Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003"

Transkript

1 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 1

2 Kommunrvisionn Innhållsförtckning Sammanfattning Inldning Uppdrag Avgränsning Mtod Utgångspunktr Statistik på sjukfrånvaro Val av statistik utgångspunkt Antal anställda Sjukfrånvaro Sjukfrånvarons utvckling Orsakr Kostnadr Jämförlsr md andra kommunr Sjukfrånvaro vård- och omsorgsförvaltningn Kommntarr Insatsr Kommunövrgripand aktivittr Prsonalnhtns arbt Förtagshälsovårdn Kommntarr Bilaga 1 Styrand dokumntation Kommunfullmäktig/kommunstyrlsn Budgt Arbtsmiljöpolicy Rhabilitringsprogram Kommntarr Bilaga 2 Vård och omsorgsförvaltningn Övrgripand Hmvårdn och omsorgn Kommntarr Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 2

3 Kommunrvisionn Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrvisionn granskat kommunns arbt md att minska sjukfrånvaron bland d anställda. Syftt är att s hur kommunn arbtar för att förbygga sjukskrivningar samt hur man arbtar md att åtrfå sjukskrivn prsonal i arbt. I uppdragt ingår också att bdöma riktightn i dn rdovisad sjukfrånvaron. Undr priodn 1996 till 2002 har närmast n fördubbling sktt av sjukfrånvaron i kommunn. Åstorps kommun uppvisar samma tndnsr som rikt i övrigt, dvs d långa sjukskrivningarna ökar. Sjukfrånvaron är störst bland kvinnor och högst i åldrsgruppn 50 år llr äldr. Tndnsn undr 2003 pkar på n ökningstakt av sjukfrånvaron på 10 %. I granskningns bräkning av kommunns kostnadr vid n förändring av sjuklönns finansiring får Åstorps kommun int höjda kostnadr i förhålland till 2002 års sjukfrånvaro. Inför framtidn förutsättr dt att sjukfrånvaron int ökar i kommunn och att kommunn arbtar aktivt md rhabilitring och förbyggand arbt. Kommunns hittillsvarand rdovisning av sjukfrånvaron i sk sjuktal, som byggr på antalt sjukdagar, är tt alltför trubbigt rdskap för att rdovisa sjukfrånvarolägt i kommunn. Görs n bräkning md timmar som utgångspunkt iställt för md dagar blir sjukfrånvaron 7,8 % av ordinari arbtstid, att jämföra md rdovisad 10,9 % av antalt anställningsdagar. Vård- och Omsorgsförvaltningn har tillsammans md Socialförvaltningn dn högsta sjukfrånvaron bland kommunns förvaltningar. Sammantagt kan sägas att kommunn har påbörjat tt ambitiöst arbt md att vända trndn av ökad sjukfrånvaro. Dock går int kommunns olika dlar i takt, vilkt kan skapa onödiga fördröjningar. Följand positiva iakttaglsr har gjorts: - Förändringn av förtagshälsovårdn har ltt till bättr stöd till nhtschfr. Kommunn kan nu rbjuda adkvata aktivittr till d långtidssjukskrivna för att motvrka isolring och undrlätta åtrkomst till arbtslivt. - Projkt har satts igång för att öka prsonalns dlaktight. Spcillt kan nämnas Invstors in Popl, som bland annat innbär n utvckling av ldningsfunktionrna. - Arbt pågår md att ta fram formrna för hur tt hälsobokslut skall s ut. Dtta är viktigt för att ävn kunna påvisa n positiv utvckling och följa upp rsultatt av olika insatsr ur n annan vinkl. Följand bhövr utvcklas: - En utvckling av dn statistik som prsonalnhtn prsntrar. Statistikn bör minimra flkällor och följa organisationsschmat för att möjliggöra uppföljning och utvärdring. Analys- och prognosarbtt måst utvcklas. - Tydligar styrning och krav på uppföljning från kommunstyrls och nämndr avsnd sjukfrånvaron. Dtta är yttrst cntralt då olika aktivittr har satts igång som bhövr samordnas och följas upp. Fram till år 2002 har Vård- och Omsorgsförvaltningn int kunnat lva upp till n grundläggand nivå för mdarbtarsamtal. - Myckt kraft läggs för närvarand på utvckling av dn psykiska och sociala dln av arbtsmiljön mn motsvarand kraft bhövr också läggas på att förbygga Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 3

4 Kommunrvisionn förslitningsskador, stt i ljust av hög mdlåldr och indikationr på förslitningsskador bland prsonaln. 1. Inldning 1.1 Uppdrag Ernst & Young har på uppdrag av kommunrvisionn granskat kommunns sjukfrånvarostatistik samt kommunns arbt md att minska sjukfrånvaron bland d anställda. Syftt är att s hur kommunn arbtar för att förbygga sjukskrivningar och för att åtrfå sjukskrivn prsonal i arbt. I uppdragt ingår också att bdöma om kommunn har rätt statistiskt undrlag för stratgiska bslut. 1.2 Avgränsning Granskningn har avgränsats till hur kommunn arbtar md och rdovisar prsonalns sjukfrånvaro dls på tt övrgripand plan och dls inom Vård- och Omsorgsnämndn. Inom nämndn har n avgränsning gjorts till två nhtr: hmvårdn och omsorgn. 1.3 Mtod Granskningn har utgått från statistiska rdovisningar av prsonalns sjukfrånvaro hämtad från prsonalnhtn och från TitoEnator, kommunns xtrna lvrantör av IT- prsonalrdovisningstjänstr. Andra dokumnt som liggr till grund för granskningn är styrdokumnt som finns för hur Åstorps kommun ska arbta md sjukfrånvaroproblmatikn. I granskningn fokusras huvudsaklign på sjukfrånvarostatistik från år Intrvjur har gnomförts md prsonalchfn, prsonalskrtrar, förvaltningschfn för Vård- och Omsorgsgförvaltningn samt arbtsldar och vårdprsonal inom d granskad nhtrna. Intrvjurna har gnomförts undr priodn sptmbr till dcmbr Dispositionn av rapportn utgår från d prioritringar som kommunrvisionn har gjort avsnd rdovisning av sjukfrånvaro, övrgripand insatsr från kommunn för att minska sjukfrånvaron bland d anställda. 1.4 Utgångspunktr Dn ökand sjukfrånvaron i samhällt är tt stort samhällsproblm. Rgringn har tillsatt n särskild utrdar för att följa upp ohälsa i arbtslivt, hur night kan skapas kring problmbildn samt hur forskningsrsultat ska tas tillvara. Statsmaktrna har från och md dn ändrat rglvrkt i sjukförsäkringn och givit arbtsgivarn ansvar för sjuklönn till och md 21:a sjukfrånvarodagn, iställt för som tidigar tom dn 14: arbtsdagn. Dtta är n tydlig signal till arbtsgivarn om att intnsifira arbtsmiljöarbtt, ftrsom sjukfrånvaron kostar samhällt allt för stora pngar idag. Främst är dt kvinnor i offntlig vrksamht som står för n stor andl av frånvaron. Olika förklaringar gs till orsakrna; bland annat att dt är äldr arbtskraft som bmannar Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 4

5 Kommunrvisionn offntliga sktorn, n förändrad attityd till sjukfrånvaro och tt mra prssat arbtsliv. Sjukskrivningn anss också ha blivit tt rdskap att hantra ohållbara situationr och kan vara n accptans till frånvaro från odrägliga arbtsförhållandn. I dn stora utrdningn Analys av hälsa i Arbtslivt, dn så kallad AHA-utrdningn, SOU 2002:62 finns tt omfattand analysarbt av sjukskrivningarna i Svrig. I sammanfattningn av avsnittt kring varför sjukskrivningar ökar fastslås att flra olika faktorr bidrar till d snast årns sjukskrivningsutvckling. Dt finns dock ingn nskild faktor utan tt antal olika faktorr bidrar i olika utsträckning. Argumntt att folkhälsan har försämrats avfärdas av utrdningn, då dls n sådan utvckling tar btydligt längr tid för att få gnomslag och dls för att äldr i samhällt har uppvisat påtagliga förbättringar gälland hälsan. Ndan följr några av d slutsatsr utrdningn pkar på: - Dt psykiska välbfinnandt har försämrats undr 1990-talt, i synnrht för yngr och mdlåldrs, vilkt kan bidra till n förklaring av ökningning gälland sjukskrivna md psykiska diagnosr. - Arbtsmiljön har försämrats. Dt har sktt n ökning av antalt arbtn, där arbtsgivarn har högt ställda krav och int utövar någon kontroll övr dt utförda arbtt. Annorlunda uttryckt har arbtn md hög anspänning ökat. I dssa yrkn kan dt vara svårt att komma tillbaka till ftr n sjukdomspriod, vilkt rsultrar i n högr utslagning. - Sjukförsäkringssystmt rbjudr individn n möjlig - om än tmporär - utväg ur problmatikn md tt sämr psykiskt välbfinnand och n försämrad arbtsmiljö. - En stor dl av d höga ohälsotaln bror på att n störr andl av d arbtsföra utgörs av äldr. AHA-utrdningn pkar på sambandt mllan att n så stor andl av dn arbtsföra dln av bfolkningn är övr 50 år och d höjda ohälostaln. - Ekonomiska drivkraftr undr 1990-talt har nligt utrdningn påvrkar hälsotaln i n ngativ riktning. - Utrdningn sägr att något har sktt i rlationn mllan individ, arbtsplats och läkar, md följd att sjukskrivningar har blivit tt accptrat sätt att hantra prss och påfrstningar på. Arbtsmiljölagn angr att arbtsgivarn ska vidta förbyggand åtgärdr så att riskn för ohälsa och olycksfall undanröjs. Arbtsförhållandna ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avsnd. Lagn angr ävn att arbtsgivar och arbtstagar ska samvrka för att åstadkomma n god arbtsmiljö. Varj arbtstagar har också n skyldight att aktivt mdvrka för att skapa n god arbtsmiljö. Enligt förskriftn om systmatiskt arbtsmiljöarbt, AFS 2001:1 (AFS = Arbtarskyddsstyrlsns författningar), har arbtsgivarn skyldight att undrsöka, gnomföra och följa upp vrksamhtn så att ohälsa och olycksfall i arbtt förbyggs. D psykiska och sociala aspktrna btonas kraftigar än tidigar. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 5

