Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid Sid 16 19

Transkript

1 Lagrbladt En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svnsk Kärnbränslhantring AB O S K A R S H A M N Rosngrns vald Oskarshamn Sid 6 7 Malin spindln i bsöksnätt Sid Iskalla sidor Sid 16 19

2 Lagrbladt Lagrbladt är Svnsk Kärnbränslhantring AB:s xtrna informationstidning. Dn vändr sig i första hand till kommuninvånarna i Östhammars och Oskarshamns kommunr, där SKB har anläggningar. Tidningn gs ut i två lokala ditionr, n för varj kommun, tr, fyra gångr pr år. Rdaktör: Anna Wahlstén (föräldraldig). Vikarirand rdaktör: Eva Häll. Platsundrsökning Oskarshamn, Simpvarp, Figholm Tlfon: E-post: va.hall@skb.s I rdaktionn ingår också Moa Lillhonga-Åbrg, Östhammar, och Ingr Brandgård, Stockholm. Ansvarig utgivar: Carl Sommrholt Huvudkontor: SKB, Box 250, Stockholm. Tlfon: , Lagrbladt producras i samarbt md Intllcta Infolog. ISSN Om du har frågor om SKB:s vrksamht i din kommun, kontakta gärna SKB:s informationsgrupp i Oskarshamn på tlfon: Kajsa Engholm arbtar md skolinformation. Hon är n av cirka 15 informatörr vid SKB i Oskarshamn. Foto Curt-Robrt Lindqvist Rdaktionllt Förändringar Sommarn är förbi för läng sdan och höstn är här. När du läsr dt här numrt av Lagrbladt kansk till och md vintrn har kommit. Våra årstidr är förändrliga d kommr och går. En dl av oss längtar ftr sommarn md ljusa kvällar och varma dagar, mdan andra längtar ftr vintrn md tankar på julpynt och mysstundr md lvand ljus. Liksom årstidrna ska SKB också förändras nu. Platsvalt är gjort och vi ska anpassa vår organisation. Slutförvart för dt använda kärnbränslt ska byggas i Forsmark och inkapslingsanläggning och kapslfabrik här i Oskarshamn. Innan dss ska dock ansökan skrivas och lämnas in snt nästa år. För gn dl innbär dn här höstn också stora förändringar då jag fått möjlight att vara vikarirand rdaktör för Lagrbladt. Ordinari rdaktörn Anna Wahlstén är hmma md n litn son och jag hoppas att hon njutr av livt som föräldr. Undr mina drygt 20 år på SKB har jag kommit i kontakt md många oskarshamnar, mn aldrig i rolln som rdaktör. Nu är dt dags och dt är md n rjäl dos pirr i magn som jag skrivr min första krönika. Oavstt föräldraldightr llr om SKB förändrar sin vrksamht så fortsättr Lagrbladt Oskarshamn att komma ut. Dt är viktigt för oss att vi gör n tidning som blir läst. Därför vill jag självklart vta vad du som läsar tyckr om Lagrbladt! Du får gärna ringa, mjla llr skriva till mig. Rollrna på SKB förändras. Några som rdan gjort stora förändringar av sina liv är Tomas och Prnilla Rosngrn. I somras lämnad d Stockholm och flyttad till Oskarshamn md sina tr små barn. Läs om dras förändringsprojkt på sidan 6 7. En som int förändrat sitt arbtsliv mn som varj dag kommr i kontakt md nya människor är Malin Gustafsson på vår bsöksbokning. Möt hnn på sidan 10. Trvlig läsning! Eva Häll vikarirand rdaktör Vi tar hand om dt svnska radioaktiva avfallt på tt säkrt sätt Svnsk Kärnbränslhantring AB SKB grundads på 1970-talt av kärnkraftsförtagn. Dt är SKB:s uppdrag att ta hand om Svrigs radioaktiva avfall på kort och lång sikt för att skydda människor och miljö. SKB har cirka 380 anställda och finns på tr platsr: Stockholm, Oskarshamn och Östhammars kommun (Forsmark). Foto Curt-Robrt Lindqvist 2 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

