del av Innerstaden 2:34 m.fl.

Transkript

1 Dnr: SBK 2013/161 Miljökonskvnsbskrivning Dtaljplan för dl av cntrum dl av Innrstadn 2:34 m.fl. Lulå kommun Norrbottns län SAMRÅDSHANDLIN

2 Mdvrkand öljand prsonr har aktivt mdvrkat vid framtagand av dnna miljökonskvnsbskrivning Uppdragsgivar o atomlla r Erlandsson Tommy abrilsson rojktsamordnar Magnus Kiri lanförfattar Linna Isaksson Innrstadsfjärdn AB Innrstadsfjärdn AB Lulbo AB Arkitkthust Monarkn AB Arkitkthust Monarkn AB MKB konsultr Rinrtsn Svrig AB Andrs Vidnord Uppdragsldning MKB Elonor Ringström MKB utrdar Emma Ekdahl Stadsbildsanalys rdrik Karlsson Riskanalys arligt gods Hann Kmppainn MKB utrdar Magnus Sundling ranskning MKB M.fl. ranskning Lulå kommun Agnta Laitila Sofi a Lindr Annika Vstrlund Rönnbro Stadsbyggnadskontort Miljökontort Miljökontort Omslagsbild: lanförslag Vndig i kallt klimat MA Arkitktkontor AB Upprättad Rvidrad

3 Innhåll 1. Inldning Bakgrund och syft Lokalisring Syftt md miljökonskvnsbskrivning Avgränsningar ågånd sakprövningar och programarbt ördjupad utrdningar Altrnativ 9 2. örutsättningar Stadsbild Bullr Luftkvalitt Klimatförändringar och havsnivår Markförorningar arliga godstransportr och tankstation Riksintrssn Miljökvalittsnormr Miljömål Nollaltrnativt - Miljöpåvrkan och konskvnsr lanförslagt - Miljöpåvrkan och konskvnsr Stadsbild Bullr och vibrationr Luftkvalitt Klimatförändringar och havsnivår Markförorningar arliga godstransportr och tankstation Riksintrss för kommunikation Miljökvalittsnormr Hälsa Samlad bdömning av miljöpåvrkan Källor 67 Bilagor bilaga 1 bilaga 2 bilaga 3 bilaga 4 Bullrbräkningar Luftkvalittsbräkningar ördjupad bskrivning avsnd risk för förornad mark Riskrducrand åtgärdr för tankstation 3

4 Ick-tknisk sammanfattning Dtaljplann syftar till att skapa planmässiga förutsättningar för småbåtshamn md tillhörand tankstation och handls- och kontorsvrksamht. Inom vattnområd som avss att fyllas ut till landområd, syftar dtaljplann till att g förutsättning för bostädr och cntrumvrksamht md n sammanhängand strandpromnad längs vattnlinjn tillgänglig för allmänhtn. lanförslagts btydand miljöaspktr utrds, där tr altrnativ bhandlas: nollaltrnativt, förslag till dtaljplan samt förslag till dtaljplan md Småbåtsgatan som gnomfartsld. D miljöaspktr som kan innbära risk för att miljöpåvrkan kan bli btydand har idntifirats till följand: Stadsbildn, bullr, luftkvalitt, riksintrss för kommunikationr, hälso- och säkrhtsriskr kopplat till farliga godstransportr, tankstation och förornad mark. Stadsbild Byggnadrna utformas till 5-6 våningar och utgör därmd tt nytt, högt mn också positivt lmnt till bfintlig vrksamhtsmiljö som int minst bidrar till n ny vattnfront mot fjärdn md bostädr. Bostädrna kommr att påvrka stadsbildn i dt bfintliga områdt, främst gnom bostädrnas höjd och därignom påvrkan på stadns silutt. lanrad byggnadr bidrar ävn md att områdt får n ökad tätht samt blandning av funktionr och vrksamhtr. Dt finns n risk att områdt upplvs som isolrat, innan d kopplingar och anslutand länkar som nämns i övrsiktsplann kan gnomföras. Bullr Md förslagna bullrskyddsåtgärdr som ljuddämpand fönstr och dörrar, bdöms konskvnsrna från bullr för såväl planförslagt som planförslagt md Småbåtsgatan som gnomfartsld bli små. Dock ställr gnomförandt md Småbåtsgatan som gnomfartsld krav på n högr grad av anpassning mot bullr än nbart gnomförandt av planförslagt. Luftkvalitt Inga ngativa konskvnsr avsnd luftkvalittsaspktr och hälsa kan förutss i områdt för planrad bostadsbbyggls. Dtta gällr såväl gnomförand av planförslagt som gnomförand av planförslagt md Småbåtsgatan som gnomfartsld. Riksintrss för kommunikation lanförslagt sydväst om Norrbotniabanans utrdningskorridor bdöms int påtagligt försvåra gnomförandt av dt framtida riksintrssanta järnvägsprojktt altrnativ OH. Ävn om åtgärdr på järnvägsanläggningn måst vidtas på grund av planförslagt bdöms åtgärdrna vara obtydliga altrnativt bgränsad och av standardkaraktär vid byggand av järnväg i tätbbyggda områdn. Klimat och övrsvämningsriskr Inga ngativa konskvnsr på grund av övrsvämningsriskr för bostädr kopplad till klimatförändringar kan förutss för planförslagt. 4

5 arligt gods Dn bfintliga järnvägn bidrar marginllt till riskrna för miljö och hälsa i planområdt kopplad till farliga godstransportr. ör framtida järnväg planras åtgärdr att vidtas i dn grad som krävs för att motivra avstg från rkommndrad markanvändning vid transportldr av farligt gods. Åtgärdr kan bhöva vidtas dls inom områdt för planförslagt samt åtgärdr vid dn nya järnvägn, Norrbotniabanan altrnativ OH. I dtta tidiga skd går dt int att föruts vilka åtgärdr som kan bhöva utföras, utan bror i hög grad på var inom korridorn spårn kommr att dras. Om dn nya järnvägn anslutr till bfintlig järnväg bhövr vntulla åtgärdr på grund av planförslagt int bhöva vara omfattand. Tankstation Avståndt från planrad byggnadr till bfintlig tankstation övrstigr rkommndrat avstånd nligt Räddningsvrkt, vilkt är 25 mtr. Konskvnsområdt för pölbrand uppgår till cirka 30 mtr och bdöms sålds påvrka planrad bbyggls. Riskn för ljus-, ljud- och luktstörningar från tankstationn bdöms som små. Tankstationn är rlativt litn, försr int tyngr trafik md bränsl och liggr int placrad intill någon störr väg. Md vidtagna riskrducrand åtgärdr såsom användand av brandtåligt matrial, utformning av utrymningsvägar, luftintag samt allmän platsmark, bdöms riskrna för livoch hälsa i planområdt från bränslhantringn vid tankstationn vara små. Vägtransportr på Småbåtsgatan som framtida gnomfartsld Undr förutsättning att förbyggand åtgärd att införa rstriktionr för transportr av farligt gods på dn framtida gnomfartsldn bdöms riskrna för miljö och hälsa inom planområdt vara obtydliga. örornad mark Inga ngativa konskvnsr kan förutss på grund av riskr md att skadliga ämnn i mark kommr att xponras för bond och allmänht i områdt för planförslagt. Om förornad jord påträffas vid ldningsschakt ska dn tas om hand och föras bort till lämplig mottagningsstation för ändamålt. Miljökvalittsnormr Md vidtagna anpassningsåtgärdr bdöms inga miljökvalittsnormr för bullr att påvrkas ngativt av planförslagn. Inga miljökvalittsnormr för luftkvalitt bräknas att övrskridas. Hälsa Md vidtagna anpassningsåtgärdr för rduktion av bullr samt riskrducrand åtgärdr från tankstationn, bdöms att riskn för ngativ påvrkan på människors hälsa vid gnomförandt av planförslagt vara små. Inga ngativa konskvnsr kan förutss på människors hälsa och miljö på grund av luftkvalitt, ljud- llr ljusstörningar, vibrationr llr på grund av xponring av farliga ämnn från mark inom planområdt. Störning från bullr och damning kan förkomma undr anläggningstidn. Andra möjliga samvrkand btydand miljöffktr för gnomförandt av planförslagt har int kunnat idntifiras. 5

