Per Sandström och Mats Wedin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Per Sandström och Mats Wedin"

Transkript

1 Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Arbtsrapport Svrigs lantbruksunivrsitt ISSN Institutionn för skoglig rsurshushållning ISRN SLU SRG AR SE 9 8 UEÅ Tfn:

2

3 Vilhlmina Norra Samby Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Arbtsrapport Skoglig rsurshushållning Svrigs lantbruksunivrsitt ISSN Institutionn för skoglig rsurshushållning ISRN SLU SRG AR SE Utgivningsort: Umå Utgivningsår:

4 Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Institutionn för skoglig rsurshushållning, Avdlningn för fjärranalys. SLU, Umå Vilhlmina Norra Samby

5 Ett samarbtsprojkt mllan Vilhlmina Norra samby, SLU (Institutionn för skoglig rsurshushållning) och Followit AB finansirat via EU-mdl från ål, Sápmi/Jordbruksfondn och mdfinansiring från Jordbruksvrkt samt Skllftå, Vilhlmina, alå, Arvidsjaur, Bodn och Pajala kommunr samt Svaskog AB. Innhållsförtckning. Introduktion. todr och matrial a. Studiområd b. Tknik. Rsultat a. Säsongsvis sammanfattning om halsbandsanvändningn b. Användandt av dt wbbasrad positionsvisningssystmt c. Halsbandns fördlning och funktion d. Rnarnas rörlsmönstr i. Vintrsäsongn 6 ii. Sommarsäsongn 6 iii. Vintrsäsongn 7 iv. Sommarsäsongn 7. Rnars btsval i förhålland till skogbruksmtodr f. Rnarnas rörlsmönstr i förhålland till Rnbruksplan. Sammanfattning Bilagor: Rnbruksplanns fm btslandstypr Antal insamlad positionr och datainsamlingspriod för varj rn

6 . Introduktion Rnskötsl bdrivs idag på ca % av Svrigs yta, och där samutnyttjas markn md andra markanvändar, xmplvis skog- och jordbruk, gruvdrift, nrgi, transport och turistnäring var och n md olika grad av ömssidig påvrkan. Alltftrsom markanvändaranspråkn har ökat bland d olika näringarna har också dialogn mllan näringar intnsifirats. För att minska ngativ påvrkan mllan näringarna krävs n ömssidig anpassning av rspktiv vrksamht till dn andra näringns bhov. Förbättrad kunskap och förtydligad kommunikation om rnnäringns markanvändning och bhov är n myckt viktig dl i markanvändardialogn. Framtagandt av n Rnbruksplan (RBP) var tt stort stg mot tt klokar sambrukand av markrna gnom kunskapsuppbyggning och kommunikation. Vilhlmina Norra samby (VNS) var dn första sambyn som dltog i arbtt md att ta fram n RBP. Arbtt md RBP, som påbörjads la också grundn för tt fruktsamt samarbt mllan VNS och SLUs fjärranalysavdlning. Alltftrsom VNS har blivit mr avancrad i sitt utnyttjand av RBP har nya bhov framkommit att vidarutvckla analysmöjlightrna och öka och stärka informationsinnhållt. Yttrligar ökad kunskap om rnns btsutnyttjand ökar värdt av RBP och gr dn än mr vikt i samrådsdiskussionrna md andra markanvändar. Förstärkt stöd i dt dagliga arbtt md rnskötsln, samt miljö- och arbtsmässiga ffktivisringar är också önskvärda. För att möta dssa bhov av stöd och förbättringar introducrad vi ny tknik i form av GPS/GS halsband inom rnskötsln. d dnna tknik kan vi samla in och visa rnars positionr i raltid på wbbasrad kartor. Dn GPS/GS tknik som xistrad (från viltforskningn) när projktt inldds var dock förnad md tt antal, för rnnäringn, ngativa gnskapr vilkt förhindrad storskalig användning. Framför allt var kostnadn för utrustningn för hög och utformningn av halsbandn int hlt ändamålsnlig. Därför anlitads Followit AB för att i samarbt md VNS och SLU utvckla n ny gnration halsband, bättr utformad och till tt lägr pris. Inom dtta projkt samlar vi rfarnhtr och lärdomar från användandt av ny tknik, och utformar framtida vrktyg som stöd i rnskötsln för tt än mr hållbart rsursutnyttjand. ålsättningn md projktt var dls att göra dn nya tknikn i form av GPS-positionring och raltidsvisning av rnars positionr nklt tillgänglig för användarn (rnskötarn) och att dn ska bli n naturlig dl i sambyns dagliga arbt. Vi vill tydligt påvisa nyttan och möjlightrna md dnna nya tknik och därignom värdt av att vidarutvckla och öka dss tillgänglight. Vidar är målt att gnom visualisring och analysr av rnars positionr öka dn allmänna kunskapn om rnns btsutnyttjand och rörlsmönstr, samt stärka innhållt i RBP. Båd ny data och ny kunskap ska göras tillgänglig för sambyn för användning i dialogr md andra markanvändar och som praktiskt stöd i rnskötsln. r långsiktigt vill vi att rfarnhtr från dtta projkt ska lda till att andra sambyar ska påbörja liknand arbtn för att bygga på kunskapn och förbättra kommunikationn om dras markanvändning. Dt arbt som rapportras här rprsntrar tt naturligt nästa stg att yttrligar bygga upp kunskap, samt att bättr kommunicra rnnäringns markanvändning. Kunskap och prsntation av d btsval rnn gör, fungrar som tt viktigt komplmnt till RBP dokumntring om sambyns rnskötsl och bhov. Rapportn rprsntrar n sammanställning av rsultat som framkommit från analysr och visualisring av rnars positionr insamlad mllan -- och Rsultatn rdovisad här är mr gnrlla md dn allmänintrssrad läsarn i åtank och bskrivr framför allt d många möjlightrna som finns för att gå vidar md yttrligar fördjupad analys.

7 . todr och matrial a. Studiområd VNS täckr n yta av km och har dn största markaraln av Västrbottns sju sambyar. Avståndt fåglvägn från sambyns västligast dlar i Norg till Bottnvikns kust är km vilkt ingår i rnarnas årliga vandringar mllan vintrbtt i skogslandt vid kustn och sommarbtt i fjälln (Figur ). Dn västra dln av sambyn bstår mstadls av alpin fjällvgtation mdan skogarna i öst dominras av gran och tall md inslag av lövskog. yrmark utgör ca % av markaraln ndan fjällgränsn. Sambyn bstår av rnnäringsförtag av varirand storlk och har nligt 7 års uppgiftr 6 mdlmmar. Sambyn är uppdlad i två vintrgruppr; arsfjälls- och Vardofjällsgruppn. Vintrgrupprna är mr llr mindr åtskilda undr hla rnskötslårt. Vintrbtt för arsfjällsgruppn (dn södra gruppn) är i huvudsak utmd Gidå älvdal och för Vardofjällsgruppn (dn norra gruppn) utmd Lögdå älvdal (Figur ). Vardofjällsgruppn arsfjällsgruppn Figur. Gnrll bskrivning av rnskötsln i Vilhlmina Norra samby. Vilhlmina Norra sambys tidigar planringsarbtn VNS har n lång historik md aktivt dltagand i planringsprocssr md andra markanvändar. Rdan 99 dltog sambyn i n planringsprocss om markanvändarfrågor i samarbt md Skogsvårdsorganisationn, Vilhlmina kommun och SLU. År påbörjad man arbtt att utvckla mtodr för framtagandt av n Rnbruksplan (RBP) tillsammans md Skogsstyrlsn och SLU. Dtta arbt har fortsatt och nu har VNS n fungrand RBP som används aktivt i sambyn. Dn GIS

8 komptns som byggts upp inom VNS gnom arbtt md RBP har varit n utmärkt grund att bygga vidar på inom ramn för dtta projkt. Dtta projkts arbt är n naturlig fortsättning, förbättring och fördjupning av sambyns arbt md RBP. Inom ramn för arbtt md att ta fram n Rnbruksplan har VNS utfört n btslandsindlning (Figur och Tabll ). Utförandt av btslandsindlningn inlds md n indlning av rnskötslårt i åtta årstidr (Tabll ) och följs av n indlning av sambyns markr i fm btslandstypr för varj årstid (Bilaga ). Btslandsindlningn utförs av dn rnskötarn md bäst lokalkänndom för varj spcifikt områd. Vi dlad in sambyn i fm olika gografiska områdn var och n rprsntrad av n llr flra årstidr (Figur och Tabll ). Dn årstidsvisa indlningn i gografiska områdn finns också rprsntrad i VNSs RBP. Analysr av rnarnas rörlsmönstr och btsval är i d flsta fall utförda för sparata gografiska områdn och rnbtsårstid. Information om marktyprnas sammansättning för d olika gografiska områdna finns i tabll, och 6. Figur. Btslandsindlningn i Vilhlmina Norra sambys Rnbruksplan.

9 Tabll. Antal och arll fördlning av btslandstypr i Vilhlmina Norra sambys btslandsindlning. Nycklområdn Kärnområdn Btstraktr Antal Total ara (ha) % av Kärnområd % av Btstrakt Antal Total ara (ha) % av btstrakt Antal Total ara (ha) Förvintr 8,,, 797, 9, , Vintr 9, 7,7,9 878,6, 966, Vårvintr 9888,6 Vår 89,,9 869,9 Försommar 8,,6,7 89, 8, 886, Sommar 7,7,9, 99,, 8, Snsommar 7 668,9,, 69, 6,8 7, Höst 8,,, 96, 6,8 7,8 Alla årstidr 7 89,,, 78 9,, , Lågutnyttjat Åtgärdsområdn Antal Total ara (ha) Antal Total ara (ha) 768,, 668,, 97,,7 Tabll. Vilhlmina Norra sambys indlning av årstidr dfinirad av olika rnskötslaktivittr. Årstidsnamn Aktivitt som dfinirar årstid Ungfärliga månadr Försommar Från kalvning till första kalvmärkning maj juni Sommar Från första till sista kalvmärkning juni juli Snsommar Från kalvmärkningns slut till sarvslaktn börjar juli - spt. Höst Från sarvslaktns början till höstskiljning spt. - nov. Förvintr Från höstskiljning till marklavsbtt inlds okt - jan. Vintr Från marklavbtts början tills vakt inför vårflyttn nov. april Vårvintr Från man börjar vakta på vintrbtt till vårsläppt mars maj Vår Från vårsläpp till kalvning april maj 6