6 Kommunrvisionn 2. Statistik på sjukfrånvaro 2.1 Val av statistik utgångspunkt Sjukfrånvarordovisningn i dn prsonalkonomiska rdovisningn utgår från bgrppt sjuktal, som är dt gnomsnittliga antalt sjukdagar pr anställd. I bgrppt sjuktal hantras dl av dag, partill sjukfrånvaro, som n hl sjukdag, vilkt gr n skv bild av dn faktiska sjukfrånvaron. Iställt har granskningn valt att gör n bräkning av sjukfrånvaron utifrån timmar, vilkt är dn nht som möjliggör n adkvat hlhtsbild övr sjukfrånvaron för alla anställda. I granskningn har bgärts in xtra uppgiftr, från prsonalnhtn och kommunns IT-lvrantör, för att göra bräkningarna utifrån timmar iställt för dagar. Ett problm i rdovisning av sjukfrånvaron som andl av totalarbtstid gällr dfinitionn av dn totala arbtstidn. Enligt Svnska Kommunförbundt finns inga rdovisningsrkommndationr för hur arbtsgivar skall bräkna dn totala arbtstidn. Dt finns för närvarand vaga riktlinjr från Svnska Kommunförbundt, som innbär att dn ordinari arbtstidn skall minskas md obtald frånvaro, t x föräldraldight, tjänstldight och obtalda studir för att få fram dn sammanlagda ordinari arbtstidn. Dt är också dn dfinition som kommunns IT-lvrantör användr. 2.2 Antal anställda Enligt dn prsonalkonomiska rdovisningn är mdlåldrn för tillsvidaranställda 46,8 år mdan mdlåldrn för alla anställningsformr är 42,9 år. I samma dokumnt framgår att bland d tillsvidaranställda utgör åldrsgruppn år dn största prsonalgruppn. I d uppgiftr som granskningn tagit fram från kommunns xtrna IT-lvrantör skiljr sig uppgiftrna dlvis åt mllan IT-lvrantörns siffror för 2002 och d siffror som prsonalnhtn rdovisar i prsonalkonomisk rdovisning Prsonalkonomisk rdogörls 2002 IT-lvrantör Anställningar Antal prsonr Årsarbtar , Skillnadrna i tablln bror nligt IT-lvrantörn på att statistikn har tagits fram vid två olika tillfälln och att förändringar av urvalsvariablr har gjorts undr tidn hos ITlvrantörn. 2.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunns samtliga anställda undr 2002 rdovisas ndan i nlight md d sju mått som skall användas i kommunala bokslut för Måttn är hämtad från 1 Md anställningar avss anställningskontrakt. I kommunal vrksamt är dt int ovanligt att n prson kan ha flra anställningskontrakt. En kontaktprson kan ha mr än tt kontaktbarn. I anställda ingår int förtrondvalda och sk uppdragstagar. 2 Skillnadn i antalt årsarbtn bror på att i kommunns rdovisad siffror ingår obtald frånvaro mdan dnna är xkludrad i IT-lvrantörns siffror. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 6

7 Kommunrvisionn Svnska Kommunförbundts cirkulär 2003:96. I kolumnn Sjukfrånvaro bräknad utifrån timmar har granskningn gjort gna bräkningar utifrån bgärd statistik från såväl prsonalnhtn som kommunns xtrna IT-lvrantör. I dn mllrsta kolumnn har informationn hämtats från dn prsonalkonomiska rdovisningn, dvs kommunns gn rdovisning av sjukfrånvaron. I dn högra kolumnn finns dn diffrns i procnt som blir rsultatt av d olika bräkningssättn. Sjukfrånvaro Bräkning utifrån dagar 3 Diffrns bräknad utifrån timmar 2002 Total sjukfrånvaro 4 7,8 % 10,9 % 39,7 % Långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 5 68,3 % 78 % 14,2 % Sjukfrånvaro kvinnor 6 8,7 % 11,9 % 36,8 % Sjukfrånvaro män 7 4,2 % 6,0 % 42,9 % Sjukfrånvaro 29 år llr yngr 8 3,9 % 5% 28,2 % Sjukfrånvaro år 9 7,2 % 9,5 % 31,9 % Sjukfrånvaro 50 år llr äldr 10 9,1 % 13,4 % 47,3 % När sjukfrånvarons andl av dn totala arbtstidn räknas fram md timmar som grund blir sjukfrånvaron lägr än vid n bräkning md dagar som grund. I d bräkningar som granskningn har gjort visar att sjukfrånvaron bland kommunns anställda liggr 40 % högr i prsonalnhtns bräkningar. I dn prsonalkonomiska rdogörlsn sägs att 30 % av dn totala sjukfrånvaron förvisso utgjords av partill sjukfrånvaro mn dtta kan int förklara hla diffrnsn. På näst sista sidan i dn prsonalkonomiska rdogörlsn finns andra uppgiftr om sjukfrånvaron i kommunn. Undr rubrikn Arbtad tid och frånvaro rdovisas sjukfrånvaron i timmar, s ndan. I sammanställningn blir kvotrna mr övrstämmand md granskningns bräkningar. Bräknad utifrån timmar. Granskningn Prs.k. rdogörls Diffrns Total sjukfrånvaro 7,8 % 8,01% 0,2 % Långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 68,3 % - - Sjukfrånvaro kvinnor 8,7 % 8,93 % 2,6 % Sjukfrånvaro män 4,2 % 4,11 % - 0,1 % Sjukfrånvaro 29 år llr yngr 3,9 % - - Sjukfrånvaro år 7,2 % - - Sjukfrånvaro 50 år llr äldr 9,1 % Uppgiftrna i kolumnn är hämtad från Prsonalkonomisk rdogörls Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinari arbtstid. I ordinari arbtstid ingår int obtald frånvarotid, dock ingår obtald sjukfrånvaro. Enligt uppgift från Titonator är ordinari arbtstid rlvant att använda, ävn om månadsarbtstid för prsonal som går på schma är n schablonisrad. Stt övr tt år så blir skillnadn litn mllan faktisk frånvarotid och frånvarotid nligt schablonn. 5 Summa tid md långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) / Total sjukfrånvarotid. Är tt sjukfall övrstigand 60 dagar räknas hla frånvarotidn, dvs. ävn dag 1 60, till katgorin sjukfrånvaro störr än 60 dagar. På samma sätt hantras sjukfrånvaro som går övr årsskiftt. Statistikn tar hänsyn till sammanhängand sjukfrånvaro två månadr för årsskiftt. 6 Summa sjukfrånvaro kvinnor / Sammanlagd ordinari arbtstid för kvinnor 7 Summa sjukfrånvaro män / Sammanlagd ordinari arbtstid för män 8 Summa sjukfrånvaro i åldrsgruppn 29 år llr yngr / Sammanlagd ordinari arbtstid i åldrsgruppn 29 år llr yngr. 9 Summa sjukfrånvaro i åldrsgruppn år / Sammanlagd ordinari arbtstid i åldrsgruppn år. 10 Summa sjukfrånvaro i åldrsgruppn 50 llr äldr / Sammanlagd ordinari arbtstid i åldrsgruppn 50 llr äldr. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 7

8 Kommunrvisionn Sammantagt finns dt tr olika sätt att dfinira sjukfrånvaron på. Något stöd åt läsarn llr rsonmang kring tolkningn av siffrorna gs int i dn prsonalkonomiska rdogörlsn. 2.4 Sjukfrånvarons utvckling Ndan följr tt diagram övr utvcklingn av sjukfrånvaron. För 2003 förliggr int dn totala andln sjukfrånvaro, utan byggr på n xtrapolring av priodn januari augusti Enligt dnna bräkning skull n ökning av sjukskrivningarna som andl av arbtstidn öka md 0,8%-nhtr till 8,6 % av dn totala arbtstidn i kommunn. En omräkning har sktt av sjuktalt till rlativ andl, där sjuktalt 35,5 motsvarar n sjukfrånvaro på 7,8 %. 10,0 8,0 procnt 6,0 4,0 2,0 0, Sjukfrånvaro 1-90 dgr Sjukfrånvaro 91- Sjukfrånvaro total Undr priodn har sjukfrånvaron ökat md 95 % stt för hla kommunn. Undr samma priod har långtidssjukskrivningarna ( >90 dgr) ökat md 143%. 2.5 Orsakr Prsonalkontort har gnomfört n stickprovskontroll för att blysa orsakrna till långtidssjukskrivningarna i kommunn. Vid kontrolln som skdd i augusti/sptmbr 2003 var 82 prsonr sjukskrivna, hlt llr partillt, varav 85 % var kvinnor. Enligt prsonalnhtn var sjukskrivningarnas rlatrad till arbtt nligt följand: arbtsrlatrad 10 % ick arbtsrlatrad 66 % saknar katgorisring (svåright i att avgöra orsakssammanhangt.) 24 % Prsonalnhtn har gjort n katgorisring av diagnosrna. I intrvju md prsonalnhtn sägs att tidsprspktivt är alltför kort för att kunna dra slutsatsr av diagnosrna och för att kunna s vntulla samband som kan påvrka sjuktaln. Dt framhålls också att dt int finns någon night på forskarnivå kring orsakrna till d ökad sjuktaln, vilkt gör dt svårt att på kommunal nivå ha n uppfattning. Som n konskvns av dtta vill int prsonalnhtn vidarutvckla frågställningn. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 8

9 Kommunrvisionn Granskningn har gjort n gn sammanställning övr diagnosrna i tr katgorir, md godkännand från prsonalnhtn. Katgorirna är hämtad från n sammanställning som gjorts av Försäkringskassan i annan kommun. Bsvär i nack/axlar/rygg och gnrll smärta 52% Strss- och psykiskt rlatrad sjukdom 17% Övriga sjukdomar 31% 2.6 Kostnadr Kostnadn för sjukfrånvaron i kommunn för 2002 var tkr. Summa motsvaras av kommunns utbtalningar för sjuklön. För granskningsårt svarad kommunn för 80 % av lönn mllan dag 2 14 samt 10 % av lönn dag Andra kostnadr som uppstår vid sjukfrånvaro som till xmpl vikarikostnadr, mrtid, övrtid och ökad administration ingår int i bräkningn, vilkt rimlign btydr att kostnadn för sjukfrånvaro är btydligt högr. Dt har undr höstn 2003 prsntrats förslag på förändringar av sjuklönns finansiring. Dt får anss troligt att n förändring av rsättningssystmt kommr, varför dt kan vara intrssant att s vilka kostnadrna kan tänkas bli. I xmplt ndan används dt förslag som prsntrats undr rubrikn Ett hälsosammar arbtsliv- n avsiktsförklaring från s,v och mp I kortht innbär förlagt att karnsdagn bhålls, liksom rsättning för sjuklönpriodn dag Därftr har arbtsgivarn tt mdfinansiringsansvar på 15 %. Dt konomiska ansvart för arbtsgivarn kan rducras gnom aktiva åtgärdr. D åtgärdr som nämns i förslagt är att mdfinansiringsansvart upphör om dn sjukskrivn rhållr rhabilitringspnning llr åtrgår till arbtt på dltid. Sjukförsäkringsavgiftn sänks å andra sidan för att bhålla kostnadsnutralitt för arbtsgivarna Förändrat nl. förslag ovan tkr Bruttolön Soc.avg Summa Bruttolön Soc.avg 11 Summa Lönr Dag Dag Dag Totalt: Vid antagandt om n sänkt arbtsgivaravgift avsnd sjukförsäkringn på 1 % gr mdfinansiringsförändringn tt övrskott på 727 tkr för Åstorps kommun, givt förutsättningarna för I xmplt har int gjorts någon rducring av avgiftn utifrån att n viss andl av d sjukskrivna har åtrgått till arbt md partill sjukskrivning. Undr d stipulrad villkorn ovan blir slutsatsn att förändringn int ökar kommunns kostnadr för sjuklönr mn att dt är av stor vikt att kommunn arbtar förbyggand och md rhabilitring samt att sjukskrivningarna int ökar. 11 Sociala avgiftr har sänkt md n procntnht. 12 För år 2002 var dn sammanlagda frånvaron i kommunn timmar i intrvallt frånvarointrvallt dag 15 och uppåt. Md n timkostnad på 140:-/timm (schablon för timkostnad som prsonalnhtn användr) * 15% fås kommunns lönkostnad för sjukfrånvarointrvallt 15 dgr och uppåt. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 9