3 att tr andraårslvr på nrgiprogrammt på Oscarsgymnasit har fått i uppdrag att göra n modll av dn blivand inkapslingsanläggningn åt oss. Modlln ska SKB:s informatörr kunna ta md sig när d är ut och brättar om hur inkapslingsanläggningn ska fungra. sista samrådt. Tisdagn dn 9 fbruari 2010 kommr samråd om SKB:s planrad vrksamht att äga rum i Oskarshamn. Dt handlar om dn prlimi nära miljökonskvnsbskrivningn (MKB) och vattnvrksamht. Samrådt riktar sig till svnska intrssntr. Ett intrnationllt samråd planras till första halvårt kopparkorrosion. Höstns SKB-dbatt i mdirna har till stor dl handlat om kopparkorrosion, dt vill säga hur ragrar kopparkapslarna nr i dt planrad kärnbränslförvart. Dn 16 novmbr arrangrad Statns råd för kärnavfallsfrågor tt sminarium om kopparkorrosion. På grund av Lagrbladts prssläggning kan vi int rdovisa sminarit i dtta nummr mn sök gärna information på llr Finlands slutförvar. I början av novmbr had byggt av Finlands undrjordslaboratorium och möjligt slut förvar Onkalo nått tt djup på 374 mtr. Dt innbär att man borrat n tunnl på mtr nr i brgt. Bildn är från tunnlns mynning. Onkalo liggr på dn finländska västkustn i Euraåminn kommun, bara någon mil från stadn Raumo. Finlands motsvaright till SKB htr Posiva och förtagt fick n ny vd i somras. Rijo Sundll htr han och ftrträdr Ero Patrakka, som har gått i pnsion. Rijo Sundll åtrvändr hm, han är nämlign båd född och uppvuxn i Euraåminn, n kommun md knappt invånar. Posiva planrar att lämna in n ansökan om slutförvarsanläggningn år 2012 och hoppas kunna börja bygga 2014.» slutförvarsfrågan är int bara n tknisk fråga utan också n förtrondfråga.«riksdagsman Håkan Juholt (S) bsökt Kapsllaboratorit. nya pngar. Strålsäkrhtsmyndightn (SSM) får kronor från Kärnavfalls fondn för att g allmänhtn information om hantring och slutförvaring av kärnavfall. att årts upplaga av Äspöloppt ägr rum dn 28 novmbr. I fjol vann Mikal Kristnsson. Vm vinnr i år? Kolla på vår wbbplats ftr tävlingn. Äspöloppt är sanktionrat av Smålands friidrottsförbund och arrangras i samarbt md Oskarshamns Sportklubb. Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

4 Simpvarp i f Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

5 framtidn Unik tknik Om cirka 15 år är inkapslingsanläggningn i drift om allt går nligt våra planr. En hlt unik anläggning, dn första i sitt slag. Tknikn utvcklas av SKB i samarbt md högskolor, univrsitt och tkniska institut. En första ansökan om tillstånd nligt kärntkniklagn för att få bygga inkapslingsanläggningn i anslutning till Clab lämnads in rdan för tr år sdan. Om tt år ungfär är dt dags att ansöka om tillstånd nligt miljöbalkn. Ett 30-tal prsonr kommr att arbta i inkapslingsanläggningn och när dn är i full drift ska n kapsl om dagn lämna anläggningn. I dag bräknar vi att dt kommr att kosta fm miljardr kronor att bygga och driva anläggningn. Fakta 1. Mlla nlagr fö r använ 2. Dn t kärnb planra ränsl, Clab. d inka pslings 3. Trm anläggn inalbyg ingn. gnad. 4. Kärn kraftvrk t. Läs m r om in kapslin gsanlä kb.s, ggning undr utvck Forskn n på ling. ing oc h Bildn är tt fotomontag Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

6 Fly(k)ttn till Oskarshamn Txt Moa Lillhonga-Åbrg Foto Curt-Robrt Lindqvist Från n lägnht på Stora Essingn i Stockholm till n villa i Oskarshamn. Från n storstad till n litn. Familjn Rosngrn har förändrat sitt liv och blivit kvartrts stockholmar fast ingn av dm från början är från Stockholm. Familjn Rosngrn är n riktig SKBfamilj, om uttryckt tillåts. Tomas Rosngrn, 39 år, är från 1 januari 2010 projktchf för inkapslingsprojktt i Oskarshamn. Prnilla Rosn grn, 37 år, anställds dn 1 juni som dokumntationskoordinator på Clab. Båda har SKBförflutt md placring i Stockholm. Pluspoäng Barnn, Ella, 6 år, Axl, 3 år, och Hanna, 1,5 år, går i skola och förskola. Nu samlar hla familjn poäng på Oskarshamns pluskonto. Högt på dt kontot hamnar fantastisk skola och förskola. Bara att få förskolplats utan fördröjning var n positiv upplvls. Hust i Kolbrga md massor md plats för n stor familj liggr också på pluskontot. Lägnhtn i Stockholm höll på att bli historin om Hust som sprängds. Antalt kvadratmtr har nu vuxit md 200 procnt. Utsiktn från diskbänkn övr farldn in till Oskarshamn är 6 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