6 1. Inldning 1.1 Bakgrund och syft Miljökonskvnsbskrivningn MKB är kopplad till Dtaljplan för dl av cntrum, dl av Innrstadn 2:34 m.fl. SBK 2013/161. Dtaljplann syftar till att skapa planmässiga förutsättningar för småbåtshamn md tillhörand tankstation och handls- och kontorsvrksamht. Inom vattnområd som avss att fyllas ut till landområd, syftar dtaljplann till att g förutsättning för bostädr och cntrumvrksamht md n sammanhängand strandpromnad längs vattnlinjn tillgänglig för allmänhtn. 1.2 Lokalisring lanområdt är blägt på cntrumhalvön i Södra hamnn, inom Lulå kommun. Dtaljplann avgränsas i norr av Småbåtsgatan, i östr av bfintlig planområdsgräns Dp L345 rsp. Dp A 416, i södr av gräns för planrad småbåthamn samt i västr av fastightsgräns för Innrstadn 2:34. Områdt har n ara på cirka 13 ha varav cirka 8 ha utgör vattnområd. igur igur Övrsikt stadshalvön Lulå md planområdt markrat. Källa: Stadsbyggnadskontort 1.3 Syftt md miljökonskvnsbskrivning Allmänt Enligt 6 kap. miljöbalkn 1998:808 framgår att inom ramn för n miljöbdömning ska kommunn upprätta n miljökonskvnsbskrivning där dn btydand miljöpåvrkan som planns gnomförand kan antas mdföra ska idntifiras, bskrivas och bdömas. En bskrivning ska ävn göras av d åtgärdr som planras för att förbygga, hindra llr motvrka btydand ngativ miljöpåvrkan. Miljökonskvnsbskrivning för dtaljplan Kravt på att göra miljöbdömning och upprätta miljökonskvnsbskrivning gällr för planr vars gnomförand kan antas lda till btydand 6

7 miljöpåvrkan. örsta stgt i miljöbdömningn är att avgränsa innhållt i dn miljökonskvnsbskrivning som ska upprättas. okus bör läggas på d miljöspktr som antas kunna lda till n btydand miljöpåvrkan. Källa, Bovrkt, Miljöbdömningar nligt plan- och bygglagn, n vägldning, Avgränsningar En bhovsbdömning nligt plan- och bygglagn 2010:900 och MKBförordningn har dn 6 maj 2013 gjorts av Samhällsbyggnadskontort, Lulå kommun för Dtaljplan för dl av Cntrum, dl av Innrstadn 2:34 m.fl SBK2013/161. nomförandt av dtaljplann bdömds mdföra risk för n btydand miljöpåvrkan. Länsstyrlsn har dn 24 maj 2013 tagit dl av bhovsbdömningn och dlar kommunns bdömning att gnomförandt av dtaljplann kan antas mdföra risk för n btydand miljöpåvrkan. Byggnadsnämndn bslutad dn 6 augusti 2013 att n miljökonskvnsbskrivning nligt miljöbalkn 1998:808 6 kap. 11, 12 ska upprättas för dtaljplann. Tmatisk avgränsning Miljökonskvnsbskrivningn avgränsas tmatiskt till att bhandla d miljöaspktr som vid bhovsbdömningn idntifirats innbära risk för att miljöpåvrkan kan bli btydand. Dssa btydand miljöaspktr för gnomförandt av dtaljplann är: Stadsbildn Bullr och vibrationr Luftkvalitt Riksintrss för kommunikationr Hälso- och säkrhtsriskr kopplat till farliga godstransportr, tankstation och förornad mark Klimatfaktorr md avsnd på övrsvämning ografisk avgränsning Miljökonskvnsbskrivningn avgränsas gografiskt i huvudsak till planområdt. Miljökonskvnsbskrivningn kommr dock att omfatta gografiska områdn utanför planområdt för vissa miljöaspktr, xmplvis dtaljplanns påvrkan på stadsbildn. Tidsmässig avgränsning Tidsmässigt omfattar miljökonskvnsbskrivningn gnomförandt av dtaljplann och d konskvnsr som bdöms uppkomma utifrån förändringn från nuvarand planbstämmlsr. Utövr dtta bhövr påvrkan för d idntifirad btydand miljöaspktrna av framtida dtaljplanring bdömas. Möjlig framtida dtaljplanring finns rdovisad i Dtaljplanprogram för dl av Södra hamn SBK2012/99. Exmplvis är kumulativa ffktr som förlängning av småbåtsgatan som gnomfartsld och vntull framtida järnväg, Norrbotniabanan altrnativ OH, inarbtad i miljökonskvnsbskrivningn. 7

8 ågånd sakprövningar och programarbt Sakprövning för vattnvrksamht lanrad vrksamht i vattnområdt är lokalisrad till Ettans båthamn, södra hamn och avsr utfyllnadsarbtn och arbtn i bfintlig småbåtshamn samt anläggand av ny småbåtshamn. lanrad vattnvrksamht möjliggör ny bbyggls där småbåtshamnn liggr idag och ny småbåtshamn i anslutning till bfintlig stnpir. lanrad vattnvrksamht är tillståndspliktig och prövas i särskild ordning nligt 11 kap. 9 miljöbalkn. Tillståndsansökan md tillhörand miljökonskvnsbskrivning är upprättad och inlämnad till Markoch miljödomstoln vid Umå tingsrätt dn 15 maj 2013, Dnr: M Länsstyrlsn bslutad dn 8 april 2013 att dn planrad vrksamhtn i vattn- och landområdt i samband md utbyggnad av Ettans båthamn för bostädr och ny småbåtshamn int kan antas mdföra btydand miljöpåvrkan Dnr: Miljökonskvnsbskrivningn för tillståndssökt vattnvrksamht innhållr dock uppgiftr som är kopplad till några av d btydand miljöaspktr som idntifirats vid bhovsbdömningn för dtaljplann. rämst gällr dt uppgiftr om havsnivår i nuvarand och framtida klimat samt bdömningar och rsultat avsnd sdimntns sammansättning och innhåll i samband md gnomförandt av planrad vattnvrksamht. Dtaljplanprogram Lulå kommun har upprättat tt dtaljplanprogram Stadsbyggnadskontort för dl av Södra hamn. rogramförslagt inrymmr gnomförandt av planförslagt inklusiv tillståndssökt vattnvrksamht, s figur samt rogramförslagt innhållr uppgiftr som är kopplad till d vid bhovsbdömningn idntifirad btydand miljöaspktrna för gnomförandt av planförslagt. Dtta vid möjliga framtidsbildr för programområdt som hlht år 2025 och år rämst gällr dt n möjlig förlängning av Småbåtsgatan till huvudgata och gnomfartsld till Svartöstadn. Småbåtsgatan är lokalisrad omdlbart norr om områdt för planförslagt. igur Områdt för programområdt strckat samt områdt för planförslagt. Källa: Stadsbyggnadskontort

