Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Transkript

1 Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Bngt Sbring, ordf Jant Hagltorn, 1 v ordf Stig Andrsson, 2 v ordf Nils Prsson Augusti 2004 Tord Stursson GRANSKNINGSRAPPORT 2004:2 1

2 Kommunrvisionn Innhåll Sammanfattning 3 1 Inldning Uppdrag, syft och avgränsning Mtod 4 2 Lagstiftning m.m Skollagn Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt, förskolklassn och fritidshmmt Grundskolförordningn 5 3 Organisation, rsursfördlning och rsursr Rsursr Ansvar Rsursfördlning Skolpsykologrna Skolornas rsursr Kommntarr 8 4 Rsultat för grundskollvr Rsultat Kommntarr 9 5 Styrning Mål Skolornas mål Uppföljning Riktlinjr för arbtt Kommntarr 11 6 Dfinition och bdömningar Dfinitionr Bdömningar 12 7 Arbtssätt Åtgärdsprogram Komptns Kommntarr 14 Källor 15 Intrvjuad prsonr barn- och utbildningsförvaltningn 15 Dokumnt 15 2

3 Kommunrvisionn Sammanfattning Ernst & Young har av d förtrondvalda rvisorrna fått i uppdrag att granska vrksamhtn för barn i bhov av särskilt stöd. Syftt är att granska Hur barn- och utbildningsnämndn säkrställr att lvr som har bhov av särskilt stöd får tt ändamålsnligt stöd samt På vilkt sätt grundskolan arbtar md lvr som har bhov av särskilt stöd Granskningn avgränsas till tr grundskolor; Hyllingskolan, Haganässkolan och Rågnskolan. Eftr gnomförd granskning har rvisionn följand kommntarr Skolorna har tydliga årliga mål och riktlinjr för arbtt md barn i bhov av särskilt stöd. Nämndn får n rdovisning av rsultatn av d årlign antagna måln gnom dt pdagogiska bokslut som upprättas i nlight md skolvrkts krav på kvalittsrdovisning. Rdovisningn av hur skolorna nått målt som avsr barn i bhov av särskilt stöd finns md här på tt tydligt och utförligt sätt. Nämndn får ävn på annat sätt rdovisning av arbtt. Åtrföringn av måluppfyllls bör dock ävn sk gnom årsrdovisningn. Mål, uppföljning och styrning av rsursr om/till dn aktulla gruppn barn, gr sammantagt n god styrning av nämndns vrksamht. Dt är viktigt att barn i olika dlar av kommunn får så rättvisa förutsättningar som möjligt att tillgodogöra sig undrvisningn, varför systmt md cntral fördlning av rsursr till barn i bhov av särskilt stöd måst anss ändamålsnligt ur prspktivt lika bhandling. För att öka ffktivittn i rsursfördlningssystmt bör dock tt arbt md att ta fram gmnsamma kritrir för vad som ska dfiniras som tt barn i bhov av särkilt stöd initiras. Likaså bör rsursfördlningssystmts transparns ökas för att stödja skolornas lojalitt mot systmt. Systmt måst upplvas som rättvist. Dtta bör kunna sk int ndast gnom att arbta fram gmnsamma kritrir och dfinitionr för vad som är tt barn md bhov av särskilt stöd, utan vidar bör riktlinjr för när n skola ska förväntas klara bhov av stöd till tt barn md skolans gna rsursr, rspktiv när man kan få ta dl av cntrala rsursr, tas fram. Barn som är i bhov av särskilt stöd ska ha tt gt åtgärdsprogram. Dtta finns dls som n bstämmls i grundskolförordningns, dls i kommunns gna mål för skolan. Dtta uppfylls int till fullo idag, och nämndn bhövr därför vidta åtgärdr för att säkra att alla lvr som har rätt till dt har tt åtgärdsprogram. Vid upprättand av åtgärdsprogram ska föräldrarna alltid vara md, vilkt int tillämpas i full omfattning på n av d tr granskad skolorna. Dt bhövs ävn gmnsamma riktlinjr för vad tt åtgärdsprogram bör innhålla, hur dt ska upprättas och för vm. 3