10 Figur. Gografisk indlning av Vilhlmina Norra samby btsland basrat på rnns årstidsvisa förflyttningar. Tabll. Vilhlmina Norra sambys indlad i fm gografiska områdn basrad på rnars årstidsvisa btsanvändning. Gografiskt områd Årstid ånadr Fjällbtsland försommar, sommar, snsommar, höst maj oktobr Gnomströmningsland förvintr, vårvintr, vår oktobr dcmbr, april-juni Förvintrbtsland Förvintr oktobr januari Huvudsakligt vintrbtsområd Vintr novmbr maj Vintrbtsland ndanför stambanan utnyttjas ndast vissa vintrar januari maj 7

11 Tabll. arktypr nligt Svnsk arktäck Data (SD) för Vilhlmina Norra sambys btsland ndanför fjälln. SD klassr Gnomströmningsland Förvintr Vintr Vintr, kust Bbyggd mark ha % ha % ha % ha % Odlad mark 69, 6, 6, 9, Lövskog 7,9 7,7,8 77,9 Barrskog på lavmark 88 6,7 98, 87,7 67,9 Barrskog j lav -m 66,6 7,9 76, 96 6, Barrskog j lav > m 6 9,7 796,7 8 7,7, Skog på myr 679,9 6,9 6789, 789,8 Barrskog brg-i-dagn 89,6 98, 78,7 687,6 Blandskog 9,, 9, 6,6 Hdmark (j gräshd) 6 7,7 9, ,9 66 6,7 Busksnår 9,,,, Hygg 6,,,, Ungskog 9,6, 7, 798,9 Barrskog, j på lav 677, 98,7 9,9 7, Brg i dagn/block 76,,,, Gräshd 77,,,, Örtäng,,,, Limnogna våtmarkr 9,,,, Blöt myr 8,, 67, 6, Övrig myr 86, 8,, 77, Vattn 979 8, 79,8 86 6, 7, Kust och hav 879 7, 896,6 6,,9 SD-klass saknas 876, SUA

12 Tabll. arktypr i Vilhlmina Norra sambys fjällområd nligt Svnskt arktäck Data (SD). För dn dl av fjällområdt som är blägn i Norg saknas vgtationsinformation. SD klassr ha % Bbyggd mark 7, Odlad mark 8, Lövskog 6 7, Barrskog på lavmark 8, Barrskog j på lav - mtr 7, Barrskog j på lav > mtr 6, Skog på myr 7, Barrskog brg-i-dagn, Blandskog 6,8 Hdmark (utom gräshd) 7 8, Busksnår, Hygg, Ungskog 9, Barrskog, j på lav 8,6 Brg i dagn och block 97, Gräshd 8,7 Örtäng 9,7 Limnogna våtmarkr, Blöt myr 67, Övrig myr 86 7, Vattn,8 Kust och hav SD-klass saknas 8,6 Data saknas 7, SUA 98, 9

13 Tabll 6. arktypr i Vilhlmina Norra sambys fjällområd nligt vgtationskartan övr fjälln. För dn dl av fjällområdt som är blägn i Norg saknas viss vgtationsinformation. Fjällvgtations kartan ha % Exploatrad mark, Ängsgranskog 968, ossrik barrskog 99, Ängslövskog 7 8, ossrik hdbjörkskog 79 6, Vid 88, Blandad myr 6, Vått kärr, Backkärr 89,7 Torrt kärr 668, Rismyr (moss) 8, Extrm snölga 9, odrat snölga, Ängsmark 6, Alpin högörtäng 689, Alpin lågörtäng 89 6, Fuktig-våt rishd,9 Frisk rishd 8,6 Torr rishd 79 9,8 Skarp rishd,8 Alpin gräshd 96,8 Vattn 777 6,6 Block- och hällmark 6, Summa 79, Utanför fjällkklass 966 9,7 Summa fjällklassning 79 9, Total Sommar 989,

14 Klimat Sambyn är blägn i dn nord och mllanborala vgtationszonn. Årsmdltmpraturn är + C md - C mdltmpraturr i januari och + C i juli. Växtsäsongn, dfinirad som antalt dagar varmar än + C, är dagar. Årsmdlndbördmängdn är 6 mm md dn största mängdn i juli sptmbr. arkn är snötäckt 7 dagar pr år. Statistik för priodn nligt Svrigs Nationalatlas. Undr projktpriodn kan vintrbtssäsongn 6 sammanfattas som n mild och ganska snöfattig vintr md små tmpraturförändringar vilkt skapad väldigt goda btsförhållandn. Vårn 6 var ganska tidig och följds av n sommar md goda btsförhållandn till följd av torrt och varmt vädr och rlativt litn insktspåvrkan. Vintrbtssäsongn 7 var xtrmt svår md stora problm md åtkomst av bt orsakat av starkt ndisad btsmarkr övr hla rnskötslområdt. D flsta sambyar tvingas att stödutfodra rnarna för att klara d xtrmt svåra vintrbtsförhållandna. I VNS klara sig arsfjällsgruppn utan att bhöva stödutfodra mdan Vardofjällsgruppn tvingads till stödutfodring. Vårn kom snt till fjälltraktrna och följds av n ganska ndrbördsrik sommar md normal förkomst av insktr. Sommarbtsförutsättningarna 7 bdömds som myckt goda. b. Tknik För samtliga btssäsongr had vi halsband av märkt Vctronics i drift och från och md sommarbtssäsongn 7 had vi också styckn av Followit AB halsband av märkt Rainnár i drift. Figur innhållr n övrgripand bskrivning övr tknikn för positionsinsamling md GPS samt raltidskommunikationn via GS nätt. Schmaläggning av positionring och GS sändning för Vctronics halsbandn gjords av SLU på bställning av sambyn och md Rainnárhalsbandn utförds dtta av sambyn. Standardinställning var att ta n GPS position varannan timm och skicka tt SS md d sju snast positionrna var timm. ålt var att varj morgon kl. ha fått in nattns positionr från rnarna och planra rnskötslaktivittrna utftr dssa. Då halsbandt vägr 6 g har rnskötarna valt att ndast förs störr honrnar samt några hanrnar (kastrrad så kallad oxar) md halsband. Ickkastrrad hanrnars halsar svällr alltför myckt undr brunstn för att dssa skull kunna bära halsband. Vajor undr mdlstorlk ansågs int hllr lämpliga som halsbandbärar p.g.a. halsbandts vikt.

15 Figur. Bskrivning av hur systmt för GPS-positionring, kommunikation och raltidsvisning av rnarnas positionr fungrar md vårt standardinställda positionringsschma md positionr pr dygn som xmpl:. Rnn positionras var annan timm md hjälp av halsbandts GPS nht. Positionrna lagras i halsbandt och när 7 positionr samlats in skickas dssa som tt SS via GS nätt. Positionrna skickas till n wbbsrvr på SLU i Umå. Positionrna visas på wbbasrad kartor i raltid och kan på bgäran rhållas som koordinatr i mobiltlfonn Bräkning av förflyttningshastightr och Rnars Idntifirad Viktigast Områdn (RIVO) För varj rn och varj säsong har vi sammanbundit alla positionr md linjr som visar förflyttningn mllan alla positionr. Förflyttningshastightr är bräknad i mtr pr timm från avståndt mllan två i tidn ftrföljand punktr. För idntifiring och dliniring av mr använda områdn har vi använt oss av n gnrll kärnskattningsmtod och bräknat varj individull halsbandsmärkt Rns Idntifirad Viktiga

16 Områdn (RIVO) (Figur ). Kärnskattningsmtodn hjälpr oss att skilja områdn där rnarna spndrat rlativt mr tid från områdn rnn bara rört sig ignom. Kärnskattningsmtodn är int n xakt llr statistisk mtod för dliniring och idntifiring av viktiga områdn llr sparring av dssa från andra områdn där rnn bara förflyttat sig ignom. Vi användr mtodn för att på tt rprsntativt och jämförbart sätt bhandla och bräkna alla rnars rörlsmönstr på samma sätt. d hjälp av dn gnrlla kärnskattningn kan vi göra jämförlsr mllan områdn, rnar, årstidr och år. Vi har valt att använda kärnskattningns % konturlinj som gränsvärd för idntifiring av RIVO. Kärnskattningns 99 % konturlinj innhållr alla rnns positionr (Figur ). ålt var att ta fram n rptrbar och jämförbar mtod och använda dn på alla säsongr. Vi prövad också tt antal andra mtodr för att idntifiring av viktiga områdn mn på grund av olika statistiska bgränsningar kund vi int använda oss av Brownian bridgs llr lokala konvxa höljn. Undr hla projkttidn har d rnskötar som arbtar kring d halsbandsförsdda rnarna fört dagböckr för att bskriva när dras arbt påvrkat var rnarna vistats. Positionr där rnskötarnas närvaro påvrkat rnarnas btsval har sdan utslutits ur våra analysr. RIVO inom gul gräns Figur. Vi använd n kärnskattningsmtod för att idntifirar varj individull halsbandsmärkt Rns Idntifirad Viktiga Områdn (RIVO)(inom gul gräns). Kärnskattningsbräkningn är n uppskattning av användandts intnsitt mätt i mängd och avstånd mllan positionr. Vi har valt att använda kärnskattningns % konturlinj (gul linj) som gränsvärd för idntifiring av RIVO. Kärnskattningns 99 % konturlinj (svart linj) innhållr alla rnns positionr. Kärnskattnings mtodn ska vara rptrbar och jämförbar och vi har använt dn för alla säsongr. Kärnskattningn visas övr Rnbruksplanns btslandsindlning md nyckl- och kärnområdn i rött rspktiv blått.

