Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Transkript

1 B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr, ds. d brtfallr m lagrhållning pphör. I allmänht är lagrhållningssärkstnadrna till iss dl rörliga ch till iss dl fasta. 1 Anändningsmråd Paramtrn lagrhållningssärkstnadr anänds i första hand id partifrmning för bstämning a knmisk rdrkantitt för lagrförda artiklar. Dn ingår xmplis i dn så kallad kadratrtsfrmln llr Wilsnfrmln. Lagrhållningssärkstnadr anänds ckså id dimnsinring a säkrhtslagr md hjälp a bristkstnadr. 2 Kstnadsslag sm är lagrhållningssärkstnadr Följand typr a kstnadr kan ppstå sm n följd a lagrhållning a artiklar. I dn mån d är aktlla i dt spcifika fallt bör d baktas id bräkning a lagrhållningssärkstnadr. 1 Kapitalkstnadr 7 Kstnadr för ärdminskning 2 Lkalkstnadr 8 Inntringskstnadr 3 Kstnadr för hyllr, ställag dyl 9 Administratia kstnadr 4 Kstnadr för hantringstrstning 10 Databhandlingskstnadr 5 Hantringskstnadr 11 Prsnalldningskstnadr 6 Försäkringskstnadr Kpia för prsnligt brk. Får j kpiras llr spridas. Stig-Arn Mattssn 1 Vrsin 2

2 Lagrhållningssärkstnadr fastställs på n förhållandis krtpridisk sikt, fta strlksrdningn tt år. På n sådan sikt kan kstnadsslag 2 4, 6 ch 9 11 btraktas sm fasta kstnadr mdan kstnadsslag 5 ch 8 är halfasta kstnadr. Kstnadsslag 1 ch 7 är i hdsak hlt rörliga. Kapitalkstnadn för tt lagr tgörs a räntkstnadr för dt kapital sm är bndt i lagrt. Tå hdaltrnati är möjliga för att bstämma hr hög dnna ränta bör ara. Dt kapital sm finns bndt i lagr har man llr kan tänka sig ha lånat på n bank llr från någn annan krditgiar. Dt är då rimligt att räntan skall sättas lika md id bsltstillfällt nrmal lånränta. Dt kapital sm finns bndt i lagr skll knna anändas till andra satsningar sm skll knna g förräntning. Dtta btraktlssätt innbär att man sr lagrhållning sm n instring i msättningstillgångar på ilkn man måst ställa samma kra på akastning sm från öriga altrnatit möjliga instringar. Dt andra synsättt innbär tt altrnatikstnadsrsnmang. Ett sådant synsätt är rimligt md tank på att lagrhållning förrsakas a bslt m rdrkantittr ch följaktlign är bsltsrintrad ch framtidsinriktad. Dt andra synsättt innbär sm rgl ckså tt btydligt högr förräntningskra på lagrkapitalt. Vilka förräntningskra man skall ställa arirar gntlign md tidn, brnd på ilka altrnatia instringar sm är aktlla. Praktiskt stt är dt därför lämpligast att låta räntkstnadn för kapital bndt i lagr ara n plicyariabl sm fastställs a förtagsldningn ch sm är tt ttryck för förtagsldningns nrmala förräntningskra på instringar. Kstnadslagn 2-6 ch 8-11 är sm an påpkats i hdsak fasta llr halfasta särkstnadr. Man kan därför ifrågasätta m dssa kstnadr örhdtagt skall baktas. Vanligtis inkldras d i snska förtag. Dtta är int nödändigtis hlt krrkt. Om bsltssitatinn gälld lagrhållning llr int lagrhållning r dt krrkt att bakta dm. Så är mllrtid int fallt i dt här sammanhangt. Bslt m rdrkantitt asr frågställningn lagrhålla mr llr mindr ch bör därför ndast mfatta rörliga särkstnadr. Om dt int a praktiska llr rdisningsmässiga skäl är sårt ch mständligt att islra dn rörliga dln a dssa kstnadsslag, bör dt göras. 3 Bräkning a lagrhållningssärkstnadr För bräkning a lagrhållningssärkstnadr kan följand arbtsgång tillämpas. Arbtsgångn byggr på att lagrhållningssärkstnadn bräknas sm n lagrhållningsfaktr ttryckt sm n prcntsats ch tt ärd mtsarand dt lagrärd sm artikln har i lagrrdisningn, xmplis dss standardpris, mdlpris llr FIFO-pris. Lagrhållningsfaktrn dlas pp i tå dlar, n plicybstämd dl sm mtsarar kapitalkstnadn ch n bräkningsdl sm mtsarar öriga kstnadsslag. 2