7 Hla familjn Rosngrn, Prnilla och Tomas md barnn Ella, Hanna och Axl.»Vill vi ha nära till naturn, nära till skogn? Ja, dt vill vi.«svår att bräcka. Prnilla får sitt bhov av öppn horisont tillgodostt. Hust börjad vi lta ftr för tt år sdan och vi ltad just i Kolbrga. Vi vald förskola innan vi bstämd oss för hust, brättar Tomas. Inskolning för alla Flyttlasst gick dn 3 juli ftr att Tomas ägnat några år åt vckopndling och familjn försökt bo i tt hyrt sommarhus. Så vad avgjord flyttn? Vi fundrad övr vad som skull bli bäst för barnn. Vill vi ha nära till naturn, nära till skogn? Ja, dt vill vi, sägr Prnilla. Nu känns dt bra mn dt är klart att dt har varit myckt inskolning för oss alla. Nya jobb, ny skola, ny förskola, nytt hus, ny plats Dt tar på kraftrna. Vi plockar vidar på pluskontot: Dt lugna tmpot i Oskarshamn. Lkplatsn i stadsparkn. Ett alldls spcillt konditori. Stnsjö by. Dt prsonliga tilltalt, att man blir sdd i affärn. Närhtn till allt. Sol och bad. På förgånd uppslag kan du läsa om projktt som Tomas ska ägna framtidn åt. Också dt hamnar på pluskontot. Hlt fantastiskt, myckt spännand, sägr han. Nu ska vi ägna oss åt n tknisk utmaning som är rna smörgåsbordt för n tknikr. Vi ska bygga upp tt koncpt och få n hlt automatisrad procss att fungra. Dt finns int n standardpryl, sägr Tomas, uppnbart förtjust. För tidigt för minus Vi gör tt försök md tt minuskonto för Oskarshamn mn vi är för tidigt ut md dn frågan. Tomas har sina röttr i Maristad mn kom för 13 år sdan till SKB i Stockholm från Pitå. Prnilla har sina röttr i Huskvarna. Så några ingrodda storstadsmänskor är d int. Mn dt är klart att Oskarshamn saknar storstadns utbud mn dt visst d ju när d bstämd sig för flyttn. Dt ska vara sushin då! Sägr Prnilla och tänkr ftr lit till: Våra vännr blv kvar i Stockholm. Och min pappa i Norrtälj. Lagrbladt md två trdjdlar av rdak tionn bond på landt kan trösta: När vännr och släkt väl kommr på bsök så stannar d lääääng.»vi vald förskola innan vi bstämd oss för hust.«lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

8 Upptäck undrjordn Välkommn på n spännand rsa nästan 500 mtr nr i urbrgt! I Äspölaboratorit norr om Oskarshamn forskar SKB om hur man i framtidn ska bygga tt slutförvar för använt kärnbränsl. Här får du vta hur vårt arbt skapar förutsättningar för n säkr framtid. Guidad turr gs utvalda hlgr i vintr och undr vårn. Bsökt är kostnadsfritt. Åldrsgräns sju år. För mr information och bokning llr ring Oskarshamns turistbyrå, tlfon Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

9 Anna Vuori, informatör på Äspölaboratorit, svarar på frågor från Josfin Drk, Pirr Magnusson, Maria Källqvist och Alxandra Johansson, studntr från Högskolan i Kalmar. Frågor får svar Txt Eva Häll Foto Curt-Robrt Lindqvist Varj år bsökr cirka prsonr SKB:s olika anläggningar. Våra informatörr och guidr svarar på tusntals frågor. D varirar från invcklad tknikalittr till lättar vardagsspörsmål. Inga frågor är dumma, aldrig någonsin. Mn några kan vara oväntad. Och ibland riktigt roliga. Lagrbladt invntrad informatörrnas fråglagr: Att ändra prsntationn av sitt förtag kan ha konskvnsr När OKG blv okg fick vi frågan vad dt där nollkilo som stod övrallt, btydr. Stora llr små bokstävr våra grannar på Simpvarpshalvön producrar fortfarand cirka 10 procnt av Svrigs lktricitt. En fråga som informatörrna får då och då är Vad gör du gntlign på ditt vanliga jobb? D som ställr frågan tror ofta att vi är till xmpl gologr llr kmistr som hoppar in och tar hand om tt bsök ibland. Dt är väldigt smickrand att vi framstår som komptnta. Vi har bland d bästa jobbn man kan ha på SKB vi får daglign träffa människor och prata om n aktull och intrssant fråga. Var är laboratorit? Dn frågan har vi fått nr på 450 mtrs djup i Äspölaboratorit. Ordt laboratorium förknippar många md vita rockar, stril miljö, mätglas och pipttr och då kan dt vara svårt att förstå att hla dt undrjordiska brgutrymmt är vårt laboratorium. Brytr ni guld, koppar llr något annat här? Nj, dt gör vi int. I vårt gamla urbrg finns inga åtråvärda llr brytvärda minral. Dt är just dt som gör urbrgt så lämpligt som slutförvar för använt kärnbränsl. Ja, tänk, dt här är alltså lika farligt som potatis. Dn här kommntarn hörd n av informatörskollgorna när hon visad runt bsökar i mllanlagrt för använt kärnbränsl i samband md att akrylamid i potatis var på taptn för några år sdan. Dt hör int till vanlightrna att använt kärnbränsl jämförs md just potatis. En kollga fick n oväntad fråga när har promnrad md sin bsöksgrupp nr från 420 mtrs till 450 mtrs djup: Går vi nråt? Frågan var oväntad md tank på att Äspötunnln har n lutning på 14 procnt. Läs mr Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