9 igur En grov uppskattning av utvcklingstaktn i programområdt. lanförslagt illustrras som Etapp 1. Källa: Stadsbyggnadskontort ördjupad utrdningar ördjupad utrdningar har utförts för d btydand miljöaspktrna: bullr, vibrationr, stadsbild, luftkvalitt, samt farliga godstransportr. ör dt landområd som kommr att bröras av ldningsschakt har n fördjupad utrdning risk för förornad mark utförts. Ävn n utrdning avsnd riskrducrand åtgärdr för tankstationn har utförts. 1.7 Altrnativ Enligt 6 kap. miljöbalkn ska rimliga altrnativ, om d finns, md hänsyn till planns syft och gografiska räckvidd, idntifiras, bskrivas och bdömas. Vidar ska n bskrivning göras av miljöförhållandna och miljöns sannolika utvckling om plann int gnomförs, dt så kallad nollaltrnativt. Lokalisringn av planförslagt, bostädrna och ny hamn är i övrnsstämmls md kommunns programarbt för områdt som hlht. Inriktningn på utformningn av dn nya bbygglsn har varit förmål för n arkitkttävling. Vinnand förslag har valts utifrån hur väl dt löst d uppsatta kritrirna hlht, struktur, funktion, konomi samt stadsbild. Vald lokalisring och utformning av ny bbyggls nligt planförslagt utmynnar tillsammans md d avgänsningar nligt kap. 1.4 i följand altrnativ som utgör grund för miljökonskvnsbskrivningn. 9

10 10 Nollaltrnativ Nollaltrnativt innbär att ingn xploatring md bostädr skr i områdt för nuvarand småbåtshamn. Inga utfyllnadr skr i vattnområdt och ingn utbyggnad md ny småbåtshamn gnomförs. Nuvarand förhållandn bibhålls. Nollaltrnativt är idntiskt md nulägt bild lanförslagt lanförslagt gnomförs figur lanförslagt och Småbåtsgatan blir gnomfartsld lanförslagt gnomförs samt Småbåtsgatan blir gnomfartsld mot Svartöstadn md Svartöbrgt xploatrad. Dtta altrnativ tar hänsyn till kommunns dtaljplanprogram där n förlängning av Småbåtsgatan östrut bskrivs som tt möjligt framtida scnario i dirkt anslutning till planförslagts bostadsbbyggls figur k k 1 S: k k 1 S: Småbåtsgatan gnomfartsld Bild Övrsikt, nulägt, Ettans småbåtshamn. igur nomförand av planförslagt. Källa: örslagsskiss MA Arkitktkontor AB. igur nomförand av planförslagt samt Småbåtsgatan blir gnomfartsld till Svartöstadn.

11 2. örutsättningar I dtta kapitl bskrivs huvudsaklign förutsättningarna för planförslagts btydand miljöaspktr. Miljöaspktr av mindr btydls avhandlas kortfattat llr utlämnas hlt. lanförslagts miljökonskvnsr bskrivs i kapitl Stadsbild Bfintlig miljö Områdts bbygglshistoria stt från början av 1900-talt är främst präglat av sågvrksvrksamhtn i områdt. Södra hamnområdt var ävn Norrbottns importhamn för kol och koks undr stora dlar av 1900-talt. Md tidn har områdt fyllts ut md massor och strandlinjn har förskjutits mot södr till dagns läg, vilkt kan ss i bild älland dtaljplanr angr i huvudsak cntrumvrksamht, småbåtshamn, småindustri, parkring och båtupplag. Vrksamhtrna i områdt bstår främst av handl och kontor samt n rstaurang. Trafikringn i områdt gnrras främst av Willys stormarknad på Småbåtsgatan 3, Bygma fd Lulå Ångsåg på Bangårdsgatan 20, Arbtsförmdlingn, Skattvrkt och örsäkringskassan på Bangårdsgatan 12. Rstaurang Södra Hamn på Småbåtsgatan 2 och Ettans båthamn. I områdt finns stora parkringsytor. Dn störr dln av markn inom områdt är privatägd. Bild Vy övr områdt från södr. Östr om Ettans båthamn finns tt utfyllt områd som kommunn arrndrar av båthamnn. Områdt används som upplagsplats för kommunns vrksamhtr. Mitt i småbåtshamnn finns tt tankställ för bilar och båtar som främst nyttjas sommartid mn där tankning av skotrar ävn skr undr vintrtid. Övrgripand mål och riktlinjr av rlvans för n stadsbildsanalys Dt aktulla dtaljplanområdt omfattas av riksintrss för kommunikation, totalförsvar, friluftsliv samt för kustområd och skärgårdn. I kommunns övrsiktsplan tar man ställning till att järnvägsintrsst liksom totalförsvarts intrssn ska prioritras. Dt gnrlla strandskyddt omfattar land- och vattnområdn intill 100 mtr från strandlinjn. rövning av upphävand av strandskydd skr i samband md upprättand av dtaljplan. 11

12 Riksdagn har fastställt 16 nationlla miljökvalittsmål i syft att skapa goda livsmiljör för våra ftrkommand. Miljökvalittsmåln ska vara vägldand i samhällsplanringn. ör n visull analys av stadsbildn så brörs miljömålt od bbyggd miljö särskilt. Målt angr att Städr, tätortr och annan bbyggd miljö skall utgöra n god och hälsosam livsmiljö samt mdvrka till n god rgional och global miljö. Dt innbär bland annat att dt kulturlla, historiska och arkitktoniska arvt i form av byggnadr och bbygglsmiljör samt platsr och landskap md särskilda värdn skall värnas och utvcklas. Dssutom har rgringn fastställt tt antal prcisringar av miljökvalittsmålt od bbyggd miljö, där man tar upp viktiga aspktr av målt såsom xmplvis utformning av n Hållbar bbygglsstruktur, n social- konomisk och miljöoch hälsorlatrad Hållbar samhällsplanring, n attraktiv, tillgänglig och säkr Kollktivtrafik och n od vardagsmiljö, md n bbyggd miljö som stödr människans bhov och gr skönhtsupplvlsr och tt varirat utbud av bostädr, arbtsplatsr, srvic och kultur. I d rgionala miljömåln gälland od bbyggd miljö för Norrbottns län, nämnr länsstyrlsn hur dagns urbanisringstrnd skapar tt störr bbygglstryck i länts störr, kustnära städr och att stora insatsr krävs för att idntifira och skydda kulturlla, historiska och arkitktoniska värdn i bbygglsn. Kommunala planr och stratgir utgör här tt viktigt styrmdl, och kopplingn mllan vägldand övrsiktsplanr och bindand dtaljplanr lyfts fram särskilt. Kommunns program och visionr Kommunns övrsiktsplan 2013 bstår av dt övrgripand dokumntt Områdsrkommndationr Så här vill vi utvckla våra stadsdlar, byar och vattnområdn som tillsammans md sx övrsiktsplanprogram tagits fram utifrån dokumntt Vision Lulå Av dssa sx program så brörs aktull dtaljplan främst av viljriktningarna i övrsiktsplanprogrammt C, Kuststad Lulå. rogrammt har dn övrgripand inriktningn att Lulås idntitt som kuststad ska lyftas, och tr olika stratgiområdn har tagits fram för ändamålt; Livt vid vattnt, Mr stad på samma yta samt Lvand stadsliv. I Kuststad Lulå bskrivs hur kuststadn ska inspirra till bsök längs vattnt, att dn ska förmdla nytänkand och positiv utvckling, rbjuda välkomnand stråk och platsr längs md vattnlinjn, möjliggöra fysisk kontakt md vattnt, bvara utblickar från stadns rutnät mot vattnt md mra. I övrsiktsplann är programområdt utpkat som tt förtätnings- och utvcklingsområd; tt framtida xploatringsområd md plats för bostädr och vrksamhtr. Vattnnära lägn ska g rum för bond och aktivittr till xmpl srvringar, handl och hamnar. Kommunn ska förbättra förutsättningarna för ntrprnörr att bdriva vrksamht i vattnnära lägn. Bfintliga småbåtshamnar ska bvaras och utvcklas. Nya småbåtshamnar ska tillskapas där så är möjligt och lämpligt. Dtaljplanprogram för dl av Södra Hamn har tagits fram undr 2013, där kommunns huvudsakliga viljinriktning för områdt rdovisas. Kommunn har satt upp följand målbild för dt områd där aktullt dtaljplanområd för dnna stadsbildsanalys ingår. Målbildn för områdt följr kommunns intntionr i Kuststad Lulå och samlas i följand punktr: 12

