Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Transkript

1 E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N E R

2

3

4 Idag ä va fmt invåna i Svig mllan å. Samtidigt ä baa va fmtond politik i samma åld. I kommun och i landsting såväl som i iksdagn ä unga människo kaftigt undpsntad. Så ha dt stt ut i minst 25 å. Dt ha int blivit bätt md tidn. Eft valt 2006 satt sig n lång ad Las och Göan, Ulla och Elisabth som psntant fö sin kommun ll sitt landsting. Ibland fanns n Anna, n Mattias ll någon annan född på 80-talt md. Mn långt ifån alltid. Und d fya ån som d sty tillsammans komm fya av tio unga politik att lämna sina uppdag. Myckt stö andl än i någon annan åldsgupp. D som dan ä få komm att bli fä. Fö das sätta komm int att hta Viktoia ll Joakim. Mattias bli Svn-Åk och Anna bli Anita. Hu to du att dt påvka d politiska bslutn? Hu to du att dt påvka dig?

5 Vi vt sdan läng att unga ä undpsntad i svnsk politik. Dt s int bätt ut idag än vad dt gjod fö 25 å sdan. Dt finns hll ingt som tyd på att dt ä på väg att föändas. Många undsökninga ha slagit fast att unga ä n av d sociala gupp som i föhålland till guppns andl av bfolkningn tydligast undpsntad nä dt gäll politiska fötonduppdag i Svig. Pson i åldn å utgö 19 pocnt av bfolkningn som hlht ä baa mn ndast 7 pocnt av d fötondvalda i Svigs kommun. I landstingn famkomm n liknand bild mn dä finns n ännu läg andl unga fötondvalda, 6 pocnt. Fö åldsguppna å och 65+ finns också n litn undpsntation, 2 spktiv 5 pocntnht läg än jämföt md hu sto dl av bfolkningn d utgö. Dn stoa övpsntationn bstå av åldsguppn å, som utgö n fjäddl av Svigs bfolkning. Bland kommunpolitikna utgö samma åldsgupp 43 pocnt av d fötondvalda, på landstingsnivå ä dt 51 pocnt. Om vi titta på hu unga ha vait psntad öv tid kan vi konstata att dnna situation ha vait oföändad sdan mätningana påböjads fö m än 25 å sdan. Md anda od ha ingnting hänt nä dt gäll ungas psntation och dt finns hll inga tckn på att n föänding av dnna undpsntation ä på väg att sk.

6 Unga människo ä int n homogn gupp. Vi ha alla skiftand vädinga, fanht, intssn, föutsättninga och möjlight. Vi dla dämot alla unika fanht om hu dt ä att vaa ung i Svig idag. Däfö ä dt avgöand att unga människos pspktiv och kunskap tas tillvaa ävn i politikn. Att studa hu olika gupp i samhällt ä psntad bland d fötondvalda på politiska uppdag buka kallas att studa d folkvaldas sociala psntativitt. Dt kan finnas fla anldninga till vafö dt ä viktigt. Vi kan s dt u tt suspspktiv dä guppn unga bö vaa psntad däfö att unga bida md anda fanht och pspktiv än äld och dämd bida till att bslutn bli bätt. U tt intsspspktiv ska unga vaa psntad däfö att d som gupp ha anda intssn än äld. S vi dt fån tt ättvispspktiv ska unga vaa psntad ftsom bistand psntativitt fö vissa gupp ä oättvist. Alla d pspktiv som bskivs ovan bygg på gupppsntativitt, dt vill säga att man ska fötädas av pson som tillhö samma sociala gupp som man själv tillhö. Många ans nog att dt snaa ä åsiktspsntativitt - att psntas av pson md samma åsikt som jag ha - som ä viktigast. Dt bygg också på dn gundläggand insiktn att pson som tillhö samma sociala gupp (till xmpl unga, kvinno ll pson som ä födda utanfö Euopa) ofta ha väldigt olika åsikt. Att våa folkvaldas åsikt ä samma som väljanas bilda i själva vkt dn psntativa dmokatins utgångspunkt. Dt ä n självkla dl av svnsk dmokati som gaantas gnom att olika pati få olika många mandat basat på utfallt i allmänna och fia val. Mn dt ävntyas int av att politikn anstäng sig fö att också skapa n bätt social psntativitt. Åsiktspsntativitt och gupppsntativitt stå int nödvändigtvis mot vaanda. Tvätom sammanflätas d ständigt i dn politiska vklightn. På samma sätt som n ung kistdmokat ha anda uppfattninga n ung miljöpatist så ha n ung miljöpatist och äld miljöpatist olika pspktiv på samhällt och politikn. Dssutom tillhö natuligtvis n pson fla olika sociala gupp samtidigt. Gnom att abta fö att olika sociala gupp finns väl psntad kan d politiska bslutn bli bätt. Fl pspktiv uppmäksammas och anda intssn tas tillvaa. Dssutom kan dn politiska psntationn anss m ättvis nä dn sociala psntativittn öka. Nä fl upplv att båd das sociala gupp och das åsiktsfänd finns psntad bland d folkvalda kan också fötondt fö systmt öka.