17 . Rsultat a. Säsongsvis sammanfattning av halsbandsanvändningn Dn novmbr satts d första halsbandn utrustad md raltids-gps ut på rnar undr höstskiljningn i örrösjölidn. Halsbandn var fördlad mllan rnägar md rnar i Vardofjällsgruppn och rnar i arsfjällsgruppn (Bilaga ). Arbtt md utsättandt av halsbandn fungrad väldigt väl. Rdan vid hmkomstn på kvälln kund vi konstatra att rnarna had lyckats md sina första SS sändningar och att vår wbbasrad kontakt via SLUs datasrvr md raltidsvisning av rnarna fungrad. Rnarna forslads sdan md lastbil till sina avlastningsplatsr för fri strövning på förvintrlandt. I figur bskrivs dataflödt och kommunikationssystmt i dtalj. Systmt fungrad myckt bra undr vintrn och gav tt värdfullts stöd till i dn dagliga rnskötsln samt bidrog till ny kunskap för rnskötarna gnom övrblickn av rnarnas förflyttningsmönstr. Två av halsbandn had funktionsproblm från och md mars månad. Bskrivning av rnars btsval och förflyttningsmönstr följr snar i dnna rapport. I samband md Vardofjällsgruppns flytt md lastbil till vårlandt böt vi halsbandns battrir. arsfjällsgruppn flyttar till vårlandt till fots och undr samlingarna inför flyttn böt vi halsbandns battrir. När rnarna släppts för fri strövning mot kalvningslandt var 8 rnar försdda md halsband mdan dt övriga två halsbandn fortfarand rparrads (Bilaga ). Vi var positivt övrraskad övr GS täckningn på stora dlar av sommarlandt ävn om vissa rnar ibland int hörd av sig undr längr tidspriodr. Rnskötarna fortsatt att följa rnarna på wbbn och halsbandn bidrog ign md båd ny kunskap och värdfull övrblick övr rnarnas btsval och förflyttningar. Undr höstskiljningn 6 i örrösjölidn tog vi av alla halsbandn och laddad nr all data från dssa via kabluppkoppling till n dator. Dtta är dn nda totala ndladdning av all data som gnomförts undr projktpriodn. Vi har alltså hittills bara dfinitiva och fullständiga data för priodn För tidn därftr har vi ndast positionr som anlänt via SS. Undr höstn 7 ftr projktpriodns slut kommr vi åtr samla in alla Vctronicshalsband och göra n fullständig ndladdning av data. Eftr datandladdning och battribytn 6 satt vi åtr ut halsbandn på rnar innan lastningn för flyttn till förvintrlandt. Då d nyproducrad halsbandns tillvrkning var försnad satt vi åtr ut 9 Vctronicshalsband inför vintrbtssäsongn 7 (Bilaga ). Vintrbtssäsongn 7 kan karaktärisras som xtrmt svåra btsförhållandn md stora problm md åtkomstn av bt p.g.a. av starkt ndisad btsmarkr inom stora dlar av sambyn samt övr stora dlar av hla rnskötslområdt. arsfjällgruppns rnar lämnad i rask takt förvintrlandt och var rdan ftr n vcka längr östrut på vintrbtsmarkrna än man i vanliga fall är på snvintrn. Dn hastiga vandringn omfattad n förflyttning på ca 8 km fåglvägn på n vcka. Rnarnas hastiga flykt östrut visad sig snar brättigad då btsförhålland hastigt försämrads längr upp på förvintr- och vintrbtslandt. Vardofjällsgruppn tvingads börja stödutfodra sina rnar längs Ptrisvägn dn januari. Åtrign bidrog raltidsvisningn av rnarnas positionr md båd ny kunskap och värdfull övrblick övr rnarnas btsval och förflyttningar för rnskötarna. Inför samlingarna inför flyttn till vårlandt 7 var d nyproducrad halsbandn tstad och färdiga att installras på fritt strövand rnar. Vi försdd 8 rnar md halsband, Vctronicshalsband och 8 av dn nyproducrad Rainnármodlln (Bilaga ). Allt fungrad väl ävn md d nya halsbandn.

18 Kommunikation mllan halsband och Followits srvr och vidar till SLUs raltidsvisningn fungrad som dt skull. D prsonr md administrativa rättightr för d nyproducrad halsbandn använd Followits plattform för visning och kommunikation md halsbandn, mdan övriga användar fortsatt att använda SLU positionsvisningssystm där rnar md båd d gamla Vctronics halsbandn och d nya Rainnárhalsbandn kan bskådas. Övrsiktliga bskrivningar övr varj btssäsong (vintr 6 sommar 6 vintr 7 sommar 7 samt säsongsjämförlsr) rdovisas i ftrföljand sktionr. För att analysrna alltid ska rflktra rnarnas gna btsval har alla rnskötslaktivittr som påvrkar rnarnas btsval rdovisats i rnskötardagböckr. Positionr från tidpunktr då rnarnas btsval påvrkats gnom rnskötslaktivittr har xkludrats från våra analysr. För varj rn och varj säsong lvrrad vi digitala GIS skikt i följand formr till sambyn för användning och analys i dras RnGIS:. Ett punktskikt md alla positionr md koordinatr, tidpunkt, tmpratur, förflyttningsavstånd, hastight och riktning sn snast position.. Ett linjskikt som visar förflyttningn mllan alla punktr.. Ett polygon skikt som visar alla RIVO för rspktiv rn b. Användandt av dt wbbasrad positionsvisningssystmt Användandt av SLUs wbbasrad positionsvisningssystm har varit myckt högt undr dn hla projktpriodn md mr än sparata inloggningar till SLU wbbasrad positionsvisningssystm. Som n inloggning räknas n användars inloggning pr dygn. Om användarn båd loggat in morgon och kväll räknas dt fortfarand ndast som n inloggning. Användandt av wbbvisningn varirad i förhålland till tidpunkt och aktivittspriod undr rnskötslårt (Figur 6). Systmt utnyttjads btydligt mr undr vintrsäsongrna än undr sommarsäsongn. Tillgångn till visningssystmt har varit lösnordsbgränsad md tillgång för ca rnskötar, vilka har utnyttjat systmt mr llr mindr rglbundt, samt tt antal spcialinbjudna övriga användar som använt systmt mr sporadiskt.

19 Figur 6. Antal individulla inloggningar pr vcka till SLU wbbasrad kartvisningssystm undr hla studipriodn. c. Halsbandns fördlning och funktion Undr projktpriodn har 8 olika rnar (7 honor och hanrnar) varit försdda md GPS halsband (Bilaga ). Hittills har vi samlat in 68, användbara positionr. Undr hla projktpriodn har vi haft Vctronicshalsband ut på rnar och inför sommarbtssäsongn 7 tillkom yttrligar 8 Rainnárhalsband. Undr d pågånd höstskiljningarna 7 kommr VNS sätta ut yttrligar nya Rainnárhalsband (ftr dtta projkts slut). Antal insamlad positionr samt datasamlingstid för rspktiv rn och säsong finns bskrivn i bilaga, mdan sammanställningn av antal rnar och positionr för varj säsong finns summrad i tabll 7. Olika rnar har haft olika positionsinsamlingsschma för olika tidspriodr. Vi har också ndast fullständig och ndladdad data för 6. Dtta gör dirkta jämförlsr mllan hur väl GPS och GS täckningn fungrat undr olika säsongr och för olika halsband svår. Ndladdad data för vintr och sommarsäsongrna 7 blir tillgängliga först ftr projktts slut ftr höstskiljningarna 7. Standardinställningn för alla Vctronics halsband har varit positionr pr rn och dygn. För vintr 6 och sommar 6 och 7 fick vi i mdltal nästan användbara positionr vilkt är myckt bra. Undr sommarn 6 provad vi att ställa nr antal positionr pr rn och dygn undr vissa tidpunktr för att spara på battrirna så dt möjliga antalt positionr var i mdltal mindr än positionr pr rn och dygn (Tabll 7). n vi fick ändå in förr användbara positionr än vad vi förväntat oss för sommarsäsongn 6. Undr vintr och sommarn 7 så var två rnar, Collar-ID och, inställda på att samla in positionr pr dygn vilkt är övr dn gräns vi bräknat att Vctronicsbattrirna md säkrht skull klara av. Battrirna fungrad hla priodn md dubbla antalt positionr och sändningstillfälln jämfört md vår standardbräkning för battrihushållning i 6 månadr. n vi had också några andra Vctronics halsband som slutad fungra mitt undr n säsong md sannolik orsak att battrirna tagit slut på grund av att någonting i systmt gjort att strömförbrukningn blivit för hög. 6

20 Rainnárhalsbandn har haft positionr pr dygn och två sändningstillfälln som standardinställning, mn md några halsband md andra inställningar. Antalt positionr som kommit in till SLU srvr från d nya halsbandn är dock lägr än förväntat och rprsntrar mindr än hälftn av alla schmalagda positionringar (Tabll 7). Dt som int har fungrat som förväntat är sändningn av gamla positionr; d som int skickats när d skull p.g.a. saknad GS kontakt. Undr d priodr då Vctronicshalsbandt saknat GS täckning har positionrna som int kunnat skickas vid tt tillfäll, sparats i väntan på nästa tillfäll md fungrand GS täckning. När täckning åtr kunnat rhållas har också d gamla positionrna skickas. Dssa gamla j skickad Rainnárpositionr saknas just nu i SLUs databas. D saknad positionrna finns dock lagrad i halsbandn och vi sr inga problm att åtgärda dtta problm. Enligt rnskötarnas gna rfarnhtr basrat på när flra halsband funnits inom samma områd vrkar Rainnárhalsbandn ha fungrat bättr än Vctronics båd vad gällr positionring undr dåliga förhållandn och sändning av positionr md svag GS täckning. Vi har int förlorat något halsband llr haft någon halsbandsförsdd rn försvinna llr dö undr hla projktpriodn. Tabll 7. Fördlning av antal rnar undr projkttidns olika rnbtssäsongr samt information om halsbandn funktionalitt. Antal positionr är basrat på antalt användbara positionr. Antal halsband Antal honor Antal hanar Antal positionr Antal positionr/rn Antal positionr pr rn och dygn Vintr 6 7 7, Sommar , Vintr , Sommar 7 Vctronics ,7 Sommar 7 Rainnár 6 877, d. Rnarnas rörlsmönstr Utförda analysr av rörlsmönstr rflktrar rnarnas gna btsval mdan positionr från tidpunktr då rnarnas btsval påvrkats gnom rnskötslaktivittr (rdovisad i rnskötardagböckr) har xkludrats. D bräknad förflyttningshastightrna för d olika säsongrna visar att rnarna rör sig nästan tr gångr längr pr tidsnht (mtr pr timm) undr sommarn jämfört md vintrn (Figur 7). Vidar rörd sig rnarna btydligt mr ( m/t) undr dn svåra vintrn 7 än vintrn 6 (97 m/t). dlförflytttningshastightn undr vintrn 6 på m/t motsvarar alltså, km/dygn mdan sommarns mdlförflyttningshastight på m/t motsvarar 7, km/dygn. Tidsupplösning för dssa bräkningar är d två timmar som åtskiljr d flsta GPS positionrna. Förflyttningshastightn är bräknad från dt linjära avståndt mllan två punktr och innbär n undrskattning (av varirand storlk) av rnns vrkliga förflyttning. Förhålland och trndr i mdlförflyttningshastight är därför av störr intrss än absoluta värdn. En rn, Collar ID har varit försdd md halsband undr säsongr och dss förflyttningshastight pr vcka för projktpriodn rdovisas i figur 8. En viktig roll i n rns individulla förflyttningshastight övr n btssäsong är dn rumsliga fördlningn av habitat. 7

21 8 Gott om bra bt gör att korta förflyttningar räckr mdan långa förflyttningar kan vara täckn på sämr btstillgång. Klimatfaktorr som t.x. snöförhålland avgör ofta btstillgångn. Vi sr dtta på rn som rört sig på samma markr undr vintrn 6 och 7 mn md stora skillnadr i förflyttningshastightr som n följd av d svåra btsförhållandn som rådd undr vintrn 7. Figur 7. Bräknad mdlförflyttningshastight för alla rnar undr projktts säsongr. Vintrsäsongn pågår ungfär från dn novmbr till dn april mdan sommarsäsongn pågår ungfär från dn maj till dn novmbr. Rnars förflyttningar som är påvrkad av rnskötarn är int inkludrad i analysn som tx arsfjällsgruppns rnrajd på vårn, lastbilsflyttningarna samt tillfälln då rnarna drivits llr samlats Vintr -6: Vintr 6-7: Sommar 7: Kolumn E Figur 8. En rns (Collar ID ) förflyttninghastightr i m/t (y-axln) pr vcka (vckonummr på X-axln) undr d säsongr som hon burit halsband. Halsbandt slutad att fungra i mars 6 och hon saknad sdan halsband undr sommarn 6, mn har burit halsband övrig tid. Rnn använd samma markr undr d båda vintrarna.