10 Malin är spindln i bsöksnätt Txt: Ingr Brandgård Foto: Curt-Robrt Lindqvist Vill du titta på xprimnt 450 mtr nr i brgt och llr stå vid bassängkantn och titta nr på kärnbränslt som mllanlagras där. Då bör du vara ut i god tid. Malin och hnns kollgor på SKB:s bsöksvrksamht har nämlign fullt upp md att ta hand om bsökar från när och fjärran. Hur sr n vanlig dag på jobbt ut? Jag sittr mst vid datorn och fixar. Dt är många tlfonsamtal, mjl, frågor från bsökar och tt stort bhov av planring. Vi har dagliga avstämningar i gruppn där vi går ignom bsökn och all logistik vilka förkunskapr grupprna har, bussar och väktar som ska finnas på plats, aktulla klockslag tc. Sn måst vi ju självklart stämma av bsökn md övrig vrksamht som skr på anläggningarna. Vad är roligast? Att dt är omväxland och att dt händr sakr hla tidn. Jag är n litn fixarniss och tyckr om att organisra och s till att dt klaffar. Och så gillar jag att prata md folk och försöka s till att d blir nöjda. Dt är yttrst sällan som vi sägr Nj, ni kan int komma. Vi rbjudr alltid tt altrnativ. Vad är int lika roligt? När dt int klaffar och missförstånd uppstår, trots alla förbrdlsr. Man kan aldrig vara tydlig nog. Vilkn anläggning är populärast? D flsta bsökr Äspölaboratorit, cirka om årt d snast årn, och många av dm undr sommarturrna. Äspölabora torit är också dn mst tillgängliga. Många vt int riktigt vad mllanlagrt Clab är och är därför int lika intrssrad av dt. Sn bokar vi ävn bsök till slutförvart för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark, Kapsllaboratorit och till OKG:s kärnkraftvrk. Vilka är bsökarna och hur många är d? Dt är väldigt blandat. Vi tar mot skolklassr, förtag, förningar, pnsionärr, privatprsonr, branschfolk En dl är myckt kunniga andra mst nyfikna. Förra»Vi rbjudr alltid tt altrnativ«årt kom dt nästan prsonr till våra anläggningar. Är alla välkomna? Ja, i stort stt. Tyvärr är våra anläggningar int handikappanpassad, dt går int, och n dl har åldrsgränsr. Har antalt bsökar ökat ftr platsvalt i somras? Svårt att bdöma ännu, mn vi har dfinitivt fått tt ökat antal utländska bsökar, bland annat från Ryssland och Japan. D bsökr oftast alla anläggningarna, alltså ävn SFR i Forsmark. Sn vill d gärna träffa rprsntantr från kommunn. Vad skull du själv gärna bsöka? Dt är ju alltid roligt att titta på andras utställningar, och att gå på musr, för att få tips och idér. Vill du bsöka oss? Läs mr om anläggningarna och vilka villkor som gällr på llr ring Om Malin Namn: Malin Gustafsson. Åldr: 36 år. Yrk: Bsöksadministratör på SKB, md arbtsplats på Äspölaboratorit. Jobbar ävn som informatör vid olika vnmang. Familj: Makn Nicklas och sjuårig sonn Lucas. Bor: I Figholm, där hon ävn är uppvuxn. Har ävn bott i Västrås och Stockholm. På fritidn: Har prcis byggt ut och rnovrat sitt hus så myckt tid går åt till dtta. Tränar rglbundt och gillar att dansa. Dssutom tar Lucas aktivittr allt mr tid. FAKTA 10 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

11 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

12 En dag om gologi Foto Curt-Robrt Lindqvist Golog Jan Mikalsson brättar för klass Idr08 från Oscarsgymnasit om naturns röda och gröna trådar dt är brggrundn som skapar förutsättningar för dn flora vi har. I samband md att Gologins dag uppmärksammads runt om i Svrig lördagn dn 12 sptmbr, arrangrad SKB i år gologi- och naturxkur sionr till Stnsjö by. SKB är n av huvudsponsorrna till Gologins dag, som gnomförds första gångn Syftt md dagn är låta alla få chansn att upptäcka hur roligt och spännand dt är md läran om jordn! I Oskarshamn tjuvstartad SKB rdan på onsdagn. Då arrangrads n xkursion för lvr från Oscarsgymnasit. Dt var n varm sptmbrdag som startad md n kanottur på Virån, från Fårbosjön till Stnsjö by. På lördagn arrangrad SKB xkursionn för intrssrad allmänht och 55 prsonr dltog. En solig sptmbrdag är dt n härlig naturupplvls att paddla längs Virån. Erik Gustafsson och Stv Gunnarsson sittr i första kanotn. Minral i markn blåsippor gillar? Bildar nytt land ibland? Matilda Tonntschuk, Josfin Gabrilsson, Dnisa Zjnic och Lisa Karlsson är koncntrrad mdan d lösr tt gologiskt korsord. 12 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009

13 Kajsa Engholm, informatör på SKB, finns till hands för att komma md glada tillrop och kansk n och annan ldtråd. Emma Odéhn har kommit n bra bit på väg md sitt korsord. Kanotturn är slut för dn här gångn. Matilda Prsson får hjälp av Christr Ek. I kanotn bakom kommr Lisa Karlsson sakta glidand. Godis i form av sött rullstnsgrus. På kan du s flr bildr från Gologins dag i Oskarshamn och på kan du läsa mr om Gologins dag. Christr Ek brättar om Stnsjö by. Om vad d olika husn har använts till undr årns lopp och om kulturlandskapt. Sdan 1960-talt vårdar Kungl. Vittrhtsakadmin Stnsjö by. Lyckliga vinnar! Josfin Gabrilsson och Sara Prsson vann varsin Gologins dag-ryggsäck ftr att ha löst korsordt. Jan Mikalsson gratulrar d duktiga tjjrna. En vinnar till! Emil Dolk vann n Gologins dag-tröja som övrlämnas av SKB:s informatör Katarina Odéhn. Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

