ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D

Transkript

1 ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D

2 Förord Arvid Lindmans 60-årsfond instiftads 1922, som n gåva till partits dåvarand ordförand i samband md födlsdagn, ftr n insamling bland mdlmmar och sympatisörr. Fondns syft är att: öka kunskapn i samhällt om svnskt näringsliv och dss förutsättningar, främja insikt om villkorn för konomisk utvckling, främja vtnskaplig forskning inom områdt. Fondn vrkar via anslag till studir, forsknings- och bokprojkt, md tillhörand sminarivrksamht. Mr information om fondn finns på dss hmsida: Dnna broschyr utgavs 1962 som n prsntation av vrksamhtn. Tckning: Nils Mlandr

3 ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D Några antckningar md anldning av hundraårsminnt av Arvid Lindmans födls.

4 Hundraårsminnt av Arvid Lindmans födls dn 19 sptmbr 1862 är för Svrigs högrfolk n påminnls om dn tacksamhtsskuld i vilkn svnsk konsrvatism står till dn man, som byggd upp och undr många år ldd högrpartit. Mn ick blott högrns män och kvinnor ha anldning att minnas Arvid Lindmans namn och gärning. Md sitt osjälviska, hängivna arbt för d mål han satt högst och sin tvklösa bkännls till dn svnska fria folkstyrlsns idé gav han tt fördöm för alla, som vrkad för dt svnska samhällts förkovran. Han gav tt xmpl på god mdborgaranda, som gjord honom väl förtjänt av d hyllningsord, md vilka n politisk motståndar avtackad honom när han lämnad partildarskapt: Stg för stg, trots många konfliktr och hårda 5

5 omdömn, har han skaffat sig n säkr plats i nationns hjärta. När Arvid Lindman dn 19 sptmbr 1922 fylld sxtio år blv han förmål för n storslagn hyllning, som vältaligt vittnad om dn uppskattning han vunnit som högrpartits ldar undr n sällsynt påfrstand tioårspriod och som n av dt svnska näringslivts mst btrodda rprsntantr. Han fick bl. a. mottaga n vackrt inbundn hyllningsskrift i tt xmplar; titln var Sanningns ord till Arvid Lindman, vilkt i dtta fall var liktydigt md tacksamhtns och bundrans. I dnna minnsbok talar ick blott nära vännr och mningsfrändr utan ävn politiska motståndar om sin aktning och bundran för sxtioåringn. Dn hyllning, som amiral Lindman satt högst värd på, kom från mr än svnska män och kvinnor, som övrlämnad tt insamlat blopp på kr. undr av givarna uttalad önskan att mdln skull bilda n fond md Arvid Lindmans namn samt användas till främjand av svnska intrssn nligt d närmar bstämmlsr som han själv uppställd. Dtta blv grundvaln till Arvid Lindmans sxtioårsfond. Mottagarn uppgjord, i samråd md bl. a. profssor Carl Hallndorf, stadgar för fondn och bstämd att dss ändamål skull vara att undrstödja åtgärdr för att sprida känndom om svnskt näringsliv och dss förutsättningar och väcka insikt om villkorn för tt folks välstånd och för konomiskt framåtskridand i allmänht. Bland mdl ägnad att främja dtta syft tänkt sig amiral Lindman utgivandt av skriftr och uppsatsr, anordnand av kursr och fördrag, utbildand av fördragshållar och samarbt md institutionr och sammanslutningar, som ha intrssn av likartad natur. Av dn årliga avkastningn i fondn skull minst 5 % avsättas till kapitalts förökand. Fondn skull förvaltas av n styrls på fm prsonr, första gångn utsdda av amiral Lindman själv och därftr gnom val som styrlsn själv förrättar. Undr årns lopp har Arvid Lindmans sxtioårsfond, såsom framgår av dn följand rdogörlsn, kunnat lämna avsvärda bidrag till skogsforskning och skogsvård, till konomisk upplysning, till stipndir. Eftr tillkomstn 1935 av högrns mdborgarskola i Gimo, vartill Arvid Lindman i hög grad mdvrkad, har fondn i stor utsträckning kunnat lämna stöd i form av stipndir åt dn ungdom, som där utbildats för aktivt arbt i d konsrvativa idérnas tjänst. Fondn har undr d fyrtio år, som förflutit sdan Arvid Lindmans sxtioårsdag, vuxit från c:a till kr. Sammanlagt har fondn utdlat: Sällskapt för hmbygdsvård Skogsforskning och skogsvård Allmänna Försvarsförningn Broschyrr och skriftr Bidrag till tryckning av doktorsavhandling Kvinnliga Mdborgarskolan Allmänna Valmansförbundt Stipndir vid Gimoskolan Bibliotk och andra ändamål på Gimo Lnnart Kolmodins minnsfond Journaliststipndir Stipndir till Högrpartits tjänstmän Första styrlsn: Kronor amiral Arvid Lindman, landshövding Svn Lübck, riksdagsman Johan Nils - son, profssor Carl Hallndorff och rdaktör Gust. Gustafsson, Norrköping. 6 7