22 Dygnsrytm Gnom att använda rnars förflyttningshastightr för olika tidpunktr på dygnt bräknad vi rnarnas dygnsrytm. För samtliga säsongr sr vi n minskning i aktivitt undr dygnts mörkar timmar. Dnna priod är följd av dn mst aktiva tidn på dygnt ungfär från 7.. Uppdlat på kortar tidspriodr (Figur 9) blir dtta mönstr än mr tydligt. Undr dn mörkast tidspriodn på årt sr vi n väldigt låg aktivitt båd klockan och 7 mdan dn klart högsta aktivittsnivån uppnås undr dygnts få ljusa timmar. Likhtn i dygnsrytm md lägst aktivitt klockan och 7, låg aktivitt undr d övriga mörka timmar och högst aktivitt undr dygnts ljusa timmar mllan vintrn 6 och 7 är slånd. Vintrsäsongn 7 svåra förhållandn förändrad int dygnsrytmn utan bara hur myckt rnarna rörd sig vid varj tidpunkt. Tidigar torir om att nordliga djurs dygnsrytm int påvrkas nämnvärt av mörkrt utan att d bibhållr sina aktivittr ävn undr dygnts mörka timmar övrnsstämmr int md våra rsultat. Dtta blir spcillt förvånand då rnn vintrtid framför allt försökr undvika att förlora kroppsvikt. Balansn vintrtid mllan nrgikostnadn att söka föda och nrgiförtjänstn från intag av föda är svårfunnn. Att huvudsaklign utnyttja dygnts få ljusa timmarna för födointag och gå på sparlåga undr ca 7 timmar av dygnt tycks ställa stora krav på födans kvalitt, åtkomst och innhåll. Btsro och lugn båd undr korta födointagspriodn och dn långa sparlågapriodn tord vara spcillt viktigt för rnn. Figur 9. Rnars dygnsrytm för dn mörkast rspktiv ljusast tidspriodn för varj säsong. Dygnsrytmslinjns avstånd från grafns mittpunkt rprsntrar rnarnas mdlförflyttningshastight för dn tidpunktn. Bräkningarna är basrad på data från samtliga halsbandförsdda rnar. i. Vintr 6 Undr vintrbtssäsongn 6 var rnar försdda md raltids-gps halsband, fördlad på halsband i Vardofjällsgruppn och halsband i arsfjällsgruppn. Samtliga rnar i d båda vintrgrupprna flyttads från samlingsplatsrna i fjälln till rspktiv vintrbtsområd md lastbil. Val av avlastningsplatsr splar n viktig roll i hur rnarna snar utnyttjar btsmarkrna och blir grundn i idntifiring av rörlsstratgir. arsfjällsgruppn vald dnna vintr att lasta av d flsta 9

23 rnarna kring Aspsl ända nr på vintrbtslandt iställt för d vanliga avlastningsplatsrna på förvintrlandt kring Åsl. Vardofjällsgruppn lastad av rnarna på förvintrlandt kring Grundsjön (Figur ). Eftr avlastning strövad rnarna fritt undr rstn av vintrbtssäsongn. D flst rnarna börjad förvintrtidn md att vandra västrut för att snar vända östrut. Evntull påvrkan av rnskötar finns rdovisad i rnskötarnas dagböckr, mn vintrbtssäsongn 6 bstod nästa nbart av rnarnas fria strövning övr vintrbtsmarkrna. Samtliga halsbandförsdda rnar bfann sig inom Förvintrbtsland och Huvudsakligt vintrbtsland nligt figur. Avlastningsplatsr, individulla rnars rörlsr samt katgorisring av olika rörlsstratgir (RS) finns rdovisad i figur. Rnar som tillhör samma RS har också liknad mönstr vad gällr vckovisa mdlförflyttningshastightr. Sambandn mllan övrgripand RS, tillgängligt habitat längs RS ruttn och individulla rnars förflyttningshastightr är tydliga. Figur visar vckovisa mdlförflyttninghastightr för rnar i Vardofjällsgruppn tillhörand RS. Figur. Undr vintrbtssäsongn var rnar försdda md raltids-gps halsband i Vilhlmina Norra samby. Halsbandn var fördlad på halsband i Vardofjällgruppn och halsband i arsfjällts vintrgrupp. Eftr dt att vintrbtssäsongns alla positionr sammanställts har vi idntifirat fm olika gnrlla rörlsstratgir (RS). Vardofjällsgruppns rnar var rprsntrad av två rörlsstratgir - RS och RS - md gmnsam startplats för säsongn (Grundsjön), mdan arsfjälllsgruppns rnar var rprsntrad md n rn nligt RS som släppts på sambyns förvintrmarkr (Dalasjö), samt sju rnar vardra nligt RS och RS md

24 gmnsam avlastningsplats (Aspsl). Varj RS illustrras i sparata färgr övr Rnbruksplanns btlandsindlning md röda nycklområdn och blå kärnområdn d d d d d 6 d 7 d 8 d 9 d 6 Vintr -6: Vintr -6: Vintr -6: Vintr -6: Figur. dlförflyttninghastightr i mtr pr timm (y-axln) för vintrbtssäsongn 6 för vcka 6 () till vcka 6 (6) (x-axln) för rnar tillhörand samma rörlsstratgi i Vardofjällsgruppn. Rnarna lämnad förvintrbtsområdt för vintrbtsområdt ungfär vcka. Trots att vi had rlativt få utav dt totala antalt rnar halsbandsmärkta övrlappad RIVO för vintrn 6 n hl dl inom rspktiv RS. Flra av d halsbandmärkta rnarna användr områdn gmnsant och att många av d mst använda områdn var också RBPs nycklområdn. Rnarna drogs mr och mr till vintrbtts lavdominrad markr på dn snar dln av vintrn 6. d ndast rnar av sambyns drygt rnar märkta är dt intrssant att s likhtn mllan hur rnar inom n rörlsstratgi utnyttjar markrna. Vi har viss information från rnskötarnas dagböckr som indikrar hur många rnar som ingår i dn hjord n halsbandmärkt rn tillhör mn dnna information är myckt svårt att hålla fullständig. I figur dmonstrrar vi hur informationn för RIVOn ställts samman som stöd och information för rnskötsln. För varj RIVO bräknad vi proportionn av rnar md halsband inom rspktiv RS som utnyttjad varj RIVO. En hög proportion (alltså många övrlappand RIVO) indikrar tt xtra viktigt områd. Vidar bräknad vi aral och dn sammanlagda tid (rnbtsdygn) som rnarna

25 varit i områdt och från dssa bräkningar också rnbtsdygn/km. Vi datrad också varj RIVO md dn tid rnarna var i områdt samt bräknad n mdlförflyttningshastight för rnarna undr dss tid inom dn RIVO. Exmpl på bräkningar för två RIVO klustr finns i figur. r information om Angsjöhdn nycklområd följr snar i rapportn.. Frdrika RIVO. Angsjöhdn RIVO Halsband i områdt 7 Halsband i områdt 7 Rnproportion av 7 Rnproportion 7 av 7 Storlk, ha Storlk ha Rnbtsdygn 66 Rnbtsdygn 77 Rnbtsdygn/km, Rnbtsdygn/km,8 Förflyttningshastight km/h,7 Förflyttningshastight km/h,8 Startdatum -- Startdatum 6-- Slutdatum 6--9 Slutdatum 6-- Figur. RIVO för sju rnar inom samma rörlsstratgi tillhörand arsfjällsgruppn undr vintrbtssäsongn 6. Rnarna förflyttad d sig från släpplatsn i Aspsl via Frdrika till Angsjöhdn där rnarna samlads för dn gmnsamma vandringn till kalvningslandn i fjälln. D sju rnarnas RIVO för vintrbtssäsongrna 6 visas övr Rnbruksplanns btlandsindlning md röda nycklområdn och blå kärnområdn. Tablln visar xmpl på sammanställd information tillgänglig för varj RIVO md information om antal GPS-rnar i områdt, antal rnbtsdygn tc. Angsjöhdns nycklområd och RIVO finns också bskrivn snar i dnna rapport.

26 ii. Sommar 6 arsfjällsgruppn flyttad gmnsamt md hjordn från vintrbtslandt ftr samlingar vid nycklområdna i Locksta och på Angsjöhdn (Figur ) till Vojmån just södr om Vilhlmina samhäll, n vandring som tar ungfär dagar och är ca km lång. På grund av vattnkraftutbyggnadn i Vojmsjön är passagn övr Vojmån ndast möjlig övr landsvägsbron på Europaväg och ä därför förknippad md svårightr. Eftr dt att landsvägsbron korsats strövar rnarna fritt till fjällt. I figur sr vi arsfjällsgruppns rnars gna val av förflyttningsområdn för årn 6 ( rnar i gult) och 7 (6 rnar i rött). Vårn 6 passrads Vojmån dn maj och vårn 7 dn april. Dn fria vandringn på drygt km från Vojmån till kalvningslandn tog ca 9 dagar undr 6 och ca dagar undr 7. När rnarna kom till Nästansjön undr vårn 6 visad d sig ha svårt att hitta runt sjön då isn gått upp (Figur ). Samtliga rnar spndrad tt antal dygn md att komma runt sjön och åtminston n rn kalvad nr i skogslandt för att sdan i rask takt förflytta sig d rstrand 7 km till fjälls. Vardofjällgruppn flyttad md lastbil till Klitvalln och därifrån släpps rnarna för friströvning mot kalvningslandn och sdan vidar mot sommarbtsmarkrna längr in i fjälln. Vi idntifirad antagliga kalvningsplatsr för varj rn gnom att söka ftr täta klustr av punktr md väldigt låga förflyttningshastightr. Enligt dnna mtod börjad arsfjällsgruppns halsbandförsdda rnar kalvningn dn maj och avslutad kalvningn dn maj. Två rnar i Vardofjällsgruppn var några dagar snar (dn till 6 maj) md sin kalvning. Varj rns kalvningstid (klustr av punktr md minimala förflyttningar) varad från mindr än dygn up till 6 dagar. todn är tstad och godkänd av rfarna rnskötar och vi tror oss ha idntifirat d rätta kalvningsplatsrna för d flsta rnarna undr 6 (Figur ). Utav d 6 halsbandförsdda vajorna, kalvad styckn, fördlad på kalvningar på fjällt och kalvningar i skogslandt varav n vid dn svåra passagn vid Nästansjön (Figur ). Vi bräknad RIVO för d 8 halsbandsförsdda rnar på VNS sommarbtsmarkr 6. Vardofjällsgruppn i dn norra dln av områdt had rnar försdda md halsband mdan rnar bar halsband i dn södra arsfjällsgruppn. D 8 rnarnas RIVO för sommarbtssäsongn 6 visas övr RBPs btslandsindlning md röda nycklområdn och blå kärnområdn i figur 6. En hanrn spndrad dn största dln av sommarn inom Vilhlmina Södra sambys områd.