10 Kommunrvisionn 2.7 Jämförlsr md andra kommunr Åstorp 7,8 % Klippan 9,4 % Bjuv i.u Örklljunga i.u Svalöv 10 % Prstorp 7,2 % Här förliggr antaglign olika bräkningsgrundr för hur dn totala arbtstidn har räknats ut, varför jämförlsn får ss som n indikation på sjukfrånvaron. 2.8 Sjukfrånvaro vård- och omsorgsförvaltningn I n jämförls övr kommunns förvaltningar har Vård- och Omsorgsförvaltningn dn högsta sjukfrånvaron för år På grund av ändrad rdovisningssätt och ändrad organisation finns int jämförlstal för hla förvaltningn tillbaka i tidn. ( I rdovisningsställ Omsorg ingår int prsonliga assistntr.) Sjukfrånvaron rdovisas int i förhålland till nuvarand organisation, utan följr tidigar indlning. Inom Vård- och Omsorgsförvaltningn finns därför nbart tr nhtr: Omsorg, Äldromsorg och Björnåshmmt. I tablln ndan är bräkningsgrundn timmar och bräkningarna har gnomförts av granskningn. Omsorg Förvaltn. 76 ÄO Förvaltn. 77 Björnåshm mt Förvaltn. 78 Totalt Vård- o Omsorg Total sjukfrånvaro 14,0% 9,9% 14,1% 10,8% Långtidssjukfrånvaro >60 dgr (andl av total sjukfrånvaro) 84,4% 71,7% 82,0% 74,8% Sjukfrånvaro kvinnor 14,8% 10,5% 14,6% 11,4% Sjukfrånvaro män 1,8% 1,2% 0% 1,2% Sjukfrånvaro 29 år llr 2,2% 3,6% 3,5% 3,5% yngr Sjukfrånvaro år 16,9% 8,8% 12,1% 10,0% Sjukfrånvaro 50 år llr äldr 9,1% 15,1% 17,5% 15,3% Undr priodn har sjukfrånvaron i d tr nhtrna ökat nligt ndan. Tydligt är att n ökning av sjukfrånvaron har sktt undr En omräkning ha sktt av sjuktalt till rlativ andl 13 Jämförlspriodrna i granskningn är olika mn bror på att informationn är hämtad från Prsonalkonomisk rdogörls 2002, där jämförlspriodrna är olika. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 10

11 Kommunrvisionn procnt Omsorg ÄO Björnås 2.8 Kommntarr Granskningns bräkningar av kommunns sjukfrånvaro för 2002 gr n mr positiv bild av sjukfrånvarolägt i kommunn än vad dn prsonalkonomiska rdogörlsn gr vid handn. Skillnadn mllan granskningns bräkningar och dt prsntrad är timmar llr 26,8 årsarbtar. En förändring av sjukrsättningns finansiring skull int hllr, vid antagandt om n nprocntig sänkning av avgiftn, drabba Åstorps kommun ngativt. I dt förslag till förändring av mdfinansiringn av sjukpnningn står att om int förslagn mdfinansiringsgrad för d långa sjukfalln får avsdd ffkt kan mdfinansiringn höjas from En alldls övrvägand dl av sjukfrånvaron i kommunn, 68 %, är långtidssjukfrånvaro, varför dt ur tt kommunalt prspktiv är viktigt att fokusra på dssa sjukskrivningar. D långa sjukskrivningsfalln i kommunn har undr årns lopp kontinurligt blivit flr och prognosn för 2003 gr ingn anldning till att tro att ökningskurvan hållr på att brytas. När två trdjdlar av 2003 har gått, indikrar trndn att sjukfrånvaron kommr att öka till ungfär 8,6 %. Avsnittt om sjukfrånvaro i dn prsonalkonomiska rdovisningn gr int tillräckligt tydliga signalr om sjukfrånvarolägt i kommunn, ftrsom rdovisningn innhållr för många bräkningssätt. Idag är dt n vdrtagn sanning att sjuktalsbgrppt innhållr flkällor, varför bgrppt int tillmäts så stor btydls längr. Prsonalkontort måst bidra till n ökad tydlight och bättr kommunikation kring sjukfrånvaron omfattning. När rdovisningn int fullt ut följr organisationn, blir sjuktaln svåra att rlatra till organisationn och sambandn till ldning, vrksamht blir int tydliga. Statistikn måst prsntras så att gnomlysningn av frågan ökar. Eftrsom datorstöd är tt så cntralt vrktyg för att kunna sammanställa och analysra sjukfrånvaron är dt granskningns uppfattning att kommunn på sikt måst kunna ställa störr krav på sin IT-lvrantör, som undrlvrantör, när dt gällr tillgänglightn av statistiska matrial. För närvarand är statistikn i PA-systmt ndast tillgänglig undr dt närmast följand årt. Dtta faktum omöjliggör n jämförls av sjukfrånvaron övr tid, då dfinitionr av sjukfrånvaro förändras. Dt är också viktigt att prsonalkontort gs Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 11

12 Kommunrvisionn möjlight till komptnsutvckling för att kunna värdra och ställa krav på ITlvrantörns tjänstutbud. Kostnadn för sjukskrivningarna rdovisas nbart md dn sjuklön som arbtsgivarn btalar i olika procntsatsr undr d första 90 dagarna. Dt gr n missvisand bild av dn totala kostnadn för kommunn. På sikt bör ävn andra kostnadr tas md som till xmpl öka administration på grund av sjukskrivningar. På tt övrgripand plan i kommunn, vilkt prsonalnhtn är n dl av, bord prognosr och analysr av sjukskrivningarna vara självklara. Några sådana analysr llr prognosr har int prsntrats från prsonalnhtn i samband md granskningn. I sammanställningn av diagnosr framstår rätt klart vilka diagnosr som utgör huvuddln av sjukskrivningarna och därmd är prioritrad ur tt förbyggand och rhabilitrand prspktiv, ävn om dt int är dn diagnosgrupp som kansk ökar mst och står i mdialt fokus. Mdlåldrn för anställda i kommunn närmar sig 50 år. Båd i dn förliggand kommunala statistikn och i nationlla studir är dt tydligt att sjukfrånvaron är markant högr för anställda övr 50 år. Vilka konskvnsr dn dmografiska strukturn kan få för kommunn är tt viktigt undrlag för stratgiska bslut och utformning av policis och dt förbyggand arbtts inriktning. 3. Insatsr 3.1 Kommunövrgripand aktivittr Ndan följr n sammanställning av d övrgripand aktivittr som gnomförs i syft att minska sjukfrånvaron. Skånska värdn Projkts syft är att finna mtodr för att motvrka sjukfrånvaron bland anställda. Projktt drivs av Kommunförbundt Skån md tt antal skånska kommunr som dltagar, däribland Åstorps kommun. Kommunn rprsntras av prsonalskrtrar och förtagshälsokoordinator. Förtrondvalda och arbtsgivarrolln En utbildning arrangrad av Svnska Kommunförbundt, där tt tiotal kommunr i Svrig dltar. Utbildningn syftar till att utvckla förmågan att hantra bägg rollrna samt bl a rsultra i n prsonalpolicy. Dltagar från Åstorps kommun är kommunchf, prsonalchf, förtrondvalda från alla nämndrs prsidir. Samtliga politiska partir är rprsntrad. Invstors in Popl (IIP) Programmt är tt nglskt utvcklingsprogram för att förbättra och utvckla ansvarsområdt prsonal och ldning. I kortht innbär tt ngagmang i programmt att vrksamhtn först blir bdömd av xtrna konsultr utifrån 8 kritrir. Bdömningn rsultrar i n rapport, som talar om vilka områdn som ldningn bör utvckla. Ldningn har därftr tid till att gnomföra utvckling och blir sdan ånyo bdömda xtrnt för att s om åtgärdr vidtagits. Programmt har initirats av Svnska Kommunförbundt. Inom Åstorps kommun har tr förvaltningar valt att dlta: Vård- och Omsorgsförvaltningn, Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 12

