN REDAKTÖRERNA: hr tgit sig n y rligr n fråg som brör oss ll. Gnus ord omgärdt v känslor, politik, orä vis och klyschor.

Läs mer

lär dig mer om Olivolja

lär dig mer om Olivolja är dig mr m GREKISK Oivja Oivja? Dt är nyckn ti ating gtt. Jag får fta frågan m varför jag säjr grkisk ivja när dt rdan finns så många från andra ändr. För att dn är gdar brukar jag svara. Grkrnas urådriga

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2015-10-26 Dnr: 15/01434, 1438, 1441 och 1478 SAKEN Aktuellt, SVT2, Gomorron Sverige, SVT1 samt Rapport, SVT1, kl. 7.30, 8.00, 8.30, 18.00 och 19.30, 2015-06-03, inslag om utbildningsnivå hos

Läs mer

Häng och sväng Hur gör man en mobil?

Häng och sväng Hur gör man en mobil? 30 Enkla maskin 31 Enkla maskin Häng och sväng Hu gö man n mobil? Häng och sväng Ovanligt snygg mobil, om jag få säga dt själv. Du bhöv: någa kmtvättsgalga tunt snö avbitatång sak att hänga i mobiln som

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Den riktiga reseledarskolan

Den riktiga reseledarskolan Dn riktig rldrkoln Bök o ockå på: 5 VECKORS UTBILDNING I SPANIEN NU MED STUDIESTÖD VIA CSN NY LIVSSTIL OCH KARRIÄR JOBBGARANTI I HELA VÄRLDEN NYHET! PERSONLIG UTVECKLING VÄNNER FÖR LIVET Bli rundrldr Svrig

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Vad finns i våra produkter?

Vad finns i våra produkter? Vad finns i våra produktr? Alo Vra-glé. Utmärkt hudmdl. Enzymrna gör dt inflammationshämmand (dt uppgs vara så ffktivt på ksm att dt ofta kan rsätta kortison) och antisptiskt. Dn är ävn sammandragand,

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

SR om unga och visstidsanställningar

SR om unga och visstidsanställningar SR om unga och visstidsanställningar September 2014 Erik O. Thyselius Innehåll 1. Inledning och metod sid. 3 2. Disposition sid. 3 3. Undersökning av inslagen sid. 3 4. Sammanställning av antalet problemformuleringar

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Hälsobutiken Life i Askim

Hälsobutiken Life i Askim Bhandlngsrum uthyrs på Frskhust Ssjön Nr - 0 - www.ppv.s Kontakt: ros-mar@ppv.s Tl 00-0 Ur nnhållt: Crkusskola Erk Lmmng Frökn Sgn Hlga Hussl Källartorkn Boktps...och myckt mr Boknng 0-0 0 www.klppa.nu

Läs mer