13 Dn bbyggda miljön ska vara tät och funktionsblandad Sammanhängand promnadstråk ska utvcklas längs cntrums strändr Vattnnära lägn ska g rum för bond och aktivittr Angöring för båtar ska möta fastlandts kollktivtrafik ator ska ha n stadsmässig karaktär arkringsplatsr ska så långt som möjligt förläggas undr marknivån Högr bbyggls än 4-5 våningar kan tillåtas brond på arkitktonisk gstaltning. I dtaljplanprogrammt har n stadbildsanalys för dn bfintliga miljön i områdt gjorts, s bl.a. figur Dnna analys tillsammans md ovan angivna målpunktr utgör n dl av grundn för dn vidar stadsbildsanalysn i kapitl 4 inom dnna miljökonskvnsbskrivning. igur Stadsbildsanalys övr bfi ntligt områd, utdrag från Dtaljplanprogrammt för dl av Södra hamn Stadsbyggnadskontort

14 2.2 Bullr Dtaljplanområdt vid Ettans båthamn är utsatt för bullr från n rad olika bullrkällor, så kallat samhällsbullr. Kommunn har vid bhovsbdömningn blyst att bullrfrågan är n viktig aspkt att ta hänsyn till när områdt dtaljplanras för bostadsbbyggls. Av dnna anldning har Tyréns AB utfört n fördjupad bullrutrdning på uppdrag av Innrstadsfjärdn AB och Lulbo AB. Bullrkällor av btydls för planområdt som undrsökts är dn närblägna tåg- och vägtrafikn samt industri Cmnta och tvättanläggning östr om Cmnta. Ekvivalnt ljudnivå avsr n mdlljudnivå undr n givn tidspriod, t.x. undr tt dygn för bullr från infrastruktur. Maximal ljudnivå avsr dn högsta ljudnivån undr n viss priod, xmplvis för n sri fordonspassagr. Källa: Tyréns AB, ördjupad bullrutrdning örutsättningarna avsnd bullr för dtaljplanområdt och planrad bostadsbbyggls sammanfattas ndan. Källa: Tyréns AB, ördjupad bullrutrdning Ettans båthamn bilaga 1. igur Mätpositionr och vrksamhtr i kring ny bostadsbbyggls röd inramning. Källa: ördjupad bullrutrdning,tyréns AB,

15 Riktvärdn för bullr från infrastruktur Riktvärdna, s tabll 2.2.1, gällr vid nybyggnation av bostadsbbyggls llr vid nybyggnation llr väsntlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdna för bostädr används som huvudrgl i Bovrkts allmänna råd. Tabll Riktvärdn för trafi kbullr som angs i infrastrukturpropositionn 1996/97:53. Utrymm Högsta trafi kbullrnivå, dba Inomhus Ekvivalnt ljudnivå 30 bostadsrum Maximal ljudnivå 45 undr natt, Utomhus Ekvivaln ljudnivå 55 vid fasad Maximal ljudnivå 70 vid utplats Riktvärdn för bullr från industri Naturvårdsvrkt har tagit fram n vägldning som stöd för prövnings- och tillståndsmyndightr som hantrar frågor om bullr från industri nligt miljöbalkn. Dn byggr på d upphävda Allmänna Rådn, RR78:5. Dtta är n övrgångsvägldning i avvaktan på dn vägldning som planras till år 2014, s tabll Tabll Tablln angr Naturvårdsvrkts riktvärdn för xtrnt industribullr. Utomhusriktvärdn för xtrnt industribullr, dba utomhus Områdsanvändning Ekvivalnt ljudnivå Maximal ljudnivå, läg ast Bostädr och rkrationsytor i bostädrs grannskap samt vårdbyggnadr. 1 Dag kl Kväll kl samt lör-sön- och hlgdag kl Natt kl Utbildningslokalr Områdn för fritidsbbyggls och rörligt friluftsliv där naturupplvlsn är n viktig faktor Momntana ljud natttid kl ör vårdlokalr bör riktvärdt tillämpas då vrksamht pågår. 2 Md utbildningslokalr avss ävn lokalr för förskolvrksamht och liknand, inklusiv skol- och förskolgårdar. Riktvärdt bör tillämpas då vrksamht pågår. 3 Avsr områdn som planlagts för fritidsbbyggls och rörligt friluftsliv. Om ljudt innhållr ofta åtrkommand impulsr såsom vid nitningsarbt, slag i transportörr, lossning av järnskrot tc. llr innhållr hörbara tonkomponntr llr bådadra ska man använda tt värd som är 5 dbanhtr lägr än vad som angs i tabll Riktvärdna avsr vrksamht för hla dag-, kvälls- rspktiv nattpriodr. I d fall vrksamht pågår ndast n dl av n priod bör dn kvivalnta ljudnivån bräknas för dn tid undr vilkn vrksamhtn pågår. 15

16 Bovrkts allmänna råd vid planläggning av bostädr Som tt stöd vid planläggning av bostädr som utsätts för trafikbullr har Bovrkt tagit fram publikationn Allmänna råd 2008:1. Där angs som huvudrglr riktvärdna nligt tabll md tilläggt att 55 dba kvivalnt ljudnivå utomhus ävn gällr vid utplats samt att 70 dba maximal ljudnivå utomhus ävn gällr vid fasad. Bovrkt angr att dt i vissa fall kan vara motivrat att göra avstg från huvudrglrna. Dt kan t.x. vara: I cntrala dlar av städr och störr tätortr md bbyggls av stadskaraktär, t.x. ordnad kvartrsstruktur. Vid komplttring av bfintlig tät bbyggls längs kollktivtrafikstråk i störr städr. Vid komplttring md ny tätar bbyggls, t.x. ordnad kvartrsstruktur, längs kollktivtrafikstråk i störr städr. Bovrkt angr dfinitionr av tyst sida och ljuddämpad sida som: Tyst sida är n sida md n dygnskvivalnt ljudnivå som är lägr än 45 dba frifältsvärd som n totalnivå dt vill säga dt sammanlagda ljudt från olika bullrkällor. Dn tysta sidan ska därutövr vara visullt och akustiskt attraktiv att vistas på. Ävn maximalnivån 70 dba gällr för att uppfylla dfinitionn av tyst sida. Ljuddämpad sida har n dygnskvivalnt ljudnivå mllan 45 och 50 dba frifältsvärd som n totalnivå dt vill säga dt sammanlagda ljudt från olika bullrkällor. Ävn maximalnivån 70 dba bör uppfyllas på ljuddämpad sida. rincipr vid intrssavvägning Bovrkt angr att följand principr bör gälla vid avstg från huvudrgln då avvägningar ska göras mot allmänna intrssn dba Nya bostädr bör kunna mdgs där dn dygnskvivalnta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, undr förutsättning att dt går att åstadkomma n tyst sida llr i varj fall n ljuddämpad sida. Minst hälftn av bostadsrummn, liksom utplats, bör vara vända mot tyst llr ljuddämpad sida dba Nya bostädr bör ndast i vissa fall mdgs där dn dygnskvivalnta ljudnivån vid fasad övrstigr 60 dba, undr förutsättning att dt går att åstadkomma n tyst sida llr i vart fall n ljuddämpad sida. Minst hälftn av bostadsrummn, liksom utplats, bör vara vänd mot tyst llr ljuddämpad sida. Dt bör alltid vara n strävan att ljudnivårna på dn ljuddämpad sidan är lägr än 50 dba. Där dt int är tkniskt möjligt att klara 50 dba utmd samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör dt accptras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägnhtr i d övr våningsplann. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flrtalt lägnhtr samt vid utplatsr och gårdsytor. 16