13 Kommunrvisionn Barn och Utbildning och Individ- och Familjomsorgn. Inom Vård- och Omsorgsförvaltningn dltar hmvårdn och Vidåsn. Friskvård Kommunn har samlat d aktivittr som man stödjr och som är av friskvårdskaraktär i n broschyr, Friskvård s kommun. I broschyrn sägs att kommunn rbjudr sina anställda olika aktivittr för att skapa dlaktight, gmnskap och god hälsa, som tt ld i kommunns prsonalpolitik. Undr 2003 rbjuds följand aktivittr: - Lindanc - Låt hjärtat va md (motion) - Vårrust - Broloppt - Tatr - Kommunns sångkör - Konstförning - Spinning - BoxArobics - Rökavvänjning - Prsonalfst Aktivittrna ovan skr till ingn kostnad alls för dn anställd llr till kraftigt rducrad prisr, där arbtsgivarn i rgl btalar halva kostnadn. Vad gällr rökavvänjning så står arbtsgivarn för rådgivningn och halva kostnadn för nikotinprparat i maximalt tr månadr. Förutom ovan angivna aktivittr så tillhandahållr arbtsgivarn träning på Friskvårdscntraln (gym) för kostnadn 10 kronor pr tillfäll. Instruktör finns då tillgänglig. 3.2 Prsonalnhtns arbt Prsonalnhtn tillhör organisatoriskt kommunldningskontort. D mål som rör prsonalnhtn finns md i kommunldningskontorts budgtmål och gällr jämställdht, mångfald och sjukfrånvaro. Prsonalnhtns uppgift gälland sjukfrånvaron är att samordna och driva n utvckling i riktning mot bättr hälsa för d anställda i kommunn. Inom kommunstyrlsn finns tt prsonalutskott som sammanträdr ungfär nio gångr pr år. Prsonalchfn fördrar prsonalfrågor och upprättar dagordningn tillsammans md prsonalutskottts ordförand. Prsonalchfn ingår i kommunchfns stratgigrupp. Statistik rörand sjukfrånvaro prsntrar prsonalnhtn årlign i n prsonalkonomisk rdovisning, som rdovisas för prsonalutskottt. Hittills har rdovisning sktt n gång pr år mn undr höstn 2003 har bslutats om kvartalsvis rapportring till prsonalutskottt. I intrvju md prsonalchf och prsonalskrtrar påpkas två principillt viktiga frågställningar, som måst baktas då man vill arbta mr systmatiskt md sjukskrivningar. Dn na frågställningn rör dn prsonliga intgrittn. I tt systmatiskt tillvägagångssätt bhövr olika sammanställningar göras, ävn övr vilka diagnosr som gnrrar långtidssjukskrivningar mn i n litn kommun finns n risk för att utomstånd kan spåra vilka prsonr som avss. Av dnna anldning offntliggörs int sammanställningar. Dn andra frågställningn gällr vilka sjukskrivningar som är arbtsrlatrad och int arbtsrlatrad. Frågställningn är cntral ftrsom dn är kopplad till arbtsgivarns ansvar. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 13

14 Kommunrvisionn Prsonalchf framhållr att dt finns tt stort intrss från politiskt håll att få nd sjukfrånvaron och att prsonalutskott och prsonalnht arbtar i samma riktning. Enligt prsonalchfn är kommunldningns grundläggand inställning att prsonal vill vara dlaktig, vill trivas och göra n insats och att prsonaln vill kunna påvrka sin arbtssituation. I sjukskrivningsärndn är målt att snabbt komma in i dt nskilda ärndt för att bryta sjukmönstrt och hitta individulla lösningar. Prsonalnhtn drivr tt antal aktivittr som syftar till att öka kunskapn kring sjukfrånvaro samt för att öka kommunns gn förmåga till nyskapand i sjukskrivningsrlatrad frågor. Intrn utbildning Prsonalnhtn anordnar intrn utbildning i n förläsningssri. Ämnn för förläsningar gällr till xmpl lagförändringar och samtalsmtodik. Må bättr grupp Prsonalnhtn har skapat tt forum för fritt tänkand när dt gällr olika aspktr på dn ökand sjukfrånvaron. I gruppn finns rprsntantr för förvaltningar, prsonalutskottt och fackförningar. Syftt md gruppn är att ta fram nya idér. För närvarand samlas dock int hla gruppn, utan n mindr grupp har utkristallisrats ur dn stora gruppn. Hälsobokslut Prsonalutskottt har tankar på att införa tt hälsobokslut, som skall innhålla båd konomi och så kallat mjuka värdn. Ett sådant bokslut skall skicka ut varj månad till nhtschfsnivå. Orsakn till att dtta int görs rdan idag, uppgs vara problm md att få ut rlvant statistik ur kommunns datasystm. Vidar äskar prsonalnhtn om pngar för att gnomföra tt ldarskapsprogram för alla ldar md prsonalansvar. 3.3 Förtagshälsovårdn Sdan april 2003 har dn tidigar xtrna förtagshälsovårdn tagits tillbaka till kommunn och är numra n så kallad inbyggd förtagshälsovård, vilkt btydr att kommunn har anställd prsonal för att sköta kartläggningn och samordningn av insatsr runt dn nskild. Organisatoriskt hör förtagshälsovårdn till prsonalnhtn mn är n fristånd xprtrsurs md fullständig skrtss rörand individuppgiftr. I samband md att förtagshälsovårdn införlivads i kommunn, anställds n förtagshälsokoordinator, vilkn arbtar kommunövrgripand. Undr vårn och sommarn 2003 har huvudsaklign förtagshälsovårdn planrat och informrat om hur arbtt initialt skall bdrivas. Formrna för hur samvrkan mllan förtagshälsovårdn och förvaltningar/chfr skall s ut är undr uppbyggnad och rhabilitringsinsatsrna har på allvar kommit i gång från och md vcka 38 år 2003 md knappt 20 dltagand prsonr. Arbt pågår md att ta fram n policy för förtagshälsovårdn. I intrvju md koordinatorn undrstryks btydlsn av att s dt friska iställt för att traditionllt s till dt sjuka samt att dt är viktigt att få d anställda att ta ansvar för dt gna psykiska och fysiska välbfinnandt. I tt prsntationsmatril prsntras rhabilitringsprogrammts motto och syft: Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 14

15 Kommunrvisionn Åt var och n, ftr vars och ns förutsättningar och bhov, md syft att dltagarn skall åtrgå i arbt ftr förmåga. Då rhabilitring inlds är alltid förstahandsaltrnativt att prsonn i fråga skall åtrgå till sin tjänst. Finns ingn arbtsförmåga i förhålland till innhavd tjänst skall dn sjukskrivn ha förtur till ldiga tjänstr. Kommunn arbtar int md sk outplacmnt, dvs att kommunn aktivt hjälpr anställda att hitta nya arbtsgivar. När n anställd varit sjukskrivn i mr än 30 dagar llr vid dt sjätt sjukskrivningstillfällt undr rulland tolv månadr skall arbtsldarn ta kontakt md koordinatorn för tt tidigt rhabilitringsmöt. Vid första rhabilitringstillfällt upprättas n individull rhabilitringsplan inom ramn för rhabilitringsprogrammt. Läkar gör n sambandsbdömning tillsammans md koordinatorn för att avgöra om sjukskrivningn har arbtsmiljöorsakr. Om tt samband förliggr, skickas information om dtta till förvaltning och brörda chfr för att dssa skall kunna vidta åtgärdr. I förtagshälsovårdns uppdrag finns n tydlig avgränsning; kommunn skall int syssla md hälsovård, utan fördjupar sig i d fall då sjukskrivningn är arbtsrlatrad. Till förtagshälsovårdn har slutits avtal md olika komptnsr, såsom läkar, psykolog, arbtsmiljöingnjörr, rgonomr och hälsopdagogr. Rhabilitringsprogrammt bstår av tr dlar: gruppträffar md förläsningar på olika tman, motionsaktivittr och uppföljningar md arbtsldarn där diskussion om arbtsträning kan sk. Bland d aktivittr som rhabilitringsprogrammt kan innhålla finns följand aktivittr: - Koordinatorn hållr i tmadiskussionr om xistntilla frågor och har nskilda samtal md dltagarna - Ergonom har förläsningar om kroppskänndom, avspänning, strsshantring och massag - Hälsopdagogn gör hälsoprofilbdömningar. I dagslägt tar prsonal llr arbtsldar kontakt md hälsopdagog för bdömning. - Information gs från drogtraput och hushållskonomisk rådgivar - Friskvårdsassistntn läggr upp individulla träningsprogram 3.4 Kommntarr Dn nya förtagshälsovårdn får myckt positiva omdömn från chfr inom Vård- och Omsorgsförvaltningn. Enhtschfrna upplvr att d har fått tt kraftfullt stöd i förtagshälsovårdn vad gällr bland annat dt kontinurliga arbtt md uppföljningn av d långtidssjukskrivna och att kommunn nu kan rbjuda positiva aktivittr för gruppn. Cntralt är att rhabilitringn i kommunn blir möjlig att följa upp, för att kunna bdöma om rätt insatsr görs. I dags lägt finns int dnna statistik tillgänglig. Dt finns n rad insatsr som har initirats för att styra utvcklingn i rätt riktning, såsom utvcklingsprogrammt IIP, vilkt knytr an till viktiga framgångsfaktorr som ldarutvckling och prsonalns dlaktight. Prsonalnhtn har också äskat pngar för tt ldarutvcklingsprogram för samtliga chfr md prsonalansvar. Ävn för dssa insatsr är dt viktigt att kunna bdöma om d gr önskat rsultat. Då så många aktivittr sätts igång tillsammans md avsaknadn av analysr kring sjukfrånvarons orsakr och samband, finns tt gylln tillfäll till tt systmatiskt förhållningssätt. I förhålland till Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 15

16

17 Kommunrvisionn Bilaga 1 Styrand dokumntation 1. Kommunfullmäktig/kommunstyrlsn 1.1 Budgt Dn av kommunfullmäktig antagna budgtn för år 2003 innhållr ingt spcifikt inriktningsmål om kommunns arbt md att sänka sjuktaln i kommunn. På övrgripand nivå sägs om kommunldningskontorts inriktning: - Ta initiativ och vara pådrivand i frågor rörand god arbtsmiljö för kommunns anställda. För kommunldningskontort finns målformulringar som tangrar sjukfrånvaroproblmatikn: - Utbildning av förtrondvalda inför ny mandatpriod samt ldarskapsutvckling av förtrondvalda och chfr. - Ta initiativ och vara pådrivand i arbtt md kvalittssäkring av d kommunala vrksamhtrna Förutom måln i budgtn finns policydokumnt som rör kommunns arbt för att skapa god och hälsosam arbtsmiljö, xmplvis arbtsmiljöpolicy. Enligt intrvju md prsonalchf finns int n prsonalpolicy i gntlig bmärkls. Förvisso omnämns tt prsonalpolitiskt program i pärmn Systmatiskt arbtsmiljöarbt mn programmt xistrar nlig prsonalchfn mr som bgrpp, då dt har funnits n prsonalpolicy tidigar mn dn anss int vara aktull längr. Prsonalutskottt antog 2001 tt rhabilitringsprogram, vilkt hållr på att omarbtas på grund av ändrad arbtssätt. I kommunn finns ingn friskvårdspolicy. 1.2 Arbtsmiljöpolicy I arbtsmiljöpolicyn väljr kommunn att undrstryka att arbtsmiljön skall främja båd fysiskt såväl som psykiskt välbfinnand samt att arbt inom kommunn skall g prsonlig utvckling. Cntralt för att uppnå måln är att arbtt känntcknas av dlaktight, rspkt mllan arbtsgivar och arbtstagar, liksom att ansvart för n god arbtsmiljö också dlas av bägg partr. Arbtsmiljöfrågor skall hantras som n intgrrad dl i dt ordinari arbtt. Arbtsmiljöpolicyn har bslutats av kommunstyrlsn. I pärmn Systmatiskt arbtsmiljöarbt finns förutom arbtsmiljöpolicyn också målsättning, handlingsplan och förslag på prsonalnkätr. I pärmn framgår att handlingsplann skall följas upp och rvidras årlign. Matrialt i pärmn har fastställts av prsonalutskottt tillsammans md rprsntantr för d fackliga organisationrna. Uppföljning av måln ndan skr i samvrkansgrupp. I målformulringn angs att fram till 2004 skall: - sjukfrånvaron minska jämfört md 2002, - antalt arbtsskador minska jämfört md 2002, - åtrkommand mdarbtarsamtal skall rbjudas alla anställda, - arbtsgivarn invntra bristr i vrksamhtn och arbtsmiljön, såväl fysiskt som psykosocialt samt utarbta planr för förändringsarbtt. - Alla arbtsldar och skyddsombud ska få grund- och vidarutbildning i arbtsmiljö Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 17