27 Figur. arsfjällsgruppns rnars gna val av förflyttningsområdn för årn 6 ( rnar i gult) och 7 (6 rnar i rött). Vårn 6 passrads Vojmån dn maj och vårn 7 dn april. Dn fria vandringn på drygt km från Vojmån till kalvningslandn tog ca 9 dagar undr 6 och ca dagar undr 7. Passagn vi Nästansjön som gav rnarna vissa svårightr undr båda vårsäsongrna mn som undvks av 8 rnar undr 7 visas i figur.

28 Figur. Elva rnars förflyttningslinjr för vårn 6 visad i olika färgr övr Väg Kartan. Samtliga rnars vandring ldd till n udd vid Nästansjön km norr om Vilhlmina. Tydlign förväntad rnarna sig kunna korsa övr isn mn iställt fick rnarna svårightr att hitta runt sjön. En rn kalvad i skogslandt vid sjön och yttrligar n på myrlandt närmar fjälln mdan övriga rnar kalvad kring arsfjällt 7 km västr om Nästansjön.

29 Figur. Tio halsbandsförsdda rnars idntifirad kalvningsplatsr kring arsfjällt. Kalvningsplatsrna visas i ljusa färgr som dt RIVO där kalvningn skdd övr RBP försommarnycklområdn i rött. Själva kalvningsplatsn är btydligt mindr än varj kalvnings-rivo. 6

30 Figur 6. Figurn visar RIVO för arton rnar på Vilhlmina Norra sambys sommarbtsmarkr 6. I dn norra dln av områdt (Vardofjällsgruppn) var rnar försdda md raltids-gps halsband mdan rnar bar halsband i dn södra halvan (arsfjällsgruppn) av sambyns sommarbtsområd. D arton rnarnas RIVO för sommarbtssäsongn 6 visas övr Rnbruksplanns btslandsindlning md röda nycklområdn och blå kärnområdn. iii. Vintr 7 Eftr höstskiljningarna och battribytn på alla halsband flyttads rnarna md lastbil till avlastningsplatsrna på förvintrlandt. Vardofjällsgruppn lastad ävn dtta år av sina rnar vid Grundsjön mdan arsfjällsgruppn lastad av vid Kvällträsk södr om Åsl (Figur 7). Dirkt ftr avlastning drog sig rnarna raskt västrut trots rnskötarnas försök att sakta nr förflyttningarna. Tidig och riklig snö gjord tydlign att rnarna vill dirkt nr på vintrbtslandt rdan i novmbr. I figur 8 visas arsfjällsgruppns rnars hastiga förflyttning östrut. På n vcka had rnarna förflyttat sig ca 8 km östrut och var rdan närmar kustn än man var på snvintrn 6. Dssa rnar var rdan nu nr på sambyns östligast idntifirad nycklområdn och dt ända som vrkar ha fördröjt förflyttning var tt antal svårpassrad bäckar md för säsongn xtrmt högt vattnstånd. RIVO skiljd sig ganska myckt från vintrsäsongn 6. Endast tt fåtal RIVO övrlappad mllan d båda vintrsäsongrna (Figur 9). D flsta utav arsfjällsgruppns RIVO låg längr östrut än undr 6. Ävn huvuddln av Vardofjällsgruppns RIVO låg längr östrut än undr 6. 7

31 Individulla rnars förflyttningshastightr varirad myckt undr dn svåra btssäsong vintrn 7 (Figur ). Undr vintrn 6 var d vckovisa mdlförflyttningshastightrna aldrig övr m/t i fbruari och mars (Figur ) mdan ävn dn stödutfodrad rnn ofta rörd sig mr undr 7. Figur 7. Övrblick övr 8 rnars förflyttningar undr vintrsäsongn 7. arsfjällsgruppns rnars förflyttningslinjr visa i blått mdan Vardofjällsgruppns 8 rnar visas i grönt. Avlastnings, samlingsplatsr och stödutfodringsområdn finns också angivna. Dnna vintr håll sig d båda vintrgrupprna åtskilda till skillnad från vintrn 6. 8

32 Figur 8. Undr dn första vckan ftr dat att arsfjällsgruppn lastad av rnarna i Åsltraktn på förvintrbtslandt, förflyttad sig rnarna drygt 8 km östrut nr till d östligast dlarna av vintrbtsområdt. Förflyttningslinjr visas i gult övr n satllitbild md nyckl- och kärnområdn avgränsad i rött rspktiv blått. 9

33 Figur 9. Alla halsbandsförsdda rnars kombinrad RIVO för vintrbtssäsongrna 6 och 7 övr Rnbruksplanns btslandsindlning md nyckl- och kärnområdn i rött rspktiv blått. Vi sr väldigt lit övrlapp mllan RIVO för d båda säsongrna som kan bskrivas som myckt gott vintrbt (6) och myckt svårt vintrbt (7).

34 Vintr 6-7: Vintr 6-7: Vintr 6-7: Figur. Tr rnars mdlförflyttningshastightr i mtr pr timm (Y-axln) pr vcka (vckonummr på X-axln). Rn stödutfodrads från vcka. iv. Sommar 7 arsfjällsgruppn flyttad åtrign till fots md hjordn från vintrbtslandt till dss att Vojmån korsats vilkt följds av fri stövning mot fjälln. Nu har vi ävn d nya Rainnárhalsband placrats ut och vi har 8 rnar försdda md halsband fördlat på 9 honrnar och 9 hanrnar. I figur sr vi rnarnas gna val av förflyttningsområdn från Vojmån till kalvningslandn samt skillnadrna i mllan årn 6 ( rnar) och 7 (6 rnar). Vårn 6 passrads Vojmån dn maj och vårn 7 dn april. Dn fria vandringn på drygt km från Vojmån till kalvningslandn tog ca 9 dagar undr 6 och ca dagar undr 7 (Figur ). Undr 7 vald många utav rnarna att hlt undvika 6 års svåra passag vid Nästansjön (Figur ) och iställt vandra närmar sjön algomaj. Rnarnas mdlförflyttningshastight ökad md nästan % jämfört md sommarsäsongn 6 (Figur 7). r information om halsbandn funktion finns undr dl c och d.. Rnars btsval i förhålland till skogbruksmtodr Gnom vårt samarbt md Svaskog AB har vi nu tillgång till dras bståndsrgistr för VNS och har påbörjat analysr av rnarnas btsval i förhålland till skoglig information. Svaskogs markinnhav liggr framförallt inom Vardofjällsgruppns förvintr och vintrbtsmarkr. Här liggr också Ekoparkn Kärringbrgt på Svaskogs markr. En spcialstudi av rnarnas btsval i förhålland till skogtillstånd och skogsåtgärdr pågår. Som n dl i dtta arbt har n satllitbildsbasrad kartring och datring av hyggn inom hla vintrbtsområdt utförts. Rsultat sammanställs just nu i form av tt xamnsarbt på SLU som slutförs i dcmbr 7. Holmn skog kommr förhoppningsvis dla md sig av sin bståndsinformation för att yttrligar stärka våra analysr. f. Rnarnas rörlsmönstr i förhålland till Rnbruksplan Ett av måln md projktt var att värdsätta och stärka innhållt i RBPs btslandsindlning (Figur och tabll ). Gnom att använda insamlad positionr kan vi s hur positionrna fallr inom och utom d indlad btslandn. Som förväntat är dt stor variation på hur rnarnas btsval övrnsstämmr md

35 RBP. Vi ska ha i åtank att rnarnas btsval från 6-7 int ska användas för att rätta RBP btslandsindlning utan att rnarna positionr från dtta projkt ndast visar hur rnarna utnyttjad markrna undr d btsförhållandn som rådd undr projkttidns säsongr. Snömängd och konsistns har n avgörand faktor för hur rnarna rör sig vintrtid mdan vädr, succssionsstadir, insktr och myckt annat styr rnns btsval undr barmarkssäsongn. På grund av att yttr omständightr styr rnns btsval finns dt ingt rätt år llr vanliga förhållandn att utvärdra btslandsindlningn i RBP. Iställt är målt att stärka och värdsätta RBP och att bidra md stöd för yttrligar förbättringar av innhållt i RBP. Figurr 6 visar xmpl på hur d halsbandförsdda rnarna utnyttjat markrna i och kring RBP nycklområdn. I fallt Angsjöhdn sr vi tt xmpl på hur 7 rnar (som rprsntrad yttrligar rnar) undr n dagars priod upphållit sig till % inom tt nycklområd utan att rnskötarna försökt hålla rnarna kvar i områdt (Figur och ). Vi sr n tydlig dragning till nycklområdt och inom dtta har rnarna vistats utslutand på d lavrika i satllitbildn blåtonad markrna. Vidar sr vi xmpl från arsfjällsgruppns sommarsäsong där rnarnas RIVO hållit sig ganska väl inom försommar och sommar nycklområdn (Figur ) och hur d ovanligt stora nycklområdna (Rmdaln 87 km och Västransarn km ) inom snsommar och höst utnyttjats på tt mr utspritt sätt (Figur och ). D två snar nycklområdna är också dfinirad som mr gnrlla trivslmarkr i RBP. Ett annat xmpl på svårightn att utvärdra RBP visas i figur 6 där Vardofjällsgruppns sommarnycklområd Gilas (, km ) int vrkar ha utnyttjas så myckt av rnar undr sommarsäsongn 6. Dtta kan bro på att vi ndast haft fm rnar (utav ca ) utrustad md halsband och att just dssa vald att int vistas i dtta områd mdan många rnar utan halsband iställt vistads där. Altrnativt kan dt vara så att d snölgor som i vanliga fall lockar rnarna till dtta områd vara avsmälta undr dn xtrmt varma och snöfattiga sommar 6 och att rnarna iställt sökt svalka på snölgor längr in i Norg. Undr sommarn 7 ökad användandt av områdt något mn ävn dtta är var ndast n litn dl av områdt idntifirat som RIVO.