17 Utplatsr och balkongr Om plann mdgr att varj bostad har tillgång till n utplats llr balkong, gmnsam llr privat, i nära anslutning till bostadn bör dn uppfylla huvudrgln. Om plann möjliggör n utplats som uppfyllr huvudrgln för bullr i planring kan n balkong md sämr ljudmiljö utgöra tt komplmnt. Hlt inglasad balkong llr utplats rbjudr int utvistls och bör därför int accptras som mtod för att uppnå dssa allmänna råd. Normalt bör halv llr i nstaka fall tr fjärddls inglasning av balkong llr utplats accptras som åtgärd för att bgränsa bullrt. 17

18 2.3 Luftkvalitt Kommunn har vid bhovsbdömningn blyst att luftkvalittsfrågan är n viktig aspkt att ta hänsyn till när områdt dtaljplanras för bostadsbbyggls. SMHI har utfört luftkvalittsbräkningar på uppdrag av Innrstadsfjärdn AB och Lulbo AB. örutsättningarna avsnd luftkvalittsaspktrna för dtaljplanområdt och planrad bostadsbbyggls sammanfattas ndan. Källa: SMHI, Bräknad luftförorningshaltr vid Ettans båthamn i Lulå, bilaga 2. M10 artiklar i luftn som int är störr än att d kan passra gnom tt slktivt intag som md 50 procnts ffktivitt skiljr av partiklar md n arodynamisk diamtr av 10 mikromtr. NO 2 Kvävdioxid. Ndr utvärdringströskl Då tt ämns koncntration i utomhusluftn är så hög att n kortvarig xponring innbär n risk för hälsan hos särskilt känsliga gruppr i bfolkningn. Övr utvärdringströskl Då tt ämns koncntration i utomhusluftn är så hög att n kortvarig xponring innbär n risk för människors hälsa. Källa: Luftkvalittsförordning 2010:477 En viktig förutsättning för bdömning av luftförorningshaltr är d svnska miljökvalittsnormrna md tillhörand utvärdringströsklar. I tabll rdovisas dssa värdn för d aktulla förorningskomponntrna. Ävn d mr långsiktiga nationlla miljökvalittsmåln angs. Tabll Miljökvalittsnormr och utvärdringströsklar från SMHI. Tablln visar ävn nationlla miljökvalittsmål. Strck btydr att norm/utvärdringströskl/miljökvalittsmål int fi nns för aktull kombination ämn-haltmått. Haltnhtn är µg/m 3. Källa: SMHI, Bräknad luftförorningshaltr vid Ettans båthamn i Lulå, bilaga 2. 18

19 2.4 Klimatförändringar och havsnivår örväntad klimatförändringar SMHI har utfört n rgional klimatanalys för priodn fram till slutt av dtta skl, år 2100, för Norrbottns län. Klimatbräkningar visar på n ntydig ökning av årsmdltmpraturn undr dt innvarand sklt. Årsmdltmpraturn liggr i mdltal 4-6 C varmar i slutt av sklt jämfört md rfrnspriodn som had n mdltmpratur på 1,3 C. Mst framträdand är tmpraturökningn undr vintrmånadrna. Årsmdlndrbördn ökar md % övr länt i slutt av sklt. Totalt stt kan störst procntulla förändring av ndrbörd undr årt väntas i fjällområdna. Kraftiga rgn kan förväntas öka i framtidn. Snötillgångn minskar ftrhand som klimatt blir varmar. Antalt dagar md snö kommr att bli btydligt färr och att säsongn md is blir kortar. I slutt av sklt har priodn md snötäckt mark minskat md övr n månad övr hla länt. nrllt väntas årsmdlvattnföringn öka md 10 till 25 % i d störr älvarna mot slutt av sklt. Dn för dagns klimat vanliga säsongsdynamikn md n tydlig flödstopp på vårn kommr att förändras. D allra högsta vårflödna minskar i storlk mn högr flödn kan iställt förväntas undr längr priodr. Vintr och höstflödn ökar gnrllt i alla områdn. Tjäldjupt kan förväntas öka som n konskvns av kortar priodr av snötäckt mark. Antalt dagar för bhov av uppvärmning rducras samtidigt som bhovt av kylning kan komma att öka något. Dt finns ännu ingt ntydigt vtnskapligt undrlag som visar på ändrad riskr för kraftiga stormar i framtidn. Nya forskningsrsultat kan dock komma att ändra dnna slutsats i framtidn. Källa: SMHI, Klimatanalys för Norrbottns län, Rapport Nr Havsvattnstånd I kustnära lägn är havsvattnståndts förändring av största intrss. Landhöjningn ftr Norrbottnskustn förväntas i hög grad kompnsra höjningn av havsnivån. Mdlvattnståndt vid slutt Åtrkomsttidr av sklt bdöms bli 15 cm Åtrkomsttidr är tt mått på md hur högr i norra Bottnvikn. många års mllanrum olika vädrsituationr Vattnstådt md 100 års i gnomsnitt inträffar. Innbördn av åtrkomsttid förväntas kunna nå 100 års åtrkomsttid är att dt förliggr n sannolikht på 1/100 att händlsn 196 cm övr mdlvattnstånd övrskrids varj nskilt år och att i norra Bottnvikn. å grund sannolikhtn är 63 % att händlsn av Norrbottnskustns flacka övrskrids undr n 100 års-priod. topografi blir följdr av ökad Ofta talar man om 100-årsrgn, som alltså havsnivå mr omfattand än är dn rgnmängd som historiskt fallit n vid n höglänt kust. Källa: gång på 100 år. En vädrsituation kan dock Länsstyrlsn i Norrbottns inträffa fl ra gångr undr priodn, ävn om dn har åtrkomsttidn 100 år. län, Klimatförändringar i Norrbottns län - konskvnsr och Källa: SMHI. anpassningar, Rapport Nr 3/