7 I fla undsökninga ha dt blivit tydligt att unga lämna sina uppdag und mandatpiodn btydligt ofta än vad äld pson gö. Ingn annan gnskap än åld påvka avhoppn m. Bland d fötondvalda i Svigs kommun hoppad 39 pocnt av d folkvalda und 30 å av und mandatpiodn. Nästan 4 av 10 unga ldamöt lämna sitt uppdag i fötid. Motsvaand siffa fö d folkvalda gnllt ä baa 16 pocnt. Säskilt vanligt ä dt att unga kvinno hoppa av. Dä ligg andln på 41 pocnt av d uspungligt valda. Dt ä alla vanligast att sitta hla mandatpiodn ut i åldsguppn å, dn gupp som också ä mst övpsntad bland d folkvalda nä vi ganska psntativitt utifån åld. Sammantagt famstå åld famstå som dn gnskap som ha dn stösta ffktn på sannolikhtn att hoppa av sin plats i kommunfullmäktig. Dt gäll ävn nä man ta hänsyn till om fullmäktigldamötna ha tidiga fanht av kommunpolitik.

8 Vi vt att unga hoppa av sina politiska uppdag ofta än anda. Vi vt dämot int vafö. Idag finns ingn omfattand foskning som katlägg avhoppanas individulla motiv till avhoppn. Vi kan dock konstata att dt int baa handla om att d flytta fån sin kommun utan också om anda, djupa osak. Gnom att idntifia tänkbaa motiv och ta hjälp av dn statistik som finns s man fla olika skäl till d många avhoppn. Vi kan guppa motivn i politiska och pivata skäl till avhopp. Md politiska skäl till avhopp mna vi sådana avhopp som motivas av hu man upplv dt politiska uppdagt och abtt mdan vi md pivata skäl mna sådana motiv som ha md dn gna livssituationn att göa. Ävn d pivata skäln kan natuligtvis i olika utstäckning påvkas av politiska bslut och av hu dt politiska abtt ä oganisat. Pivata skäl Ha ban Få ban Flyttning Politiska skäl Uppdagt uppfattas int som mningsfullt Dåligt bmötand/bistfälligt abtsklimat Md hjälp av tillgänglig statistik kan vi konstata att flyttningsskält ä tt viktigt skäl till att unga ha btydligt hög bnägnht att avsluta sina uppdag i fötid än äld. 60 pocnt av d som hoppad av uppdagt flyttad till n annan kommun. Dtta bida till att föklaa n sto dl av avhoppn. Mn långt ifån alla. Om vi ta bot dm som flyttat till annan kommun kvastå ändå att 19 pocnt av d unga ldamötna lämna sina uppdag i fötid. Dt ä btydligt fl än i anda åldsgupp. Md hjälp av tillgänglig statistik kan vi också undsöka om bnägnhtn att hoppas av påvkas av att ha ll få ban und mandatpiodn. Nä man undsök nbat unga visa dt sig att familjsituationn int (vakn civilstånd ll ban) ha någon tydlig ffkt på bnägnhtn att hoppa av. D öviga skäln som vi idntifiat som möjliga - upplvls av att uppdagt int ä mningsfullt ll dåligt bmötand - finns dt idag inga uppgift om. Vi vt däfö int om något av dssa skäl kan föklaa ungas avhopp. D kan int hll utslutas. Ävn om åldn ä dn gnskap som ha tydligast ffkt på bnägnhtn att hoppa av i fötid så ä ävn anda undpsntad gupp som utiks födda och kvinno m bnägna att hoppa än anda gupp. Dn gupp som ä minst bnägn att hoppa av ä d i åldn å, som ä mst övpsntad och också dn stösta guppn bland d fötondvalda.