36 Figur. Angsjöhdns nycklområd (markrat md röd färg) på Vilhlmina Norras huvudsakliga vintrbtsmarkr md n satllitbild som bakgrund. Till dtta områd drar sig rnarna båd naturligt och gnom uppmuntran av rnskötarna undr dn snar dln av vintrn för samling inför flyttn mot fjälln. Enligt Rnbruksplann är områdt, km md 7 % av områdt klassificrat som lavrik barrskog (satllitbildns blåtonad områdn). Angsjöhdn finns också bskrivn i figur och. Figur. Angsjöhdns nycklområd (markrat md röd färg) på Vilhlmina Norras huvudsakliga vintrbtsmarkr md n satllitbild som bakgrund. Till dtta områd drar sig rnarna båd naturligt och gnom uppmuntran av rnskötarna undr dn snar dln av vintrn för samling inför flyttn mot fjälln. Enligt Rnbruksplann är områdt, km md 7 % av områdt klassificrat som lavrik barrskog (satllitbildns blåtonad områdn). Punktr rprsntrar 7 rnars val av btsmarkr mllan 6-- och 6--. Dt totala rnantalt i områd för dnna tidspriod var ca. Angsjöhdn finns också bskrivn i figur och.

37 Figur. RIVO för rnar (ljusa polygonr) inom arsfjällgruppns försommar och sommarbtsmarkr för sommarsäsongn 6 md Rnbrukplanns nycklområdn md röda gränsr.

38 Figur. RIVOn för rnar (ljusa polygonr) inom arsfjällgruppns snsommar och höst btsmarkr för sommarn 6 md Rnbrukplanns nycklområdn md röda gränsr. Rnars positionr som var grundn för bräkningn av RIVO visas i figur. Figur. Trtton rnars positionr inom arsfjällgruppns snsommar höstbtsmarkr för sommarsäsongn 6 md Rnbrukplanns nycklområdn md röda gränsr. Bräknad RIVO från dssa rnpositionr visas i figur.

39 Figur 6. Gilas snsommar nycklområd (röd gräns) inom Vardofjällsgruppns områd vrkar undrutnyttjad av halsbandförsdda rnar (positionr röda punktr) undr sommarn 6. 6

40 . Sammanfattning Dialogn mllan rn-, skog- och andra näringar har ofta präglats av olika åsiktr om vilka bhov rspktiv näring har och vilkn påvrkan näringarna har på varandra. Dssa uppfattningar och åsiktr är int alltid basrad på bästa kunskap och förståls. Vilhlmina Norra samby och SLU i Umå har sdan år samarbtat md upprättandt av Rnbruksplanr för sambyn. Introduktionn av GPS/GS halsband inom dt här bskrivna projktt är n vidarutvckling av våra samarbtn. Dt nya systmt fungra gnom att halsbandsförsdda rnar positionras md GPS och positionrna lagras i halsbandt, mn skickas också som tt SS till n wbbsrvr på SLU i Umå. Positionr visas i raltid på n karta på wbbn och kan rhållas som koordinatr i mobiltlfonn. Som standardinställning positionras rnarna var annan timm mn tidsintrvalln mllan positionrna kan vid bhov omprogrammras via tt SS-mddland till halsbandt. Systmt rbjudr rnskötarn unika möjlightr att planra dt dagliga rnskötslarbtt. Rnskötarns arbtsdag börjar numra md att han/hon loggar in på d wbbasrad kartorna för att s var rnarna bfinnr sig. Utifrån dn informationn planrar sdan rnskötarn sin arbtsdag. ålsättningn md projktt var att göra dn nya tknikn i form av raltids-gps positionring av rnar nklt tillgänglig i sambyns dagliga arbt och att tydligt påvisa nyttan och möjlightrna och därignom värdt av att vidarutvckla och öka tillgänglightn av tknikn. Ett yttrligar mål md arbtt var att utvärdra och analysra inkommand rnpositionr för att öka kunskap och förståls om rnns val av btsmarkr. Dn nya tknikn innbär stora fördlar inom rnskötsln där samsplt mllan rnskötar och rn rbjudr dt kansk bästa xmplt på utnyttjandt av tknikn md raltidsvisning av djurpositionr till fullo kan utnyttjas båd praktiskt i dt dagliga arbt och i kunskapsframställand syft. GPS/GS tknikn har tidigar varit förnad md alltför höga kostnadr, mn utvcklingn av kostnadsffktivar halsband inom ramn för dtta projkt har banat väg för tt brtt användand. Tåssåsn, ittådaln och alå sambyar har rdan inltt arbtn och installrat halsband på rnar i sina sambyar. Åtminston tio yttrligar sambyar har uttryckt intrss i att använda dn nya tknikn. Arbtt md att ta fram n RBP i nya sambyar kommr troligtvis kombinras md installation av GPS/GS halsband för att stödja arbtt. Förtag inblandad i miljökonskvnsutrdningar för vindkraftvrk, gruvtablringar tc. har också utryckt intrss i att använda dn nya tknikn. Ny och viktig kunskap har framkommit gnom projktt. Information om rnars val av bts- och förflyttningsområdn har tillfört ny värdfull kunskap till sambyn. Introducrandt av dn nya tknikn som stöd i dn oprativa rnskötsln har visat sig myckt värdfullt. Informationn i sambyns RBP har fått yttrligar vikt och blivit lättar att kommunicra. Dn nya kunskapn splar n viktig roll i framtida markanvändardiskussionr för förbättrat rsursutnyttjand. 7

41 Bilagor Bilaga Rnbruksplanns fm btslandstypr Btslandsindlningn bstår av indlning och bskrivning av sambyn i oprativa rnskötslområdn. Fm btslandstypr utgör grundn för btslandsindlningn. Arbtt md btslandsindlningn utförs först md pnna på papprskartor och snar gnom skärmdigitalisring md satllitbild som bakgrund i RnGIS. Btslandsindlningn utförs av rspktiv vintrgrupp där dn prsonn md dn bästa lokalkänndomn idntifirar och kartrar dt spcifika områdt. Btstraktr (gröna områdn) Dl av sambyns btsområd där rnarna hålls n viss årstid. Btstraktr kan övrlappa varandra. Oftast skr någon form av bvakning runt områdt. Avgränsning av btstraktr skr bl a utifrån följand kritrir: - Gräns mot samby llr vintrbtsgrupp - Naturliga gränsr som vägar, järnvägar, vattndrag m m - Områdn där rnarna normalt bfinnr sig Kärnområdn (blå områdn) Viktiga områdn som rglbundt används inom btstraktn. Kärnområdn bstår ofta av tt antal viktiga btsområdn där btsron för rnarna är viktig att bibhålla. Kan innhålla tt antal nycklområd. Dssa områdn är känsliga för ingrpp. Samråd md andra markanvändar nödvändig. Nycklområdn (röda områdn) Yttrst viktiga områdn, oftast öar inom kärnområdn dit rnarna naturligt drar sig. Dssa områdn utgör gräddan av godhtsklassr. yckt känsliga för ingrpp och störand aktivittr. Tar man bort nycklområdn vid t x skogliga åtgärdr tappar kärnområdna sin status. Samråd och samordning md andra markanvändand aktörr nödvändig. Åtgärdsområd (svarta områdn) Områdn som kan vara starkt påvrkad av t x skogsbruk (contortaföryngringar) llr gruvdrift. Områd där åtgärdr kan sättas in för att förbättra och åtrupprätta användningn för rnskötsln. Samråd md andra markanvändand aktörr nödvändig. Lågutnyttjad områdn (gula områdn) arkr som kan ha god btsstatus mn som int används i nulägt av n llr flra orsakr. Dt kan bro på avsaknad av bt llr störningar pga samhällsutbyggnad som vägar, järnvägar, flygfält, tätortr, friluftsbbyggls mm 8

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Ekosteg. En simulering om energi och klimat Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna Rvisionsrapport nr 4/2010 Åstorps kommun Granskning av kommunns kommunikation md mdborgarna Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av övrförmyndarvrksamhtn Karin Hansson, Ernst & Young sptmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING... 4 1.2

Läs mer

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04 TRAFIKUTRDNIN SILBODALSKOLAN Tillhör dtaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 0--04 Innhåll Innhåll... INLDNIN... Bakgrund... Syft md utrdningn... NULÄS- OCH PROBLMBSKRIVNIN...

Läs mer

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD INLEDNING Sundsvall Norrlands huvudstad Sundsvall Norrlands huvudstad, är båd tt nuläg och n önskan om n framtida position. Norrlands huvudstad är int

Läs mer

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision

Läs mer

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 1 Kommunrvisionn Innhållsförtckning Sammanfattning... 3 1. Inldning... 4 1.1 Uppdrag... 4 1.2 Avgränsning... 4 1.3

Läs mer

Delårsrapport 2014-08-31

Delårsrapport 2014-08-31 TRELLEBORGS KOMMUN Srvlcriämndn 2014-09-22 Dlårsrapprt 2014-08-31 Sammanfattning Nämndsttal (tkr) Dlår 140831 Årsbudgt 2014 Prgns 2014 Avvikls Vrksamhtns intäktr 260 267 386 016 385 016-1 000 Vrksamhtns

Läs mer

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll Rvisionsrapport 7/2010 Åstorps kommun Granskning av intrn kontroll Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12 INTRODUKTION Btch AB är i grundn tt gränsövrskridand nätvrk av ingnjörr, tknikr, tillvrkar (producntr) som alla har myckt lång rfarnht inom Hydraulik branschn. Dtta inkludrar allt från tillvrkning och

Läs mer

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen Nummr 1 2014 Anglica är vår nya intrnrvisor Våra värdringar visar vilka vi är rsultat från omröstningn NKI och mdarbtarundrsökning båd ris och ros Ldarn Ansvarstagand Ett åtrkommand tma i dt här numrt

Läs mer

om de är minst 8 år gamla

om de är minst 8 år gamla VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER LÄS NOGGRANT OCH SPARA FÖR FRAMTIDA REFERENS VÄRM INTE UPP OCH ANVÄND INTE BRANDFARLIGA MATERIAL i llr nära ugnn. Ångor kan skapa n risk för brand llr xplosion. ANVÄND INTE