20 Karaktäristiska havsvattnstånd och åtrkomsttidr Vid fysisk planring bör kommunr och fastightsägar väga in ffktr av tt förändrat klimat och vid osäkra förhållandn kan säkrhtsmarginalr bhöva användas. lanförslagt liggr i dirkt anslutning till kustn. Karaktrisktiska havsvattnstånd HHW står för Högsta högvattnstånd Högsta av årns högsta vattnstånd undr mätpriodn, xmplvis kan mätpriodn vara årn MHW är mdlhögvattnstånd Mdl av årns högsta vattnstånd. LHW är Lägsta högvattnstånd Lägsta av årns högsta vattnstånd. MW är Mdlvattnstånd. HLW är Högsta lågvattnstånd Högsta av årns lägsta vattnstånd. MLW är mdllågvattnstånd Mdl av årns lägsta vattnstånd. LLW är Lägsta lågvattnstånd Lägsta av årns lägsta vattnstånd. DW är diffrnsn mllan högsta och lägsta vattnstånd. RH00, RH70 och RH2000 står för Rikts höjdsystm år 1900, 1970 och år Innrstadsfjärdn AB och Lulbo AB har låtit utföra n undrsökning av dimnsionrand havsvattnstånd för Södra hamn i Lulå i nuvarand klimat och i framtidns klimat. Undrsökningn har utförts av SMHI Undrsökningn komplttrar SMHI:s utförda klimatanalys för Norrbottns län, rapport , där framtida vattnstånd längs Norrbottnskustn int bhandlads. ör Södra hamn, Lulå motsvaras högsta högvattn HHW 174 cm av högsta högvattn md 100 års åtrkomsttid HHW cm i dagns klimat. S tabll Källa: SMHI I framtidns klimat år 2100 visar SMHI:s bräkningar tt högsta högvattn HHW på 187 cm och högsta högvattn md 100 års åtrkomsttid HHW 100 på 190 cm. ör Södra hamn i Lulå förutss n havsnivåhöjning fram till år 2100 på cm. S tabll Tabll Karaktristiska nivår för Lulå samt diffrnsn mllan högsta högvattn samt lägsta lågvattn DW för Lulå i dagns klimat år 2013 samt i framtidns klimat år Källa SMHI Karaktristiska havsvattnnivår i Lulå cm rl MW, år 2013 cm rl RH2000, år 2013 Högsta högvattn HHW Mdlhögvattn MHW Lägsta högvattn LHW Mdlvattnnivå MW Högsta lågvattn HLW Mdllågvattn MLW Lägsta lågvattn LLW Diffrans DW cm rl RH2000, år

21 Tabll Högsta högvattn md olika åtrkomsttidr, 50 år, 100 år samt 200 år för Lulå bräknat för dagns klimat år 2013 samt framtidns klimat Källa: SMHI Högsta högvattnnivår md olika åtrkomsttidr i Lulå cm rl RH 2000, år 2013 HHW 50 år HHW 100 år HHW 200 år cm rl RH2000, år 2100 Extrma vattnstånd i Lulå förkommr vid kraftig sydlig vind höga vattnstånd llr kraftig nordlig vind låga vattnstånd. I framtidn förväntas globala vattnståndt att stiga i allt snabbar takt. ör Lulås dl kommr landhöjningn att motvrka dtta i flra årtiondn framövr, mn vid sklts slut kommr vattnnivårna att ha höjts märkbart ävn i Lulå. Vattnstånd som idag har 200 års åtrkomsttid kommr år 2100 att ha n åtrkomsttid på 50 år, jämför tabll D xtrma låga vattnståndn kommr att höjas i motsvarand grad och d vattnståndn som är ovanligt låga idag kommr i framtidn att vara än mr ovanliga. Källa: SMHI, Dimnsionrand havsnivår, Lulå Södra hamn, Vind- och vågklimat Södra hamn Lulå kommun har låtit utföra undrsökningar av vind- och vågklimatt i Södra hamn. Undrsökningn är indikativ och har utförts av S ontona Vindstyrkor som kan orsaka störand våghöjdr för Södra hamnområdt är i huvudsaklign sydlig. Undr sommarhalvårt rådr sydlig vind ca % av tidn. Våghöjdr om 0,6-0,7 mtr för Södra hamnområdt kan uppkomma vid 15 m/s sydlig vind. Motsvarand våghöjdr för 25 m/s sydlig vind bdöms vara 0,9 1,2 mtr. Källa: S-ontona, Riktlinjr för byggnadrs höjdsättning ör Norrbottns län finns i dagslägt inga framtagna fasta riktlinjr llr rkommndationr avsnd byggnadrs höjdsättning i förhålland till havsnivån. Nationllt har dt påbörjats tt arbt på länsstyrlsnivå för att ta fram riktlinjr md tank på d förstånd klimatförändringarna. Bhovt av riktlinjr är störr för kustområdn i södra dlarna av landt där ffktn av landhöjningn är marginll llr utblir hlt och hållt. Källa: Information från SMHI I kommunns dtaljplanprogram Stadsbyggnadskontort finns dock angivt tt fast höjdmått att förhålla sig till. Byggnadr bör int uppföras undr nivån + 2,0 mtr. I Lulå kommuns övrsiktsplan, rogram D - lats för mr - Lulå stads- och landsbygd, bskrivs vad kommunn ftrsträvar att arbtar för till år Bl.a. bskrivr kommunn att bbyggls och infrastuktur planras så att d förläggs ovanför 100-års flödt längs älvar och vattndrag samt 100-års vattnstånd längs kustn och på öar. 21

22 2.5 Markförorningar Områdt för planförslagt är i huvudsak lokalisrad till planrat utfyllnadsområd som för närvarand utgör dlar av vattnområdt för Ettans båthamn. lanområdt har totalt n ara av 13 ha varav 8 ha för närvarand utgör vattnområd. I samband md gnomförandt av dtaljplann kommr dlar av landområdt vid dn nya bbygglsn längs småbåtsgatan att bröras. Exmplvis för ldningsschakt samt andra mindr omfattand arbtn och anpassningar för planförslagt längs kaj och parkringsytor inom planområdt. s bild och Bild Kaj och parkringsytor från östr. Bild Kaj och pakringsytor från västr. Vattnområdt örutsättningarna gälland förorningssituationn i sdimntn i nuvarand vattnområd i Ettans båthamn är bskrivna i miljökonskvnsbskrivningn till inlämnad tillståndsansökan för vattnvrksamht. nomförandt av planrad vattnarbtn som utfyllnadr och andra arbtn i vattnområdt tillståndsprövas i sak i särskild ordning nligt 11 kap. 9 miljöbalkn mark- och miljödomstoln, Dnr: M I kommunns bhovsbdömning Dnr: SBK framgår att rsultat och bdömningar från sakprövningn för vattnvrksmhtn bör åtrgs i planhandlingarna. Dssa åtrgs sammanfattningsvis ndan. D nya xtrna massor som kommr att bhövas tillföras för övrfyllnad av sdimntn ska uppfylla kravn för känslig markanvändning KM nligt Naturvårdsvrkts rapport nr 5976, Riktvärdn för förornad mark. Massorna ska dssutom vara lämpliga som fyllnadsmassor i bostadsområd nligt branschpraxis. Dt innbär att d xtrna fyllnadsmassorna int ska uppvisa förhöjda haltr av organiska ämnn och uppvisa mtallhaltr i nivå md jungfruliga massor. I d fall som d xtrna massorna uppvisar n förorningssituation skall dt innbära ringa risk utifrån aktull markanvändning. Innan utfyllnad av xtrna massor skr kommr uppgiftr om massornas gnskapr och ursprung inkomma till Länsstyrlsn i Norrbottn samt Lulå kommun. Sdimntn inom utfyllnadsområdt och områdt för dn nya flytand småbåtshamnn har kontrollrats. örorningsnivår har kunnat påvisats av mtallr och AH vilkt föranldr att försiktightsåtgärdr ska vidtas vid utfyllnadn och i d fall sdimntn bhövr hantras. Ur miljösynpunkt bdöms sdimntn då kunna ligga kvar undr dt nya utfyllnadsområdt samt i områdt för dn nya flytand hamnn. Källa: Ansökan och miljökonskvnsbskrivning för tillstånd för vattnvrksamht, Dnr: M