9 Nä n ung politik hoppa av sätts han ll hon av någon som ä i snitt 19 å äld. Gnom unik statistik som LSU tagit fam und 2009 kan man konstata att unga int baa ä undpsntad ft valt dt bli allt säm fö vaj å som gå und n mandatpiod. Und vån 2009 gnomföds n ny undsökning på uppdag av LSU, dä öv infomation om avhoppn i 67 svnska kommunfullmäktig und samlads in. Nä vi nu analysat sultatt famgå fö fösta gångn vilka gnskap d pson ha som sätt avhoppana. Eftsom d unga politikna ä så pass få bli dt statistiska undlagt också litt mn tala tt tydligt spåk. Avhoppad ldamöt sätts gnllt av pson som ä i snitt 5 å äld än d som hoppa av. Fö unga ldamöt ä föändingn i åld ännu tydliga. D unga ldamötna i åldn å sätts av n i snitt 19 å äld ldamot. D gång nä n äld ldamot sätts av någon und 30 kan äknas på n hand. Vi kan dämd konstata att ungas avhopp ld till n kaftig föstäkning av ungas undpsntation i Svigs kommunfullmäktig. I d studad kommunna sjönk andln ldamöt mllan å fån 5,6 pocnt 2006 till 3,5 pocnt Vissa ha hlt nklt fyllt 31. Mn långt ifån alla. I många fall handla dt om att d unga ldamötna ha lämnat politikn och das sätta ä långt myckt äld. Madlin sätts av Anita och Mikal av Böj. Nä dt gäll könstillhöightn åtfinns samma mkanism. Fl kvinno än män lämna politikn mn bland sättana ä männn m än 50 pocnt fl. I många fall sätts alltså int Anna av n Anita ll Ulla, utan av n Göan ll Jan-Åk.

10 Många av d dan få unga fötondvalda som finns i Svigs kommunfullmäktig byts ut i fötid och sätts i snitt av n 19 å äld ldamot. Unga bli dämd alltm undpsntad und mandatpiodns gång. Dt ä int ba fö d politiska bslutns kvalitt och lgitimitt. Fågan ä: hu kan vi gå vida? I dn hä appotn ha vi kunnat konstata att dt finns tt skäl till ungas avhopp som skilj ut sig fån öviga. 60 pocnt av d unga som hoppa av sina uppdag gö dt fö att d und mandatpiodn flytta fån kommunn. Dt ä olyckligt att avhoppt kansk sk tots att ngagmangt och övtyglsn finns kva. LSU mna att dt ä dags att på allva utda möjlightn att föända lagstiftningn så att unga fötondvalda som flytta und mandatpiodn kan ha kva sina fötonduppdag ävn ft n flytt. Dt undantag som sdan 2002 finns i kommunallagn, som innbä att du kan bgäa undantag fö att bhålla vissa uppdag, ha uppnbalign int gjot någon stö skillnad. Föutsättninga, möjlight och isk md att göa n stö föänding bhöv nu diskutas odntligt om vi ta ungas undpsntation och avhopp i politikn på allva. Föutom att ungas avhopp hö samman md flyttning vt vi väldigt lit om osakna till avhoppn. D individulla motivn ha aldig undsökts. Om vi på allva ska kunna konfonta osakna till att unga hoppa av btydligt ofta än anda gupp, så måst vi vta m om d individulla motivn. LSU föslå däfö att intgations- och jämställdhtsdpatmntt ta initiativ till n studi om individulla motiv till ungas avhopp i politikn. Nä vi vt m kan vi aga bätt. I dag kan vi int utsluta att motivn till avhoppn många gång hö samman md hu man upplv uppdagt ll abtsmiljön i fullmäktigabtt. Dt faktum att dt ä d dan undpsntad guppna, som dssutom ha n svaga ställning i hla samhällt, som också oftast hoppa av bö lda till n öppn och flktand diskussion. I väntan på att vi vt m ha vi tt ansva att också diskuta fågo som ha md uppdagt och abtsmiljön att göa. Dt ansvat dla d politiska patina och kommunna md iksdagn, foska, ungdomsoganisation och öviga civilsamhällt. En födjupad diskussion måst också diskuta undpsntationn i sig. Hu komm dt sig att n fmtdl av Svigs bfolkning ä å mn baa n fmtondl av d fötondvalda ä dt? Hu kan vi göa fl Anna och Mattias dlaktiga i d politiska bslutn?

11 Unga ä n tydligt undpsntad social gupp i Svigs kommun och landsting. Endast 7 pocnt av d fötondvalda ä mllan 18 och 30 å samtidigt som bfolkningn som hlht bstå av 19 pocnt i samma åld. Unga i åldn å ä också dn gupp som ha stöst andl avhoppa. Många mn långt ifån alla avhopp kan föklaas md att man flytta fån kommunn. Vi vt att ävn nä man kontolla fö familjsituation och undanta flyttning kvastå åld som dn viktigast gnskapn fö att g ökad bnägnht att lämna sitt uppdag i fötid. Vi vt idag fö lit om vilka skäl som ligg bakom mn situationn visa på viktn att undsöka och diskuta poblmt m än hittills. Gnom ny data kan vi konstata att unga ldamöt som hoppa av sitt uppdag sätts md i snitt n 19 å äld ldamot. Dämd ld avhoppn till att unga som undpsntad social gupp bli än säm psntad und mandatpiodns gång.