18 Kommunrvisionn Bland d insatsr som lyfts fram som xmpl på vad n handlingsplan kan innhålla omnämns bland annat följand: - Varj förvaltning skall rvidra dlmål som anknytr till övrgripand mål. Rvisionn skr i n samrådsgrupp. Kunskap om dlmåln skall spridas och följas upp i organisationn. - Chfr/arbtsldar och huvudskyddsombud måst ha åtrkommand information om sjukfrånvaro, arbtsskador och prsonalomsättning - Planring för rhabilitring skall göras inom 2 till 3 vckor. 1.3 Rhabilitringsprogram Undr 2001 har tt rhabilitringsprogram antagits av prsonalutskottt. I inldningn till programmt fastslås att arbtsgivarn har tt långtgånd rhabilitringsansvar. Policyn rörand anpassningsfrågor är att dn sjukskrivn i första hand skall kunna komma tillbaka till sin tidigar tjänst. Om dtta int är möjligt, trots arbtsplatsanpassning, har man som omplacringsärnd förtur till ldiga tjänstr man är kvalificrad till. I första hand skr omplacring på dn gna förvaltningn, i andra hand på andra förvaltningar där ldiga tjänstr finns. Syftt md Rhabilitringsprogram är att dokumntt skall tjäna som tt vrktyg och procssbskrivning för alla inblandad i rhabilitringsarbtt. Dt som sägs om arbtsgångn vid sjukskrivning är undr omarbtning, ftrsom förtagshälsovårdn från och md april/maj i år har blivit n gn vrksamht inom kommunn. 2. Kommntarr Dt framkommr i intrvjur att kommunn gnom till xmpl förändringar av förtagshälsovårdn och ldningsorganisationn inom Vård och Omsorg är mr aktiv när dt gällr att minska sjukfrånvaron. Fortfarand är arbtt md dtta i n uppbyggnadsfas och kommunns olika dlar går int i takt, då nya synsätt i vrksamhtn int avspglar sig i övrgripand styrdokumnt. Prsonalnhtns och förtagshälsovårdns btoning av att också s dt friska och int bara fokusra på dt sjuka har int fått gnomslag på politisk nivå vad gällr styrdokumnt. Kommunn har int någon friskvårdspolicy och int hllr n prsonalpolicy, vilkt skyndsamt bör tas fram. En frågställning som är kopplad till synn på sjukskrivningarna gällr individns ansvar för sitt välbfinnand och hälsa, vilkt bör tydliggöras på policynivå. Sammantagt kan sägas att kommunstyrlsn måst agra mr kraftfullt i frågan gnom n tydlig styrning och krav på uppföljning, int minst i uppbyggnadsfasn av kommunns arbt md sjukfrånvaron. Dt är nödvändigt att kommunstyrlsn rglbundt följr upp nämndrnas och förvaltningarnas arbt för att nå måluppfyllls, vilka åtgärdr och arbtsmtodr som används samt vilka rsultat som uppnås. Därtill måst kommunstyrlsn förvissa sig om att nämndr/förvaltningar har nödvändiga förutsättningar för att arbta md frågan. Sjukfrånvaron är kostsam för kommunns konomi och bidrar md kvalittsförlustr i vrksamhtrna samt tt mänskligt lidand för dn som är sjuk. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 18

19 Kommunrvisionn Bilaga 2 Vård och omsorgsförvaltningn 4.1 Övrgripand Vård- och Omsorgsförvaltningn har ingt spcifikt uttryckt mål att sänka sjukfrånvaron inom förvaltningn. Dt mål som finns i budgt 2003 rörand förvaltningns prsonal gällr att tillsammans md andra kommunr skapa goda förutsättningar för och utvckla prsonalförsörjningn. För d mål som finns på förvaltningsldningsnivå gällr att måln har tt starkt fokus på omsorgstagarn. Uppföljning på förvaltningsnivå av arbtsmiljön görs när dn prsonalkonomiska rdovisningn skickas ut. Förvaltningschf skall då inkomma md kommntarr kring vad förvaltningn har gjort och vilka åtgärdr man tänkr vidta rörand sjukfrånvaron. Inom förvaltningn skall nhtschfn göra n arbtsmiljöplan samt n utbildningsplan. Dnna skall innhålla dls n kortsiktig ttårig plan samt n långsiktig tvåårsplan. Vidar skall nhtschfrna inrapportra rsultatt av skydds- och allrgirond. Förvaltningschfn gör n sammanställning av områdschfrnas planr och rapportr för prsntation i nämndn. Matrialt är n dl av budgtprocssn inför kommand år. Inom förvaltningn är allt arbtsmiljöarbt dlgrat till nhtschfn. Dt är nhtschfns ansvar att s till att dt görs n rhabilitringsutrdning tillsammans md förtagshälsovårdns koordinator samt att nhtschfn ansvarar för att d förändringar som förslås gälland arbtsmiljön faktiskt gnomförs. För hla förvaltningn fanns vid årts början 27 styckn långtidssjukskrivna, varav två uppgs vara arbtsrlatrad. Övriga sjukskrivningar är int brond av arbtsmiljön, varför ingt uppgs har kunnat göras ifråga om arbtsmiljö för att påskynda åtrkomst. I arbtt md att sänka förvaltningns sjuktal nämnr förvaltningschfn två viktiga aspktr som bör påvrka sjukfrånvaron i n positiv riktning. För dt första gällr dt tt förslag till omorganisation, framför allt ldningsfunktionn. I korta ordalag innbär förändringn att antalt prsonal pr områdschf skall halvras. I förslagt vill man att nuvarand 80 prsonal pr chf skall minskas till 40 prsonal. I förslagt till omorganisation ingår att också att tillsätta två styckn biträdand förvaltningschfr på halvtid, varav dn na skall ha tt arbtsmiljöansvar md fokus på sjukskrivningar och utbildning. Enligt uppgift finns statliga mdl sparad i kommunn för att kunna gnomföra omorganisationn, ftrsom dn krävr mr rsursr i ldningsorganisationn. För dt andra gällr dt förvaltningns satsning på IIP. För närvarand gällr IIP två nhtr mn skall dt arbtt kunna gnomföras gnrllt på förvaltningn krävs att områdna görs mindr. I intrvjun md förvaltningschfn framhålls att n skärpning och uppryckning har sktt gälland rutinr runt sjukskrivningar. Dtta gällr int bara dn gna förvaltningn utan ävn inkludrat prsonalnhtn, som numra gr tt bra stöd till förvaltningn och har givit tydlight kring hantring av rhabilitringsärndn. Vidar framhålls n god stämning inom förvaltningns ldningsgrupp och att gruppn arbtar md stort ngagmang i och ansvarstagand för hla förvaltningn. Idag hantras n fråga på samma sätt oavstt vilkn områdschf som handläggr ärndt. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 19

20 Kommunrvisionn 4.2 Hmvårdn och omsorgn Hmvårdn inom kommunn har ungfär 35 anställda och är uppdlad i två distrikt och lds av n områdschf som också ansvarar för tt särskilt bond. Sammantagt ansvarar nhtschfn för tt fmtiotal prsonal. Inom hmvårdn finns undrskötrskor och vårdbiträdn. Enhtn arbtar md hmvård i ordinärt bond. Inom omsorgn finns 160 prsonr anställda, av dssa har nhtschfn kontinurlig kontakt md 120. D prsonalgruppr som nhtschfn int träffar på rglbundn basis är ldsagar och stödfamiljr/kontaktprsonr. Inom dn andra gruppn finns prsonliga assistntr, vårdarinnor, omsorgstamt, prsonal på korttidsbond och anhörigvårdar Enhtschfn har tt administrativt stöd i form av n samordnar, som tar hand administrativa uppgiftr, akutbmanning och n hl dl prsonalkontaktr. I tablln ndan visas sjukfrånvaron inom d granskad nhtrna inom Vård och Omsorg. Hmvårdn Omsorg Prsonliga ass. Hlårt ,2 70,0 31,5 Januari augusti ,8 44,7 21,3 Januari - augusti ,2 93,0 39,1 Inom omsorgn skr på åtta månadr n ökning från 44,7 till 93,0. I statistikn framgår att sjukskrivningarna blivit längr, vilkt får konskvnsr för sjuktalt. Hmvårdn had vi granskningstillfällt, oktobr2003, tr långtidssjukskrivna, som arbtar 50% mn där sjukskrivningar int är arbtsmiljörlatrad. Omsorgn har sx styckn långtidssjukskrivningar mn uppgift saknas om dssa är arbtsrlatrad. Enhtschfrna sr md tillförsikt fram mot att d insatsr som förtagshälsovårdn kan bistå md. I intrvjur md nhtschfr framkommr att dt int tidigar funnits tt systmatiskt förhållningssätt rörand sjukfrånvaro och förbyggand arbt. Därför kan dt fortsatta arbtt bara innbära n förbättring jämfört md tidigar. Som xmpl på dtta kan nämnas att i intrvjun md prsonal från omsorgn framkommr att d ndast haft tt mdarbtarsamtal undr priodn 1996 till För att på sikt sänka sjukfrånvaron läggr nhtschfr stor vikt vid prsonalns dlaktight och tt tydligt ldarskap. Tydlight är tt nycklord för ldningn inom förvaltningn. Tydlight skall avspgla sig också ifråga om organisationn och i förhålland till brukarn. Dt snar innbär tt utbyggd dokumntation kring dn nskild vårdtagarn. Sammantagt skall dtta höja kvalittn, förbättra och utvckla arbtsmiljön och lda till tt lägr sjuktal. I tt organisatoriskt prspktiv har gnomförts n dl utvcklingsinsatsr, som påvrkar arbtsmiljön. Bägg arbtsplatsrna arbtar ftr tt så kallat tvättstugschma, som innbär ökad möjlight att förlägga sin arbtstid ftr d gna bhovn. Vidar finns på bägg nhtrna tt systm för prsonliga ansvarsområdn. Dt kan röra sig om ansvar för bilar inom hmtjänstn, fritidsansvar, handldarskap, ambassadörsskap m m. I vissa fall är d inlagda i tjänstn. 14 Sjukfrånvaro prsntras i sjuktal. Sjukfrånvaro i timmar har int funnits tillgänglig. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 20