4 Kommunrvisionn 1 Inldning 1.1 Uppdrag, syft och avgränsning Ernst & Young har av d förtrondvalda rvisorrna fått i uppdrag att granska vrksamhtn för barn i bhov av särskilt stöd. Syftt är att granska hur barn- och utbildningsnämndn säkrställr att lvr som har bhov av särskilt stöd får tt ändamålsnligt stöd samt på vilkt sätt grundskolan arbtar md lvr som har bhov av särskilt stöd Granskningn avgränsas till tr grundskolor: Hyllingskolan, Haganässkolan och Rågnskolan. 1.2 Mtod Intrvjur md tjänstmän och prsonal på d aktulla skolorna, samt granskning av rlvanta dokumnt. S källhänvisning längst bak i rapportn. 2 Lagstiftning m.m. Följand dokumnt på nationll nivå styr arbtt md barn i bhov av särskilt stöd. 2.1 Skollagn 1 kap. Allmänna förskriftr Utbildningn skall g lvrna kunskapr och färdightr samt, i samarbt md hmmn, främja dras harmoniska utvckling till ansvarskännand människor och samhällsmdlmmar. I utbildningn skall tas hänsyn till lvr i bhov av särskilt stöd kap. Grundskolan Särkilt stöd skall gs till lvr som har svårightr i skolarbtt 2.2 Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt, förskolklassn och fritidshmmt 1. Skolans värdgrund och uppdrag En likvärdig utbildning. Undrvisningn skall anpassas till varj lvs förutsättningar och bhov. Dn skall md utgångspunkt i lvrna bakgrund, tidigar rfarnhtr, språk och kunskapr främja lvrna fortsatta lärand och kunskapsutvckling Mål och riktlinjr Mål Mål att uppnå uttryckr vad lvrna minst ska ha uppnått när d lämnar skolan. Dt är skolans och skolhuvudmannns ansvar att lvrna gs möjlight att uppnå dssa mål Kunskapr 4

5 Kommunrvisionn Riktlinjr Alla som arbtar i skolan skall -uppmärksamma och hjälpa lvr i bhov av särskilt stöd Lärarns skall -stimulra, handlda och g särskilt stöd till lvr som har svårightr, Rktors ansvar ---- Rktorn har ansvart för skolans rsultat och har därvid, inom givna ramar, tt särskilt ansvar för att undrvisningn och lvvårdsvrksamhtn utformas så att lärarna får dt särskilda stöd och dn hjälp d bhövr. 2.3 Grundskolförordningn kap. särskilda stödinsatsr Bslut om särskilt stöd nligt dtta kapitl fattas av rktorn Om dt gnom uppgiftr från skolans prsonal, n lv, dnns vårdnadshavar llr på annat sätt har framkommit att lvn bhövr särskilda stödinsatsr, skall rktorn s till att tt åtgärdsprogram utarbtas. Elvn och lvns vårdnadshavar skall gs möjlight att dlta vid utarbtandt av programmt En lv skall gs stödundrvisning, om dt kan bfaras att lvn int kommr att nå d mål som minst skall ha uppnåtts vid slutt av dt fmt och dt niond skolårt llr om lvn av andra skäl bhövr särskilt stöd. 3 Organisation, rsursfördlning och rsursr 3.1 Rsursr I skolvrkts statistik från sptmbr 2003 syns att Åstorp har n förhållandvis hög lärartätht, n hög andl lärar md pdagogisk utbildning samt har n högr kostnad pr lv. Grundskolan Egna kommunn Kommungruppn* Samtliga kommunr Ant lärar p100 lv 9,1 8,0 7,9 Andl (%) lärar m pdagogisk utbildn Kostn (Kr) p lv tot Källa skolvrkt 2003 *Kommungruppn syftar på Svnska kommunförbundts kommungruppsindlning. Dnna dlar in Svrigs kommunr i 9 gruppr ftr strukturlla gnskapr som t.x. bfolkningsstorlk och näringslivsstruktur. 5