6 Nuvarand styrls: riksdagsman Lif Cassl, fil. dr Ivar Andrson, dirktör Jarl Hjalmarson, civilingnjör Rolf Lindman och bankdi - rktör C. G. Rgnéll skrtrar är Pr Arvidson. Ordförand: amiral Arvid Lindman profssor Gösta Bagg talman Johan Nilsson talman Martin Skoglund riksdagsman Lif Cassl Styrlsldamötr har dssutom varit: doktor Otto Järt, rdaktör Birgr Ptrsson, md. dr Karl Wistrand. Arvid Lindman framförd sitt tack till givarna av gåvan, som brtt honom glädj och hdr, i sista numrt för 1922 av Mdborgarn, som då var Allmänna Valmansförbundts månadsblad. Han mddlad också att fondn skull förval - tas av n styrls, bstånd av fm prsonr, som första gångn skull utss av honom själv. Till dt första sammanträdt, som hölls dn 17 januari 1923 i lantmanna- och borgarpartits förtrondrådsrum i riksdagshust, infann sig d fyra kallad: ldamotn av andra kammarn Svn Lübck, då nyblivn landshövding i Gävlborgs län och blivand socialministr i Lindmans andra ministär ( ), ldamotn av första kammarn lantbrukarn Johan Nilsson, Skottlandshus, som snar blv sin kammars talman och landshövding i Kristianstads län, rktorn vid handlshögskolan i Stockholm profssor Carl Hallndorff samt Gust. Gustafsson, Norrkö - ping, rdaktör för Östrgötlands Dagblad. Amiral Lindman valds till ordförand och förblv dt till sin död. Hans sys - tr frökn Anna Lindman åtog sig att föra fondns räknskapr och rdaktör Birgr Ptrsson, Lrbäcksbyn, att fungra som skrtrar. När man samlads i amiralns hm vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm i januari 1924 had man n årsränta på omkring kr till förfogand för fondns ändamål. Många olika uppslag diskutrads mn man fastnad för rdaktör Gustafssons förslag om n undrsökning rörand dn kommunala hushållningn i Svrig och grannländrna. Man tänkt sig då att lämna rsundrstöd till någon, som vill på ort och ställ studra dssa förhållandn och sdan framlägga rsultatt i tidskriftsartiklar llr broschyrform. Profssor Gösta Bagg skull tillfrågas huruvida han känd till någon för uppdragt lämplig prson. Dn plann utförds mllrtid aldrig, ty man kom undrfund md att Skattbtalarnas förning rdan bslutat bhandla ämnt i broschyrform. Man had dock gnast till hands andra förslag till bro- 8 9