12 D data som hänvisas till i avsnittn Unga politik ä sällsynta och Unga politik hoppa av ä hämtad u SCB, Dmokatistatistisk appot 7, Fötondvalda i kommun och landsting 2007 En appot om politikantal och psntativitt. Huvuddln av matialt bygg på dn totalundsökning om d fötondvalda som Statistiska cntalbyån (SCB) gnomföd und somman och höstn Rappotn innhåll ävn jämföls md dn undsökning om fötondvalda i kommun och landsting som SCB gnomföd å Dt sk också jämföls mot uppgift i SCB:s gist öv totalbfolkningn (RTB). D data som hänvisas till i avsnitt Unga politik byts ut ä hämtad u Dt ä int du, dt ä jag: n studi om ungas avhopp fån kommunfullmäktig, kandidatuppsats vid Statvtnskapliga institutionn, Stockholms univsitt 2008, Sanna Nilsson. Matialt bygg på studi av föändinga fån valt 2006 till sptmb 2008 bland omking 3000 ldamöt i kommunfullmäktig i 67 svnska kommun. Uvalt av kommun skdd nligt n slumpvalstabll och av hla uvalt på 100 kommun kund 67 kommun ll knappt 70 % av uvalt användas. Uppgiftna som används komm fån d spktiv kommunna. Hla undsökningn finns att ladda n på

13 LSU ä samabts- och intssoganisationn fö ungdomsoganisation i Svig. Vi utvckla unga lda och das oganisation samtidigt som vi abta fö att föbätta ungas villko i Svig och väldn. Vi ä n idll oganisation, patipolitiskt och ligiöst obundn, av och fö ungdomsoganisation. LSU samla 80 självständiga, dmokatiskt uppbyggda, nationlla oganisation som tillsammans ha fl än n halv miljon unga mdlmma fån hla landt. Våa mdlmsoganisation ha olika vksamht som basas på till xmpl intssn, politik, ligion, tnicitt, sxualitt ll funktionalitt. Gmnsamt ä att vi ä unga som ha gått samman i olika oganisation fö att vi vill föända, umgås och utvcklas. LSU ä n mötsplats fö unga och ungdomsoganisation dä d kan skaffa kunskap, kontakt och fanht, så att d kan bli ännu bätt på att göa skillnad i unga människos vadag. Dt gö LSU till xmpl gnom att anodna utbildninga fö unga lda, möjliggöa samabtn md anda oganisation och s till att unga bli dlaktiga i politiska bslut, i Svig och väldn. LSU ä n idll oganisation som finansias fämst gnom d pojkt vi div. Våa mdlmsoganisation btala vaj å n mdlmsavgift mn dn stösta dln av våa konomiska sus komm fån myndight ll statligt stödda oganisation. Vaj å omsätt vi ungfä 15 miljon kono. Många av utmaningana som ungdomsoganisation möt käv samabt och föståls öv nations- och kultugäns. Däfö s vi fanhtsutbytn och samabtn md ungdomsoganisation unt om i väldn som tt viktigt uppdag. Vå vksamht utgå fån tt hållbat pspktiv - att bslut som fattas idag int ska blasta kommand gnation.

14 d ä t ö f Vm ig? v S i g di on som g å N. ik n polit bslut. a ig k d is t k li n o ä p T a dig i t n s p Böj? n a h t H L S U S vigs ungdomsoganisation E R LSU ä samabts- och intssoganisationn fö ungdomsoganisation i Svig. Vi utvckla unga lda och das oganisation samtidigt som vi abta fö att föbätta ungas villko i Svig och väldn. Adss: Gammlgådsvägn 38, Stockholm Wbb: info@slu.s Tlfon: Fax: F oto: P E TT E R C O H E N I D A G Ä R va f m t invåna i Svig mllan å. Samtidigt ä baa va fmtond politik i samma åld. I kommun och i landsting såväl som i iksdagn ä unga människo kaftigt undpsntad. Så ha dt stt ut i minst 25 å. Dt ha int blivit bätt md tidn. Eft valt 2006 satt sig n lång ad Las och Göan, Ulla och Elisabth som psntant fö sin kommun ll sitt landsting. Ibland fanns n Anna, n Mattias ll någon annan född på 80-talt md. Mn långt ifån alltid. Und d fya ån som d sty tillsammans komm fya av tio unga politik att lämna sina uppdag. Myckt stö andl än i någon annan åldsgupp. D som dan ä få komm att bli fä. Fö das sätta komm int att hta Viktoia ll Joakim. Mattias bli Svn-Åk och Anna bli Anita.