6 Kommunrvisionn 3.2 Ansvar Rktor har ansvart för att tills att barn md bhov av särskilt stöd får dt stöd d bhövr. Md hjälp av cntrala rsursr (s ndan) kan skolor som har störr bhov av stöd till barn som är i bhov av dt, få xtra anslag till dtta. Om dssa cntrala rsursr int räckr, är dt rktors ansvar att göra omprioritringar i dn s.k. basrsursn för att garantra att barnn får dt stöd d bhövr. Flra rktorr framhållr problmt md att få rsursrna att räcka till. Någon uttryckt dt som att Vi ska g alla barn stöd mn ändå hålla budgtn! 3.3 Rsursfördlning Prsonalrsursr på skolorna fördlas på olika sätt: 1. Dls får skolorna tilldlat sig pngar till prsonal utifrån antalt lvr, dn s.k. basrsursn. I basrsursn ingår ävn rsursr för spcialpdagogiska insatsr. Dt är upp till rktor att fördla dssa pngar inom skolans vrksamht. 2. Dlar av stadsbidragt för prsonalförstärkningar (Wärnrsson-pngarna) har riktats till nhtr md många barn i bhov av särskilt stöd. 3. Slutlign fördlas n cntral rsurs av pngar till spcialpdagogr och lvassistntr utifrån bhov på skolorna. Bhovn av rsursr nligt punkt 3. tydliggörs gnom ansökningar till skolpsykologrna som har att göra n bdömning och prioritring av hur rsursrna ska fördlas till d olika skolorna. Dt skr nligt principn att d som bhövr stödt mst också ska komma i åtnjutand av dt. Undr läsårt fördlads 906 timmar pr vcka motsvarand tjänstr fördlad på 14.9 lvassistntr och 5,17 spcialpdagogtjänstr. Elvassistntr kan ha varirand utbildning som int bhövr vara pdagogisk, mdan spcialpdagogrna har lärarxamn som komplttrats md särskild utbildning. Skolorna inkommr md ansökning av cntrala rsursr på n blanktt som tagits fram. På blankttn ska man rdogöra för barnts problmatik och i vilka situationr som problmn uppstår. Innan man inkommr md ansökning ska vissa stg vara gnomförda på skolorna, t.x. så ska man först ha försökt att hitta lösningar på klass- arbtslags- och lvvårdskonfrns nivå (EVK). Dt ska finnas n åtgärdsplan (s ndan undr Arbtssätt och åtgärdr) framtagn för lvn, som ska bifogas ansökan. Dt inkom för läsårt ansökningar om stöd. 40 av dssa var dock int komplttrad md åtgärdsprogram. Grovt räknat inkommr ansökningar på dubblt så myckt timmar som dt finns rsursr att fördla. D cntrala rsursrna, som bstår av spcialpdagogr och lvassistntr, omkring 6 miljonr kronor, fördlas för läsårt. D följs dock upp n gång undr höstn för att kontrollra att rsursrna används till d barn som d är avsdda för, llr om bhovn har förändrats. Vid uppföljning undr höstn 2003 framkom att d fördlad rsursrna ibland används till andra barn än d skolan var tilldlad timmar för. Dtta hängr till viss dl 6