23 Landområdt örutsättningarna gälland markförorningar på landområdt i stort norr om Ettans båthamn finns övrsiktligt bskrivt i kommunns dtaljplanprogram Stadsbyggnadskontort örutsättningarna åtrgs sammanfattningsvis ndan. Md ldning av d branschr som funnits tidigar på landområdt norr om planförslagt vid Ettans båthamn kan förkomst av branschvisa förorningar i markn int utslutas. Tänkbara förorningar som har n rlativt AH Samlingsnamn för tt antal aromatiska kolvätn uppbyggda av tr llr fl ra kondnsrad bnsnringar. Huvuddln av all AH används int som nskilda förningar utan förkommr i olika blandningar, till xmpl i olika typr av kol- och oljproduktr. AH är fttlösliga, oftast stabila och i n dl fall bioackumulrand. Att förningarna är stabila innbär att d är svårndbrytbara och att d kan spridas långt i miljön innan ndbrytning skr. Vissa gruppr av AH är cancrogna. Tungmtallr Mtall llr lgring md dnsitt högr än kg/m 3. Exmplvis miljöfarliga mtallr som bly och kvicksilvr. hög förorningspotntial är främst AH samt tungmtallr. örorningar som kan tänkas kunna uppkomma från nuvarand markanvändning i närområdt är i första hand oljor och tungmtallr. Markn gnrllt utgörs av varirand utfyllnadsmassor md mäktightr uppmot 3,0 4,0 mtr. örorningar som sktt längr bakåt i tidn är i allmänht täckta av hårdgjorda ytor xmplvis asfalt och vntull urlakning har trolign rdan sktt. Källa: Tyréns AB, Övrsiktlig go- och miljögotknik för dtaljplanprogram, Innrstadsfjärdn AB och Lulbo AB har låtit utföra n fördjupad bskrivning avsnd risk för förornad mark inom planområdt Innrstadn 2:34 m.fl. Inom aktullt dtaljplanområd, dln som brör bfintligt landområd, är dt vrksamhtn md tankstationn som bdöms vara n potntill förorningskälla. örutom dnna vrksamht har områdt fyllts ut md okända fyllningsmassor samt anlagds md asfalt undr 1970 talt. Dn bfintliga tankstationn är rlativt nytablrad och vrksamhtn kontrollras nligt dagns normr. Tankstationn antas utgöra n litn risk för markförorningar i områdt. Områdt har fyllts ut i omgångar alltftrsom områdt utvcklats. Dt saknas gnrllt information om vilka massor som används vid utfyllnadrna. yllnadsmassornas mäktight kan förväntas vara cirka 3-4 mtr i aktullt planområd. Sannolikt är stora dlar av brört områd utfyllt md block/stnfyllningar i samband md tablrandt av Ettans båthamn undr 1970 talt. yllningsmassor kan vara källa till förorningar brond på massornas historik. örorningsriskn från tidigar masshantring bdöms som måttlig. Områdt som brörs bstår idag av n hårdgjord asfaltrad yta. I asfaltsbläggningar som lagts för 1973 finns dt risk att tjära förkommr. Områdt har trolign asfaltrats snar då dt historiska kartmatrialt visar på att småbåtshamnn finns från år Dt finns dock n litn risk att så kallad tjärasfalt används inom områdt. Källa: Rinrtsn Svrig AB, fördjupad bskrivning avsnd risk för förornad mark inom planområdt Innrstadn 2:34 m.fl , bilaga 3. 23

24 2.6 arliga godstransportr och tankstation lanområdt är blägt i närhtn av riksintrssområdn för kommunikationr, dls dn bfintlig järnvägn och dls utrdningskorridorn, altrnativ OH, för dn framtida Norrbotniabanan. Inom planområdt finns ävn n tankstation. Kommunn har vid bhovsbdömningn blyst att risk- och säkrhtsfrågor är n viktig aspkt att ta hänsyn till när områdt dtaljplanras för bostadsbbyggls. Riskkällor av btydls inför dtaljutformningn av planområdt är järnvägs- och vägtransportldrna av farligt gods samt n tankstation. örutsättningarna som utvärdrats i samband md planförslagt avsr rkommndrad markanvändning vid ny bostadsbbyggls i närhtn av riskkällorna. Källa: Rinrtsn Svrig AB, Riskanalys för transportr av farligt gods, Rkommndrad markanvändning vid transportldr md farligt gods Länsstyrlsn har tagit fram riktvärdn för markanvändning kopplad till fysisk planring då dt i plan- och bygglagn BL och miljöbalkns 2 kap. 1998:808 finns omnämnt att riskr för människors hälsa och säkrht ska baktas och att d allmänna hänsynsrglrna, spcillt försiktightsprincipn och lokalisringsprincipn avsnd riskhänsyn bör baktas. Dssa rkommndationr på markanvändning har bl.a. tagits fram för områdn i närht till transportldr för farligt gods. I rkommndationn används n zonindlning utifrån avståndt mllan riskkällan och olika typr av markanvändning, s figur och tabll igur Zonidlning för riskhantringsavstånd till transportldr för farligt gods. Källa: Länsstyrlsn, Riskhantring i dtaljplanprocssn,

25 25 Tabll Rkommndrad markanvändning vid transportldr för farligt gods. Källa: Länsstyrlsn, Riskhantring i dtaljplanprocssn, Avstånd till transportld Rkommndrad markanvändning 0-30 mtr Markanvändning bör avgränsas till ick stadigvarand vistls. Exmplvis trafi kytor, ytparkring, friluftsområdn mtr Markanvändning bör ndast innfatta få prsonr. Exmplvis mindr handl, parkring, lagr mtr D fl sta typr av markanvändning kan förläggas här mn dn bör int vara för prsontät. Exmplvis bostädr högst 2 plan, handl, idrottsanläggningar, mindr samlingslokalr. Mr än 150 mtr raktiskt tagt all typ av markanvändning kan förläggas där avståndt från riskkällan övrstigr 150 mtr. Länsstyrlsns rkommndrad markanvändning och avstånd nligt tabll är rlatrad från bfintlig järnväg och illustrras i figur Skyddsavståndslinjn vid 150 mtr från bfintlig järnväg brör n mindr dl av dtaljplanrområdt, utan planrad bostadsbbyggls. Dn bfintliga järnvägn bdöms int utgöra någon btydand risk för planförslagts bostadsbbyggls. Småbåtsgatan Tankstation igur Zonidlning för riskhantringsavstånd till transportldr för farligt gods från bfi ntlig järnväg, nligt tabll Källa: Länsstyrlsn, Riskhantring i dtaljplanprocssn, 2006.

26 26 Länsstyrlsns rkommndrad markanvändning och avstånd nligt tabll har ävn applicrats från yttrkantn på utrdningskorridorn för framtida järnväg, Norrbotniabanan, mot dtaljplanrområdt, vilkt illustrras i figur Dt gula områdt i figur visar utrdningskorridorn för framtida Norrbotniabanan och länsstyrlsns framtagna rkommndationr på skyddsavstånd som övrlappar dtaljplanområdt är markrad md färgindlning. Samtliga bostädr inom dtaljplanområdt liggr inom mtr från yttrkantn av järnvägskorridorn. Dn nda btydand riskn för planförslagts bostadsbbyggls utgörs av riskn att framtida järnväg anläggs i yttrkantn av korridorn för Norrbotniabanan närmast planområdt. Dnna risk bdöms som myckt litn, då dn framtida järnvägn på tt llr annat sätt måst ansluta till bfintlig järnväg i aktullt områd, på tt lämpligt vis. Skyddsavståndn förskjuts i dtta scnario närmar bfintlig järnväg och liknar då d avstånd som illustrrad i figur Riskbdömningn bör uppdatras när utformningn av d xakta lägna för spår har fastslagits inom Norrbotniabanans utrdningskorridor för framtida järnväg. Rkommndrat vägnät för transport av farligt gods i Lulå Dt rkommndrad vägnätt för transport av farligt gods är i Svrig uppdlat i dt primära och dt skundära vägnätt. Dt primära vägnätt bildar stommn i dt rkommndrad vägnätt och används för gnomfartstrafik. Dt går ofta stora mängdr och olika typr av farligt gods på dssa vägar. Dt skundära vägnätt är främst avstt för lokala transportr från dt primära vägnätt och för lvransr av farligt gods. I Lulå är rkommndrad primära vägar för transportr md farligt gods, väg E4, väg 97, och Svartövägn, s figur I övrigt finns inga rstriktionr gälland transportr och dt saknas sålds rkommndrad skundära vägar och omldningsvägar. Som illustrras i figur utgör dn rkommndrrad transportldn i Lulå ingn riskfaktor att ta hänsyn till vid utformningn av planförslagt. Småbåtsgatan Tankstation a Kungsgatan igur Zonidlning för riskhantringsavstånd till dtaljplanområdt från yttrkantn på utrdningskorridorn för framtida Norrbotniabanan, nligt tabll Källa: Länsstyrlsn, Riskhantring i dtaljplanprocssn, 2006.