21 Kommunrvisionn Hmvårdn dltar i IIP-projktt som n pilotgrupp. Dtta innbär att basprsonal dltar i utformandt av riktlinjr för hur mdarbtarsamtal skall gnomföras. Arbtt skr i n fokusgrupp. Parallllt md dtta finns gruppr vars syft är att diskutra och lösa mindr problm på arbtsplatsn. Dt kan till xmpl gälla skötsl av hmvårdns bilar. I intrvjur md basprsonal framkommr n dl riskr i arbtsmiljön som är kopplad till sjukfrånvaron. Ndan följr n listning av d riskr som nämnds vid intrvjutillfällt. - Tunga lyft. Eftrsom många i prsonalgrupprna arbtar n och n är dt ävn problmatiskt att själv använda n lift. - Dn fysiska arbtsmiljön i dt ordinära bondt innbär risk för olyckor och kraftigt slitag på bland annat rygg, nack och axlar. Inom hmvårdn har gjorts försök till att möblra om hos vårdtagarn, för att skapa n bättr arbtsmiljö. - Våld och hot kan förkomma, ävn om dt i dagslägt int är så vanligt förkommand. Framför allt innbär riskn i sig n strssfaktor. - Vissa yrksgruppr har myckt nsamarbt md långa dagar, inklusiv sovand jour då nattsömnn blir avbrutn. - Problm uppstår när prsonliga assistntr blir akut sjuka på ick kontorstid och vart d skall vända sig. Spcillt gällr dtta då samarbtt int fungrar i gruppn och någon kollga kan gå in och täcka upp. Dtta skapar frustration kring vm dn akut sjuk skall ringa till. 4.3 Kommntarr Enhtschfrna har arbtsmiljöansvart mn d spcifika förutsättningar som finns för arbtsmiljön inom Vård- och Omsorgsförvaltningn krävr att arbtsmiljöfrågorna bhövr samordnas inom förvaltningn. Dt brda spktra av olika arbtsmiljör som finns; tunga lyft, nsamarbt natttid, ställr ökad krav på utvckling av arbtsformr och uppföljning av förändringar rörand arbtssätt och organisation. Dtta är myckt cntralt då trndn går mot att mr vård och omsorg utförs i hmmn, vilkt gr nya förutsättningar för arbtsmiljöarbtt. När dt gällr att aktivt påvrka arbtsmiljön har försök gjorts md att ställa krav på ommöblring i omsorgstagarns hm, mn dtta vrkar ha stannat upp. Dtta ska ställas i rlation till att dt uppgs i intrvjur att samtliga i hmvårdn har problm md rygg, nack llr axlar. Dt har gjorts många positiva iakttaglsr i samband md intrvjur. I synnrht gällr dt förvaltningns satsning på IIP md pilotgruppr och dt arbt som läggs nd på utvckling av viktiga procssr inom projktt. Arbtt i fokusgruppn skr på schmalagd tid vilkt stärkr btydlsn av utvcklingsarbtt. I intrvjurna framkommr att stämningn är god llr har blivit bättr i d intrvjuad arbtslagn. Undr årt har tillförsiktn och framtidstron ökat. Orsakn till n positiv förändring uppgs bland annat bro på att vrksamhtn har fått n struktur och n ökad tydlight. En slags nybyggaranda md stor tillförsikt inför framtidn har framkommit i intrvjurna. Granskningn finnr dt yttrst anmärkningsvärt att prsonal inom omsorgn undr loppt av åtta år int haft mr än tt mdarbtarsamtal. Dtta implicrar att nämndn på tt btydligt mr kraftfull sätt bhövr styra och följa upp att förvaltningns organisation. Nämndn måst tills att dn mst fundamntala strukturn fungrar. I dagslägt finns int arbtsmiljö- llr organisationsfrågor md som mål för Vård- och Omsorgsförvaltningn. Eftrsom prsonaln utgör kommunns viktigast rsurs bhövr signalr skickas från Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 21

22 Kommunrvisionn nämndn till förvaltningn om hur dnna rsurs skall tillvaratas och utvcklas. Skall kommunn kunna hjda ökad sjuktal måst till xmpl mdarbtarsamtal gnomföras årlign. Dt som framkommr vad gällr förvaltningns angrppssätt för att komma till rätta md ökad sjuktal, innbär n satsning på att göra prsonaln mr dlaktig i vrksamhtn och skapa tydlight om ansvar och uppdrag. För att kunna avgöra om rätt insatsr sätts in måst arbtsplats- llr gruppklimatt och dn upplvda hälsan llr ohälsan mätas. Dtta är också n dl av dn styrning och åtrkoppling som nämndn bör utöva och kräva för att kunna bdöma om flr llr andra insatsr bhövr göras. Uppföljning av dtta slag innbär också möjlightr till att goda xmpl kan tas tillvara på av andra nhtr och andra förvaltningar. En sätt är att låta förtagshälsovårdns hälsopdagog göra rglbundna mätningar rörand arbtsmiljön i tt brtt prspktiv. Komptns bhövr byggas upp inom organisationns olika dlar för att framgångsrikt kunna sänka d ökand sjuktaln. Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 22

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av övrförmyndarvrksamhtn Karin Hansson, Ernst & Young sptmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING... 4 1.2

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna Rvisionsrapport nr 4/2010 Åstorps kommun Granskning av kommunns kommunikation md mdborgarna Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning

Läs mer

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision

Läs mer

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll Rvisionsrapport 7/2010 Åstorps kommun Granskning av intrn kontroll Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Ekosteg. En simulering om energi och klimat Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av samhällsbyggnadsnämndns och tillsynsnämndns styrning och ldning Irén Dahl, Ernst & Young Augusti 2010 Hylt kommun Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Revisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av upphandlingar Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av upphandlingar Jakob Smith fbruari 2011 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och syft... 4 1.2 Mtod och avgränsning... 4 2

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdsprotokoll 9 (19) Socialnämndns arbtsutskott 2015-05-11 56 Intrnplan socialnämndn 2015 (SN 2015.006) Bslut Arbtsutskottt bslutar att förslå att: Socialnämndn bslutar att lägga

Läs mer

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner Rvisionsrapport 2/2010 Åstorps kommun Granskning av lönkontorts utbtalningsrutinr Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod...

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod... Rvisionsrapport 2010 Malmö stad Granskning av policy och riktlinjr samt intrn kontroll mot mutor tc. Jakob Smith och Josabth Alfsdottr dcmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING...

Läs mer

Krav på en projektledare.

Krav på en projektledare. Crtifiring av projktldar. PIE. EKI. LiU. Run Olsson vrsion 20050901 sid 1 av 5 Krav på n projktldar. Intrnationlla organisationr som IPMA och PMI har formulrat vilka krav som ska ställas på n projktldar.

Läs mer

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04 TRAFIKUTRDNIN SILBODALSKOLAN Tillhör dtaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 0--04 Innhåll Innhåll... INLDNIN... Bakgrund... Syft md utrdningn... NULÄS- OCH PROBLMBSKRIVNIN...

Läs mer

Per Sandström och Mats Wedin

Per Sandström och Mats Wedin Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Arbtsrapport Svrigs lantbruksunivrsitt ISSN Institutionn för skoglig rsurshushållning ISRN SLU SRG AR SE 9 8 UEÅ www.srh.slu.s Tfn: 9-786

Läs mer

Modersmål - på skoj eller på riktigt

Modersmål - på skoj eller på riktigt Lärarhögskolan i Stockholm Institutionn för samhäll, kultur och lärand Vårtrminn 2006 C- uppsats, 15 poäng Modrsmål - på skoj llr på riktigt En studi av modrsmålsundrvisningns utvckling, dss potntial och

Läs mer

Delårsrapport 2014-08-31

Delårsrapport 2014-08-31 TRELLEBORGS KOMMUN Srvlcriämndn 2014-09-22 Dlårsrapprt 2014-08-31 Sammanfattning Nämndsttal (tkr) Dlår 140831 Årsbudgt 2014 Prgns 2014 Avvikls Vrksamhtns intäktr 260 267 386 016 385 016-1 000 Vrksamhtns

Läs mer

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD)

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD) 1(5) REDOVISIG AV UPPDRAG SOM GOD MA FÖR ESAMKOMMADE BAR OCH BEGÄRA OM ARVODE (ASYLPERIOD) Asylpriod priod då barnt int har prmannt upphållstillstånd God mannn har rätt till tt skäligt arvod för uppdragt

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Förningn Svrigs Habilitringschfr Rikstäckand nätvrk för habilitringn i Svrig. Grundad 1994 Minnsantckningar styrlsmöt 2012-01-19 och 2012-01-20 Plats: Stockholm, Villa Brvik Tid: 13.00 Närvarand: Lna,

Läs mer

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t REALRNTAN OCH PENNINGPOLITIKEN Dt finns flra sätt att närma sig frågan om vad som är n långsiktigt önskvärd nivå på dn pnningpolitiska styrräntan. I förliggand ruta diskutras dnna fråga md utgångspunkt

Läs mer

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget t g a t R Frö ar pl m x ns r f R 1 1. Välkommn till Frö-Rtagt Hj, nu ska du och dina klasskompisar starta rt alldls gna förtag. Vi på FramtidsFrön har valt att kalla dt Frö-Rtag. Md Frö mnar vi att du

Läs mer

Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003

Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 3/2003 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2003-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2003 Sida: 1 Kommunrvisionn 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision

Läs mer

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG Forskning och studir kring kvinnors arbtsliv, karriärutvckling, hälsa och gna förtagand. Förlag som spridr kunskapn ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG MONICA RENSTIG VD, forskar,dbattör

Läs mer

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Integrerade ledningssystem artikelsamling Intgrrad ldningssystm artiklsamling Stockholm 2005-01-14 Dt är ffktivt och dt lönar sig att jobba intgrrat. Många organisationr jobbar idag md tt llr flra ldningssystm. Eftrsom strukturrna då är på plats

Läs mer

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12

INTRODUKTION. Akut? RING: 031-51 20 12 INTRODUKTION Btch AB är i grundn tt gränsövrskridand nätvrk av ingnjörr, tknikr, tillvrkar (producntr) som alla har myckt lång rfarnht inom Hydraulik branschn. Dtta inkludrar allt från tillvrkning och

Läs mer

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD INLEDNING Sundsvall Norrlands huvudstad Sundsvall Norrlands huvudstad, är båd tt nuläg och n önskan om n framtida position. Norrlands huvudstad är int

Läs mer

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen Nummr 1 2014 Anglica är vår nya intrnrvisor Våra värdringar visar vilka vi är rsultat från omröstningn NKI och mdarbtarundrsökning båd ris och ros Ldarn Ansvarstagand Ett åtrkommand tma i dt här numrt

Läs mer

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus.