Läs mer

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t REALRNTAN OCH PENNINGPOLITIKEN Dt finns flra sätt att närma sig frågan om vad som är n långsiktigt önskvärd nivå på dn pnningpolitiska styrräntan. I förliggand ruta diskutras dnna fråga md utgångspunkt

Läs mer

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför

Läs mer

Arkitekturell systemförvaltning

Arkitekturell systemförvaltning Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm

Läs mer

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag A Distributions ktör på DISTRIBUTIONSFÖRARE 1(5) Arbtsplatsförlagd dl av tstmodul, validring llr utbildning När du dokumntrar dn arbtsplatsförlagda dln i ndanstånd chcklista gör då ävn bdömning inom säkrhts-,

Läs mer

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com AVM 960 AVM 961 AVM 971 S D K N O F I.hirlpool.com 1 S INNAN APPARATN MONTRAS INSTALLATION KONTROLLRA ATT ugnsutrymmt är tomt för installationn. KONTROLLRA att apparatn int är skadad innan dn montras i

Läs mer

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner Rvisionsrapport 2/2010 Åstorps kommun Granskning av lönkontorts utbtalningsrutinr Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 12 Uppskatta rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar Md rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar ass alla d kstnadr sm tör dn dirkta ärdförädlingn är förknippad

Läs mer

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand Icbrakrs 2 / 10 Götborgs Rgionn och GR Utbildning GR är n samarbtsorganisation för 13 kommunr i Västsvrig tillsammans har mdlmskommunrna 900 000 invånar. Förbundts uppgift är att vrka för samarbt övr kommungränsrna

Läs mer

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4. STUDENT DECEMBER 2014 NYTT från Växjöbostädr p p a n d m t l k n d i Boka tvätt ttar ä r b s u p m a C å ig p Områdsansvar Nu öppnar vi portarna på Valln, kom och titta, sidan 3. Så här hållr du värmn,

Läs mer

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska

Läs mer

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: augusti 04 Skrivtid:

Läs mer

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget t g a t R Frö ar pl m x ns r f R 1 1. Välkommn till Frö-Rtagt Hj, nu ska du och dina klasskompisar starta rt alldls gna förtag. Vi på FramtidsFrön har valt att kalla dt Frö-Rtag. Md Frö mnar vi att du

Läs mer

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn 19-21 maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och

Läs mer

Krav på en projektledare.

Krav på en projektledare. Crtifiring av projktldar. PIE. EKI. LiU. Run Olsson vrsion 20050901 sid 1 av 5 Krav på n projktldar. Intrnationlla organisationr som IPMA och PMI har formulrat vilka krav som ska ställas på n projktldar.

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Växa i trafikn Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff Växa

Läs mer

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av samhällsbyggnadsnämndns och tillsynsnämndns styrning och ldning Irén Dahl, Ernst & Young Augusti 2010 Hylt kommun Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden Lust och risk tt spl om sxull hälsa och riskbtndn 2 / 11 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD)

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD) 1(5) REDOVISIG AV UPPDRAG SOM GOD MA FÖR ESAMKOMMADE BAR OCH BEGÄRA OM ARVODE (ASYLPERIOD) Asylpriod priod då barnt int har prmannt upphållstillstånd God mannn har rätt till tt skäligt arvod för uppdragt

Läs mer

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH ATLAS-xprimntt på CERN (wb-kamra idag på morgonn) 5A1247, modrn fysik, VT2007, KTH Laborationr: 3 laborationr: AM36: Atomkärnan. Handlar om radioaktivitt, absorbtion av gamma och btastrålning samt mätning

Läs mer

Modersmål - på skoj eller på riktigt

Modersmål - på skoj eller på riktigt Lärarhögskolan i Stockholm Institutionn för samhäll, kultur och lärand Vårtrminn 2006 C- uppsats, 15 poäng Modrsmål - på skoj llr på riktigt En studi av modrsmålsundrvisningns utvckling, dss potntial och

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av upphandlingar Jakob Smith fbruari 2011 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och syft... 4 1.2 Mtod och avgränsning... 4 2

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Sommarpraktik - Grundskola 2017 Sommarpraktik Grundskola 2017 1. Födlsår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2. Inom vilkt praktikområd har du praktisrat? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Förskola/fritidshm Fritid/kultur

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod...

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod... Rvisionsrapport 2010 Malmö stad Granskning av policy och riktlinjr samt intrn kontroll mot mutor tc. Jakob Smith och Josabth Alfsdottr dcmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016 Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasit 2016 1. Födlsår 2. Inom vil praktikområd har du praktisrat? 3. Hur är du md dn information du fick på informationsmött. Svara på n skala mllan 1-5 där 1 btydr int och 5

Läs mer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer Tankn och handlingn tt spl om sxull hälsa och ordassociationr 2 / 13 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad

Läs mer

Bilaga 1 Kravspecifikation

Bilaga 1 Kravspecifikation Bilaga 1 Kravspcifikation Prövning av anbud Skallkrav Ndan följr d skall-krav som ställs i dnna upphandling. Anbudsgivarn ombds fylla i ndanstånd tabll md tt kryss i JA llr NEJ rutorna för rspktiv fråga.

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Förningn Svrigs Habilitringschfr Rikstäckand nätvrk för habilitringn i Svrig. Grundad 1994 Minnsantckningar styrlsmöt 2012-01-19 och 2012-01-20 Plats: Stockholm, Villa Brvik Tid: 13.00 Närvarand: Lna,

Läs mer

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdsdatum 2015-11-10 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2015/333 247 Hmsjukvårdsinsats för bond i annan kommun Bslut Kommunstyrlsn förslår kommunfullmäktig bsluta: 1. Hmsjukvårdsinsatsr

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,

Läs mer

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig) Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Integrerade ledningssystem artikelsamling Intgrrad ldningssystm artiklsamling Stockholm 2005-01-14 Dt är ffktivt och dt lönar sig att jobba intgrrat. Många organisationr jobbar idag md tt llr flra ldningssystm. Eftrsom strukturrna då är på plats

Läs mer

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus.

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus. Vi byggr för tt hållbart Trollhättan vartrt ridhm 174 nya hyrslägnhtr i klimatsmarta passivhus. Ett grönt kvartr i n skön stad. vartrt ridhm är vrigs hittills största satsning på så kallad Passivhus. 174

Läs mer

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016 Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016 1. Födlsår 2. Inom vil praktikområd har du praktisrat? 3. Hur är du md dn information du fick på informationsmött. Svara på n skala mllan 1-5 där 1 btydr och 5

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide) Offntlig sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) Saxnda (liraglutid) Dtta är n sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) för Saxnda som bskrivr d åtgärdr som ska vidtas för att säkrställa att Saxnda

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Grnhous Gas Protocol Rport for Opus Bilprovning Bräkningspriod: 2014 Framtagn juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Rdovisningsdtaljr Konsolidringsmodll (Consolidation Approach) Vrksamhtskontroll Organisatorisk

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr: 2012012917

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr: 2012012917 BRANDUTREDNINGSPROTOKOLL Datum: 20121130 Vår rfrns: Grt Andrsson Dnr: 2013-000138 Er rfrns: MSB Uppdragsgivar: Uppdrag: Undrsökningn utförd: Bilagor: Landskrona Räddningstjänst Brandorsak, brandförlopp

Läs mer

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19 Lagrbladt En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svnsk Kärnbränslhantring AB O S K A R S H A M N 3 2009 Rosngrns vald Oskarshamn Sid 6 7 Malin spindln i bsöksnätt Sid 10 11 Iskalla sidor

Läs mer

del av Innerstaden 2:34 m.fl.

del av Innerstaden 2:34 m.fl. Dnr: SBK 2013/161 Miljökonskvnsbskrivning Dtaljplan för dl av cntrum dl av Innrstadn 2:34 m.fl. Lulå kommun Norrbottns län SAMRÅDSHANDLIN 2014-06 1 Mdvrkand öljand prsonr har aktivt mdvrkat vid framtagand

Läs mer

Databaser om olyckor och risker

Databaser om olyckor och risker - -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDNIMGS VERKET - -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDMINGS VERKET 1999 Räddningsvrkt, Karlstad Risk- och miljöavdlningn Bställningsnummr P2 1-273199

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden Kallls Fördragningslista 1(3 2015-01-13 Sammanträd Barn och utbildningsnämndn Plats och tid Sammanträdsrum Bäv 08:30 torsdagn dn 22 januari 2015 Ordförand Skrtrar Ccilia Sandbrg Prnilla Gustafsson Fördragningslista

Läs mer

Laboration 1a: En Trie-modul

Laboration 1a: En Trie-modul Lbortion 1: En Tri-modul 1 Syft Progrmmring md rfrnsr, vlusning, tstning, kt m.m. Vi hr trolign int hunnit gå ignom llt, viss skr får ni br cctr så läng. S ävn kodxml å kurssidn. 2 Bkgrund Vi skll undr

Läs mer

5~ Atomer, joner och kemiska reaktioner

5~ Atomer, joner och kemiska reaktioner 146 Atomr, jonr och kmiska raktionr 5~---------------------------- --Ifl nhå 11 1 sid. 148 I atomns inr sid. 152 Priodiska systmt Mtallr Jonr -- sid. 156 sid. 162 Syror och basr 2 sid. 166 Saltr sid. 170

Läs mer

Gefle IF Friidrott. Rehab

Gefle IF Friidrott. Rehab PM 2 0 15 n j k r a a m p s 8 t 1 n l v m ä G g R 0 0. 9 1. l k Lokala sponsorr äv l Lokal arrangör Gfl IF Friidrott G Huvudsponsor Rhab Vi är glada för att just DU har anmält dig! VårRust är framför allt

Läs mer

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,

Läs mer

4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20.

4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20. Sidan 1 av 41 AVDELNING 1 Miljöfarlig vrksamht för vilkn tillstånds- llr anmälningsplikt gällr nligt 5 llr 21 förordningn (1998:899) om miljöfarlig vrksamht och hälsoskydd samt viss annan vrksamht, s k

Läs mer

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet: Dssa projkt har fotboll s n aktivitt: Län. Kmun. By llr råd. Typ av aktivitt (kryssa för Aktivittrna n llr flra). bskrivna md ord:. Dalarna Hdmora Hdmor a Dalarna Vansbro Nås Fotboll allt in fotboll, utbildning,

Läs mer

Svenska jordbrukets klimatpåverkan

Svenska jordbrukets klimatpåverkan Svnska jordbrukts klimatpåvrkan tt bräkningssätt där ävn livsmdlns innhåll av nrgirika kolbindningar värdras Förord I min tidigar roll som statlig tjänstman ingick att utvärdra jordbrukspolitikns miljöffktr.