14 Mrvärdsavtalt: Arbtt är i gång Txt Eva Häll Kapslfabrikn ska byggas i Oskarshamns kommun. Dt bslutad SKB:s styrls vid sitt möt i höstas. Dn ss som tt mrvärd som gynnar båd SKB och Oskarshamn. Kapslfabrikn är n dl av slutförvars systmt och btydr nklt uttryckt att dt är här som man montrar ihop kap slns olika dlar. På plats kommr d olika dlarna bland annat att finbarbtas och kvalittskontrollras. När kapslarna är montrad och godkända ska d trans portras till inkapslingsanläggningn på Simpvarpshalvön. Där fylls sdan kaps larna md använt kärnbränsl innan lock n svtsas på. Vi räknar md att tt 20-tal prsonr kommr att jobba i kapslfabrikn, sägr Nina Lskinn, som är funktionsansvarig för kapsltillvrkningn på SKB. Fabrikn ska tas i drift samtidigt som inkapslings anläggningn och kärnbränslförvart, dt vill säga runt Kapslfabrikn kommr att kosta cirka 200 miljonr kronor att bygga och dn ska vara i drift i ungfär 60 år. Dt är int klart var i kommunn dn ska byggas. När dt gällr kapslfabrikn ingår dn i tt samarbt md Posiva, SKB:s systrorganisation i Finland. Posiva pla nrar för tt liknand omhändrtagand av sitt använda kärnbränsl. I startgroparna När dt gällr övriga mrvärdssats ningar i Oskarshamn så har arbtt prcis påbörjats. Först ut är flyttn av färjtr minaln, som kommr att kunna ta mot färjor int bara från Gotland utan ävn från andra hamnar runt Östrsjön. En arbtsgrupp för färjtrminaln har bil 14 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009 dats md rprsntantr för SKB, ham nn och kommunn. Nästa stg blir att få n samman hängand bild av framför allt södra ham nns framtid och d möjlightr till sam ordning som kan finnas mllan olika akti vittr och aktörr, sägr Oll Zllman på SKB i Oskarshamn. Vi vill ju optimra d gmnsamma insatsrna. Utbildning har n cntral roll i mr värdsavtalt. Nu pågår förbrdlsr för att kunna komma igång md dt arbtt så fort som möjligt. Dt handlar till xm pl om att föra in ntrprnörskap som ämn på skolans alla stadir. Dn 1 juli bildads SKB Närings livs utvckling AB, som bland annat ska jobba md förtagsrådgivning och borgnsåta gandn för att kunna bidra till att dn lokala arbtsmarknadn brddas. Rkry tring av prsonal pågår och var int klar vid Lagrbladts prssläggning. Ömssidig nytta Rnt allmänt kan man säga att d mrvär dn som skapas i kommunrna som n följd av avtalt, ska vara till långsiktig nytta för samhällt, mn också för SKB och SKB:s ägar, sägr Saida Laârouchi Engström, chf för SKB:s avdlning MKB och Sam hällskontaktr. I avtalt talas om lämpliga insatsr som är till gagn för alla partr. SKB och våra ägar har anläggningar i kommunn och d kommr att drivas i flra dcnnir framövr. I Forsmark handlar dt om dt nuvarand och utbyggda SFR slutförva rt för kortlivat radioaktivt avfall och om tt framtida kärnbränslförvar. Dt liggr därför i SKB:s och våra ägars intrss att dt finns väl fungrand lokal samhälln, tt mångsidigt näringsliv och goda möjlightr att attrahra kvalificrad prsonal i d båda kom munr där SKB har vrksamht. Bakgrund Mrvärdsavtalt undrtcknads i april och innbär att mrvärdn för totalt två miljardr kronor ska skapas i d två kommunrna där platsundrsökningar gnomförts inför lokalisring av tt slutförvar för använt kärnbränsl. Av dssa värdn ska 75 procnt satsas i dn kommunn som int fick kärn bränslförvart, vilkt nu btydr 1,5 miljardr i Oskarshamn och 500 miljonr i Östhammars kommun. Finansiringn kommr i första hand från SKB och SKB:s ägar. FAKTA