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus. Vi byggr för tt hållbart Trollhättan vartrt ridhm 174 nya hyrslägnhtr i klimatsmarta passivhus. Ett grönt kvartr i n skön stad. vartrt ridhm är vrigs hittills största satsning på så kallad Passivhus. 174

Läs mer

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand Icbrakrs 2 / 10 Götborgs Rgionn och GR Utbildning GR är n samarbtsorganisation för 13 kommunr i Västsvrig tillsammans har mdlmskommunrna 900 000 invånar. Förbundts uppgift är att vrka för samarbt övr kommungränsrna

Läs mer

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd) Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts

Läs mer

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV RESEKOSTNADER OCH REPRESENTATION Bngt Sbring Sptmbr 2000 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inldning... 2 2. Rsultat av granskningn...

Läs mer

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden Lust och risk tt spl om sxull hälsa och riskbtndn 2 / 11 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn

Läs mer

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd) Zbra II En förstudi om mångfald i mdirna Gnomförd av Fac Europ, Ragna Wallmark och Arbtsförmdlingn Kultur Mdia (Mor color in mdia syd) 1 Förord Mångfald i mdir har varit fokus i dnna förstudi som gnomförts

Läs mer

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant

Läs mer

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4. STUDENT DECEMBER 2014 NYTT från Växjöbostädr p p a n d m t l k n d i Boka tvätt ttar ä r b s u p m a C å ig p Områdsansvar Nu öppnar vi portarna på Valln, kom och titta, sidan 3. Så här hållr du värmn,

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn 19-21 maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och

Läs mer

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Sommarpraktik - Grundskola 2017 Sommarpraktik Grundskola 2017 1. Födlsår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2. Inom vilkt praktikområd har du praktisrat? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Förskola/fritidshm Fritid/kultur

Läs mer

Arkitekturell systemförvaltning

Arkitekturell systemförvaltning Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm

Läs mer

om de är minst 8 år gamla

om de är minst 8 år gamla VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER LÄS NOGGRANT OCH SPARA FÖR FRAMTIDA REFERENS VÄRM INTE UPP OCH ANVÄND INTE BRANDFARLIGA MATERIAL i llr nära ugnn. Ångor kan skapa n risk för brand llr xplosion. ANVÄND INTE

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide) Offntlig sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) Saxnda (liraglutid) Dtta är n sammanfattning av riskhantringsplann (RMP) för Saxnda som bskrivr d åtgärdr som ska vidtas för att säkrställa att Saxnda

Läs mer

Databaser om olyckor och risker

Databaser om olyckor och risker - -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDNIMGS VERKET - -OU rapport Databasr om olyckor och riskr RADDMINGS VERKET 1999 Räddningsvrkt, Karlstad Risk- och miljöavdlningn Bställningsnummr P2 1-273199

Läs mer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer Tankn och handlingn tt spl om sxull hälsa och ordassociationr 2 / 13 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad

Läs mer

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015.

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015. locum. VÄRD FR VÅRD 2015-05-07 2015-05-28 - ÄRD 12 AMÄLA r.oc 1501-0234 1 (1) Styrlsn för Locum AB Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastightr Stockholm Ärndt Anmälan av månadsrapport för

Läs mer

del av Innerstaden 2:34 m.fl.

del av Innerstaden 2:34 m.fl. Dnr: SBK 2013/161 Miljökonskvnsbskrivning Dtaljplan för dl av cntrum dl av Innrstadn 2:34 m.fl. Lulå kommun Norrbottns län SAMRÅDSHANDLIN 2014-06 1 Mdvrkand öljand prsonr har aktivt mdvrkat vid framtagand

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 12 Uppskatta rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar Md rdrsärkstnadr för tillrkningsartiklar ass alla d kstnadr sm tör dn dirkta ärdförädlingn är förknippad

Läs mer

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com AVM 960 AVM 961 AVM 971 S D K N O F I.hirlpool.com 1 S INNAN APPARATN MONTRAS INSTALLATION KONTROLLRA ATT ugnsutrymmt är tomt för installationn. KONTROLLRA att apparatn int är skadad innan dn montras i

Läs mer

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium

Inledare. I slutet av november stod SKI som värd för ett nationellt forskningsseminarium Nr 3-4/2000 NUCLEUS I slutt av novmbr stod SKI som värd för tt nationllt forskningssminarium på raktorsäkrhtsområdt. Där rdovisad båd myndightn och kraftbolagn sina pågånd forskningsprogram och vad man

Läs mer

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna Södrtälj kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-05 Utbildningskontort.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN 2017-09~. 1 9 \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrlsn. ~cuildningsnämndn Kommundlsnämndrna 1 (3) Rvidring

Läs mer

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

EKOTRANSPORT 2030. Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030 FOTO: CHINAFACE #ko2030 mmmnn m m o k o ä k l V Vä ssnn oom n n r r f ttiillll kkoonf hållbaarraa ns ffrraam mtid tt occhh rröörrlliigghh rtrr ort trtraannssppo EKOTRANSPORT 2030 Vägn till n fossilobrond

Läs mer

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016 Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasit 2016 1. Födlsår 2. Inom vil praktikområd har du praktisrat? 3. Hur är du md dn information du fick på informationsmött. Svara på n skala mllan 1-5 där 1 btydr int och 5

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.librhrmods.s Kurskatalog 2008 Libr Hrmods för n lysand framtid 1898 n a d s lärand t l b i x s fl d o m r H Libr Välkommn till Libr Hrmods! hos oss når du dina mål Från och md januari 2008 bdrivr Libr

Läs mer

Ett sekel av samarbete

Ett sekel av samarbete johanns jansson / nordn. org Första nordiska mött för hushållsvtar hölls i Sorø i Danmark år 1909, dt sista i finländska Åbo år 2009. Ett skl av samarbt Ett skl. Så läng sdan är dt danskan Magdalna Lauridsn

Läs mer

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdsdatum 2015-11-10 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2015/333 247 Hmsjukvårdsinsats för bond i annan kommun Bslut Kommunstyrlsn förslår kommunfullmäktig bsluta: 1. Hmsjukvårdsinsatsr

Läs mer

4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20.

4. så många platser för fjäderfän, slaktsvin eller suggor att platserna tillsammans motsvarar mer än 200 djurenheter definierade som i 1.20. Sidan 1 av 41 AVDELNING 1 Miljöfarlig vrksamht för vilkn tillstånds- llr anmälningsplikt gällr nligt 5 llr 21 förordningn (1998:899) om miljöfarlig vrksamht och hälsoskydd samt viss annan vrksamht, s k

Läs mer

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter Förra gångn Prisbildning Rala och nominlla tröghtr Marknadsformr Ej fri konkurrns man sättr prist Bilatrala rlationr, optimalt Prisr trögrörliga Olika branschr Övr tidn Arbtsmarknad - marknadsformr Monopol

Läs mer

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016 Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016 1. Födlsår 2. Inom vil praktikområd har du praktisrat? 3. Hur är du md dn information du fick på informationsmött. Svara på n skala mllan 1-5 där 1 btydr och 5

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Växa i trafikn Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff Växa

Läs mer

energibyggare EnergiTing Sydost 2015-11-12 Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

energibyggare EnergiTing Sydost 2015-11-12 Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union EnrgiTing Sydost 2015-11-12 Intraktiv utbildning för byggnadsarbtar och installatörr Ldand branschaktörr står bakom En utbildningskampanj md syft att öka byggnadsarbtar och installatörrs komptns för lågnrgibyggand

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden

Kallelse Föredragningslista 2015-01-13. Barn och utbildningsnämnden Kallls Fördragningslista 1(3 2015-01-13 Sammanträd Barn och utbildningsnämndn Plats och tid Sammanträdsrum Bäv 08:30 torsdagn dn 22 januari 2015 Ordförand Skrtrar Ccilia Sandbrg Prnilla Gustafsson Fördragningslista

Läs mer

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv

Vurdering for og av læring. Ett allmänt och europeiskt perspektiv Vurdring for og av læring Haldn 7 april 2011 Haldn 7 april 2011 Vurdring for og av læring Ett allmänt och uropiskt prspktiv Götborgs univrsitt Institutionn för pdagogik och spcialpdagogik gudrun.rickson@pd.gu.s

Läs mer

Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001

Bengt Sebring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2001 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV JÄVSFÖRHÅLLAN- DEN VID UPPHANDLING Bngt Sbring OKTOBER 2001 Sida: 1 Ordförand Kommunrvisionn INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 3 1 BAKGRUND

Läs mer

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför

Läs mer

Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner

Skiften: Specialnummer: Intervjuer med alla nya talespersoner Spcialnummr: Intrvjur md alla nya talsprsonr MEDBORGAREN NYA MODERATERNAS MEDLEMSTIDNING NUMMER 7 2014 Skiftn: Johnny Magnusson ny ordförand i Västra Götaland Kristoffr Tamsons nytt trafiklandstingsråd

Läs mer

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: augusti 04 Skrivtid:

Läs mer

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet: Dssa projkt har fotboll s n aktivitt: Län. Kmun. By llr råd. Typ av aktivitt (kryssa för Aktivittrna n llr flra). bskrivna md ord:. Dalarna Hdmora Hdmor a Dalarna Vansbro Nås Fotboll allt in fotboll, utbildning,

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09

Sammanställning av kursutvärdering PBL/Case ht 09 Wordlsammanställning av kursutvärdring Kommntar från kursldning: Utifrån dt som framgår av kursutvärdringn har kursn påvrkat synn på lärand och ävn dn gna lärarrolln. Dt framgår också att många fått inspiration

Läs mer

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH ATLAS-xprimntt på CERN (wb-kamra idag på morgonn) 5A1247, modrn fysik, VT2007, KTH Laborationr: 3 laborationr: AM36: Atomkärnan. Handlar om radioaktivitt, absorbtion av gamma och btastrålning samt mätning

Läs mer

Gefle IF Friidrott. Rehab

Gefle IF Friidrott. Rehab PM 2 0 15 n j k r a a m p s 8 t 1 n l v m ä G g R 0 0. 9 1. l k Lokala sponsorr äv l Lokal arrangör Gfl IF Friidrott G Huvudsponsor Rhab Vi är glada för att just DU har anmält dig! VårRust är framför allt