7 schyrr i konomiska och näringspolitiska frågor. Bl. a. anmodads profssor Hrman Nilsson-Ehl, växtförädlarn, som skull bli dn svnska kromosomforskningns fadr, att skriva n broschyr om dn inhmska spannmålsodlingns btydls från nationalkonomisk synpunkt. Int hllr dn idén gick att förvrkliga mn 1926 fick man i alla fall fram n broschyr i fondns anda, Våra tullar och vårt näringsliv, skrivn av profssor Fritz Brock i Uppsala, och spridd dls gnom Valmansförbundts försorg, dls gnom Industriförbundts. Stadsfullmäktighögrn i Stockholm planrad dt årt att inför stadsfullmäktigvaln g ut n vägldand skrift om sina åtgärdr och strävandn md hänsyn till bostadsförhållandna samt uppvisa svaghtr och vådor av vissa populära yrkandn. Styrlsn fann förslagt värt att stödja och övrlämnad 700 kr till ändamålt. Rsultatt blv skriftn Storstadns bostadsfråga, rdigrad av dr J. Guinchard. Styrlsldamötrnas olika intrssn från gna vrksamhtsfält inom näringslivt börjad ftrhand göra sig gälland. Landshövding Lübck, vilkn undr sin tid som kommunikationsministr i Tryggrs ministär bidragit till statsbanornas lktrifiring och bl. a. tagit initiativt till väg- och vattnbyggnadsväsndts omorganisation, utvcklad i tt anförand btydlsn från konomisk och kulturll synpunkt av vattnkraftns allmänna utnyttjand i arbtt och hmmt och förordad n klokt lagd propaganda för lktricittns popularisring. Han ifrågasatt utgivning av n populär skrift i dnna fråga, så utformad att dn också indirkt vänd sig mot tt statsmonopol på områdt. Frågan bordlads mllrtid dn gångn på förslagsställarns gt förslag. Arvid Lindman, som var varmt intrssrad av jordbrukts och skogsbrukts förkovran och vid dnna tidpunkt var ordförand i båd styrlsn för Skogshögskolan, Statns skogsförsöks- anstalt och Svnska skogsvårdsförningn förd skogsvårdn in i bildn som lämpligt objkt för fondns stöd. Han hmställd att kr. mått ställas till Svnska skogsvårdsförningns förfogand att av förningn användas till att bfordra utgivandt av prisskriftr i skogsvård. Dssa skull gnom skogsvårdsstyrlsrnas försorg gratis spridas bland landts nskilda mindr skogsägar md syft att på tt åskådligt sätt klargöra dn konomiska btydlsn för dn nskild av skogns och skogsmarkns rationlla skötsl. Styrlsn fann uppslagt gott och biföll ordförandns hmställan. Därmd had man bträtt dn skogliga väg, som man skull följa så läng Arvid Lindman lvd. Fondn bidrog undr n tioårspriod md kronor till skogsforskning och skogsvård. Entusiasmn för utgivning i gn rgi av broschyrr svalnad ftr några års rfarnhtr. Amiral Lindman konstatrar md rsignation rdan vid sammanträdt i maj 1927 att dt visat sig uppstå svårightr att kunna rhålla lämpliga broschyrr och kunna få dm spridda och baktad av dn allmänht, till vilkn man vänd sig. Han ifrågasatt därför om man j lämplign skull kunna anslå mdl från fondn till någon förning, som arbtad i tt syft, vilkn 60-årsfondn ansåg vara värt undrstöd. Ordförandn förslog för sin dl vilkt styrlsn naturligtvis biföll att man lämnad tt blopp av kr. till Svnska skogsvårdsförningn för att ftr samråd md dnna förnings skrtrar användas för utgivand av myckt populärt hållna skriftr angånd skogns vård och skötsl. Nu had också landshövding Lübcks förslag till n broschyr bnämnd Vår stora kraftkälla, författad av skrtrarn i Svnska vattnkraftsförningn ingnjör Carl Klman avancrat så att man kund anslå tt blopp till dnna

