Utmaningar för vuxenutbildningen ur ett forskningsperspektiv

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Utmaningar för vuxnutbildningn ur tt forskningsprspktiv Carolin Runsdottr, univrsittslktor Karin Wass, univrsittslktor

2

3 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK En kort bakgrund förändringar runt millnniskiftt Kunskapslyftt Tydlig konkurrnsutsättning, md marknadsutsättning och många anordnar Införand av individulla studiplanr Lärarna blir handldar, coach IKT, flxiblt lärand, validring av tidigar kunskapr Ord som anställningsbarht, marginalisring, tillväxt och intrnationll konkurrns lyfts fram i policydiskursn kring utbildning Prop 2000/2001: 72 Vuxnas lärand och utvcklingn av vuxnutbildningn

4 Förändrad målgruppr 1950/60-talt fokus på bgåvningsrsrv 1970-talt fokus på lågutbildad och d som mst bhövr 1990-talt fokus på arbtslösa och prsonr som saknar 3-årig gymnasial bhöright 2000 utriks födda och nyanlända

5 Förändringar övr tid utländsk bakgrund Sdan 2000 har antalt lvr inom SFI ökat från till Totalt inom grundläggand och gymnasial vux är andln utlandsfödda idag 44% gntmot 24% år På grundläggand nivån är 93% födda utomlands. Källa: Skolvrkts lägsbdömning 2017

6 Förändring i lvantal övr tid Källa: Skolvrkt, 2017

7 Antal kursdltagar och andl som studrar hos annan utbildningsanordnar, kalndrårn Antal kursdltagar Varav andl som studrar hos annan utbildningsanordnar , , , , , , , ,5 Källa: Skolvrkt, tabll 4a

8 Folkbildningn 10 Studiförbund 1,7 miljonr cirkldltagar 154 Folkhögskolor Statns mål md folkbildning:

9 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

10 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Utbildning på ntrprnad tt risktagand

11 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Nya aktörr inom vuxnutbildningn

12 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Förnylsn av vuxnutbildningn hur blv dt? Vuxnutbildningn skull bli båd ffktivar och flxiblar md f Flr anordnar skull vara n garanti för mångfald flr anordnar. Privata anordnar inom kommunal vuxnutbildning bdrivr utbildning på ntrprnad, framförallt i storstadskommunr som Stockholm, Malmö och Götborg Kravn på flxibilitt individanpassning och gnomströmning påvrkar organisringn av utbildning. Mångfaldn åtrfinns framförallt i kommunrnas sätt att organisra vuxnutbildningn

13 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK för lärarna GRUV-utrdningn ( att lärar vrksamma inom komvux dlar på hltidstjänstr. Dt motsvarar n sysslsättningsgrad på 65 procnt. många tjänstgör inom andra skolformr. Trots kravn på individualisring och omvittnat htrogna gruppr är lärartäthtn lägr än i gymnasit 4,7 i komvux, jämfört md 8,1 pr 100 studrand i gymnasit

14 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK för d studrand Ingt fritt val studirna planras gnom studivägldar som styr i riktning mot studir som ska g anställningsbarht där uppfattningar om dn nskilds förutsättningar och arbtsmarknadns bhov vägs samman. Upphandlingn påvrkar ävn d studrand, då hla studisituationn blir oförutsägbar. Kritrirna i upphandling, kvalitt vägs mot pris.

15 Utbildning och arbtsmarknad INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

16 Framgångsrika lärmiljör som handlingsnät VR-projkt : SESAN Ingrid Hnning Lob, Docnt, IPS Götborgs univrsitt Karin Lumsdn Wass, Lktor, IPS Götborgs univrsitt

17 Utmaningar Elvr som trots dn hårt kopplad flxibla och individualisrad lärmiljön fallr ignom. D är lojala md utbildningn, md lärarna, d har höga ambitionr när dt gällr fortsatt utbildning. Lärarna läggr nr myckt tid på att hjälpa, stötta, strukturra upp. Studiplanr rvidras, planringar görs om. Myckt handlar om dn privata situationn unga lvr, dirkt från IM, mn int klara där. Nu i vux, mn utan lvhälsan som skyddand nät. Dt blir lärar och studivägldar som får ta störr ansvar för problm som liggr utanför dras profssionlla uppdrag. Hnning Lob, I. & Wass, K. L. (2014). A Policy of Individualization and Flxibility Ignoring th Situation of Non-slf-Rliant Individuals: Th Exampl of Swdish Basic Adult Education. Th Journal for Critical Education Policy Studis, 12 (2),

18 Vårdlärars möt md nyanlända vuxnstudrand i Australin och Svrig. Intgration av skola och arbtsplats. Gun-Britt Wärvik, Docnt, IPS, Götborgs univrsitt Karin Lumsdn Wass, Lktor, IPS, Götborgs univrsitt Sarojni Choy, Associat Profssor, Griffith Univrsity Pågår 2018

19 ? k? r s o r w h d c n a a l t o o h h t c r s o f n s c w n t t b p n o i m t o a c r f g o t d n I in k w N

20 Rsarch qustions 1. What arrangmnts in VET tachrs practic architctur nabl and constrain th procss of intgration for migrant and rfug studnts? 2. What typs of arrangmnts and stratgis will nabl VET tachrs to bttr facilitat intgration for thir studnts? 3. What comptncis ar ncssary in a curriculum for profssional dvlopmnt of VET tachrs to bttr facilitat intgration for migrant and rfug studnts?

21 Mthodology Phas 1 Group intrviws, thr in ach country, mbracing around 20 tachrs in total Exprinc from intgration btwn school and work is rquird Focus on nablrs and constraints of intgration Analysis will b don by using th thory of practic architctur Phas 2 Tachr tams undrtak critical participatory action rsarch within thir own practic Collaborations btwn th tachr tams through ICT, discussing principls and stratgis for profssional dvlopmnt