7 Kommunrvisionn samman md att dt särskilda stödt förträdsvis, ävn om dt ibland blir undr långa priodr, ska användas som kortar insatsr. Förändringn av dstinringn av timrsursrna på skolorna har dock int kommunicrats md förvaltningn, och dt händr sällan att man lämnar ifrån sig rsursr man blivit tilldlad annat än i d fall n lv som har lvassistnt har flyttat. Ett problm i sammanhangt är att rsursrna fördlas utifrån individr, mn att man ska använda rsursrna så ffktivt som möjligt, dvs. gärna på gruppnivå, när dtta är möjligt och lämpligt. På så sätt kan rsursrna ibland fungra som n förstärkning för alla lvr i klassrumssituationn. Skolorna, som har skiftand lvundrlag och olika tyngd avsnd bhov, har gnom dn vrklight man bfinnr sig i, olika bdömningar av vad som dfiniras som problm. Dn cntrala hantringn ska garantra att d skillnadr mllan skolorna som finns ska vägas upp av n gmnsam och samlad bdömning av bhovn i hla kommunn. Systmt har skiftand stöd på skolorna. Dt finns å na sidan n förståls för tankn bakom fördlningssystmt. Å andra sidan upplvs dt på vissa håll att systmt gr upphov till osäkrht om rsursrna och n ryckight i prsonalplanringn. Dt framhålls också att systmt byggr på att om man är duktig på att formulra och föra fram bhovn så får man mr stöd, och att systmt skull lda till inflation i ansökningar. Dt finns ävn kritik mot att man från någon skola sökr hjälp för t.x. dyslxi, mdan man på andra lösr dtta md gna rsursr; vi är int vana vid att dfinira problm utan att hitta flxibla lösningar. Man mnar ävn att d skolor som utifrån sina bhov får myckt xtra rsursr, får n fördl gnom dn gnrllt ökad lärar/vuxntäthtn på skolan. Dtta gr bl.a. fördlar på rastrna, då man har bättr vuxnnärvaro. Dt förs ävn fram att dt är svårt att avgöra om bdömningn är rättvisand, ftrsom dt int finns några gmnsamma riktlinjr för vad som är tt barn i bhov av särskilt stöd. 3.4 Skolpsykologrna Dt finns två hltidsanställda skolpsykologr i kommunn, vilkas arbt i huvudsak rör sig kring tr arbtsuppgiftr. 1. Elvarbt dvs. utrdningar och tstningar, stödsamtal, obsrvationr och nätvrksarbt. 2. Handldning och konsultation till prsonal;. dltagand vid lvvårdskonfrnsr (EVK), handldning till och fortbildning för prsonal. 3. Arbt på organisationsnivå; förändrings- och utvcklingsarbt, nätvrksarbt på förvaltningsnivå, samordning av lvvårdsinsatsr, fördlning av lvassistntr och spciallärar och utrdning av kommunns övrgripand bhov av lvvård. 3.5 Skolornas rsursr För barn md särskilda bhov finns på skolorna dls s.k. gna prsonalrsursr som finansiras inom dn gna budgtn, dls d rsursr som fördlas cntralt och som kan 7

8 Kommunrvisionn skifta mllan skolårn och undr skolårt. Ndanstånd siffror gällr läsårt för d här granskad skolorna. Rsursr för barn i bhov av särskilt stöd, årsarbtar Haganäs Hylling Rågn Egna rsursr Svnska ,11 0,45 Spciallärar 1,75 4,0 0,85 Spcialpdagog 0,25 0,08 0,25 Idrottslärar spcial 0,05 Cntrala rsursr Spcialpdagog ,67 0,75 Elvassistntr 5,0 1,75 2,5 Övrigt Skoldaghm(gmnsamt för hla kommunn) 2,0 På Haganässkolan finns dssutom grundsärskola årskurs Kommntarr Dt rsursfördlningssystm som finns för spcialpdagogr och lvassistntr är bhäftat md vissa problm. Dssa är av båd pdagogisk och praktisk karaktär och bör/kan ävn fortsättningsvis hantras övrgripand inom förvaltningns ldningsgrupp. Syftt att på tt övrgripand plan försöka att fördla rsursrna rättvist och till d som mst bhövr dm är dock vällovligt. Dt är viktigt att barn i olika dlar av kommunn får så rättvisa förutsättningar som möjligt att tillgodogöra sig undrvisningn, varför systmt md cntral fördlning måst anss ändamålsnligt ur prspktivt lika bhandling. För att öka ffktivittn i rsursfördlningssystmt bör dock tt arbt md att ta fram gmnsamma kritrir för vad som ska dfiniras som tt barn i bhov av särkilt stöd initiras. Dt är ävn anglägt att skolorna får n rimlig möjlight att n visa lojalitt mot rsursfördlningssystmt, så att man i högr grad kan lämna ifrån sig rsursr för cntral bdömning och prioritring. För att dtta ska möjliggöras krävs att man upplvr fördlningssystmt som transparnt och rättvist. S ävn vidar undr Dfinition och bdömningar. 4 Rsultat för grundskollvr 4.1 Rsultat Kommunn har nligt skolvrkts sammanställningar undr n rad av år lgat undr riksgnomsnittt för mdlvärdt av lvrnas slutbtyg i årskurs nio. För år 2003 märks dock n positiv förändring; mdlvärdt var 195 poäng att jämföra md årt innan: 191,1 poäng. Poängsystmt används för att kunna räkna om btyg till siffror; tt Myckt väl godkänt, MVG, är värt 20 poäng, väl godkänt, VG, 15 poäng och godkänt, G, 10 poäng. Värdt för dn nskilda lvn fås fram gnom att räkna samman poängn i 16 ämnn. Dn högsta sammanlagda poängn man kan uppnå är 320 poäng. 8