3 Arbtsgång 1. Fastställ kapitalkstnadn för arr i lagr sm n prcntsats gnm plicybslt. Dtta mtsarar dn första dln a lagrhållningsfaktrn. 2. Bräkna smma lagrhållningssärkstnadr för kstnadsslag 2-11 nligt an. 3. Uppskatta föräntat ttalt lagrärd i mdltal ndr dt kmmand årt. 4. Bräkna dn andra dln a lagrhållningsfaktrn gnm att diidra smma lagrsärkstnadr md ppskattat lagrärd ch mltiplicra md Bräkna lagrhållningsfaktrn gnm att smmra d prcntsatsr sm rhållits i stg 1 ch stg Bräkna lagrhållningssärkstnadn pr år för arj artikl gnm att mltiplicra lagrhållningsfaktrn md artiklns lagrärd ch diidra md 100. Exmpl På tt förtag har kapitalkstnadrna för arr i lagr fastställts till 15 %. D ttala lagrhållningssärkstnadrna xklsi kapitalkstnadr har bräknats till tkr. Undr kmmand år föräntas lagrärdt i mdltal ara 25 miljnr. Dtta innbär att lagrhållningsfaktrn blir 15 pls / = 15 pls 6.3 %, ds i rnda tal 21 %. För n nskild artikl md tt standardpris på 70 kr blir då lagrhållningssärkstnadn pr styck ch år lika md , ds kr. 4 Flkänslight id ppskattning a lagrhållningssärkstnadr För bräkning lagrhållningssärkstnadr är dt a intrss att ta i ilkn tsträckning flppskattningar pårkar knmisk rdrkantitt ch därmd smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr rspkti kapitalbindningn i lagr. Dnna flkänslight kan bräknas md hjälp a följand frmlr. SK SK 1 2 SKa SKa där SK rhållna smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr SK smma lagrhållnings- ch rdrsärkstnadr id rkliga lagrhållningssärkstnadr 3

4 SKa rhålln kapitalbindning i msättningslagr SKa kapitalbindning id rkliga lagrhållningssärkstnadr ppskattad lagrhållningssärkstnadr rkliga lagrhållningssärkstnadr Aiklsr i smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt i kapitalbindning i prcnt för några lika xmpl på prcntlla flppskattningar i lagrhållningssärkstnadr bräknad md hjälp a anstånd frmlr framgår a ndanstånd tabll. Prcntlla fl i lagrhållningssärkstnadr Aikls i smma kstnadr +6,1 +1,6 +0,1 +0,1 +0,9 +2,1 Aikls i kapitalbindning +41,4 +19,5 +5,4-4,7-12,3-18,4 Tabll 1 Aiklsr från ptimala smma lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr samt från ptimal kapitalbindning i prcnt id några xmpl på prcntlla flppskattningar i lagrhållningssärkstnadr Om xmplis lagrhållningssärkstnadn ppskattas 30 % för högt llr för lågt blir smman a rdrsärkstnadr ch lagrhållningssärkstnadr ndast cirka 1 % rspkti 2 % högr än ptimalt. Ur ttalkstnadssynpnkt är sålnda bräkningn a knmisk rdrkantitt myckt känslig för flppskattningar i lagrhållningssärkstnadr. Samma typ a samband rådr ckså när andra anliga mtdr för bräkning a knmisk rdrkantitt anänds. Md asnd på kapitalbindning i msättningslagr är flkänslightn klart högr. Här gr n 30 % för låg lagrhållningssärkstnad pph till n 19 % för hög kapitalbindning i msättningslagr jämfört md dn kstnadsptimala nligt Wilsns frml ch id n 30 % för hög lagrhållningssärkstnad n 12 % för låg kapitalbindning. Hänsyn har då int tagits till att rdrkantittn ckså pårkar kapitalbindningn i säkrhtslagr, ds störr rdrkantittr ldr till lägr säkrhtslagr ch mänt. S handbksdl D66, Ordrkantittr md hänsyn tagn till säkrhtslagrstrlk. 5 Kmplttrand synpnktr ch anisningar Bräkningsmtdikn an innbär att artiklarnas lagrärd anänds sm fördlningsbas. I issa fall kan n sådan fördlningsbas ara i grösta lagt. Dt gällr bland annat m dt finns stra gnskapsskillnadr mllan lika artiklar. Exmplis kan issa artiklar tas t myckt fta, andra sällan i förhålland till dn ttala årsförbrkningn ch därmd kräa mr rsrsinsatsr för inntring. Md fördlningsbasn lagrärd får då d lågmsatta artiklarna "btala för" d högmsatta. Ett annat xmpl är skillnadr i lagrlymbh. Fördlningsbas lagrärd mdför då att förhållandis för höga kstnadr läggs på dyra artiklar md små lymkra jämfört md billigar ch lymkräand artiklar. Ett sätt att lösa sådana prblm är 4