15 Ett ögonblick Gunilla Liljdahl, prsonalchf på SKB Vi frågar: Vad skull tt mrvärd kunna vara för dig? SKB ansökr om att få bygga tt kärnbränslförvar i Forsmark. Ändå fortsättr vi att nyanställa i Oskarshamn. Brätta! Inkapslingsanläggningn kommr att byggas i Oskarshamn och vi bhövr nyanställa för att klara dt pro jktt. Dssutom har vi rdan stor vrksamht i Oskarshamn md cirka 180 anställda. Vad gällr dt för jobb? Dt varirar. Undr höstn rkrytrar vi runt 15 prsonr, bland annat projktingnjörr, konstruktörr, byggnadsingn jörr, undrhållsingnjörr, Foto Ingr Brandgård drifttknikr och srvictk nikr och ingnjörr inom kmi och utvckling. Inkapslingsprojktt kommr att bygga upp sin organisation d närmast årn och vi räknar md att bhöva runt 25 prsonr i dn projktorganisationn. Elisabth Holgrsson, Oskarshamn Ett attraktivt bond för 65+. Ett bond för människor som fortfarand är fullt friska mn som int vill skotta snö och sköta trädgård längr. Frdrik Johansson, Oskarshamn Om man vill jobba på SKB, hur gör man då? Om dt gällr aktulla ldiga tjänstr så är dt nklast att hålla ögonn på annonsr i lokal- och riksprss. Man kan också gå in på vår wbbplats undr Ldiga jobb. Liggr int tjänstrna där ännu och man vill anmäla sitt intrss för att jobba på SKB så går dt bra att mjla till intrssanmalan@skb.s. Möjlightr för tablring av flr affärr och butikr. Dt är tt mrvärd som skull gynna hla kommunn. Du har tt roligt jobb just nu? - Ja, dt känns positivt. Dt är roligt att vi är tt förtag som växr och att vi tablrar yttrligar vrksamht och anläggningar i Oskarshamn framövr. Annika Mlkrsson, Oskarshamn Ett fotbollslag i minst suprttan. Christr Wallman, Oskarshamn Vi bhövr något rjält för familjr och ungdomar och som ävn kan locka hit turistr; n nöjspark à la Gröna Lund till xmpl. Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

16 Is md övrraskningar Txt Brit Lundqvist Klimatt undr snast istidn varirad myckt mr än vad forskarna tidigar trott. Dt visar rsultatn från flra olika studir inom SKB:s program för klimatforskning. Dt har alltid varit viktigt för människan att kunna förutspå vädr och klimatför ändringar. Vädrt påvrkar vår vardag och klimatt våra möjlightr att bruka jor dn. Klimatt är också n fråga som står högt på dn politiska dagordningn. I början av dcmbr möts världns miljö ministrar och andra dignitärr i Köpn hamn för att diskutra hur dn globala uppvärmningn ska minskas. Att ha kunskap om klimatt är viktigt ävn för SKB låt vara från n annan infallsvinkl. Slutförvart för använt kärn bränsl måst vara säkrt ävn undr n istid. Att markn frysr och inlandsisar växr till kommr att förändra havsytans nivå, flödt av yt- och grundvattn, grund vattnts sammansättning, spänningarna i jordskorpan och int minst livsbtingl 16 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009 srna på markytan, sägr SKB:s klimatx prt Jns-Ov Näslund. Alla dssa fakto rr påvrkar i sin tur förvarts säkrht på lång sikt. I vår klimatforskning måst vi kunna övrblicka hur klimatt skull kun na förändras undr n priod av mr än år framåt i tidn. Ungfär så lång är nämlign n hl istidscykl. Varirar mr än väntat Förhållandna undr förra istidn kan lära oss myckt om framtidn. För Svrigs dl btydr dtta att klimatt undr olika priodr kommr att vara som i dag, att prmafrost (ständigt frusn mark) rådr llr att n inlandsis täckr hla landt llr dlar av dt. Dn gängs uppfattningn bland x prtrna har traditionllt varit att dn skandinaviska halvön till stora dlar var täckt av inlandsis undr dn snar halvan av förra istidn, dt vill säga undr n priod från ungfär år sdan fram till att isn smält för ungfär år sdan. Flra studir inom SKB:s klimatforsk ningsprogram gr nu n ny och dlvis annorlunda bild av hur inlandsisn btd d sig. Rsultatn visar att man mitt undr pågånd istid kan ha haft priodr md varmt klimat, där lufttmpraturrna lik nad dagns, förklarar Jns-Ov. Isn kan ha minskat i storlk flra gångr, ävn undr istidns snar hälft. Tidvis kan dn ha dragit sig tillbaka så myckt att dn bara täckt fjällkdjan. Finska fossil brättar I tt projkt har SKB tillsammans md Stockholms univrsitt studrat sjösdi mnt från Sokli i nordöstra Finland nära ryska gränsn. Sokli är n av d få platsr i Nordn där dt finns spår av avlagringar som bildats undr och till och md för förra istidn. Sdimntn har avsatts gnom att gologiskt matrial uppblan