9 Kommunrvisionn Några andra jämförand vrksamhtsmått som bskrivr rsultat för lvrna: Rsultat för lvr 2003 Åstorp Kommungruppn Samtliga kommunr Andl (%) lvr i årskurs 9 som j uppnått måln i tt llr flra ämnn som är bhöriga till gymnasiskolan som börjad i gymnasiskolan som börjad i gymnasiskolan xkl. individulla program Källa: Skolvrkts statistik sptmbr 2003 Enligt skolvrkt är dt föräldrarnas utbildningsbakgrund som är dn nskilt mst btydlsfulla faktorn för hur barnn lyckas i skolan. Andln md akadmisk utbildning bland bfolkningn liggr lägr än gnomsnittt i rikt. En annan faktor som mdvrkar är att andln barn som är födda utomlands är störr än riksgnomsnittt. 4.2 Kommntarr Åstorp har tt lvundrlag som i lägr utsträckning än gnomsnittt klarar d mål som är uppsatta för grundskolan. Dtta gör att kommunn har tt särskilt ansvar att uppmärksamma d barn som är i bhov av särskilt stöd. Kommunn har i nlight md dtta, jämsids md att man har n störr lärartätht och n hög komptnsnivå, budgtrat n störr rsurs för barn i bhov av särskilt stöd. 5 Styrning 5.1 Mål I skolplann, som är undr omarbtand, står ingt nämnt avsnd barn i bhov av särskilt stöd, som int rdan förut finns i skollagn. Undr kapitlt förskolklassn och grundskolan finns tt styck: Särskilt stöd skall gs till d lvr som har svårightr i skolarbtt. I budgtn för nämndn finns dock båd inriktningsmål och ffktmål för gruppn barn i d tr här granskad vrsionrna för årn 2002, 2003, Ndan åtrgs dt som står i 2004 års budgt, först inriktning; För barn /lvr i bhov av stöd upprättas åtgärdsprogram som följs upp tillsammans md lv och föräldrar. Samvrkan skr md övriga förvaltningar. Målt är att alla som slutar grundskolan skall ha bhöright för gymnasiala studir och vara väl förbrda för framtidn. 9

10 Kommunrvisionn sdan ffktmål; Barn i bhov av stöd skall prioritras. Åtgärdsprogram skall upprättas tidigt för barn som bdöms vara i riskzonn. Svårightrna kan vara av olika art: Socialt, motionllt, avsnd inlärning, m.m. Åtgärdsprogrammt, som upprättas tillsammans md lv och föräldrar, lämnas till rktor för arkivring och v åtgärd. Dt är viktigt att åtgärdr som vidtags md anldning av svårightrna dokumntras. I förkommand fall skall samvrkan sk md övriga förvaltningar inom kommunn. Ett tappmål är att samtliga barn som i skolår 2 och 5 uppvisat otillräckliga kunskapr i diagnostiska och nationlla prov samt motsvarand i skolår 8-9 int uppnått btygsnivån godkänt i något ämn ska ha åtgärdsprogram. 5.2 Skolornas mål D övrgripand måln avsnd barn i bhov av särskilt stöd och åtgärdsprogram har fått gnomslag i två av d granskad skolornas lokala arbtsplanr; Haganäs och Hylling, som också följt upp dssa lokala mål i sina vrksamhtsbrättlsr / kvalittsrdovisningar. D åtrfinns dock j i Rågnskolans arbtsplan. 5.3 Uppföljning Rsultatn utifrån inriktningar och ffktmål rdovisas int i årsrdovisningn på tt sätt som korrlrar till dn struktur som åtrgs i budgtn. I nlight md dtta rdovisas int rsultatt av d ambitionr/mål som uttrycks avsnd barn i bhov av särskilt stöd. I dt pdagogiska bokslut, som är nämndns svar på Skolvrkts krav på kvalittsrdovisning av skolans vrksamht, för 2003, ingår dock n rdogörls för hur dt av nämndn bslutad prioritrad målt (i budgt) avsnd arbtt md barn i bhov av särskilt stöd har fortlöpt. Nämndn får därmd n åtrkoppling av målt avsnd dnna grupp. I rdogörlsn konstatras att Åstorp har många barn i bhov av särskilt stöd; invandrarbarn, lvr md rlationsproblm och koncntrationssvårightr samt barn md funktionshindr. Enligt språkpdagogrna finns tt stort antal barn md bhov av xtra språkstimulans. Dt finns insatsr för dssa lvr i form av spcialpdagogr, assistntr, spcilla undrvisningsgruppr såsom Hmmaplan, Tysta flickor samt n grupp för barn i bhov av särskilt stöd i åldrarna 1-5 år. Rsultatn från n nkätundrsökning bland pdagogisk prsonal som förvaltningn gnomfört undr höstn 2003 visas på nästa sida. Enkätundrsökningn had n svarsfrkvns på 77%. 10