8 Landshövdingn had också tt nytt, djärvar förslag: Vintrsjöfartn på d norrländska hamnarna försvårads gnom att man saknad lämpligt tonnag av nhtlig konstruktion. Bord man int för att väcka intrss för sakn skicka ut n komptnt prson att studra förhållandna t. x. i Nordamrika, där man rdan löst dtta problm? Mot dtta projkt ställd landshövding Johan Nilsson tt mra jordbundt förslag: Kund man int ställa till Lantbrukssällskapts förfogand något blopp för att få författad någon skrift på jordbrukts områd? Rdan vid dtta sammanträd, då man allmänt sökt vidga fondns vrksamhtsfält, framkastad Arvid Lindman tankn på att man skull bvilja något blopp såsom rsstipndium åt någon duglig tidningsman för att i utlandt närmar studra någon särskild fråga, varom övrnskommls skull kunna träffas md Högrprssns förning (vars först ordförand styrlsldamotn rd. Gustafsson varit). Dt skull mllrtid dröja ända till 1951, fmton år ftr amiralns bortgång, innan dnna idé förvrkligads. Vid sammanträdt 1929 had man att ta ställning till tt för - slag från dåvarand t.f. profssorn vid Götborgs högskola Gorg Andrén, sdrmra profssor i statskunskap md statistik och landshövding i Uppsala län. Han hmställd att styrlsn skull ta undr omprövning att åt rdaktörn för Karlskrona-Tidningn fil. dr Erik Timlin bvilja något anslag till bstridand av tryckningskostnadrna för hans doktorsavhandling om Ministärn Lindman och rprsntationsrformn Situationn var kansk lit gndomlig för Arvid Lindman, som här had att värdra och ta ställning till tt vtnskapligt arbt om sin gn ministär. I n PM till styrlsns lda- mötr förklarar han sig vara av dn uppfattningn, att dt är synnrlign värdfullt för vår politiska historia att tt arbt av dnna bskaffnht kommit ut. Han had själv bistått författarn md matrial. Hans nda invändning var att arbtt gick väl myckt i dtalj. Ehuru profssor Hallndorff uttalad sig md tvksamht i frågan följd mllrtid styrlsn ordförandns förslag att bvilja dr Timlin tt anslag på kronor. Eftr dnna historiska utvikning tog man fasta på Johan Nilssons förslag om någonting för jordbrukt och bslöt 1930 att vid sidan av anslagt till skogshögskolan, som nu blivit tradition, använda disponibla mdl för upplysningsarbt i jordbruksfrågan. Råd skull inhämtas av dirktörn i Svrigs Allmänna lantbrukssällskap L. Nannson. Årt därpå, 1931, had Allmänna Valmansförbundts cntrala kvinnoråd tagit initiativt till högrns kvinnliga mdborgarskola. Då dt visat sig att många goda kraftr för partits vrksamht kan rhållas från kvinnoförningarna bslöt man på amiralns förslag att lämna 500 kronor till stipndir åt lvr vid dnna skola. Samtidigt lämnad man n tusnlapp till rdaktionn av Svnsk Tidskrift och rsrvrad till Allmänna Valmansförbundts riksorganisation. Dt år Arvid Lindman lämnad ldarskapt för högrpartit, 1935, mddlad han styrlsn att han nått tt mål han läng siktat mot, han had lyckats skaffa n folkhögskola åt högrfolk. En stiftls md Lindmans namn had för kronor köpt Gimo hrrgård i Uppland för att där upplåta lokalr för folkbildningsarbt i nationllt syft samt annan därmd sammanhängand vrksamht. Fondns styrls skull 12 13