27 igur Rkommndrad vägar för farligt gods. Dtaljplanområdt är inringat i rött Källa: NVDB, Trafi kvrkt Rkommndrad markanvändning vid tankstationr I planområdts mitt finns idag n drivmdlsanläggning för bilar, skotrar och båtar. Tankstationn distriburar brandfarliga vätskor i form av bnsin, disl samt E85 där skadliga konskvnsr för omgivningn är förknippad md riskn om vätska läckr ut och antänds. Att tankstationn är marin innbär att dn har särskilda förutsättningar för att möjliggöra tankning av båtar och kopplad riskavstånd till dssa. Bovrkt rkommndrar tt riktvärd på skyddsavstånd på 100 mtr, där 50 mtr motivras av riskhänsyn och dt rstrand skyddsavståndt bror på bullr, lukt, ljusstörning och luftförorningar. Skyddsavståndn är uppdlad nligt tabll och illustrras i figur Tabll Rkommndrad markanvändning vid tankstationr. Källa: Bovrkts allmänna råd, Bättr plats för arbt, 1995:5. Avstånd till Rkommndrad markanvändning tankstation 0-25 mtr Markanvändningn, md utgångspunkt lossningsplats, bör xmplvis int innfatta bostädr, samlingslokalr, kontor, srvring mtr Markanvändningn, md utgångspunkt lossningsplats, bör xmplvis int innfatta bostädr llr prsonintnsiva vrksamhtr mtr Markanvändningn vid nybyggnation, md utgångspunkt lossningsplats, bör xmplvis int innfatta bostädr, daghm, åldrdomshm llr sjukhus. Skyddsavståndt avsr påvrkan av bullr, lukt, ljusstörning och luftförorningar. Mr än 100 mtr ör markanvändning mr än 100 mtr från lossningsplats på n tankstation fi nns inga spcifi ka rkommndationr. 27

28 28 Av Räddningsvrkts handbok från 2008 framgår att brandriskn md bnsin bdöms vara störr vid n marintapp än vid n tankstation på land, bl.a. för att bnsinspill spridr sig snabbar och övr störr avstånd på vattn än på land. Skyddsavstånd mllan bnsinpump och båtplatsr är satt till 25 mtr, motsvarand skyddavstånd på land är 18 mtr. D riktvärdn för avstånd mllan olika objkt, t.x. bostädr och utrustning vid hantring av brandfarliga vätskor klass 1 på n bnsinstation som Räddningsvrkt har tagit fram, kan ss i tabll Särskilda omständightr kan motivra avviklsr från riktvärdna. Ett xmpl på dtta är att avståndt i tablln får minskas om btryggand säkrht kan uppnås på annat sätt. Tankstationn kan ss i bild Småbåtsgatan Tankstation igur Bovrkts rkommndrad riktvärd för avstånd mllan tankstation och bostad, nligt tabll Riskhantringsavståndt är bräknat från tankställt närmast dtaljplanområdt på dn ponton som fi nns i vattnt vid tankstationn. Bild Tankstation i närht till dtaljplanrområdt. oto: Samhällsbyggnadskontort

29 29 D riktvärdn för avstånd mllan olika objkt, t.x. bostädr och utrustning vid hantring av brandfarliga vätskor klass 1 på n bnsinstation som Räddningsvrkt har tagit fram är 25 mtr och utgår från lossningsplats för tankfordon, vilkt illustrras i figur Småbåtsgatan Tankstation ra Kungsgatan igur Räddningsvrkts rkommndrad riktvärd för avstånd mllan tankstation och bostad, nligt tabll Riskhantringsavståndt är bräknat från lossningsplatsn från tankfordon. Avstånd till lossningsplats för tankfordon Rkommndrad markanvändning 25 lats där människor vanlign vistas, t.x. bostad, kontor, stationsbyggnad A-byggnad, gatukök, butik, srvring llr andra objkt md stor brandblastning llr lokal där öppn ld förkommr Tabll Riktvärd för avstånd i mtr mllan objkt och utrustning vid hantring av vätska klass 1 på n bnsinstation. Källa: Räddningsvrkt Handbok Maj 2008, Hantring av brandfarliga gasr och vätskor på bnsinstationr.

30 2.7 Riksintrssn Riksintrssn är gografiska områdn llr objkt som bdöms vara av nationll btydls. I tt områd av riksintrss får områdts värd llr btydls int påtagligt skadas av annan tillståndspliktig vrksamht oavstt om n xploatring är tänkt att äga rum utanför llr inom dt riksintrssanta områdt. Riksintrsst vägr alltid tyngr än tt vntulla motstånd Riksintrssn Ett riksintrss kan gälla för såväl områdn som är skyddsvärda pga sina spcilla natur- och kulturvärdn som för områdn som är av btydls för tt spcillt nyttjand kommunikationr, nrgiproduktion, nrgidistribution tc. Områdna kan ävn vara riksintrssanta för totalförsvart. Källa: Länsstyrlsn lokalt allmänintrss och ska prioritras i dn fysiska planringn. Bstämmlsr om riksintrssn finns i 3 och 4 kap. miljöbalkn. Riksintrssn som har idntifirats att antingn bröras av planrad vrksamht altrnativt angränsa till llr vara i närhtn, s tabll Tabll Brörda riksintrssn. Riksintrss Miljöbalkn Rörligt friluftsliv och turism, kustområdt och 4 kap. 2 skärgårdn i Norrbottn riluftsliv 3 kap. 6 Sjöfart - Lulå hamn 3 kap. 8 ärnväg - bfi ntlig 3 kap. 8 ärnväg - Utrdningskorridor altrnativ OH för dn 3 kap. 8 planrad Norrbotniabanan Vattnanknutna riksintrssn örutsättningarna gälland påvrkan på riksintrssna kopplad till utfyllnadr och arbtn i vattnområdt samt anläggand och drift av ny småbåtshamn finns bskrivna i miljökonskvnsbskrivningn till inlämnad tillståndsansökan för vattnvrksamht. nomförandt av planrad vattnarbtn tillståndsprövas i särskild ordning nligt 11 kap. 9 miljöbalkn Mark- och miljödomstoln, Dnr: M Rsultat och bdömningar från sakprövningn md avsnd på d vattnanknutna riksintrssna åtrgs ndan. åvrkan på dssa riksintrssn, friluftliv, kust och skärgård samt sjöfart, vid gnomförand av planförslagt, bdöms bgränsas till dn tillståndssökta vattnvrksamhtn. Kustområdt och skärgårdn inklusiv Lulå tätort ingår i riksintrssområd för friluftslivt. Dn ngativa påvrkan som kan förutss är lokal, bgränsas till anläggningsskdt och bdöms som litn. Sammantagt bdöms planrad åtgärdr främja friluftlivt i områdt och int vara i konflikt md utpkad riksintrssn för friluftsliv samt kust och skärgård. Källa: Rinrtsn Svrig AB, Miljökonskvnsbskrivning för vattnvrksamht i Ettans båthamn