11 Kommunrvisionn Svar på nkätundrsökning till pdagogisk prsonal Man upprättar alltid åtgärdsprogram för lvr i bhov av särskilt stöd 85,9 % Man är mdvtn om att särskilda stödinsatsr krävr vårdnadshavarns mdgivand och involvrar alltid föräldrn i bslut som rör dras barn 95,0 % Åtgärdsprogram upprättas i samråd md hmmt och är påskrivt av båda partr (hm och skola, förf. anm.) 96,5 % Dialog i positiv anda gnomsyrar arbtt md åtgärdsprogram mllan hm och skola 83,3 % I åtgärdsprogrammt angs båd kortsiktiga och långsiktiga mål 84,3 % Ansvart fördlas mllan föräldr, lärar och lv 89,2 % Man hjälpr föräldrn md xtrna kontaktr som mdicinsk, psykologisk llr spcialpdagogisk komptns 80,8 % I åtgärdsprogrammn bskrivs om, hur och när uppföljning ska göras 91,9 % I uppföljningn av dt prioritrad målt arbtt md barn i bhov av särskilt stöd angs undr rubrikn måluppfyllls att d högprioritrad barnn får tt gott stöd och att arbtt md åtgärdsplanrna samt föräldrarnas dlaktight har hög måluppfyllls. Dt konstatras också att avsnd åtgärdr, dt måst undrsökas varför dt int upprättas åtgärdsplanr till 100%, llr om dtta är n fltolkning i undrsökningn. Vidar vill man fortsätta mr målmdvtt md språkstimulrand åtgärdr för d yngr barnn samt att modrsmålslärarna måst knytas närmar dn vanliga skolgångn. 5.4 Riktlinjr för arbtt Undr 2001 tog dn dåvarand cntrala lvvårdsgruppn (förvaltningsövrgripand grupp av lvvårdsprsonal) fram n handlingsplan för lvvårdsarbtt. I plann tydliggörs dla arbtsgångn i tt lvvårdsärnd, dls hur tt åtgärdsprogram ska upprättas och användas. 5.5 Kommntarr Dt måst anss som n brist att gälland skolplan int i nämnvärd utsträckning tar upp ambitionr och mål för vrksamhtn avsnd n för Åstorp så viktig vrksamht som dn riktad till barn i bhov av särskilt stöd. Enligt uppgift kommr dock dnna brist att åtgärdas i och md dn nya skolplan som planrat kommr att gälla fr.o.m. halvårsskiftt Bristn på mål i skolplann kompnsras dock av tydliga mål i nämndns budgt, vilka för varj år har förtydligats i högr utsträckning. Skolorna har tydliga årliga mål och riktlinjr för arbtt md barn i dn aktulla gruppn. D mål som finns angivna i budgt bör motsvarand rdovisas i årsrdovisningn. Dtta görs int idag. Nämndn får därmot n rdovisning av rsultatn av d antagna måln gnom dt pdagogiska bokslut som upprättas i samband md skolvrkts krav på kvalittsrdovisning. Rdovisningn av hur skolorna nått målt som avsr barn i bhov av särskilt stöd finns md här på tt tydligt och utförligt sätt. Förvaltningn har n ambition att samordna kvalittsrdovisning (pdagogiskt bokslut) och årsrdovisning. 11