9 nu tills vidar inrikta sig på att stödja dn upplysningsvrksamht, som där skull bdrivas. Dtta mningsfulla bslut var dt sista som fattads undr Arvid Lindmans ordförandskap. Årt därpå omkom han vid n flygolycka på Croydons flygplats. På nyårt 1937, halvannan månad ftr Lindmans bortgång, samlads styrlsn till tt xtra sammanträd i riksdagshust. Amiralns son, civilingnjör Rolf Lindman dltog och invalds i styrlsn som han fortfarand tillhör. Stiftlsurkundn och amiralns nyckl till kassafackt övrlämnads till profssor Gösta Bagg, dn ny högrldarn, som nu också utsågs till styrlsns ordförand. Styrlsn följd nu Arvid Lindmans intntionr gnom att årlign utan diskussion utdla anslag till Gimo, dss bibliotk samt stipndir åt lvr vid skolan. Riksombudsman Lnnart Kolmodin, som i trttio års tid hängivt ägnad sig åt skrtraruppgiftn ftr Birgr Ptrson, ragrad tydlign mot d rutinmässiga anslagsbslutn rinrad han styrlsn om att hittills kr. brukat avsättas till vrksamhtn på Gimo för att användas av gimostyrlsn huvudsaklign för stipndir. Han ifrågasatt om man int kund göra åtminston tt försök md n annan användning av mdln llr n dl av dm. Hur vor dt att anvisa högst kronor till tt stipndium till n högrjournalist, som vill göra n utomlandsrsa och skriva artiklar i högrprssn? Där kom Arvid Lindmans gamla idé fram ign ftr många viloår. Frågan diskutrads ingånd innan man bslöt att Gimo i alla fall fortfarand skull få sina fm tusn som vanligt mn att man dssutom för n gångs skull och utan att göra något löft för framtidn skull anvisa kronor för tt stipndium i nlight md skrtrarns förslag. Kolmodin fick i uppdrag att undrrätta högrtidningarnas huvudrdaktörr om stipndit och ldamötrna i skolstyrlsn på Gimo skull anmodas att yttra sig om ansökningar som inkom till skrtrarn. Dtta övrflyttads snar till Högrprssförningns styrls Dt var dt årt dn nyvordn högrldarn Jarl Hjalmarson valds in i styrlsn ftr profssor Bagg som avlidit, och talman Johan Nilsson utsågs till styrlsns ordförand. Martin Skoglund blv ny supplant och valds till ordförand fyra år snar. Nu innhar riksdagsman Lif Cassl dn postn. Försökt md journaliststipndium slog väl ut. Man vågad därför fortsätta xprimntt Utan att nagga Gimoanslagt på i kantn bslöt man bvilja tt nytt journaliststipndium på kr., som mdförd skyldightn för stipndiatn att skriva några artiklar om sin studirsa till högrprssn utan särskild rsättning. Många ambitiösa yngr högrjournalistr har nu undr tt tiotal år tack var dssa Lindman-stipndir kunnat förta intrssanta studirsor för att orintra sig och i någon mån ävn högrprssns läskrts om skilda ämnn, som liggr i linj md 60-årsfondns ändamål. En av dm studrad dn nglska skolrformn, n annan dn schwiziska försvars- och nutralittspolitikn, n trdj d konomiska och sociala förhållandna i Portugal md utgångspunkt från Efta-sammanhang. Tvåtusn kronor har blivit allt mindr värda för varj år undr dn socialdmokratiska rgimn bslöt man höja bloppt till kronor (md möjlight att btala ut yttrligar kr. om rsan så skull kräva). Ett nytt förslag om att utdla stipndium ävn till någon partiombudsman framförds 1960 av dr Ivar Andrson och vann anklang

10 D givarnas gåva, som på tt särskilt sätt gladd Arvid Lindman, har gnom god förvaltning undr d gångna 40 årn kommit otaliga prsonr dirkt och indirkt till glädj och nytta. I sin omtank om andra har styrlsn mllrtid undr årns lopp glömt bort n paragraf i stadgarna, dn sjätt, som gällr publicittn om dss gn vrksamht. Där sägs ifrån att styrlsn varj år på Arvid Lindmans födlsdag dn 19 sptmbr skall utg n kortfattad brättls övr fondns förvaltning och vrksamht. Dtta är faktiskt första gångn dt skr! Digitalt nytryck Dixa AB Stockholm Tryckts ursprunglign av: Haglund & Ericson Boktr. AB Stockholm 1962

11 lindmanfondn