Läs mer

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande Från avdlning till barngrupp fokus på barns utvckling och lärand Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand Pia Williams Skolriksdag 2017 Institutionn för pdagogik, kommunikation och lärand www.gu.s

Läs mer

ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D

ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D ARVID LINDMANS SEXTIOÅRSFON D Förord Arvid Lindmans 60-årsfond instiftads 1922, som n gåva till partits dåvarand ordförand i samband md födlsdagn, ftr n insamling bland mdlmmar och sympatisörr. Fondns

Läs mer

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Uppskatta lagerhållningssärkostnader B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,

Läs mer

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag A Distributions ktör på DISTRIBUTIONSFÖRARE 1(5) Arbtsplatsförlagd dl av tstmodul, validring llr utbildning När du dokumntrar dn arbtsplatsförlagda dln i ndanstånd chcklista gör då ävn bdömning inom säkrhts-,

Läs mer

BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - en kategoridataanalys med logistisk regression

BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - en kategoridataanalys med logistisk regression Statistiska Institutionn BAKÅTVÄND ELLER FRAMÅTVÄND BILBARNSTOL FÖR DEM MELLAN ETT OCH FEM ÅR - n katgoridataanalys md logistisk rgrssion Ylva Brg och Christina Brummr Uppsats i statistik poäng Nivå 4-6

Läs mer

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV UTBETALNINGSRUTINER. Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2003

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV UTBETALNINGSRUTINER. Bengt Sebring September 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2003 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV UTBETALNINGSRUTINER Bngt Sbring Sptmbr 2003 Sida: 1 Kommunrvisionn 1. Inldning Dnna rapport utgör n dlrapport i vårt arbt md att granska dn intrna kontrolln

Läs mer

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV HANTERING AV MASKINER OCH INVENTARIER

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV HANTERING AV MASKINER OCH INVENTARIER Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV HANTERING AV MASKINER OCH INVENTARIER Bngt Sbring Fbruari 2004 Sida: 1 Kommunrvisionn SAMMANFATTNING... 3 1. Inldning... 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Syft/avgränsning...

Läs mer

Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät

Undersökningen. du kan göra skillnad. Kalas-Extra! Dags för årets hyresgästenkät INFORMATION FRÅN GÖTEBORGSLOKALER 2 2 0 1 2 Undrsökningn där du kan göra skillnad Dags för årts hyrsgästnkät Är du nöjd llr missnöjd md din lokal och ditt torg? Vad gör att du trivs md lokaln och torgt?

Läs mer

Svenska jordbrukets klimatpåverkan

Svenska jordbrukets klimatpåverkan Svnska jordbrukts klimatpåvrkan tt bräkningssätt där ävn livsmdlns innhåll av nrgirika kolbindningar värdras Förord I min tidigar roll som statlig tjänstman ingick att utvärdra jordbrukspolitikns miljöffktr.

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for Opus Bilprovning. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Grnhous Gas Protocol Rport for Opus Bilprovning Bräkningspriod: 2014 Framtagn juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W Rdovisningsdtaljr Konsolidringsmodll (Consolidation Approach) Vrksamhtskontroll Organisatorisk

Läs mer

Bilaga 1 Kravspecifikation

Bilaga 1 Kravspecifikation Bilaga 1 Kravspcifikation Prövning av anbud Skallkrav Ndan följr d skall-krav som ställs i dnna upphandling. Anbudsgivarn ombds fylla i ndanstånd tabll md tt kryss i JA llr NEJ rutorna för rspktiv fråga.

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N

Läs mer

Ideologiska skiljelinjer

Ideologiska skiljelinjer Idologiska skiljlinjr Maria Oskarson Statsvtnskapliga institutionn Götborgs univrsitt Prsntation vid Arbtarrörlsns forskarnätvrks konfrns 7/12 21 om socialdmokratin, samhällsutvcklingn och mdborgarnas

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Öhrlings NEWATERHOUSE@DPERs Rvisionsrapport* Granskning av årsrdovisning 2009 Hylt kommun 12 mars 2010 Ingr Andrsson Carl-Magnus Stnsson NaWATERHOUSECWPERS IC Innhållsförtckning 1 Sammanfattning 3 2 Inldning

Läs mer

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor

FOKUSERAT. Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar inget på sin blogg. [På MAKT] Reportage om Kalmars rikaste kvinnor FOKUSERAT www.fokusrat.s [På MAKT] Fotbollsfrun Malin Wollin ångrar ingt på sin blogg Nummr 1 2008 Frdagn dn 22 fbruari 50 SEK 5 EURO Kalmarungdomar trotsar maktn md L Parkour 1 Rportag om Kalmars rikast

Läs mer

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt. Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt. Dt är skillnad på och smör. Ävn när dt gällr miljön. Till barn i förskola och skola rkommndrar Livsmdlsvrkt och lätt för smör och smörblandad produktr. En ny analys

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr: 2012012917

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr: 2012012917 BRANDUTREDNINGSPROTOKOLL Datum: 20121130 Vår rfrns: Grt Andrsson Dnr: 2013-000138 Er rfrns: MSB Uppdragsgivar: Uppdrag: Undrsökningn utförd: Bilagor: Landskrona Räddningstjänst Brandorsak, brandförlopp

Läs mer

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV INTERN KONTROLL. Bengt Sebring Juni 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2003:1

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV INTERN KONTROLL. Bengt Sebring Juni 2003 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2003:1 ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV INTERN KONTROLL Bngt Sbring Juni 2003 Sida: 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 UPPDRAG... 4 SYFTE OCH METOD... 4 BAKGRUND... 4 Intrn Kontroll... 5 Rvision av Intrn

Läs mer

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller STJÄRNEXTRA Svnska Blå Stjärnan - Stockholms Förbunds Mdlmstidning SEPTEMBER nr 3/2014 Följ md på studibsök till Rgionalsjukhust Bagarmossn av g n i n k r ä t förs m o g a t pn r a k s d Rpo r a krisb

Läs mer

Matchresultat rond 6 Elitserien Allsvenskan 2012/13

Matchresultat rond 6 Elitserien Allsvenskan 2012/13 Sida 1 av 2 Viking Från: Til: Kopia: Skickat: Bifoga: Ämn: "Niklas Sidmat' "niklas.sidmar~schack.s;: "viking.ab~tlia.com;: "tk~schack.s;: dn 27 fbruari 201311:19 Prsonbvis_David_Brczs_2013 _02_25. pdf

Läs mer

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19

Lagerbladet. Rosengrens valde Oskarshamn. Malin spindeln i besöksnätet. Iskalla sidor. Sid 6 7. Sid 10 11. Sid 16 19 Lagrbladt En tidning till alla hushåll i Oskarshamns kommun från Svnsk Kärnbränslhantring AB O S K A R S H A M N 3 2009 Rosngrns vald Oskarshamn Sid 6 7 Malin spindln i bsöksnätt Sid 10 11 Iskalla sidor

Läs mer

järreds örsamii g Församii gsn t *" Vinter 2015

järreds örsamii g Församii gsn t * Vinter 2015 järrds örsamii g Församii gsn t *" Vintr 2015 Kyrkohrdn har ordt... Mitt i novmbrmörkrt är dt skönt att tänka på att snart får vi tända dt första advntsljust och att julns alla härliga hlgr närmar sig!

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges läkarförbund Strategi2020

Verksamhetsplan för Sveriges läkarförbund Strategi2020 Fullmäktig 2016 Vrksamhtsplan för Svrigs läkarförbund Stratgi2020 Förbundsstyrlsn förslår n vrksamhtsplan md fmårig horisont. Vrksamhtsplann kallas därför stratgi. Dn lyfts trots dt till Fullmäktig årlign

Läs mer

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.! Manual EJLR-1000 Läs avsnittt Viktig information innan du installrar dn här produktn Dt kan vara farligt att int följa säkrhtsanvisningarna. Flaktig installation innbär dssutom att produktns vntulla garanti

Läs mer

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska

Läs mer

Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur universitet i Europa hanterar forskningsdata och open access

Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur universitet i Europa hanterar forskningsdata och open access Kort omvärldsanalys och kartläggning av hur univrsitt i Europa hantrar forskningsdata och opn accss n rapport författad av Lna Ivarsson och Sofia Gullstrand, Götborgs univrsittsbibliotk, Digitala tjänstr

Läs mer

Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? www.gu.s e

Vad påverkar investerare att välja hållbara investeringar? www.gu.s e Vad påvrkar invstrar att välja hållbara invstringar? Vad är hållbara invstringar? TRE EXEMPEL Aktiv förvaltning Gustavia Blu Engin: svnskförvaltad fond inom förnybar nrgi och miljötknik. Fondn har tt globalt

Läs mer

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL;

Man blir glad när det går bra för barnen SID 4-5. Nu är det runt 120 barn som varje dag äter i skolan AGAPE CHILD CENTRE; EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nr 5/13 - Årgång 42 AGAPE CHILD CENTRE; Man blir glad när dt går bra för barnn SID 4-5 EMANUEL EBENEZER SCHOOL; Nu är dt runt 120 barn som varj dag ätr i skolan SID 8 Barn i Nöd nr 5 2013 3.. Vi gor Vi

Läs mer

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet: Dssa projkt har fotboll som n aktivitt: Län. Kommun. By llr områd. Typ av aktivitt (kryssa för Aktivittrna n llr flra). bskrivna md ord:. Dalarna Hdmora Dalarna Vansbro Hdmora Fotboll allt inom fotboll,

Läs mer

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar Handbk i matrialstyrning - Dl B Paramtrar ch ariablr B 11 Uppskatta rdrsärkstnadr för inköpsartiklar Md rdrsärkstnadr för inköpsartiklar ass alla d kstnadr sm är förknippad md att gnmföra n anskaffningsprcss,

Läs mer

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet

BRF SOMMARBRISEN STALLBACKEN, MÖLNDAL. Flytta in i nytt boende i en ny stadsdel. Se din nya lägenhet BR SOMMARBRISE ABACE, MÖDA lytta in i nytt bond i n ny stadsdl S din nya lägnht Dtaljrna som gör skillnad Vad splar bddn på n list för roll? Vi är övrtygad om att dt är hlt avgörand, hlhtn bstår av dtaljrna

Läs mer

Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor

Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor. Hälsosammare levnadsvanor L vnadsvanor påvrkas av kultur och traditionr, och d varirar brond på bl a konomiska villkor arbtslösht utbildning sociokonomisk tillhöright socialt dltagand L ivsstiln är i sin tur tt uttryck för hur

Läs mer