12 Kommunrvisionn Förvaltningn har gnom nkätundrsökningn bland dn pdagogiska prsonaln skapat tt undrlag för bdömning av vrksamhtn md barn i bhov av särskilt stöd. Bdömning och förslag till åtgärdr tydr på tt mdvtt utvcklingsarbt inom dtta arbtsområd Mål, uppföljning och styrning av rsursr om/till dn aktulla gruppn barn (s vidar ndan), gr sammantagt på nämndsnivå n ändamålsnlig styrning av vrksamhtn. Dn kan dock förstärkas på dn nämndsövrgripand nivån. Dn handlingsplan för lvvårdsarbtt som tagits fram och nu hunnit bli några år gammal, är i varirand grad känd på skolorna. Arbtssättt som angs i dn är dock intgrrat i vrksamhtrna. 6 Dfinition och bdömningar 6.1 Dfinitionr Problmt md bristn på gmnsamma dfinitionr av vad som är tt barn i bhov av särskilt stöd har rdan brörts. I intrvjurna på skolorna framkommr att dt i olika grad rådr n osäkrht om vad som är tt barn i bhov av särskilt stöd. Dfinitionr och förklaringar varirar. Dt förs rsonmang om att dt skull vara alla barn som int tycks nå måln i d olika ämnna, vilkt kommr till uttryck bl.a. i d nationlla provn. Mn ävn mr gnrlla dfinitionr används som att man sr när tt barn kunskapsmässigt llr på annat sätt skiljr sig från d andra. Många tiska frågor aktualisras i diskussionn kring dfinitionn; barn ska känna att d dugr, mn ändå ska d tstas och bdömas?!. Från skolpsykologrnas sida poängtras starkt att barn md bhov av särskilt stöd är tt pdagogiskt problm. Förhållningssättt innbär i sin tur att mtodikn ska vara att skolan ska anpassas ftr lvn iställt för tvärtom. Man talar också om inklusion iställt för xklusion. Dtta förhållningssätt btonas i intrvjurna olika starkt på d här granskad skolorna. 6.2 Bdömningar En kommntar i intrvjurna var gntlign har alla barn särskilda bhov!, n annan var hur ska vi skilja på d som ha vanliga utvcklingsbhov och d som har särskilda bhov?. För något år sdan används gmnsamma tstningar av alla barn som grund för att bstämma om tt barn var i bhov av särskilt stöd, mn dtta har nu tagits bort. Fortfarand utför dock skolpsykologrna tst på vissa barn. Tstn görs på uppdrag av föräldrarna, mn har ofta aktualisrats av skolorna. Tstn innbär n allmän nivåbdömning och mätr förmågor som liggr till grund för att kunna tillgodogöra sig skolans undrvisning. Utövr skolpsykologrnas tstningar gör skolorna gna tstningar ofta md hjälp av spcialpdagogrna. Ibland hittar man barn som man förstår bhövr stöd rdan i 12