17 SKB:s klimatxprt Jns-Ov Näslund kännr sig hmma på inlandsisar. Här är han på Drottning Mauds land i Antarktis. Foto Dag Haugum dat md rstr av döda växtr och djur långsamt har sjunkit till bottn i n sjö i landskapt framför iskantn. Gnom att undrsöka vilka typr av växt- och djurrstr som finns i sdimntn kan man få fram vid vilka tmpraturr växtrna och djurn kund övrlva. Olika datringstknikr, som till xmpl kol-14-mtodn, gr sdan åldrn. Vi har koncntrrat våra undrsökningar till d dlar av sdimntlagrn som motsvarar början av dn priod som brukar kallas Marina Isotopstadium 3 llr MIS 3, brättar Jns-Ov. MIS 3 var tt skd som inträffad innan isn nådd sin maximala storlk. Priodn sträckt sig från ungfär år sdan fram till för år sdan. Traditionllt har man trott att klimatt var rlativt kallt och att n inlandsis täckt störr dln av Skan dinavin. förvarts säkrht mr än vad normala förhållandn gör. Dt viktiga är md andra ord att vta till xmpl hur tjock isn maximalt kan bli och hur långt nr i brgt prmafrostn maximalt går int att xakt förutsäga när i framtidn dt skr. Till d xtrma scnarirna hör också tt där n ökad global uppvärmning gr n förlängd varm priod. I dbattn om slut förvarts säkrht hörs ibland röstr som hävdar att dt är omöj ligt att säga något om säkrhtn för så långa tidr som år fram i tidn i synnrht när man har att göra md n istid. Därför, ansr kritikrna, är dt hllr int möjligt att uttala sig om förvarts säkr ht. Dssbättr är dt int så, försäkrar Jns-Ov. Dt finns väldigt myckt kunskap om hur klimatt varirar och om hur inlandsisar btr sig i dt här tidsprspktivt. Vi har också kunskap om vilka förändringsprocssr som skr i anslutning till n istid. En dl av dnna kunskap arbtar vi in i säkrhtsanalysn för att bskriva hur inlandsisn samvrkar md brgt och grundvattnt. Här har int minst vår gn forskning bidragit md många viktiga pusslbitar. Läs mr Att markn frysr och inlandsisar växr till kommr att förändra havsytans nivå, flödt av ytoch grundvattn, grundvattnts sammansättning, spänningarna i jordskorpan och int minst livsbtinglsrna på markytan. Foto Jns-Ov Näslund Näslund Som på tundran Analysrna av lämningarna i Sokli uppvisar mllrtid n hlt annan bild. I ställt för inlandsis fanns vid dnna tid tt växtoch djurliv som i mångt och myckt motsvarar dt som i dag finns på Sibirins tundra. I sdimntlagrn finns också spår av polln från båd björk och tall, något som tydr på att dåtidns trädgräns int gick särskilt långt därifrån. Samtidigt visar kmiska analysr att mdltmpraturn undr juli månad var mllan 12 och 13 gradr, dt vill säga ungfär som i dag. I tt annat projkt simulrad forskar vid SMHI, KTH, Lunds och Stockholms univrsitt hur klimatt och växtlightn varirat undr olika priodr undr dn snast istidn. Rsultatn visar att tmpraturvariationrna var störr än vad man hittills trott. Utgår från xtrmfalln Innbär då d nya rönn något för slutförvarts säkrht? D innbär att vi bättr kan rkonstrura förhållandna undr förra istidn, sägr Jns-Ov. I säkrhtsanalysn upprpar vi förhållandna undr dn förra istidn framåt i tidn. Dt är dn normala utvcklingn. Dssutom har vi andra scnarir där vi utgår från xtrmfalln. Utifrån dssa kan vi sdan konstrura och räkna på situationr, som skull påvrka Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

18 Kalaallit Nunaat tur och rtur Txt Brit Lundqvist E n fråga som fått allt störr btydls i SKB:s analysr av hur säkrt förvart är på lång sikt är hur vattnströmning n och kmin i brgt runt kärnbränslförvart skull påvrkas av n istid. Tidigar har vi mst studrat vad som händr vid iskantn. Nu försökr vi också ta rda på vad som händr undr istäckt, vid gränsn mot brgt. Eftrsom dt är ont om inlandsisar i Svrig har blickn rik tats västrut, mot Grönlands västkust och traktn runt Söndr Strömfjord (Kangrlussuaq). Där finns båd inlandsis och brg artr som påminnr myckt om dm i Forsmark, när dt gällr såväl åldr som sammansättning. Dssutom är dt n plats som dt int är alltför bsvärligt att ta sig till. Kan int isn komma till Lillmor får Lillmor åka till isn. Två gångr dnna sommar har hon styrt kosan mot Grönland llr Kalaallit Nunaat som dt htr på grönländska och dt stora projkt om inlandsisar som pågår där. Intrnationllt samarbt Tillsammans md våra finska och kanadnsiska motsvarightr, Posiva rspk tiv NWMO, gnomför vi där Gap-projktt. För kortningn Gap står för Grnland Analogu Projct. SKB:s Lillmor Classon-Liljdahl är projktldar för Gap. För andra sommarn i rad har hon tillbringat åtskillig tid på Grönland. Klimatt är hårt. Vintrn varar mllan sptmbr och april, så dt gällr att utnyttja dn korta sommarn. Dt är då d flsta jobbar ut i fält. På vintrn är dt hlt nklt för kallt och mörkt. Förra sommarn placrads tt antal vädrstationr och GPSstationr ut på inlandsisn. Vädrstationrna mätr tt antal para mtrar utifrån vilka man kan räkna ut hur myckt smältvattn som producras, mdan GPS-stationrna mätr isns rörlsr. Hur myckt isn rör sig bror i sin tur på hur myckt smältvat tn dt finns vid isns bottn och vilkt tryck dt vattnt har. Där tryckt är högt kan isn höja sig så myckt som n mtr undr tt dygn. Om isn är fastfrusn vid brgt glidr dn int alls. Foto Ann Lhtinn Radarn sr gnom isn Lillmor Classon-Liljdahl övrför mätdata från borrhålt till sin dator. 18 Lagrbladt Oskarshamn Nr 3, 2009 Dn här sommarn har vi fortsatt undrsökningarna av isn md att göra radarmätningar från skotr, brättar Lillmor. Vi har också borrat två hål i brgt, tt i prmafrostn några hundra mtr från iskantn och tt in undr n sjö framför isn. Förmodlign liggr sjön övr n så kallad talik, n ofrusn dl av tt störr områd där prmafrost rådr. En talik är tt ställ där dt skull kunna komma upp stora flödn från djupar liggand dlar av brggrundn. Radarmätningarna gr n uppfattning om hur tjock isn är samt om dn är bottn frusn llr om dt finns vattn undr dn. In formationn från radarmätningarna kommr att vara till hjälp när vi ska välja var i isn vi ska borra för att kunna mäta vattn tryckt undr istäckt. Alla mät r sul tat har int utvärdrats ännu,