Läs mer

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening Förläsning 5 och 6 Kraftr; stark, lktromagntisk, svag. Kraftförning Partiklfysik introduktion Antimatria, MP 13-1 Fynman diagram Kraftr och växlvrkan, MP 13-2 S ävn http://particladvntur.org/ 1 2 3 Mot

Läs mer

UNIKA MASKINER FÖR LÖNSAMMA PROJEKT SPARA:

UNIKA MASKINER FÖR LÖNSAMMA PROJEKT SPARA: 2 MÅN ÖPPET KÖP 2 ÅRS GARANTI WORLD SERVICE LÄGSTA PRIS GARANTI Innhår: 5 st. 1/4 hysor 6-13 mm. 1 st. 1/4 spärrnyck md 8 mm ring, ängd 90 mm. 1 st. 1/4 bits-adaptr md snabbkopping. 1 st. adaptr för 1/4

Läs mer

ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D

ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D Förord Arvid Lindmans 60-årsfond instiftads 1922, som n gåva till partits dåvarand ordförand i samband md födlsdagn, ftr n insamling bland mdlmmar och sympatisörr. Fondns

Läs mer

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv. Knagg Knaggarna kan t.x. användas vid förbindning mllan ar och ar. I kombination md fäst är bärförmågan stor vid vältand och lyftand kraftr. Knaggarna tillvrkas av 2,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt och

Läs mer

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG Forskning och studir kring kvinnors arbtsliv, karriärutvckling, hälsa och gna förtagand. Förlag som spridr kunskapn ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG MONICA RENSTIG VD, forskar,dbattör

Läs mer

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2 Förläsning 10 Kärnfysikn: dl 2 Radioaktivsöndrfall-lag Koldatring α söndrfall β söndrfall γ söndrfall Radioaktivitt En radioaktiv nuklid spontant mittrar n konvrtras till n annorlunda nuklid. Radioaktivitt

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdsprotokoll 9 (19) Socialnämndns arbtsutskott 2015-05-11 56 Intrnplan socialnämndn 2015 (SN 2015.006) Bslut Arbtsutskottt bslutar att förslå att: Socialnämndn bslutar att lägga

Läs mer

BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - en kategoridataanalys med logistisk regression

BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - en kategoridataanalys med logistisk regression Statistiska Institutionn BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - n katgoridataanalys md logistisk rgrssion Ylva Brg och Christina Brummr Uppsats i statistik poäng Nivå 4-6

Läs mer

Ett sekel av samarbete

Ett sekel av samarbete johanns jansson / nordn. org Första nordiska mött för hushållsvtar hölls i Sorø i Danmark år 1909, dt sista i finländska Åbo år 2009. Ett skl av samarbt Ett skl. Så läng sdan är dt danskan Magdalna Lauridsn

Läs mer

energibyggare EnergiTing Sydost 2015-11-12 Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

energibyggare EnergiTing Sydost 2015-11-12 Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union EnrgiTing Sydost 2015-11-12 Intraktiv utbildning för byggnadsarbtar och installatörr Ldand branschaktörr står bakom En utbildningskampanj md syft att öka byggnadsarbtar och installatörrs komptns för lågnrgibyggand

Läs mer

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller STJÄRNEXTRA Svnska Blå Stjärnan - Stockholms Förbunds Mdlmstidning SEPTEMBER nr 3/2014 Följ md på studibsök till Rgionalsjukhust Bagarmossn av g n i n k r ä t förs m o g a t pn r a k s d Rpo r a krisb

Läs mer

Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001

Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV JÄVSFÖRHÅLLAN- DEN VID UPPHANDLING Bngt Sbring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 3 1 BAKGRUND

Läs mer

Fasta tillståndets fysik.

Fasta tillståndets fysik. Förläsning 17 Fasta tillståndts fysik. (Fasta ämnn: kristallr, mtallr, halvldar, supraldar) Atomr kan ävn bindas samman till fasta ämnn, huvudsaklign i kristallform där d är ordnad på tt rglbundt sätt.

Läs mer

insidan Vem är jag? *!20151015 Att vara i Kristus 33 kg och tvångsinlagd Styrd av lögner? Aktuellt: Flyktingkrisen Kristen ungdomstidning

insidan Vem är jag? *!20151015 Att vara i Kristus 33 kg och tvångsinlagd Styrd av lögner? Aktuellt: Flyktingkrisen Kristen ungdomstidning insidan Kristn ungdomstidning 2015 jan fb mars april maj juni juli aug spt okt nov dc Vm är jag? Att vara i Kristus 33 kg och tvångsinlagd Aktullt: Flyktingkrisn *!20151015 Styrd av lögnr? insidan Kristn

Läs mer

INHEMSK, INDIVIDYELL,EFFEKTIV

INHEMSK, INDIVIDYELL,EFFEKTIV UTESPA OM NOVITEK NOVITEK -produktr har tillvrkats rdan i 20 år. Sammansättning och tillvrkning av bubblpoolar är cntrrad till stadn Salo i Finland. Vi har tillvrat övr 100 000 olika poolr hittills. INHEMSK,

Läs mer

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00 TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, Momnt: TEN anals atum: Lördag, 9 jan Skrivtid :-7: Eaminator: Armin Halilovi Rättand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr:

Läs mer

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt. Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt. Dt är skillnad på och smör. Ävn när dt gällr miljön. Till barn i förskola och skola rkommndrar Livsmdlsvrkt och lätt för smör och smörblandad produktr. En ny analys

Läs mer

Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. Handelsbalansunderskott. relser

Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. Handelsbalansunderskott. relser Blanchard kapil 18-19 19 Dn öppna konomin Vad innbär öppnh? Vad bsämmr val mllan uländska och inhmska illgångar och varor? Vad bydr växlkursv xlkurs- och frfrågf gförändringar för f r BNP och handlsbalans?

Läs mer

järreds örsamii g Församii gsn t *" Vinter 2015

järreds örsamii g Församii gsn t * Vinter 2015 järrds örsamii g Församii gsn t *" Vintr 2015 Kyrkohrdn har ordt... Mitt i novmbrmörkrt är dt skönt att tänka på att snart får vi tända dt första advntsljust och att julns alla härliga hlgr närmar sig!

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09 Wordlsammanställning av kursutvärdring Kommntar från kursldning: Utifrån dt som framgår av kursutvärdringn har kursn påvrkat synn på lärand och ävn dn gna lärarrolln. Dt framgår också att många fått inspiration

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.librhrmods.s Kurskatalog 2008 Libr Hrmods för n lysand framtid 1898 n a d s lärand t l b i x s fl d o m r H Libr Välkommn till Libr Hrmods! hos oss når du dina mål Från och md januari 2008 bdrivr Libr

Läs mer

Ink 2007-11- O b. Hundl. Angående: Var med och skriv den svenska IT-historien! Vi vill ha din berättelse senast den 30111-07.

Ink 2007-11- O b. Hundl. Angående: Var med och skriv den svenska IT-historien! Vi vill ha din berättelse senast den 30111-07. \)St nk 2007-11- O b 1 ntndnt Ptr Du Ritz Tkniska must, Box 27842 115 93 Stockholm Hundl. Angånd: Var md och skriv dn svnska T-historin! Vi vill ha din brättls snast dn 30111-07. Jörgn Lindlöf :född 1947

Läs mer

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna Södrtälj kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-05 Utbildningskontort.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN 2017-09~. 1 9 \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrlsn. ~cuildningsnämndn Kommundlsnämndrna 1 (3) Rvidring

Läs mer

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd) Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts

Läs mer

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd) Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts

Läs mer

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.! Manual EJLR-1000 Läs avsnittt Viktig information innan du installrar dn här produktn Dt kan vara farligt att int följa säkrhtsanvisningarna. Flaktig installation innbär dssutom att produktns vntulla garanti

Läs mer

Semesterstugor. Stugorna är tillgängliga för Kommunal Skånes medlemmar året om

Semesterstugor. Stugorna är tillgängliga för Kommunal Skånes medlemmar året om Smstrstugor Stugorna är tigängiga för Kommuna Skåns mdmmar årt om Fbruari 2012 (rv 2013-09-12) Layout: Kajsa Hydgaard Innhåsförtckning Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12 Sid 13 Sid

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d kstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,

Läs mer

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet BR SOMMARBRISE ABACE, MÖDA lytta in i nytt bond i n ny stadsdl S din nya lägnht Dtaljrna som gör skillnad Vad splar bddn på n list för roll? Vi är övrtygad om att dt är hlt avgörand, hlhtn bstår av dtaljrna

Läs mer

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor FOKUSERAT www.fokusrat.s [På MAKT] Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar ingt på sin blogg Nummr 1 2008 Frdagn dn 22 fbruari 50 SEK 5 EURO Kalmarungdomar trotsar maktn md L Parkour 1 Rportag om Kalmars rikast

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N

Läs mer

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium Nr 3-4/2000 NUCLEUS I slutt av novmbr stod SKI som värd för tt nationllt forskningssminarium på raktorsäkrhtsområdt. Där rdovisad båd myndightn och kraftbolagn sina pågånd forskningsprogram och vad man

Läs mer

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL;

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nr 5/13 - Årgång 42 AGAPE CHILD CENTRE; Man blir glad när dt går bra för barnn SID 4-5 EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nu är dt runt 120 barn som varj dag ätr i skolan SID 8 Barn i Nöd nr 5 2013 3.. Vi gor Vi

Läs mer

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet: Dssa projkt har fotboll som n aktivitt: Län. Kommun. By llr områd. Typ av aktivitt (kryssa för Aktivittrna n llr flra). bskrivna md ord:. Dalarna Hdmora Dalarna Vansbro Hdmora Fotboll allt inom fotboll,

Läs mer

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande Från avdlning till barngrupp fokus på barns utvckling och lärand Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand Pia Williams Skolriksdag 2017 Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand www.gu.s

Läs mer

Termik & Tapas. VM i Manilla Svagt lyft överraskade. Paramotor Hur funkar det egentligen? Nära ögat Lär av andras misstag

Termik & Tapas. VM i Manilla Svagt lyft överraskade. Paramotor Hur funkar det egentligen? Nära ögat Lär av andras misstag HYPOXIA Skärmtryckt Häng- och skärmflygarnas tidning 1-2007 VM i Manilla Svagt lyft övrraskad Paramotor Hur funkar dt gntlign? Nära ögat Lär av andras misstag Trmik & Tapas Skärmflygsmstr i södra Spanin

Läs mer

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV RESEKOSTNADER OCH REPRESENTATION Bngt Sbring Sptmbr 2000 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inldning... 2 2. Rsultat av granskningn...

Läs mer

Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003

Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2003-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2003 Sida: 1 Kommunrvisionn 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision

Läs mer