13 Kommunrvisionn förskolan. Tidiga upptäcktr görs gnom att man användr sig av tt språkutvcklingstst i förskolklassrna. Handlar dt om t.x. dyslxi kan man få hjälp av talpdagogn för bdömning. Dt finns ävn olika tst i d nskilda ämnna som utvcklas och används i olika utsträckning på skolorna. 7 Arbtssätt 7.1 Åtgärdsprogram Dt finns i dt förut nämnda handlingsprogrammt för lvvårdsarbtt n mall för hur tt åtgärdsprogram (ÅP) kan s ut. Skolorna användr sig dock av olika utformningar som är varirat utförliga till innhåll. Åtgärdsprogrammt är n handling mllan tr partr; barnt, föräldrarna och lärarna. På Rågnskolan har man dls tt åtgärdsprogram, dls n variant som båd är n individull utvcklingsplan (som ska tas fram för alla lvr och int är knutt till bhov av särskilt stöd), och tt ÅP. Rågn är dn skola i granskningn som i sina ÅP har n struktur för båd starka och svaga sidor. Hyllingskolan och Haganässkolan har mål på båd kort och lång sikt i sina ÅP. Dt skiljr sig ävn mllan skolorna hur man tar fram sina ÅP. På Haganässkolan är dt självklart att föräldrarna är md när ÅP tas fram. Man tar hjälp av hmspråkslärarna som tolkar när föräldrarna har svårt att kommunicra på svnska. På Hyllingskolan är dt ingn rgl att föräldrarna är md, utan man skickar hm ÅP för undrskrift till föräldrarna. Om ÅP görs upp vid tidn för utvcklingssamtalt är föräldrarna dock md. På Rågnskolan fylls dn ÅP, som också är n individull utvcklingsplan, i tillsammans md föräldrarna i n särskild dl. Dt är osäkrt i vilkn utsträckning ÅP används, i vilka situationr dn används och för vilka barn. Alla skolor är mdvtna om att ÅP ska finnas för d barn som har särskilt stöd, mn i t.x. Haganäs gn sammanställning framgår att int alla barn som har särskilt stöd har ÅP. I dn förut åtrgivna nkätundrsökningn framgår också att int alla lvr som har bhov av särkilt stöd har ÅP. I ansökningarna till skolpsykologrna om cntrala rsursr finns int alltid ÅP bilagt, ävn om orsakn till dtta är osäkrt. I alla blankttr på d tr skolorna finns datum för uppföljning av ÅP md, mn dt är osäkrt i vilkn utsträckning som dtta gnomförs. D bhov av särskilt stöd som konstatras försökr man först att tillgodos inom lärarlagt. Sdan lyftr man upp dt på Elvvårdskonfrnsrna (EVK). 7.2 Komptns Undr flra år har man från förvaltningns sida gnomfört att lvassistntrna så småningom ska bytas ut till spcialpdagogr för att på så sätt höja komptnsn i arbtt md barn i bhov av särskilt stöd. Förvaltningn har sökt och fått EU-bidrag för att kunna höja komptnsn på skolorna när dt gällr barn i bhov av särskilt stöd. Dt har rsultrat i n utbildning som bstår av 6 13

14

15 Kommunrvisionn Källor Intrvjuad prsonr barn- och utbildningsförvaltningn Göran Holmquist, förvaltningschf Carina Boström, psykolog Tanja Hrmansson, vik. psykolog Rolf Hansson, rktor Hyllingskolan Barbro Birgrsson, studildar F-5 Hyllingsskolan Mari- Louis Bngtsson, spcialpdagog Hyllingskolan Ingrid Andrsson, spciallärar Hyllingskolan Ingrid Malmstn, rktor Haganässkolan Karina Nilsson, spcialpdagog Haganässkolan Lna Hdqvist, spciallärar Haganässkolan Anna-Maria Nilsson, klasslärar åk 4 Haganässkolan Mikala Källbrg, SV2 o hmspråk Haganässkolan Kristina Strnr Isbrg, klassassistnt särskolan Haganässkolan Katarina Ottbrant, rktor Rågnskolan Lna Ringbrant Eklund, klasslärar Rågnskolan Chatarina Flink, spcialpdagog Rågnskolan Pia Tillgrn, assistnt Rågnskolan Dokumnt Skollagn Läroplan för dt obligatoriska skolväsndt, förskolklassn och fritidshmmt Grundskolförordningn Skolvrkts statistik sptmbr 2003 Skol- och barnomsorgsplan för Åstorps kommun Handlingsplan för lvvårdsarbtt 2001 Vrksamhtsbrättls för skolpsykologr s kommun Pdagogiskt bokslut år 2002 och 2003 Åstorps kommun Budgt 2002, 2003 och 2004 Utbildningsprogram Barn i bhov av särskilt stöd 2004 Anmälningsblanktt av lvassistnt/spcialpdagogbhov Hylling-, Haganäs- och Rågnskolornas lokala arbtsplanr Årsrdovisning/Kvalittsrdovisning 2003 Hylling förskola och skola, rktorsområd 2 Utvärdring av prioritrat mål: Elvr md bhov av särskilt stöd, Hylling Haganässkolan vrksamhtsplanr och handlingsplanr Vrksamhts- och kvalittsrdovisning för Haganäsområdt 2003 Divrs pdagogiskt matrial från skolorna Haganässkolans handlingsplan för arbtt md barn/lvr i bhov av särskilt stöd Komptnsutvcklingsplan Rågnskolan Sammanställning av rsursfördlning för barn i bhov av särkilt stöd lå 03/04 15