19 mn allt tydr på att isn är något tunnar i undrsökningsområdt än vad man trodd. För prmafrostn är situationn dn mot satta. Dn går lit djupar än vad vi had tänkt oss, konstatrar Lillmor. I borrhåln i talikn har man tagit vattnprovr för att undrsöka vattnkmin. Syftt är dls att ta rda på om smältvattnt trängr djupt nr i brgt, dls om djupt grundvattn kommr upp där. Borr kärnorna från d båda borrhåln bfinnr sig nu i Finland för att undrsökas vidar. Transportr måst planras Ett problm md att arbta i fält på n så avlägsn plats är naturligtvis logistikn. All utrustning måst finnas på plats vid rätt tillfäll. Dn borrigg som används fraktads till xmpl md båt från Finland. Invånarna i Söndr Strömfjord kan faktiskt tacka SKB och Posiva för att d har potatis i höst, sägr Lillmor. Egntlign skull potatislastn ha kommit md n dansk båt i början av sommarn, mn dn glömds kvar på kajn. Så vi fick ta dn i ställt. Kostnadrna blir också myckt högr än för motsvarand projkt i Svrig. Bara att hyra n hlikoptr går på mllan och kronor i timmn. Vi konkurrrar md förtag som prospktrar malm och ibland har vi int n chans att konkurrra prismässigt. Nästa sommar fortsättr undrsökningar md bland annat borrningar i isn, vattnprovtagningar och kartläggning av brggrundn. Hla projktt avslutas Tmpraturmätningar vid borrhålt i prmafrostn. Målt är att öka förstålsn för hur grundvattnt bildas undr n istid, hur dt rör sig gnom och undr isn samt hur dt sdan rör sig i brgt, förklarar Lillmor. Kunskapn ska vi sdan använda vid d bräkningar som vi gör i våra säkrhtsanalysr. Eftrsom något sådant här projkt int har gnomförts tidigar kommr rstn av forskarvärldn också att få myckt ny kunskap om förhållandna undr inlandsisn. Foto V Bns Värt att vta om Grönland (Kalaallit Nunaat) Yta: 2,2 miljonr km 2, vilkt gör Grönland till världns största ö och 52 gångr störr än Danmark. Språk: Huvudspråkt på Grönland htr kalaallit oqaasii llr kalaallisut. Dt talas av ungfär människor. Dt finns tr huvuddialktr i dt grönländska språkt: avanrsuaq (nordligast Grönland), tunu (Östgrönland) och kitaa (Västgrönland). Bfolkning: Omkring invånar. 88 procnt är inuitr llr av blandad härkomst, 12 procnt uropér (främst danskar). 91 procnt av bfolkningn bor på västra Grönland. Statsskick: Självstyrand danskt trritorium. Drottning Margrth II är statschf. Huvudstad: Nuuk (Godthåb) Klimat: Tmpraturn varirar mllan -70 o C vintrtid upp på inlandsisn och +20 o C sommartid vid kustn. För ungfär 200 miljonr år sdan var Grönland täckt av skog. Tmpraturrna var då så höga att sköldpaddor och jättödlor kund lva där. Inlandsis: Täckr omkring 86 procnt av markytan. Tjocklkn uppgår i gnomsnitt till mtr och som mst till mtr. Övrigt: Grönland gick ur EU 1985 ftr n folkomröstning. Danmark är fortfarand md. Lagrbladt Oskarshamn Nr 3,

20 Posttidning B Svnsk Kärnbränslhantring AB, Box 250, Stockholm? r a v h c o Vm sägr allt var? n framför gr vad m ä s m V ma". t. n int kom Lagrblad "Nj, ni ka r Tävla md g ä s vi n som. rna. yttrst sälla att fungra ma insats 1. Dt är rad procss gmnsam s ti d a ra m to m opti hlt au 2. Vi vill ju t och få n tt koncp p p u n. a g yg ch mörkt. framåt i tid 3. Vi ska b lt för kallt o rra istidn k fö n n lt d r h t d na un rn är d förhålland 4. På vint pprpar vi u n s ly a n tsa 5. I säkrh an.sid n.sida n 1. Vm.Sida n 2. Vm..Sida 3. Vm.Sidan 4. Vm, skarshamn 5. Vm rsökning O d n u ts st la KB, P sna rshamn, S dt@skb.s nnar. ladt Oska till lagrbla rb n r till fm vi r g s a a ri L sv p ll ti a jla n fin r m g r n va o ll lo p i hamn. V Skicka ku skarshamn t Oskars, O Lagrblad t r a Simpvarp sv rk Mä 15 januari Foto Lass Modin ng Svarskupo