5 att diffrntira lagrhållningsfaktrn på artiklgrppsniå. Kstnadsslag 7, ds. kstnadr för ärdminskning, sinn ch inkrans, kan m d rprsntrar förhållandis små blpp, llr m man nöjr sig md rlatit gra ppskattningar id bstämning a lagrhållningssärkstnadr, bhandlas på samma sätt sm d öriga kstnadsslagn, ds. så att artiklarna bär dssa kstnadr i prprtin till sina lagrärdn. Om ärdminskning, sinn, inkrans ch dylikt i strt stt är d samma för hla artiklsrtimntt är dtta tt båd praktiskt ch trtiskt rimligt förfarand. Finns dt därmt skillnadr sm int är försmbara bör n finar fördlning åstadkmmas. Så är xmplis fallt m issa artiklar llr artiklgrppr är mr stöldbgärliga, är a mr llr mindr mdtyp, är mr llr mindr känsliga för inkrans gnm lagrhållning samt m d har lika hållbarhtstidr. Man kan då sätta tt ärdminskningspålägg pr artiklgrpp i ställt. Ett ffktiar sätt att hantra riskr md att artiklar kan bli inkranta är att int inkldra mtsarand kstnadr i lagrhållningsfaktrn tan i ställt kmplttra bräkningn a rdrkantittr md gränsärdn för hr lång förbrkningstid man maximalt ill accptra. Om xmplis årsförbrkningn för n artikl är 1200 styck ch man int a risk för inkrans ill att dn kantitt sm bställs skall räcka i mr än tr månadr, bör rdrkantittn bgränsas till 300 styck. Md tt sådant förfarand blir dt möjligt att på tt xaktar ch knskntar sätt bgränsa önskärda liggtidr. Dt blir ckså lättar att diffrntira hantringn a lika artiklar md asnd på ars ch ns inkransrisk, ds. så att artiklar md låg inkransrisk tillåts ha störr rdrkantittr ch artiklar md str inkransrisk mindr rdrkantittr. Md tank på att smman a lagrhållningssärkstnadr ch rdrsärkstnadr är tämlign känslig md asnd på aiklsr från knmiskt ptimala rdrkantittr är dt i nrmalfallt hlt accptablt att anända sådana kmplttringsrglr. I snska förtag anänds i allmänht lagrhållningsfaktrr sm är strlksrdningn %. I nstaka fall förkmmr änn högr ärdn, ftast brnd på höga förräntningskra på kapital. Rfrnslittratr Brnhard, P. (1999) Intgratd inntry managmnt, Jhn Wily & Sns, sid 315. Fgarthy, D. Blackstn, J. Hffman, T. (1991) Prdctin and inntry managmnt, Sth-Wstrn Pblishing C, sid 184. Hhnstin, L. (1982) Practical stck and inntry tchniqs that ct csts and impr prfits, Van Nstrand Rinhld Cmpany, sid 28. Jansn, R. (1987) Handbk f inntry managmnt, Prntic-Hall, sid 53. La Lnd, B. Lambrt, D. (1975) Inntry carrying csts: Significanc, cmpnnts, mans, fnctins, Intrnatinal Jrnal f Physical Distribtin, Vl. 6, N. 1, sid 51. 5

6 Lambrt, D. Stck, J. Ellram, L. (2005) Fndamntals f lgistics managmnt, McGraww-Hill, sid 153. Mattssn, S-A. (2002) Känslightsanalys a bställningspnktssystm, Frskningsrapprt, Instittinn för Tknisk Lgistik, Lnds Unirsitt. 6